Skrapa metall!

[Humle]

Hej har hittat mig en blivande hobby tror jag bestämt! Att skrapa metall! Sägs ta en hiskelig tid men blir en extrem precision och tålig yta... det som behövs är en skrapa med karbidblad. Och tålamod . Fast man behöver ju stativ med mätklocka m.m. också 

scraping in a lathe's bed // Bettbrücke einschaben

Kitamura Machinery - Handscraping Techniques on a Vertical Machining Center

Kitamura Machinery - Hand Scraping Techniques on a Horizontal Machining Center

Imants Gorbants teaches scraping

[krego]

Oj! Snacka om konstig hobby. Lär ju inte vara så kostnadseffektivt. Det finns betydligt lättare och bättre sätt att göra ythärdningar.

[Tapio]

Halaj!

Skava kallas det där på svenska. Och ett skavstål är ju något som skall finnas i varje hemmamekares verktygslåda. Fast man behöver ju inte köpa en. Det enklaste görs av en kasserad fil som man slipar änden på. Jag har gjort en deluxevariant där jag hårdlödde på två skruvstumpar (man borrar inte gärna i en fil) och med ett överfall sitter det ett utbytbart skär i hårdmetall i ändan. Se stålet i första filmen. Jag har hämtat inspiration från en sådan.

Lite reflektioner. Man behöver den där blåfärgen också. se första filmen i början där han smetar in ytan med det. Kostar flera hundra spänn för en pyttetub. Jag tycker faktist att en vanlig tuschpenna funkar bättre.

Sen vill jag säga att jag finner det vara en ironi från gudarna eller något att någon skulle vilja göra det här som en hobby.
Av alla träliga uppgifter som finns i en mekanisk verkstad tar inskavning det absoluta bottennappet. Ett sisyfosarbete är vad det är.

//T

[Humle]

Hittade denna film och hade i bakhuvudet det fanns en tråd om detta här . Nån nörd kanske finner nöje i det, önskar det var engelsk text dock . De skavar metallytor på flera kvadratmeter...

! No longer available

[torbjorn]

I den tyska filmen Das Boot finns en scen där man sysslar med att skava in ramlager (eller om det är vevlager) i en U-båtsdieselmotor.

Men, som sagt, det är något man sällan sysslar med nuförtiden. Idag har verktygsmaskiner som regel tillräcklig precision för att arbetsstyckena ska bli tillräckligt plana och/eller få rätt passform utan att behöva individuell inskavning.

Jag har läst en historia om en instrumentmakare vid Uppsala Universitet som då förra seklet var ungt ägnade närmare ett år åt inskavning av en bädd för något vetenskapligt instrument. Där kan man tala om tålamod!

[TW]

Jag brukar skava litet när det behövs. Det är ett hantverk som inte alls behövs i samma utsträckning som förr i tiden men när man renoverar äldre maskiner blir man förr eller senare tvungen att skava in någon nytillverkad del eller skava om en sliten yta.
Det klassiska exemplet är prismorna på en metallsvarv. De måste ju skavas om med jämna mellanrum för de nöts mera nära shucken där supporten oftast rör sig. Intervallet mellan renoveringarna är kortare på äldre svarvar som hade mjukare material i prismorna men också nya svarvar nöts ned förr eller senare.

Själv har jag mest skavat då jag har renoverat begegnade snickerimaskiner som jag har köpt. Efter en grundlig renovering brukar en gammal sliten maskin bli nästan som ny.