Hur vill grisen bli kliad och dylika frågor?

[Annika Johansson]

Hej!
Vi har nyligen blivit med sugga o galt, snart 5 år gamla linderöd. Vi har ingen erfarenhet av gris, utan allt är inläst/inlyssnad kunskap, och det är ju ok. Det jag saknar är dock "hantering/beteende/språk"
Var kan jag tänkas hitta information om det? Boktitel, någon?

Tills vidare: finns det något ställe på kroppen en gris INTE vill bli kliad på? Galten sätter sig/lägger sig när man kliar så det verkar ju som att jag kliar ok, men... jag vill verkligen inte att han ska bli förbannad för att jag kliar honom på "fel" ställe.. Han är ju lixom stor..
Hur visar en gris att den är "färdigkliad"?
Hur visar en gris att den är arg?
Jag har sett när suggan hoppar runt av glädje, och springer runt med halm, och kastar upp i luften - så glad kan jag, men arg? 
Hur låter en glad i jämförelse med en arg gris? Bara suggan har grymtat, långa djupa toner när hon hade trynet/huvudet långt nere i halmen..

Livet är spännande..

[Annika Johansson]

Ok, inget endaste svar...
Ska det bero på att de som kliat på fel ställe dött och inte kan vidareförmedla informationen, eller kliar linderödsägare inte sina grisar?
Konstigt..

Någon grisbok som innehåller en aning beteende då?

[Whippet]

Jag gör ett försök att gissa...
Det går nog bra att klia en gris på alla tänkbara ställen; rygg, hals, mage, under hakan, bakom öronen... om den inte gillar det går den antagligen därifrån om den blir arg kan jag tänka mig att du varit 'efterhängsen' och inte 'lyssnat' på din gris signaler, men jag har aldrig haft gris själv så jag gissar bara...

 OM en gris blir arg har jag ingen aning om vad som händer... 'boxas', bits, 'stångas' Inte en blekaste aning...

  /Anette

[bua]

Tyvärr har jag ingen boktitel eller större erfarenhet av grisar sen jag blev vuxen. När jag var barn var jag "alltid" hos grisarna - helt underbart.
Om djur inte är fasthållna flyttar de sig när de fått nog eller inte gillar det det man gör med dem. Jag gissar att du kan skrapa i rätt rejält och säker gärna hålla på en halvtimme eller så om grisen är mätt och belåten! Lycka till.

[Luff]

Grisar kliar man där de har tunn hud. Så bakom öronen, under hakorna..och på magen. Ett rejält tag med piassavakvasten över maggen kan få den mest svårflirtade gris att bli lugn.
Grisar som blir arga anfaller - med käften. Det syns dock väl på beteendet om man gått över gränsen och jag har bara varit med om att dom hugger i luften - jag har inte stannat kvar och kollat om dom menade allvar.

Vi brukade välta gris på jobbet - dvs vi vande våra grisar att bli kliade på magen - så så fort du kliade bakom örat så vek sig benen på dom och det var bara att skubba grismage - hårt och gärna med naglarna. Borsten funkade på dom som var lite busigare eller nervigare så man inte ville trängas med dom på huk inne i en trång box.

[Annika Johansson]

Hej överlevare i grisvärlden!
Tack för svar.
Suggan är enkel att förstå, hon går när hon är nöjd, inga krusiduller. Jag känner inte att hon uppfattar mej som ett hot eller ska maktdemonstrera mot mej, hon kollar om jag är intressant för närvarande, och går eller stannar kvar så länge hon behagar.
Galten är svårare för mej att komma underfund med.. Bör jag stå upp - kan han uppfatta mej som liten och få för sig att dominera på något vis? Var bör jag inte klia? På magen på honom oxå - tänker om området kring snoppen är förbjudet? Annars överallt på kroppen? Går en galt iväg, eller säger den till mej att jag ska sluta? Han "bossar" ju som fan med suggan - jag tänker att en galt kanske inte backar utan säger till motparten att den ska backa, och bör jag vara "underlägsen/lyda" min galt, eller bör jag ( låtsas ) vara den som bestämmer.. Ha, vem försöker jag lura, skulle min galt hugga efter mej skulle jag slå rekord i snabbhopp över väldigt hög boxvägg. Försvarar en galt sin sugga - kan han försöka "driva bort" mej ur hagen/kätten?
Skit va mycket undringar jag har, men jag vill att mina grisar ska vara glada och nöjda, och att de ska uppfatta oss som trevliga medvarelser, med mer intressanta sidor än mathinken..

[nilsegårn]

Jag har inte lyckats få mina grisar arga trots ganska hårdhänt hanterande till tider.

Däremot kan dom bli lite sura och avundsjuka om man kliar en och inte den andra eller om man inte har tid att klia just då.

Då brukar dom bita och rycka i overallen, buffa i rumpan och på alla tänkbara sätt få lite uppmärksamhet.

En gång har min gylta försökt dominera mig, vet inte vad som utlöste det. Kan säga att jag inte småskrattade när jag plötsligt hade 120 juckande kilo över mig! Jag satt på huk vid tillfället, men kom mig upp i blixtens hastighet.

[Annika Johansson]

Hon kanske var brunstig?
Klart de blir avis om man inte kliar alla  de är ju bara folk de med..

Inga förhållningsregler när det gäller galt?

[nilsegårn]

Min är så liten än, bara 7 månader så han har inte visat några tendenser på att vara oregerlig... Sorry!

[Qiz]

Generellt är det vanligare att om det är någon som ska bli ilsk så är det galtarna. Men oftast är de ganska fredliga. De kan dock vara lite mer "på", lite bökiga och buffliga. Suggorna är oftast bara människoilskna om de vaktar sina bebisar. Tex vid kastrering och liknande. Men det är långtifrån alla som ens är ilskna då.
Hursomhelst så går det inte att ta miste på signalerna grisen visar. Det morrande lätet och det kroppsspråket den visar om den börjar bli sur är solklart även för den mest oerfarne grisskötaren. Man gör då bäst i att visa grisen respekt. Man behöver oftast inte kasta sig ur boxen/hagen men man bör ta sig en funderare på hur man ska gå tillväga med det göromål man tänkt sig få gjort.
Mvh Zandra

[Annika Johansson]

Och vad är då signalerna förutom det "morrande" lätet ( vilket jag aldrig tycker mej ha hört )?
Räcker det med att backa? Jag behöver inte gå ut? Vi har en relativt stor kätte nu, typ 30 kvadrat, där suggan och galten går. Har inte en gris "revir" och tycker att jag ska ut, om han nu blir arg?

[esten]

En gris som visar att den vill vara ifred ska du inte gå på . Deras käkar är starka nog att krossa ditt lårben .

Det finns en jättebra bok om grisens beteende från naturligt vildsvin till de moderna , och även naturlig grishållning och gamaldax .
Jag tror den hette GRISENS BETEENDE , men är inte säker jag har bara en fotostat kopia av boken .
Den tar inte upp så mycket om utfodring så då rekomenderar jag i stället .
Sedan finns ju GRISAR TILL HUSBEHOV ur den Danska serien .

[TurbogrisarnaVG]

Vi hade en galt som  var rätt så ilsk och som hade för vana att börja hugga om han inte fick som han ville.
Hos honom räckte det med att man slutade klia för att han skulle bli grinig.
Det märktes dock tydligt genom att han började småslänga med huvudet innan han gick till hel attack och då räckte det med att säga ifrån och trycka bort honom genom att gå mot hans huvud för att få honom att backa.
Det bästa sättet att hantera aggressiva grisar brukar vara att ha en säkerhetspinne som t.ex. ett kvastskaft som man kan ha mellan sig och grisens huvud.
Efter en stund får man rutin i att hela tiden hålla skaftet så att djuret inte kommer åt en vilket gör arbetet i t.ex. hyddan och omgivningen mkt enklare. 

[Annika Johansson]

Jamentack, nu börjar det likna något! 
Jag är inte ens intresserad av att erhålla ett köttsår, som jag är övertygad att han åsamkar mej utan krusiduller om han vill.. därav alla frågor.
Kollar genast efter boken Grisens beteende, tack!
Så, TurbogrisarnasVG, jag har ett sopskaft i handen och smackar på grisens huvud/kinden om han blir irriterad, och går mot honom?

Jag "umgås" bara med mina grisar när de är utfodrade, rätt?

[esten]

Endel grisar gillar all upmärksamhet alltid ( nästan ) , medans andra vill vara ifred tex när de äter .
Det som är så lurigt med grisar är att när det händer så hände det nyss . De är hemskt snabba , fast det inte syns .

Hade en galt som var en riktig vän , inga bekymmer att gå in och lägga sig i halmen hos honom , medans suggar var smågrinig jämnt .

En galt jag träffade på hos en bonde var livsfarlig , bara att öppna dörrarna och springa när den skulle flyttas mellan olika suggboxar .

Så det går inte att säga att så här är det till 100 % .
Grisar är lika oss människor där , de är personligheter man måste lära känna dem.

[Tuve]

Jag är själv nybörjare, har två gyltor som nu är 4 månader. Men detta är vad andra har sagt mig: Umgås helst med mätt gris. Ha inte godsaker i händerna eller fickorna. Klia gärna. Låt dem inte skrämma dig till att backa. Det senaste kanske inte gäller på samma sätt för dig som har fullvuxna djur, men verkar logiskt hos mig med små, som ska lära sig att jag är boss.

Min erfarenhet är att grisarna kan vara lite intensiva, tugga på mina stövlar och jacka, buffa lite med trynet och se ut som om de vill bitas lite. I de fallen knuffar jag bara lätt till dem på trynet. Ibland gillar de tydligt kliandet, och står och är avis om en får mer, men ibland är det mer att de tolererar mitt kliande, men vill hellre ha mat.