Här är det så att om de är utom syn och hörhåll tystnar de efter ett dygn. Ser eller hör de varandra skriker de tre dygn och stressar runt ytterligare ett par-tre. Jag lider jättemycket av att se dem, så numera vänjer vi inte av om vi inte kan ha dem långt isär. Det är ju givetvis jobbigt för dem det med, men de verkar helt OK med det efter första dygnet. OCH vi är noga med att aldrig flytta lammen. Deras invanda miljö blir en stor trygghet för dem när mamma plötsligt är borta. Kommer de dessutom till ny miljö upplever vi dem som mer stressade och att de kommer igång att äta och växa igen senare än om de får gå kvar.