jordförbättra mager skogsmark.

[Boston Tea Party]

vi äger ca 1ha mark som vi vill använda till bete ock framöver till vall, vad är snabbast att göra marken så bördig som möjligt, vill ha kraftigt bete till hästarna   vad vi gjort- tagit bort alla barrträd,lämnat några lövträd, inbillar mig att löven göder ock jordförbättrar marken, funderar på att ha grisar där,levande jordfräsar,ock gödslare. ja frågan är alltså hur man bäst får fint bete av skogsmark?

[ulfg]

Ta det lite lugnt. Om ni har röjt kraftigt och sedan släpper på betesdjur kommer ni att få en mycket kraftig gödslingseffekt. Näring från rötter frigörs och boskapsspillning läggs till. Lägg krutet på att fortsätta röja bort sly som slår upp istället (om ni inte har får också, som äter upp slyet). Om 3-5 år om det börjar se lite överbetat ut kan ni kanske sprida ut en säck kväve över marken. Men då rubbar ni den naturliga floran också. Bättre isåfall att minska på betestrycket, men det är upp till er, kanske ni har markbrist.

[Lyckero]

Röjde en plätt granskog häromåret för att istället ha lite bär och frukt på. Kanske lite tidigt för att kunna se resultatet men så här har jag tänkt i alla fall.
Marken användes som bete för 40-50 år sedan så där borde ju finnas hyfsad jord i botten. Innan jag röjde var det tät granskog av unga träd.
Började med att såga ner alla graner och ta bort stammarna. Grenarna lät jag ligga kvar ett år för att barren skulle ramla av och tillföra näring. Efter ett år hade gräset redan hunnit växa högt och det var jobbigt att dra bort grenarna.
Lämnade kvar en och annan tall för att skugga något. Föreställer mig också att tallarna med sina djupa rötter ska hjälpa till att dra upp näring och väta från djupare lager. Har också slagit ut så mycket aska jag fått ihop på marken för att tillföra mineraler och höja Ph.
Efter ett par år växer nu gräset högt och jag har börjat planera buskar. Däremot har jag inte haft några problem med sly. Antar att åren med mörk granskog tagit kål på alla andra växter.

Kan också nämna att jag för något år sedan besökte ett område utanför Växjö där man låtit grisar markbereda efter avverkning. Inte ett strå syntes på marken. Kanske kan vara ett sätt att förbättra jorden om det dessutom är risk för uppslag av sly.

[Boston Tea Party]

Ta det lite lugnt. Om ni har röjt kraftigt och sedan släpper på betesdjur kommer ni att få en mycket kraftig gödslingseffekt. Näring från rötter frigörs och boskapsspillning läggs till. Lägg krutet på att fortsätta röja bort sly som slår upp istället (om ni inte har får också, som äter upp slyet). Om 3-5 år om det börjar se lite överbetat ut kan ni kanske sprida ut en säck kväve över marken. Men då rubbar ni den naturliga floran också. Bättre isåfall att minska på betestrycket, men det är upp till er, kanske ni har markbrist.

jo detär också min  tanke,att ha hästarna på bete som gödslar ock även markbereder lite,det som stör mig är alla stubbarna ock stenarna,stubbarna ger väll med sig efter hand dom ruttnar,värre med stenarna. ja markbrist kan man säga att vi har,det är ca 3 ha mark ock vill utnyttja den så mycket som möjligt,för närvarande finns 2 hästar ock några höns på marken,det ska även finnas plats till odlingar mm. jag vill också ha får men som sagt 3 ha räcker ju inte hur långt som helst? därför vill jag kunna utnyttja den marken vi har så mycket det bara går,kan passa på att fråga hur många hästar ock får som får "rum" på 3 ha?

[ulfg]

Reta inte upp dig för mycket på stenarna - de ligger där de ligger och det är ett fruktansvärt arbete att bryta sten. Mycket sten i betesmark skapar värme och ger varierade fuktförhållanden. Marken blir därmed varm tidigt på våren och håller fukt runt stenarna under torkperioder. Jag vet inte hur mycket betesmark två hästar kräver men på 3 ha skall du väl ha plats med en liten flock får också - säg en 4-6 livdjur. De växelbetar med hästarna också, dvs äter upp hästarnas rator plus sly som hästarna inte är så bra på att beta. Passa på att hästarna funkar med får och inte jagar eller mobbar dem. Parera med stödutfodring när betet inte räcker, typ torrperioder under sommaren och efter augusti när betet börjar minska. Släpp ut på betet så tidigt du kan - eller ha djuren ute året runt, med ligghall.

[alexthesaint]

Hejsan!

Mark som varit i skogsbruk är ofta mer eller mindre utarmad på näringsämnen, pga att träden förs bort och med dem viktiga beståndsdelar.
Genom att sprida aska (helst från lövträd om jag minns rätt) tillförs jorden för träden viktiga joner och näring. Kan kanske skynda på bördigheten.

[Pong]

Klibbalen är kvävefixerande och vid lövfällningen så släpper den sina löv gröna och ger marken ett kvävetillskott.

[Huggorm]

Ek är också bra, dom har extremt djupa rötter som drar upp näring från djupet. De flesta lövträd förbättrar marken, men trädslag med djupa rötter samt trädslag som är kvävefixerande som al och ett antal trädslag ur ärtfamiljen är väll bäst.

[Pong]

Ek är också bra, dom har extremt djupa rötter som drar upp näring från djupet. De flesta lövträd förbättrar marken, men trädslag med djupa rötter samt trädslag som är kvävefixerande som al och ett antal trädslag ur ärtfamiljen är väll bäst.

Träd ärtfamilj?

[Pjöllerberg]

Träd ärtfamilj?

Robinia är det enda jag kommer på, ej inhemskt.

[Huggorm]

Robinia är det enda jag kommer på, ej inhemskt.

Robinia är det vanligaste. Gulved, Kentuckykaffe, Korstörne och Maackia är andra, men i sydligaste Sverige finns det fler som klarar sig. Samtliga får bakteriefyllda knölar på rötterna, som fixerar kväve och göder marken

[ulfg]

Alexthesaint har rätt i att mycket näringsämnen förs bort med träden vid avverkning. Särskilt när även hyggesriset tas tillvara och flisas för biobränsle. Men det finns samtidigt mycket näringsämnen kvar i marken som är bundet i rötterna. När rötterna dör frigörs en ansenlig näringsdos som ger ett rikt uppslag av floran på hyggen, även på relativt mager skogsmark.

[Huggorm]

Det är alldeles sant, och det är också så att nya träd har ett lätt jobb att skicka ut rötter i den ruttnande veden i de gamla rötterna. Jag ryckte en gång upp en rönnstubbe ur ett snår av spirea, och i de sista lämningarna av dess rötter slingrade sig nu spirearötter som ett knippe daggmask eller spagetti. Dom verkade inte ha minsta tanke på att ge sig ut i den hårda, magra jorden när dom hittat en lättframkomlig motorväg av godsaker i stället

[tench]

Alla växter fixerar kväve, ärtväxterna har dock den fördelen att de kan leva i symbios med bakterier som gör det möjligt för växten att tillgodose sig kväve även från luften. I kemikaliefritt (dvs ingen konstgödsel och liknande) jordbruk så används ofta ärtväxterna för att öka näringstillgången i jorden och odlas systematiskt i en växtföljd, ofta efter näringskrävande grödor eller som förfrukt till krävande grödor.

Ett alternativ är att hitta en bra blandning, dels med kvävefixerande växter (ärtväxterna), växter med djupa rötter som förbättrar strukturen i jorden (t.ex. lupiner, vitsenap) och växter som blir kväverika (olika grässorter).
Sen kan man plöja ner grönmaterialet i jorden. Det är också en god idé att slå innan de går i frö eftersom vissa kan uppträda som ogräs nästkommande år.

Annars är stallgödsel också en bra jordförbättrare, det kan du plöja ned sent i höst eller i vår.

[Jan lindgren]

Hej!
Något vi inte provat i Sverige är att odla havtorn och silverbuske som kvävesamlande växter. De lever också i symbios med kvävefixerande bakterier. I USA används silverbuske till att reparera mark efter stripmining. Man kan även tänka sig att använda sig av dessa buskar som foder till både tama och vilda djur, kanske även som en pionjärväxt på magra marker där tillväxten på gran och tall är usel. Både havtorn och silverbuske behöver mycket sol och dör förmodligen när större träd etablerat sig.
MVH
Jan

[Pong]

Det går egentligen inte att säga på något sätt utan att veta, jordarten, jordmånen, podsoleringen och tidigare markanvändningen. Att plantera träd för att få bättre jordmark är inget jag tror på.

*Kalkning
*Gödsling
*Dikning
*Djup Markberedning
*Rot- sten- och blockrensning