Tips till moraliskt kluven och nyfiken nybörjarjägare (Jakt och etik)

[OL]

Bra tråd!!! Jagar inte själv (ännu iallafall) men är uppvuxen på landet och bor nu åter på landet. Jag har precis samma tankar som du. En del män här omkring jagar och jargongen bland dem tillsammans om om man sitter vid samma bord är skrämmande. Det är så långt ifrån respekt för naturen man kan komma, skryt och macho och ju fler man skjutit och desto besvärliga vådaskott man tillslut redde ut desto tuffare är man... Och för den delen även stora inslag av mansgrisighet så man mår lätt illa även som man och trots att jag själv någon gång av misstag dragit ett sexistiskt skämt. Och de få kvinnor jag stött på eller läst om som jagar tycker jag mig ana är rätt maskulina av sig, men det kanske är mina fördomar och hur det framställts i artikeln som påverkar...

Angående rovdjursdebatten kan jag bara säga den gamla sanningen att tomma tunnor skramlar mest. Låt dej inte duperas av dem - det finns många, många jägare i detta land som inte alls är rovdjurshatare. Men vi hörs inte, då de tomma tunnorna överröstar oss med sitt skrammel.

Mitt stora problem med dessa organisationer är att de uttalar sig som om de vore landsbygdens röst. "Vi som bor på landet vill inte ha varg, det är bara stadsborna som inte kommer råka på den som vill ha den..." De gör det, som du skriver, också högljutt och med stora trumman. Detta trots att bara en minoritet av alla oss som bor på landet faktiskt är jägare (och många jägare bor i städerna). Och av de som är jägare hoppas jag verkligen att en hel del är för starka viltstammar även bland rovdjuren (då behöver ju jägarkåren inte bemöda sig med så mycket jakt - för det är ju ett annat vanligt argument: att utan jägare skulle viltet gå överstyr (fast sanningen är väl att både rovdjuren och vegetarianerna skulle växa sig starkare och det hela skulle regleras utav tillgången på föda.)). Jag tycker det är fräckt att påstå sig tala för en stor grupp människor som överhuvudtaget inte har med dessa organisationer att göra... Sen det där med att många av politikerna jagar själva och på den vägen knyter både formella och informella nätverk vilket gör att folkrepresentationen i just vilt och jaktfrågor troligtvis är bedrövlig, det ska vi bara inte gå in på, huuu man får ju svindel bara av att glänta på den dörren...

[Markus_Almroth]

Jo, visst finns det en hel del machodravel. Men det mesta är påklistrat. De beter sig på det viset för att de tror att de förväntas göra det.

Och att reda upp en besvärlig skadeskjutning ÄR macho. Det är jävligt svårt, ibland farligt och något som förtjänar respekt. Att skjuta skottet däremot förtjänar medlidande, för de allra flesta som klantar sig skäms som hundar, eller värre.

Det enda sättet att motverka den idiotiska machokulturen är att föregå med gott exempel. Inte slå ner på, eller håna eller ens bemöta. Bara vara saklig och ödmjuk.

Jag är en rätt rutten jägare egentligen och skäms inte för det. Om 30 år kanske jag är hygglig, men då kommer jag vara för gammal. Sånt är livet :-)

/M

[smedpeter]

Falsk blygsamhet, Markus 
Med din inställning är du en utmärkt jägare.
Om du med rutten jägare menar dålig skytt får du öva mer på skjutbanan.

[Markus_Almroth]

hygglig skytt.
Rutten jägare. För jag skjuter ju knappt ngt :-)

/M

[vindensbonig]

hygglig skytt.
Rutten jägare. För jag skjuter ju knappt ngt :-)

/M

Kanske klokt  för då har du ju inte missa . Känner en som jaga i många år  tror inte han skjuta en älg på minst 6år frågar man var för så svarar han  bara att det är inte så vickigt för dom andra ska ha nått å skjuta på bössan har ja bara för nått måste ja ju bära på .

[smedpeter]

Nåja, nu är det ju som du vet inte MÄNGDEN nedlagt vilt som avgör hur bra man är... Jag lät 8 älgar ta sej förbi mina pass, det var alltid något fel - de sprang för fort, det var för långt håll, det var sly ivägen, osv. Den nionde kom fint stegande på 40m håll och stannade artigt när jag visslade, och där blev han. Jag har fått mycket uppskattning för det i jaktlaget att jag bara skjuter när det känns 100%.
Det blir då aldrig några långa, besvärliga och tidsödande eftersök som förstör hela jakten för alla. Det är i högsta grad oetiskt att skjuta på allt som rör sej och hoppas att man träffar. Det är om man gör det, som man är en rutten jägare, inte annars 

[Markus_Almroth]

Det är ju både och. Det finns miljoner sätt att vara rutten på. Man är ju trots allt i skogen för att döda djur för att äta dem, eller av någon annan anledning. Om man inte lyckas med det är man ju inte skicklig.

Man kan ju även vara rutten på ett oetiskt eller t.ex. säkerhetsmässigt sätt.

/M

[cebaztian]

Intressant.

Jag flyttade till landet.
Gick med i drevet i jaktlaget. Ville ha kontakter med den delen av byggden.
Vill ha kunskap om jakt på egen mark som en backup om det blir sämre tider.
Och snart måste jag kanske lära mig hålla efter vildsvin.


Tycker inte om att äta kött, sedan ett år tillbaka enbart från vilt eller egna gården, ganska sporadiskt.



Har nu får och hund, och har alltid tyckt att det ska finnas massa vilt och gärna topp-predatorer, men vet inte riktigt hur jag ställer mig till varg den dag mina får blir rivna och hunden dödad, väntar med att ta ställning i vargdebatten tills dess.


Innan hunden kom till gården och jag stängslade in för fåren, då fanns det älg och rådjur att sikta varje vecka, nu har jag inte sett något på månader - tråkigt.


Drömmer om att jaga med pilbåge.
Sitta ute i dagar och vänta och slå läger.


Sebastian

[PeterHalmstad]

En sak som många verkar ha missat är att människan är en DEL av ekosystemet, en ganska stor del, om inte den största enskilda delen efter klimatet. Vi har alltid jagat predatorer för att minska konkurrensen och för att ta del av resurser i form av pälsarna. Vissa anses även gå att äta. Hela systemet har från början anpassat sig efter att människan varit med och gjort ett substantiellt uttag ur skogarna av alla sorters vilt vi har ansett oss behöva. På samma sätt nyper ett lodjur en räv så fort den får chansen. Det är så det funkar bara.

Men att gå därifrån till att vilja utrota rovdjuren anser jag väldigt långt. Det finns också gränser för vilka metoder jag är beredd att använda och då tänker jag inte främst på lagarna, utan på etiken. Även om rävsax hade varit lagligt skulle jag inte använt den, särskilt inte som det finns andra fällor som fungerar i princip lika bra, om inte bättre. Världen är liksom inte svart eller vit. Vargen som exempel är inte utrotningshotad som art och allt (som erfarna jägare känner igen från andra vilt) tyder på att den i dag skulle tåla en ganska hård jakt, men om man säger det i fel sammanhang blir man utmålad som varghatare, utrotare och allt möjligt (tro mig, det har hänt mig, på det här forumet).

En av de vanligaste tillmälena man hör från jaktskeptiker (bra ord va?) är att det är så egoistiskt och hm. det finns elakare tillmälen också, iaf egoistiskt att skjuta rovdjur bara för att få skjuta mer andra djur. Och till det svarar jag bara.... ja!? Det klart det är egoistiskt! Varför skulle jag jaga för någon annans skull än min egen? Hur många rävar jagar för någon annans skull, eller vargar, ugglor etc.. Jag är människa och jag har lika stor rätt som någon annan art. 

/M

Vi är en del av naturen men vi lever inte riktigt i den, mer på och av den. Människan har inte bara jagat predatorer utan också utrotat predatorer. Och vi är inte så bra på att reglera stammarna av det större viltet som det ibland kan låta när jaktsamfundet pratar.

Den vanligaste dödsorsaken för en älg i Sverige är att bli skjuten av en jägare. Det innebär att vi har en avgörande betydelse för stammens sammansättning och långsiktiga överlevnad. Det är ett stort ansvar! Älgstammen är nu långsamt på väg att återhämta sig efter en felaktig jakt under årtionden som bla lett till minskande kalvvikter och drastiska minskad medelålder på djuren. Om vi jagar rätt nu vet jag inte egentligen, den samlade långsiktiga effekten av vårt uttag är svår att förutse. Men jag vet att det alltid finns en massa tvärsäkra jägare som alltid vet vad som är bäst för älgstammen, och som därför inte lyssnar så mycket utan hellre pratar själva och framför allt agerar (skjuter efter eget huvud).

Men trots våra tillkortakommanden sitter vi på ansvaret, där håller jag med dig. Människan formar inte bara viltstammar utan framför allt också deras livsmiljö. Skogen vi ser omkring oss är planterad av oss, vägar med viltstängsel genomkorsar och stänger av viltpopulationer från varandra, trafiken skördar sitt osv.

Det största problemet med jaktpolitiken tycker jag är att särintresset jakt har för stort inflytande över besluten. Inflytandet är dessutom ofta informellt och därför svårgranskat. Jag skulle gärna se att "miljömupparna", som man ofta säger lite nedlåtande i jaktsammanhang, fick betydligt större inflytande. Med "miljömuppar" menar jag människor med mer strukturerade och systematiska kunskaper om naturen, med andra ord professionella biologer/ekologer.

[Markus_Almroth]

Jag vet inte om jag håller med inte helt i alla fall. Jag var "miljömupp" tidigare, och kan bara säga att min världsbild då var inåthelsike för snäv. Numera jagar jag och har fått en hel del tankeställare, men samtidigt finns det många jägare som har lika snäv världsbild, fast åt andra hållet.

Nu vet jag inte riktigt vad jag är för något. Helt klart är i alla fall att jägarna inte har så mycket att säga till om som miljörörelsen tror. De har också mycket mer kunskap än miljörörelsen tror. Det omvända gäller också. Mp får t.ex. ofta klä skott för allt möjligt dåligt som drabbat jakten och glesbygden, men när man granskar det hela kan de mycket väl varit emot de beslut man pratar om.

Det är otroligt mycket fördomar från alla håll och kanter, förmodligen för att verkligheten är för komplex för att man skall kunna ta in alla relevanta faktorer.

Vargfrågan skall vi inte ens tala om.

Det stora problemet är att alltfler människor har en verklighetsfrånvänd syn på "naturen". Naturen är något man åker någonstans för att titta på, populariserad av disneyfigurer. Naturen klarar sig bäst utan människan, för mäniskor bor i hus, i städer och har inget i naturen att göra, egentligen.

Detta krockar duktigt med min världssyn.

Men det formar också etiken kring vad vi har rätt till och vad vi inte har rätt till. I en värld där djur är personifierade blir naturligtvis dödande i sig ett dilemma. Man dödar inte personer, det vore som att döda grannen, eller kollegan. Ju mer man tänker på det, desto konstigare blir dock det resonemanget. I slutänden har vi alltid dödat, åtminstone sedan ett tag innan vi blev människor. Att INTE döda vore att förneka oss vår natur, något som vi anser väldigt oetiskt när det gäller t.ex. mink- och rävfarmande eller hönsfabriker.

Jag har dock full förståelse för människor som inte vill döda. Döden är nämligen inte vacker, inte på en fläck. Dödandet i sig är inget annat än vidrigt, det är lidande, det är ångest, blod och inälvor. Det vi kan göra, som ligger inom vår natur och vår skyldighet som tänkande kännande varelser är att döda så skonsamt, snabbt och effektivt vi bara kan.

/M

[PeterHalmstad]

Med miljömupp menar jag inte en fritids-fältbiolog utan forskare som har ett systematiskt och kritiskt arbetssätt. De har också sina fördomar och de behöver också granskas men de har också en massa bra kunskap att luta sig mot.
Jag håller inte med om att särintresset jakt inte har mycket att säga till om.

Jakt-etik är ingen enkel sak. Låt mig ge ett par exempel: Inom jaktktkretsar talar man gärna om att man skall avliva viltet så snabbt och effektivt som möjligt för att minska dess lidande.  Det är svårt att inte hålla med om det.
Men vad säger man då om den allmänna praxis som finns bland folk som jagar hare med stövare. Det är närmast en dödssynd att skjuta den drivna haren under drevets första halvtimman innan hunden fått sitt. Gör man det kan jag lova att man får höra lite nedlåtande att man är en "köttjägare". Man vill alltså inte avliva viltet så snabbt och skonsamt som möjligt eftersom hunden behöver få sin träning och för att det är så fint att stå och lyssna till hundens drevskall. Att haren hetsas av hunden väljer man att bortse ifrån.
I Sverige tillåter vår jakttradition skott mot löpande klövvilt. Det innefattar då rå, älg, vildsvin och hjort. Den effektiva träffytan på ett vildsvin är stor som en knytnäve. Det krävs en duktig skytt för att klara att träffa det lilla rörliga målet och resultatet är många skadskjutningar. Jag har inte varit med på jättemånga drevjakter på gris men jag har upplevt flera skadskjutningar. Alla vet det men på något sätt väljer alla att bortse ifrån det för att det är vår tradition. I England anses det förövrig oetiskt att skjuta mot klövvilt i rörelse.
Jag tar inte upp detta för att skuldbelägga någon utan för att få nya jägare att försöka tänka själva och inte alltid förutsätta att de äldre vet bäst. Som i alla andra mänskliga sammanhang lever vi med bagage från svunnen tid som vi inte ifrågasätter utan bara tar över från föregående generation.

[Markus_Almroth]

Just vad gäller harjakt håller jag inte med. Stövare och drevrar ligger oftast så långt efter haren att den knappt ens är stressad. Fast, jag håller ändå med i det att jag inte förstår principen.

Har man skottchans skjuter man väl?

Angående drevjakt är det en jaktform jag inte ägnat mig åt, så jag har ingen kunskap. Vad jag tror mig veta (bekanta) är dock att det finns de som mycket sällan skadeskjuter även på den sortens jakter, och det finns andra som gör det mer frekvent. Vad det beror på kan man ju bara spekulera i.

Man måste fråga sig vid vilket tillfälle en jaktmetod är _för_ oetisk. Problemet är ju att man ju vill skjuta också, man vill fälla ett vilt och fylla frysen. Åteljakt på gris fungerar, men det fungerar kanske inte i alla sammanhang. Drevjakt kan vara mycket effektivt. Har man bestämt sig för att vara med på en drevjakt måste man nog meditera över vilka skottchanser man skall ta och vilka man inte skall ta, men i slutänden måste man ju någon gång skaffa sig erfarenheten. Tyvärr kommer erfarenhet av att begå misstag, det är liksom oundvikligt. Det blir skadskjutningar vid all jakt, förr eller senare. Det går inte att gardera sig 100%, men man får banne mig inte slarva med eftersöken heller! För det vet jag händer och det är inget annat en total brist på etik.

/M

[MindAtPlay]

Vilken fart det blivit här inne! Tack för alla svar, har läst igenom och känner att jag får ut mycket av att läsa era disskutioner. Fortsätt gärna!

[_paipi_]

Till Trådskaparen, som jag fattat det, så tycker jag du ska prova såvida du tror att du inte kommer må dåligt över att du dödat ett djur, har själv jagat i 10 år nu men alltid haft intresset.. (är 25).. Äter industrikött och är köttälskare men har intresset för natur, jakt, fiske och på senaste även lite för odling, är emot allt vad djurplågeri heter, inkl industrins hantering även om Sverige är betydligt bättre än övriga världen.

Machokulturen kan man egentligen skita i fullständigt, precis som Markus skriver. Jag har helt ärligt inte sett någon som står och hyllar en person som skadeskjutit. Därtill står den skyldige personen knäckt efter att insett "rock-bottom hade verkligen en källare " och funderar  hur han ska sälja sina vapen.. 

Debatten är alltid svår, Jag intresserar mig för kött, tar hornen men bryr mig inte nämnvärt om det är en sexa eller fyrataggare. Att stå och tillaga en rätt av köttet man själv ordnat känns bra.

Vargdebatten brukar jag inte lägga mig i eftersom jag bor i en storstad (änsålänge) långt bort från vargarna, men har ju mina funderingar och kan bli irriterad när en  exempelvis sthlmare säger "Det är hemskt att människan utrotat vargen de senaste 100 åren som ingår i vår fauna".. som i nästa mening försvarar med "men åhh ingen människa har blivit dödad av varg på över 100 år"... 1+1 = ?.. Jämför med Kanada som har varg och i de delarna där det bor tunt med människor försvinner det ändå en och en annan. Hur kommer rovdjurspolitiken förändras när en liten pojke/flicka ligger rensad på kött mellan revbenen liknande bilderna på jakthundar i jakttidningarna idag?, för det är inte omöjligt.. och människan har alltid varit ett rovdjur, vilket syns tydligt i samhället, på arbetsplatser, i stan osv. 

I övrigt finns det hur mycket som helst. T.ex vildsvins frågan, du får inte enligt lag använda mörkerkikare när dem oftast jagas i mörker för att det är .. osportsligt?, för att de ska ha en chans? (trotts att det ökar risken för skadeskjutning och kanske att man skjuter en sugga då det är svårt att skilja kön vilket det även är i dagsljus), så jägare köper top notch kvalité kikarsikte för 20 000:- för att med bästa tekniken kunna se en halvtimme längre och på så sätt få en skottchans vilket kanske ändå genererar en skade/felskjutning. I en förnuftig värld tycker det jag låter idiotiskt men samtidigt vet jag att jag lever i denna världen och där det antagligen på vissa ställen kommer utnyttjas till att kanske skjuta så mycket som möjligt för profit i kött.

Vilket leder in på nästa punkt. PENGAR . Det får de flesta människorna att gå mot allt vad etik, moral och ens egna värderingar betydde någon gång. T.ex en bonde (eller väldigt många) har det knapert, de får tag i en jägare och ber om hjälp med vildsvin, gäss rådjur eller vad som. Men kräver ofta ett väldigt hög arrendé, och kan dessutom bli arg på jägaren för att denna efter att ha betalt tusentalskronor för jakträtten inte har såpass mycket tid som bonden vill att vakta åkrarna, jag anser det är för mycket utnyttjande av annans intresse eftersom om jägaren inte vunnit på lotto eller föds rik hade kunnat betala arrendena utan att löneslava någon annanstans och därmed inte har tid att kanske sitta en onsdags morgon och vakta, Samtidigt får man förstå markägaren som också vill överleva. Sen är det kanske grupp som betalar ett skyhögt arrende under låt oss säga 5 år, sista året vet dom att dom inte kommer jaga där mer, då kanske viltvårdsintresset slås åt sidan och "valuta för mina 30 000:- kommer" och det ska "rensas".

Pryl-tokiga kan även vara som Markus säger ett sätt att köpa sig tiden man inte har, fördelen med de som lägger stora pengar på bra utrustning och har det som ett sidointresse av jakten är att de kanske är sportskyttar eller intresserar sig något mer för skytte och övar mer och kan sätta säkrare skott.
 
Detta är bara ett liten del, frågorna är fler och kan vändas fram och tillbaka, slutligen vill jag tillägga att det finns alltid "WannabeeRambo" som tar sig genom allt för att sitta och dra i sin sura till sitt nyförvärvade vapen framför spegeln och man kommer aldrig ifrån idioter i alla läger. Sunt förnuft