Instämmer!
Vad man använder dom till? Till allt, förståss! Det trodde jag alla visste? Vedhämtare, lyfta bockar till fjädervåg, fånga besökande hundar utan husse ... Försöker alltid ha ett par i fickan för eventualiteter. Vik ihop dem och knyt ihop dem till en löpögla, så kan de förvaras i en säck utan att trassla in sig.
Men sisalsnörena är (var...) impregnerade med nån sorts olja som löses upp i väta, så när repet (eller vad det är) fått en regnskur på sig, är repets livslängd begränsad till ett år ungefär. De blå (finns i andra färger också, fast de blå är utan jämförelse vanligast) är tillverkade utan skydd mot solens ultravioletta strålar, och om de lämnas ute i solen är processen från snöre/rep till grovt pulver klar på ett decennium ungefär. Detta pulver är ganska obehagligt att hantera, men jag antar att det är mindre illa än snören som ligger i markerna hur länge som helst.
Rätta mig om jag har fel, men jag har för mig att de allra första plast(?)snörena som tillverkades saknade denna förmåga att pulvriseras av solen.
