Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Hur ser verkligheten ut ni som har dikor småskaligt?  (läst 5583 gånger)

JSRosen

  • Inlägg: 63
    • Blekinge
Hur ser verkligheten ut ni som har dikor småskaligt?
« skrivet: 05 dec-13 kl 09:29 »
Jag har för avsikt att starta en lite dikoproduktion med slut uppfödning av tjurar och kvigor i framtiden. Är uppväxt med kor och jordbruk och har jobbat inom det som tonåring, är 30 nu.  Vi bor inte på någon gård ännu men om allt går som det är tänkt så ska vi köpa en när tillfälle ges. Målet är att ha 10 moderdjur och en tjur, ev semin, ca 2 kvigor till rekrytering. Tanken är att legoslakta och sälja lådor direkt till kund, eventuellt går en del till slakt utan återtag.
Allt som allt blir där minst 21 djur på gården om alla överlever och ingen får tvillingar.
Uppfödningen av slaktdjuren är tänkt att göras extensivt på grovfoder("Ekologiskt"). Tjurar till 14-17 månader(hemma med "rasthage") kvigor 20-24 mån minst.
Djurmatreal: Är tänkt att köpa in mjölkköttraskorsningar(kvigor/kvigkalvar) med Angus, Hereford, ev Limousin. Tjur är tänkt Limousin alt Angus.
Målet är att det ska bära sig. Har fått höra att all dikoproduktion under 40 moderdjur är "hobbyverksamhet"
Jag kommer fortsätta att jobba fullt på mitt nuvarande jobb då jag ska ha detta som en just en "hobby".

Till frågorna(riktar sig mest till småbönder 10-20 moderdjur men alla svar är välkomna). När jag har läst om arealbehovet för dikor så hittar jag generella anvisningar då de rekommenderar 1,5ha naturbete/ko+kalv och 1ha vall/ko+kalv men hur ser det ut i verkligheten på era gårdar? Hur mycket djur kan ni föda/ha? Hur mycket foder/halm köper ni in? Vilken "maskinpark" har ni? Hur mycket körslor köper ni in? Odlar ni eget spannmål? Hur ser er tidsåtgång ut per dag? Andra erfarenheter?

Tack på förhand! Jokke

Skogsola

  • Gäst
SV: Hur ser verkligheten ut ni som har dikor småskaligt?
« Svar #1 skrivet: 05 dec-13 kl 10:03 »
 Hade 7-8 moderdjur och födde upp alla kalvar till slakt. Sen kom jag på att det var bättre att ha c:a 15 kor och att sälja kalvarna som halvfabrikat vid 6 månader.Det blir ändå rätt mycket slaktkött för man lär omsätta korna rätt så fort och en kokviga som kalvat en gång är ett utmärkt slaktdjur. Ständig utegång med en simpel ligghall. 25 ha åker och naturbeten. Minimalt med maskiner. Lastartraktor för utfodring, slåtter, strängning och balhantering. Pressning och plastning lejdes in. Fattades det foder så var det rätt så enkelt att köpa. Ingen spannmålsodling. Köpte cirka en bulkpost 3 ton färdigfoder om året. Färdigfodret var mera dressyr än utfodring och det är praktiskt att de kommer rusande så fort de ser en gubbe med hink.

JSRosen

  • Inlägg: 63
    • Blekinge
SV: Hur ser verkligheten ut ni som har dikor småskaligt?
« Svar #2 skrivet: 05 dec-13 kl 13:31 »
Hade 7-8 moderdjur och födde upp alla kalvar till slakt. Sen kom jag på att det var bättre att ha c:a 15 kor och att sälja kalvarna som halvfabrikat vid 6 månader.Det blir ändå rätt mycket slaktkött för man lär omsätta korna rätt så fort och en kokviga som kalvat en gång är ett utmärkt slaktdjur. Ständig utegång med en simpel ligghall. 25 ha åker och naturbeten. Minimalt med maskiner. Lastartraktor för utfodring, slåtter, strängning och balhantering. Pressning och plastning lejdes in. Fattades det foder så var det rätt så enkelt att köpa. Ingen spannmålsodling. Köpte cirka en bulkpost 3 ton färdigfoder om året. Färdigfodret var mera dressyr än utfodring och det är praktiskt att de kommer rusande så fort de ser en gubbe med hink.

Trevligt att höra. Ditt råd är att istället föda upp "halvfabrikat" istället? Hur ter det sig ekonomisk ca 4-6000kr/kalv eller så? Vet ju att det är rätt hyfsad "vinst" på legoslakt när man skippar mellanhanden till kund men visst man sparar tid i och pengar på att sälja dem vidare.
Vilken ras/raskombination har du? Forderförbrukning(antal rundbalar) går det/säsong? Hur ofta sår ni in ny vall? Lejer ni in för det med? Storlek på traktor?
Med vänlig hälsning Jokke

Skogsola

  • Gäst
SV: Hur ser verkligheten ut ni som har dikor småskaligt?
« Svar #3 skrivet: 05 dec-13 kl 13:49 »
Får man kalvarna bortåt 300 kg levande vikt så kan de gå till runt 5000:- Man slipper problemet med att hålla ett fåtal halvstora tjurar isär från resten av flocken. En variant är att göra stutar. En viktig del i lönsamheten är miljöstöden. Moderdjuren är en djurenhet styck och matar på rätt bra.  :)
 Vallodlingen var inte allt för ambitiös. Fanns några evighetsvallar. Där återväxten betades fick man så om pga trampskador. Ofta insådd i havre som ensilerades.
 Jag avlade med Angus och alla var svarta på slutet. Rasen är inte så viktig men det finns så pass gott om köttraskvigor nu att man inte ska behöva befatta sig med mjölkras som är avlade på juver, skinn och ben.

JSRosen

  • Inlägg: 63
    • Blekinge
SV: Hur ser verkligheten ut ni som har dikor småskaligt?
« Svar #4 skrivet: 05 dec-13 kl 14:15 »
Får man kalvarna bortåt 300 kg levande vikt så kan de gå till runt 5000:- Man slipper problemet med att hålla ett fåtal halvstora tjurar isär från resten av flocken. En variant är att göra stutar. En viktig del i lönsamheten är miljöstöden. Moderdjuren är en djurenhet styck och matar på rätt bra.  :)
 Vallodlingen var inte allt för ambitiös. Fanns några evighetsvallar. Där återväxten betades fick man så om pga trampskador. Ofta insådd i havre som ensilerades.
 Jag avlade med Angus och alla var svarta på slutet. Rasen är inte så viktig men det finns så pass gott om köttraskvigor nu att man inte ska behöva befatta sig med mjölkras som är avlade på juver, skinn och ben.

Okej men då är det ju viktigt att de får ordentligt med mat om de ska hamna där omkring ,där av min tanke med 50%mjölkas för mjölken och 50%Angus för storlek ,lättakalvningar och foderförbrukning på moderdjuren och Limousin som fader ras för att få in några extra kr på klassningen(om man skickar till slakt) då man ev tappar lite vikt mot tex Simmentaler och Charolais och kan få drass med stora kalvar och en och annan dyr räkning från veterinären.
Miljöstöden ja, har inte direkt räknat med dem då jag hoppas att kunna hålla så låga kostnader som möjligt(vem önskar inte det) och att intäkterna ska täcka allt förutom kostnaderna för byggnaderna då jag inte räknar in dem i kalkylen pga att jag bor ju redan där och att gården ska inte stå och falla med korna. Dock behövs ju en buffert för oönskade veterinärkostnader.

Skogsola

  • Gäst
SV: Hur ser verkligheten ut ni som har dikor småskaligt?
« Svar #5 skrivet: 05 dec-13 kl 14:48 »
Det kunde ligga på en 50-60' på året i intäkter för slakt och livdjur och 150' i EU-stöd. Så det går inte att bortse från stödsystemet oavsett vad man tycker om det.

JSRosen

  • Inlägg: 63
    • Blekinge
SV: Hur ser verkligheten ut ni som har dikor småskaligt?
« Svar #6 skrivet: 05 dec-13 kl 18:27 »
Det kunde ligga på en 50-60' på året i intäkter för slakt och livdjur och 150' i EU-stöd. Så det går inte att bortse från stödsystemet oavsett vad man tycker om det.

Nä det verkar så och man e ju inte sämre än att man drar nytta av det om man kan.

Ek

  • Inlägg: 521
    • Västergötland
SV: Hur ser verkligheten ut ni som har dikor småskaligt?
« Svar #7 skrivet: 05 dec-13 kl 18:40 »
Hej jag har 40 dikor + att jag föder upp tjurkalvarna till slakt. Köper även in några tjurkalvar.Jag har utökat med mer mark så jag kommer nog att föda upp mer kvigor till slakt framöver.Var och en blir ju salig på sin tro .Men jag känner rent spontant skippa mjölkinslaget. Visst växer kalvarna bra men det tappar dom på resten av uppfödningen.Nästa problem brukar vara korna som mjölkar av sig för mycket på betet svåra att få ibra hull på vintern,att dom blir trespenta är inte direkt ovanligt heller.Det finns gott om köttraskvigor att köpa på hösten.Men det är min tro det.Själv har jag lite olika raskombinationer charolai som faderras Hereford x carolai som moderdjur mest..men även en del andra . Mjölkinslag med men dom ska bort.Jag odlar allt mitt foder själv även spannmål och ärter.Vallarna brukar ligga 3-4 år längre på mossarna (svårbrukade).Maskinparken är en salig blandning av gammal och nytt man behöver en någerlunda traktor med lastare för att klara av rundbalshanteringen.Jag kör väl allt själv utom rundbalspressningen och gödselkörningen. Det är som skogsola säger stödberoende och inget man blir rik på.I mitt fall är det ochså en hobby jobbar heltid med .Men jag har fått nog av jobb så till våren ska jag vara tjänstledig ett halvår och kanske säger upp mig efter det.Då är alternativ bra finns gott om snåltips här även om det maskeras om till miljömedvetande ;)

JSRosen

  • Inlägg: 63
    • Blekinge
SV: Hur ser verkligheten ut ni som har dikor småskaligt?
« Svar #8 skrivet: 06 dec-13 kl 14:46 »
Hej jag har 40 dikor + att jag föder upp tjurkalvarna till slakt. Köper även in några tjurkalvar.Jag har utökat med mer mark så jag kommer nog att föda upp mer kvigor till slakt framöver.Var och en blir ju salig på sin tro .Men jag känner rent spontant skippa mjölkinslaget. Visst växer kalvarna bra men det tappar dom på resten av uppfödningen.Nästa problem brukar vara korna som mjölkar av sig för mycket på betet svåra att få ibra hull på vintern,att dom blir trespenta är inte direkt ovanligt heller.Det finns gott om köttraskvigor att köpa på hösten.Men det är min tro det.Själv har jag lite olika raskombinationer charolai som faderras Hereford x carolai som moderdjur mest..men även en del andra . Mjölkinslag med men dom ska bort.Jag odlar allt mitt foder själv även spannmål och ärter.Vallarna brukar ligga 3-4 år längre på mossarna (svårbrukade).Maskinparken är en salig blandning av gammal och nytt man behöver en någerlunda traktor med lastare för att klara av rundbalshanteringen.Jag kör väl allt själv utom rundbalspressningen och gödselkörningen. Det är som skogsola säger stödberoende och inget man blir rik på.I mitt fall är det ochså en hobby jobbar heltid med .Men jag har fått nog av jobb så till våren ska jag vara tjänstledig ett halvår och kanske säger upp mig efter det.Då är alternativ bra finns gott om snåltips här även om det maskeras om till miljömedvetande ;)

Intressant läsning! Då får jag anta att du har en relativt stor gård, arealmässigt, för att täcka upp foder och betes behovet 70-80ha?
Charolais och Hereford säger du!? Hur blir dem som bruksdjur? Har tyvärr bara negativa erfarenheter av Charolais (tjurar). En bekant envisades med att ha sådana och hade dem länge och tills dem blev stora. Den första som vägde 1400kg+ som han skulle flytta i ladugården tryckte honom i väggen och sen fick han åka "vattenskidor" igenom gångarna i grimman som han höll i. Den andra var 100kg större och hade rymt med kor och kalvar och när de skulle mota in dem så "skyddade" tjuren korna och han fick spendera 4-6månade (har jag för mig) i sjuksängen med krossat bäcken. Sen äter dem väl som bara den och kräver väldigt bra bete(vall)?
Är det så gott om kvigkalvar på hösten menar du? Jag har ju tänkta att starta med kvigkalvar från någon mjölkbonde som kan tänka sig att seminera med tex Angus eller Limousin alt Hereford för att dem skulle vara billigare än att köpa en typisk köttraskviga, men jag kanske har fel? Sen vill jag gärna ha små kor som klarar sig på "magert" bete och inte trampar upp som tunga raser kan göra, då det finns gott om sådant här där jag bor.
"någorlunda traktor" menas ny eller storleken då? Har tänkt typ en Volvo 650-700 med lastare(för stort för 15-20ha?), de ligger ju runt 50´. Räknar nog med att leja in för att pressa/plasta, plöja(30% av vallen vart annat år).
Ja stöden är man nog dum om man inte nyttjar, verksamheten kräver ju det.
Rik på pengar vet jag att man inte blir men kanske rik på livet hoppas jag. Har inte tänkt hova in pengar på mitt tänkta jordbruk utan att ha det som en hobby och för att jag avskyr granplanteringar  ;)
Som jag började tråden med så har jag ingen gård nu men försöker bilda mig en uppfattning om hur mycket man bör investera i maskiner , mark, djurtyp, foderåtgång, och alla andra erfarenheter som kan vara till hjälp.
Med vänlig hälsning Jokke

Ek

  • Inlägg: 521
    • Västergötland
SV: Hur ser verkligheten ut ni som har dikor småskaligt?
« Svar #9 skrivet: 06 dec-13 kl 19:30 »
stort och stort allt är relativt.. Men jag har ungefär 125 Ha åker och bete. Mycket är arrende utav det och mycket skitmarker..det är sånt man får nöja sig med som köttbonde. När det gäller lynnet räknar jag charolai som en mellanras .Ska jag gradera dom så är utan tvekan limosin dom största phsykfallen lugnast är Hereford dom andra mittimellan. Synd bara att Limosin är så fina slaktdjur förmodligen den mest kompletta köttrasen.Tjurar av alla raser ska man ha respekt för.Men med rätt hantering kan man få bra djur av alla raser. Att jag har korsning mellan Cxh är för att jag tycker att man får lite av flera goda egenskaper.Visst äter dom rejält Charlai men dom växer ochså och fina slaktkroppa och det är ju det det går ut  på. Men det kräver ju spannmål i uppfödningen med. Det där med traktor var nog dummt att jag tog upp det kan man nog vända och vrida på till dödagar..men jag vill nog gärna ha något fyrhjulsdrivet när man ska hantera mycket rundbalar med lastare .Men det går ju köra dom på trepunkten med.

JSRosen

  • Inlägg: 63
    • Blekinge
SV: Hur ser verkligheten ut ni som har dikor småskaligt?
« Svar #10 skrivet: 07 dec-13 kl 10:22 »
stort och stort allt är relativt.. Men jag har ungefär 125 Ha åker och bete. Mycket är arrende utav det och mycket skitmarker..det är sånt man får nöja sig med som köttbonde. När det gäller lynnet räknar jag charolai som en mellanras .Ska jag gradera dom så är utan tvekan limosin dom största phsykfallen lugnast är Hereford dom andra mittimellan. Synd bara att Limosin är så fina slaktdjur förmodligen den mest kompletta köttrasen.Tjurar av alla raser ska man ha respekt för.Men med rätt hantering kan man få bra djur av alla raser. Att jag har korsning mellan Cxh är för att jag tycker att man får lite av flera goda egenskaper.Visst äter dom rejält Charlai men dom växer ochså och fina slaktkroppa och det är ju det det går ut  på. Men det kräver ju spannmål i uppfödningen med. Det där med traktor var nog dummt att jag tog upp det kan man nog vända och vrida på till dödagar..men jag vill nog gärna ha något fyrhjulsdrivet när man ska hantera mycket rundbalar med lastare .Men det går ju köra dom på trepunkten med.

Ja för mig är det stort. Min morfars gård var på 12ha(varav 6ha skogsbete) + arrende på ca 25ha åker och 10ha bete, och han levde på det med sina 24 mjölkkor plus ca 15 ungdjur.
Ja att plocka med djuren är viktigt och att rensa ut de som inte faller inom ramen för vad man accepterar i sin besättning. Vilka är det bästa egenskaperna du kan se i din kombination av raset?
Jag har inte för avsikt att odla spannmål förutom vid insådd som senare ska rullas så jag behöver ha en raskombo som kan växa till 300+ på grovfoder. Möjligen att jag skulle kunna köpa in korn/haver kross om jag skulle föda upp ungdjuren men inga mängder, dock funderar jag på att kanske sälja vidare kalvarna och bara spara två kvigor till rekrytering, vi får se.
Att kunna köra balarna är ju viktigt men som i mittfall kan det vara mer lönsamt att ta hö och pressa småbalar själv eller tar det för mycket tid/körning eller ska man köra enselage i limpa?

Ek

  • Inlägg: 521
    • Västergötland
SV: Hur ser verkligheten ut ni som har dikor småskaligt?
« Svar #11 skrivet: 11 dec-13 kl 19:38 »
Ja för mig är det stort. Min morfars gård var på 12ha(varav 6ha skogsbete) + arrende på ca 25ha åker och 10ha bete, och han levde på det med sina 24 mjölkkor plus ca 15 ungdjur.
Ja att plocka med djuren är viktigt och att rensa ut de som inte faller inom ramen för vad man accepterar i sin besättning. Vilka är det bästa egenskaperna du kan se i din kombination av raset?
Jag har inte för avsikt att odla spannmål förutom vid insådd som senare ska rullas så jag behöver ha en raskombo som kan växa till 300+ på grovfoder. Möjligen att jag skulle kunna köpa in korn/haver kross om jag skulle föda upp ungdjuren men inga mängder, dock funderar jag på att kanske sälja vidare kalvarna och bara spara två kvigor till rekrytering, vi får se.
Att kunna köra balarna är ju viktigt men som i mittfall kan det vara mer lönsamt att ta hö och pressa småbalar själv eller tar det för mycket tid/körning eller ska man köra enselage i limpa?
Ensilage i limpa kräver både folk kunskap och maskiner sen måste du förbruka så pass mycket per dag så det inte går varmt i limpan.Så det tror jag inte på när det gäller så pass liten besättning.Hö är väl bra men väldigt arbetskrävande på i skörd och utfodring, men inte uteslutet.Förutsatt att man har phsyke nog att vänta in rätt väder..Rundbalsensilage är smidigt och enkelt om det finns maskinstationer.Vad gäller mitt val av raskombo så vill jag ha en ko som inte är allt för stor och lätt sätter fett .Men det är kalven som är det vikigaste stor andel charolai =mycket kött och tillväxt.Men det är ingen ras att föda upp utan spannmål.Ska du föda upp på enbart grovfoder är det dom lätta köttraserna som gäller.Men du kommer få problem med att få upp kvigorna till rätt slaktvikt .Men det spelar kanske mindre roll om ska sälja köttet själv.

 

JSRosen

  • Inlägg: 63
    • Blekinge
SV: Hur ser verkligheten ut ni som har dikor småskaligt?
« Svar #12 skrivet: 11 dec-13 kl 21:53 »
Ensilage i limpa kräver både folk kunskap och maskiner sen måste du förbruka så pass mycket per dag så det inte går varmt i limpan.Så det tror jag inte på när det gäller så pass liten besättning.Hö är väl bra men väldigt arbetskrävande på i skörd och utfodring, men inte uteslutet.Förutsatt att man har phsyke nog att vänta in rätt väder..Rundbalsensilage är smidigt och enkelt om det finns maskinstationer.Vad gäller mitt val av raskombo så vill jag ha en ko som inte är allt för stor och lätt sätter fett .Men det är kalven som är det vikigaste stor andel charolai =mycket kött och tillväxt.Men det är ingen ras att föda upp utan spannmål.Ska du föda upp på enbart grovfoder är det dom lätta köttraserna som gäller.Men du kommer få problem med att få upp kvigorna till rätt slaktvikt .Men det spelar kanske mindre roll om ska sälja köttet själv.

Är kanske lite skadad ang det med limpa, vi körde alltid limpa skörd 1 och 2 hos morfar och balade 3:e skörden men visst kräver det folk och maskiner men att hyra in en maskinstation kräver att det passar in för den man hyr in men allt har ju sina fördelar. Det finns gott om folk i närheten som pressar och plastar så det e nog inga problem.
Har nog ändrat mig ang mjölkras korsningar, möjligen trevägs tex SRB-Angus-Hereford men lutar åt Angus-Hereford korsningar som moder djur när det väl bär av.
Lätt ras blir det till 99% men man vet ju aldrig. Spannmål kommer att ges men kanske bara ett par kg/dag till de som behöver lite extra. Vilket är att föredra korn eller havre?
Du har inga erfarenheter av Chianina eller Blonde?
Ja jag har inte bestämt mig riktigt än vilken väg jag ska gå. Kan bli till att skickar tjurarna alt sälja som halvfabrikat och behålla kvigorna och slakta dem som inte rekryteras om det finns bete så det räcker annars åker dem efter första sommaren.


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

574 gäster, 2 användare
LimJans, Gilson

* Forum

* Om tidningen Åter



- Har tidigare prenumererat. Var så nöjd att jag gav bort en prenumeration. Nu gör jag det igen. En jättebra present tycker jag!
/Margareta Mattsson

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser