Skillnaden mot en vanlig asynkronmotor (induktionsmotor) är att asynkronmotorn har en kortsluten lindning i rotorn, man kan säga att en sådan motor fungerar som en transformator med roterande sekundärlindning. Den effekt som överförs till sekundärlindningen bestäms av hur stort vridmoment som tas ut och av skillnaden mellan verkligt och synkront varvtal, och all denna effekt blir alltså värme.
ABB:s nya motor är istället en s k reluktansmotor, rotorn är alltså inte slät utan ser snarare ut som ett kugghjul. Dess funktion baseras på att det magnetiska flödet hellre går genom järn än genom luft, men den går i praktiken inte att koppla direkt till ett elnät utan kräver en "intelligent" frekvensomriktare/servoförstärkare emellan.
Reluktansprincipen har tidigare inte använts praktiskt i elmotorer, annat än någon enstaka gång i mycket små motorer (elektriska klockor, programverk etc). Däremot har den varit vanlig i samband med givare och vissa små generatorer - t ex en del tändmagneter till forna tiders bilmotorer, och givare för moderna brytarlösa tändsystem. En del cykelgeneratorer har också byggt på reluktansprincipen.