Hur är din städning utrensningsförmåga ?

[Drönarn]

Jag har följt debatten om att bin ska ha en god städförmåga och det kopplas ihop med motståndskraft mot sjukdoma etc och det är ju bra, och så kopplar vi på det här med vinterdödlighet och orsaker till detta så står folk lite handfallna emellanåt och vet inte vad detta ska härledas till.

Jag vill väcka debatt om hur det egentligen står till med själva biodlarens städförmåga i sin biodling ?

1. Hur förvarar vi vaxkakorna blir de uppstaplade och behandlade med isättika som också tar kol på nosema sporer sägs det. (koppling till vinterdödlighet?)
2. När vi använder ramfodrare i plast, hur ofta blir den matskålen tvättad åt bina, för det blir alltid döa bin i botten, fyller vi bara på med mer foder utan tvätta ? (smittspridning?)
3. Botterengörningen från döa bin ?
4. Numera när vi har plastkupor hur många ggr tvättar vi rent dessa invändigt med nåt? (bibehållen skitig bostad ?
5. Förnyelse av vaxkakor
6. Destruktion av nerskitade foderramar efter döa samhällen?

Vad säger ni ?

[ivigtut]

Det ska bli intresangt att följa denna tråd

[Gep]

1. Ouppvärmt utrymme och ättikssyra.
2. Använder inte, Kör med foderballong.
3. Rengör på våren från döda bin. Flammar bottnarna när
    jag byter.
4. Bara trä. Skrapar och bränner lådorna med värmepistol årligen
    eftersom jag inte håller ordning på i vilket samhälle lådan satt sist.
5. Siktar på att byta vart tredje år. Ännu snabbare just nu
    eftersom jag fick med utbyggda ramar från annan odlare när jag
    köpte kuporna.
6. Bränner ramar och bin.
Enbart sex kupor och långt till grannar underlättar min skötsel.

[Edward.]

Jag har följt debatten om att bin ska ha en god städförmåga och det kopplas ihop med motståndskraft mot sjukdoma etc och det är ju bra, och så kopplar vi på det här med vinterdödlighet och orsaker till detta så står folk lite handfallna emellanåt och vet inte vad detta ska härledas till.

Jag vill väcka debatt om hur det egentligen står till med själva biodlarens städförmåga i sin biodling ?

1. Hur förvarar vi vaxkakorna blir de uppstaplade och behandlade med isättika som också tar kol på nosema sporer sägs det. (koppling till vinterdödlighet?)
2. När vi använder ramfodrare i plast, hur ofta blir den matskålen tvättad åt bina, för det blir alltid döa bin i botten, fyller vi bara på med mer foder utan tvätta ? (smittspridning?)
3. Botterengörningen från döa bin ?
4. Numera när vi har plastkupor hur många ggr tvättar vi rent dessa invändigt med nåt? (bibehållen skitig bostad ?
5. Förnyelse av vaxkakor
6. Destruktion av nerskitade foderramar efter döa samhällen?

Vad säger ni ?

Kan man dra av för hushållsnära tjänster ?

Eller gäller det bara rot avdrag ?       mvh bart 

[Lars i skogen]

Jag tror inte biodlarens insatser vad gäller "hygien" har så väldigt stor betydelse för vinterdödlighet. Min svar på frågorna iaf, att jag gör som jag gör är en kombination av hävd, lathet och vad jag tror är bra.

1. Uppstaplade svalt och torrt, ättiksyra

2. Varje gång de använts sköljs de ur med vatten

3. Så tidigt som möjligt på våren, bottenbyte eller borsta botten på trågkupor

4. Aldrig, om det inte finns särskilt behov

5. Inte så mycket, men varje samhälle får ett par tre nya mellanväggar i yngelrummet varje sommar

6. Smälts ur och flammas eventuellt.

[Drönarn]

Det är just här jag undrar varför skillnaden finns, så fort man äger något i trä
så ska man man flamma lådor eller botten av vilken orsak??

Hur gör biodlaren med plastkupor??? Inte flammar han i alla fall, och inte har han med sig
vatten med rengöringsmedel + borste i utbigården utifall det är lämpligt att rengöra.
Det blir på sin höjd de som passerar slungrummet som får en tanke att rengöras och de förblir ofta renare än f d yngelrummen som då är kvar i bigårdarna och väntar på nya bin.
Jag var på LP`s öppet hus o snackade med Porpac killen om rengöring, rekomendationen jag fick var att använda vatten och YES, att använda högtrycksspruta ruggar upp ytan och medför en erodering av materialet.

Alltså städförmågan är den bättre hos ägare av träkupor eller hos plastkupe ägare och finns det en koppling till vinteröverlevnad

[Jano]

Har man friska bin så är deras städförmåga bättre än biodlarens.
Jag städar inte överdrivet varken trä eller plastkupor och har inte märkt något negativt med det.

[Sanntos]

Jag har fått intrycket att kaustiksoda är vanligt till tvätt av ramar och lådor

[Drönarn]

HUr skall koncentrationen av kaustiksoda se ut, när frigolitkupan skall rengöras invändigt utan att plastsporerna tar skad aoch värmeisoleringen blir påverkad, men framför allt att en sannolik "rengöring" av sjukdomsalstrare försvinner

7. När bytte du täckplasten sist ? Jag har konstaterat alldeles för glest mellan varven, men i år blir det
kom på mig själv att de döra samhällen var jag så nogamed att rengöra, men täck plasten sparade jag= fy på mig.

8. Döa bin från bottenskrapet, tas numera omhand till medhavd hink och innehållet grävs ned, lik brukar man ju gräva ned


Ser ni fler små åtgärder som ökar biodlarens städ o rensiningsförmåga?=bra biodlaravel!!!!

[Sanntos]

Plasten tar inte skada av kaustik, vill du snabba på rengöringen kan du använda varmare vatten. Skyddsglasögon får inte glömmas.

[ersam]

Ju högre koncentration desto bättre! 

Men akta ögon, skinn och målade ytor! 

[Drönarn]

Frånvaron av kommentarer på denna tråd talar sitt tydlga språk
städförmågan är inte särskilt tydlig bland plastkupeägare
och min förmodade gissnig är att här finns en koppling till en del vinterförluster då städningen verkar vara sporadisk och inte i årsintervall efter behovet som finns, inga tips och råd strömmar in.

[Bi alive]

Frånvaron av kommentarer inebär nog att det inte är så komplicerat att rengöra eps-lådor.
Själv så använder jag vanlig grönsåpa (det bästa som finns)skurar rent ordentligt och sen tvättar jag med Virkon S 2% lösning.
Finns att köpa hos granngården.
Summering blir att plastkupeägare är lika noga på att städa som träkupeägare.
Dumt att tro att folk med trä kupor skulle vara bättre än folk me plast kupor
Finns nog ingen koppling till vinterförluster.

[Edward.]

Frånvaron av kommentarer på denna tråd talar sitt tydlga språk
städförmågan är inte särskilt tydlig bland plastkupeägare
och min förmodade gissnig är att här finns en koppling till en del vinterförluster då städningen verkar vara sporadisk och inte i årsintervall efter behovet som finns, inga tips och råd strömmar in.

Det är klart om det bara är lite skit/skitig så är det bara att skura med vanligt diskmedel och skölja med vatten.
Varför krångla till det om det inte är fråga om sjukdoms tillstånd.

Ja ja bierna ska städa själv men varför inte hjälpa dem på trav an så kan de ägna sig åt att samla polen+nektar

Det är bra om även bi odlaren är lika renlig som bierna           mvh bart-edward 

[ersam]

Har "hört" att många med EPS-kupor kör med varmvattenshögtryckstvätt.

Tvättar själv smutsiga lådor eller sånt som kommit till bigården utifrån med het vatten och kaustiksoda spetsat med lite ammoniak. Mysig svart välling blir det. 

[Drönarn]

Ooooja !

Där kom de förslag som jag letat efter vad som är gångbart att använda för rengöring
tack för dessa trots att jag skrev lite syrligt tidigare.

Jag påstår fortfarande att det finns kollegor som ALDRIG gör rent en plastlåda invändigt och det ser verkligen svart ut av fukt o annat efter ett antal år, det måste finnas en koppling till deras vinterförluster som inte direkt har en koppling till lådans smutsighet utan biodlarens renlighet som blir synlig om lådan blir rengjord nångång  under säg ett decennium kopplat till att biodlingens övriga delar behöver vara i ordning har en amplitud från år till annan med större vinterförluster
Ska vi ta ett tanke experiment, en större biodlare med 500 samhällen, behöver alltså minst ha 100 lådor och bottnar extra som ska ha en cirkulation för att ta med hem för rengöring = ökad materialkostnad OCH tiden för att rengöra. Jag har ännu inte sett detta. Men så fort det är träkupor då ska det skrapas OCH flammas !!? Eller tål plastkuporna mer smuts och annan gegga som inte behöver rengöras. Jag vet inte men vinterförlusteran har ökat på sina håll.