Mardrömsdagen...

[Tindranu]

Usch, vilken dag!
De sista två kullarna som kläcktes nu måndag/tisdag, blev tillslut sex fina kycklingar.
Tyvärr, mysteriet med det försvunna ägget var att en kyckling kläckts lite tidigare än vi trott och
tyvärr gått ut. Vi har fortfarande jättekallt på nätterna, med ett par minusgrader, så - tyvärr överlevde
den lille röde inte...
Jag satte då för galler, för att släppa ut mammorna under uppsikt och se till att vi inte behövde ha fler kycklingar
döda på grund av kylan. Men, i morse låg nästa död.
Ont i magen,  så tråkigt! Vad ska man kunna göra mer än sätta för??

När jag höll på med fåren ser jag att mammorna - nu med två kycklingar var, de går ur för att äta och fixa o dona,
som de brukar, men de små vill ju till värmen hos mamma, de trillar ur, de kommer inte in igen, och jag får nästan
panik. Det här är ju inte roligt alls!!
Så jag stoppar in kycklingar, försöker få mammorna o gå tillbaks men de är inte intresserade. Jag hade tagit bort
äggen som var kvar, de är inget liv i så... mammorna tänker inte gå in!
Det håller på så här nästan en timme, jag försöker desperat hålla kycklingarna i redena, få mammorna dit o tillslut
bestämmer jag mig för att det inte kommer funka.
Fixar en bur, klär med lite hö, och extra hönsnät runt om, sätter värmelampa över.
Mat, keso, ägg, vatten...
En granne stannar till och jag berättar om de nya kycklingarna och han tycker jag har värmelampan för nära kycklingarna
och erbjuder sig att gå dit under dagen när jag är och jobbar för att se så att allt är ok.
Jag ska börja jobba o är redan egentligen lite sen men.. jag tackar honom och går upp och byter om.
Bestämmer mig dock för att gå ner en gång till innan jag kör....
Då ligger tre kycklingar i ena hörnet, så långt ifrån lampan som möjligt... Den lille röda ligger på vägen mot lampan... Till synes död.
En av de svart/grå ligger likadant....
Nu blir det definitivt panik i mitt huvud!!
Det är mitt fel att de dör!!! F*N!!
Så jag bestämmer mig för att de kan omöjligt ha hunnit dö! Jag tar upp alla fyra i händerna, blåser på dem, får upp värmelampan
i brösthöjd, håller dem under lampan mot bröstet, masserar så hårt jag vågar på magen, lägger de "döda" på rygg o masserar magen,
var sitter hjärtat då? Jag gråter, skriker, ringer min blivande man och är så förtvivlad....
Blåser dem i näbben så försiktigt jag bara kan... Står där och känner sån vanmakt så.. varför har man djur??
Varför valde jag att göra så här?
Vad hade jag haft för alternativ??
Plötsligt tycker jag att den svartgrå rör sig, tycker han piper, det kan ha gått tio minuter. Jag masserar vidare. P ringer o säger att han åker hem, jag måste ju egentligen åka till mitt jobb.
Den svartgrå rör sig nu definitivt och kämper emot när jag lägger honom på rygg.
De andra kryper runt varann, piper och nu jo, den svartgrå är med. Han lever!!
Koncentrerar mig allt vad jag kan på den lilla röda. Hon är livlös.. men - jag ger inte upp! Jag tänker bara att jag ska stå här tills hon
lever, masserar magen allt vad jag kan, håller henne upp o ner, vänder på henne, masserar från ryggen, blåser i näbben, allt under
värmelampan, de andra klättrar runt i mina händer, fatta hur små de är...
Rätt var det är ser jag hur hon blinkar. Tänker att - det finns liv!!
Så jag fortsätter kanske en tio-femton minuter till, o rätt var det är rör hon på sig.. vingarna börjar flaxa o hon piper!!
Min lilla lilla pyckling!!!
Nu är jag väldigt sen till jobb, och en av de svarta hönorna har gått in o lagt ett stort fint ägg i båset där den ena hönan legat.
Detta gör att den ena mamman nu bestämmer sig för att gå in igen!
Så jag stoppar in kycklingarna till henne, lyfter bestämt upp hennes mage o trycker in dem.
Sätter för redet helt, P är ju inte tio minuter bort.
Så när han kommer fixar han en annan variant, med mamma och värmelampa och mat i en liten bur.
O alla fyra kycklingar lever...
Några timmar senare får jag ett sms från P, " alla kycklingar lever och piper som bara den, och nu har de nyss varit ute och ätit. ALLIHOP! "
Det var inte deras dag att resa till kycklinghimlen... men så många tårar jag gråtit...
Jösses, vilka små mirakel!! Kan inte se mig mätt på dem, den lilla röda som jag kämpade så länge för, hon dricker och äter och värmer sig ömsom hos mamma och ömsom i lampans sken.
Hoppas hoppas hoppas de får det lugnt nu, och får leva!
Den lilla röda blir nog en Ängla.. Eller Ängel om det blir en tupp. Men - jag skönjer långa vingpennor redan...
En lång dag är slut, jag ska gå ner o titta till dem en gång till innan jag stupar i säng.
Hemsk dag, men förhoppningsvis, som det nu verkar - med ett lyckligt slut!
Natti!
Mvh Tindranu

[Doris och Börje]

Hoppas det går bra för alla pycklingar! Hade själv första hjälpen med halv-frusna kycklingar för några vckor sedan. Av sju blev det bara två kvar tyvärr. Fick bo i källaren i en låda under värmelampa. Snart ska de flytta till hönshuset. Utan fostermor denna gången.

[Margit]

Usch vilken dag Tindranu  vilken tur att du gick in en gång till, starkt gjort att lyckas rädda kycklingarna!!

Nu håller vi tummarna för de kvarvarande!

[kossan]

Ja vilken dag
_Tur att dom har dig som bonusmamma

[Anna]

Ja, det är alltid så jobbigt när det inte bara får fungera utan sånt här händer. Skönt att det ändå gick vägen. Jag brukar aldrig ha kvar redet när hönan väl en gång lämnat det för att visa kyclingarna mat osv. När hon väl gjort det tycker jag inte de brukar visa nå't intresse för redet längre och jag vill inte riskera att nå'n kyckling inte hittar tillbaka in. Det är kanske en sak om de gått ut och ätit på kvällen och det finns ägg som ännu är okläckta. Då kan man ju titta till dem så att alla hittar in och sedan ligger de ju där hela natten, men dagen efter så tar jag bort redet. Kycklingarna följer ju alltid hönan så då behöver man inte oroa sej för att nå'n ska hamna utanför och bli kall.
Lycka till med de små liven så får vi hålla tummarna för att ni slipper fler missöden,
Anna

[Frances]

Dom små liven är segare än man tro ibland!

[Tindranu]

Ja, det är alltid så jobbigt när det inte bara får fungera utan sånt här händer. Skönt att det ändå gick vägen. Jag brukar aldrig ha kvar redet när hönan väl en gång lämnat det för att visa kyclingarna mat osv. När hon väl gjort det tycker jag inte de brukar visa nå't intresse för redet längre och jag vill inte riskera att nå'n kyckling inte hittar tillbaka in. Det är kanske en sak om de gått ut och ätit på kvällen och det finns ägg som ännu är okläckta. Då kan man ju titta till dem så att alla hittar in och sedan ligger de ju där hela natten, men dagen efter så tar jag bort redet. Kycklingarna följer ju alltid hönan så då behöver man inte oroa sej för att nå'n ska hamna utanför och bli kall.
Lycka till med de små liven så får vi hålla tummarna för att ni slipper fler missöden,
Anna

Hej!!
Kul o se dig här inne igen! 
Ja, vi tänkte nog göra så där också, plocka bort reden när kycklingarna kläckts. Eller bygga nya, som inte går att trilla ur.. har lite funderingar, får visa bilder när vi byggt klart.

Alla pycklisar lever än, de äter och dricker och mamman är ju såklart lite knäpp men.. hon gör sitt jobb nu i alla fall. Bara det är skönt!!
Den lilla röda tittar speciellt på en när man kommer... spanar liksom in en... konstigt!
Ska ner o titta till dem lite om en stund, koka mera ägg.
Men det är så skönt o se dem springa runt levande!!
Mvh Tindranu

[Anna]

Jag har nå'n gånr haft reden kvar som haft så låga öppningar att det bara varit att gå in och ut utan nå'n kant att hoppa över. Det har ändå kunnat gå snett då för nå''n kyckling har kunnat gå på sidan om redet och bara tryckt sej mot redesväggen då den hör hönan locka där inne. De har alltså inte alltid fattat att gå runt till framsidan och gå in där. Det har inte hänt många gånger men då det ändå hänt har jag hellre tagit bort redet helt än chansat. Höns är väl inte såna fåglar som behöver rede sedan äggen kläckts? Är det nå'n som vet? Har för mej att de är mer som tex änder, tjädrar och orrar som lämnar redet så fort äggen kläckts för att sedan inte återvända.

[Margit]

Jag har nå'n gånr haft reden kvar som haft så låga öppningar att det bara varit att gå in och ut utan nå'n kant att hoppa över. Det har ändå kunnat gå snett då för nå''n kyckling har kunnat gå på sidan om redet och bara tryckt sej mot redesväggen då den hör hönan locka där inne. De har alltså inte alltid fattat att gå runt till framsidan och gå in där. Det har inte hänt många gånger men då det ändå hänt har jag hellre tagit bort redet helt än chansat. Höns är väl inte såna fåglar som behöver rede sedan äggen kläckts? Är det nå'n som vet? Har för mej att de är mer som tex änder, tjädrar och orrar som lämnar redet så fort äggen kläckts för att sedan inte återvända.

Det stämmer. Jag har också upplevt det där med att en kyckling gick vid sidan av redet...stod där och skrek som det värsta utan att hitta tillbaka  de är inte alltid så smarta.

[Cirrus]

Det stämmer. Jag har också upplevt det där med att en kyckling gick vid sidan av redet...stod där och skrek som det värsta utan att hitta tillbaka  de är inte alltid så smarta.

Nä kan just tro det. Britta gick och lade sig ovanpå en annan höna - ägg och kycklingar blev enasamma iredet bredvid. Enstackar liten var kall och halvstel Blev uppvärmd i bh´n och fick sockervatten några timmar innan han fick flytta tillbaka till mamma.
MArita

[Tindranu]

Kan knappt se mig mätt på dessa små... 
Känns som högsta vinsten på lotteri varje gång jag går ner och konstaterar
att de lever, springer runt och beter sig som vilka kycklingar som helst....
Så tacksam för att kycklinghimlen får vänta ett tag till!
Idag är de 4-5 dagar och de äter och sprätter i hö och spån och letar godis med
mamma, som nu faktiskt börjar fatta lite vad det handlar om.