Alternativ.nu
Djur => Kaniner => Ämnet startat av: Elvan skrivet 14 sep-10 kl 22:55
-
Jag har här och där hört folk nämna att dubbelt anlag för brokighet kan betyda att djuren även har andra "fel". Eftersom jag inte hittat nån helt tillförlitlig (enligt mina mått) källa på detta så undrar jag nu här, vad ni vet om detta och om var man kan läsa mer om riskerna.
Finns det några rekommendationer angående avel på brokiga kaniner?
Det jag hittar vid en snabb googling på ämnet är följande:
"Man vet sedan länge att vitfläcksgenerna även bär ett skadligt (letalt) anlag. Det är mer än pälsfärgen som påverkas under fosterutvecklingen. "Vitscheckarna" som fått en förstärkning av denna gen har därmed även fått svagare hälsa. De är mottagligare för infektioner och stress och andra påfrestningar och många når inte vuxen ålder. [...] Eftersom dom ofta inte är livsdugliga tycker jag det är ytterligare skäl för att undvika dom. Här vill jag påpeka att alla manteltecknade kaniner med mycket vitt INTE behöver vara ”riktiga vitscheckar”. De kan också vara dåligt manteltecknade individer. För enstaka sådana dåliga manteltecknade, får man även i kombinationen manteltecknad x enfärgad. Det är just på mängden dåligt manteltecknade, man skall värdera sina blodslinjer."
http://www.kaninhem.se/Avla-med-mantelteckning.htm (http://www.kaninhem.se/Avla-med-mantelteckning.htm) (ungefär mitten på sidan)
"Om anlaget förekommer i dubbel uppsättning (KK) kallas det "vitscheck" eller "dubbelbrokad", dessa har i regel färre färgade områden än om de skulle ha enkel uppsättning. Tyvärr verkar detta tillstånd följas av mag- och tarmproblem och många av dessa individer uppnår aldrig vuxen ålder."
http://kaninfarg.se/vitflack.htm (http://kaninfarg.se/vitflack.htm)
Från kaninfarg.se hänvisas också till nedanstående arbete som jag inte orkade läsa igenom: http://www.medirabbit.com/EN/GI_diseases/Mechanical_diseases/megacolon.pdf (http://www.medirabbit.com/EN/GI_diseases/Mechanical_diseases/megacolon.pdf)
-
Ja det är just Megacolon du ska söka på.
"The Megacolon-Syndrome is a hereditary disease of homozygous spotted rabbits (En En). Investigations have been performed on some special traits related to functional aspects of the gut in comparison to vital heterozygous spotted rabbits (En en). It was found that En En rabbits showed significantly reduced sodium absorption rates across the wall of the cecum."
-
Det lättaste är att du alltid parar en brokad med en icke-brokad. Så undviker du vitscheckarna.
-
Avlar man på tex scheckar så "måste" man ju para "brokigt med brokigt" jag parar in helsvarta eller helblått ibland, men man kan inte göra det i varje led, då man får mkt luckor i stamtavlan. så det är ju lite rasindividuellt. Men vitscheckar dyker ju upp.... :(
-
Avlar man på tex scheckar så "måste" man ju para "brokigt med brokigt" jag parar in helsvarta eller helblått ibland, men man kan inte göra det i varje led, då man får mkt luckor i stamtavlan. så det är ju lite rasindividuellt. Men vitscheckar dyker ju upp.... :(
Jag vet inte riktigt hur alla som avlar på scheckraser gör, men som jag fattat det så avlivas oftast del feltecknade, dvs. de som blir helfärgade eller ha för få fläckar, redan som små. De kanske inte gäller alla uppfödare, men gör man det kommer man aldrig få problem med megacolon eftersom de 'sorteras bort' när de är nyfödda.
-
Hej!
Enklast är det om du para brokiga och enfärgade eller japantecknade gottisar.
Jag har ett antal år haft enfärgade hanar och brokiga honor. Var samtidigt enklare för min man och andra inhoppare att ha koll på vem som är vem. :-)
Januschka
-
Jag vet inte riktigt hur alla som avlar på scheckraser gör, men som jag fattat det så avlivas oftast del feltecknade, dvs. de som blir helfärgade eller ha för få fläckar, redan som små. De kanske inte gäller alla uppfödare, men gör man det kommer man aldrig få problem med megacolon eftersom de 'sorteras bort' när de är nyfödda.
Många sorterar bort och även jag, för efter ett antal år med att ha försökt få dessa vitscheckar att överleva, så känns det humanare att ta bort dom när de är 1 dygn än att de ska plågas till döds när de är runt 6 veckor......
-
Många sorterar bort och även jag, för efter ett antal år med att ha försökt få dessa vitscheckar att överleva, så känns det humanare att ta bort dom när de är 1 dygn än att de ska plågas till döds när de är runt 6 veckor......
Vaddå plågas till döds? Skulle de va sjuka för de har för få fläckar eller e de bara utseendet som är "felaktigt" för de har få fläckar för föräldrarna är båda brokiga eller vad menas? Jag märker då inget fel genetiskt angående tillväxt eller trevligt sätt för att inte låta de gå vidare i avel.
/Jordbron
-
Jordbron: Det finns en missbildning som handlar om matsmältningen som gör att dubbelbrokiga ofta dör av megacolon när de är ganska små. Typ förstoppning om jag fattat det rätt. Jag ställde frågan för att få veta mer, och mina kunskaper är ganska osäkra än så länge, men i stort sett är det så.
Det kan ge väldiga smärtor innan de dör, därav "plågas till döds".
-
Förlåt en dum fråga: vad är en scheck?
Kan ni inte göra en tråd där ni visar och förklarar färgerna?
Visa gärna bilder tillsammans med förklaringarna!
och förlåt kapningen av tråden :-[
-
Förlåt en dum fråga: vad är en scheck?
Kan ni inte göra en tråd där ni visar och förklarar färgerna?
Visa gärna bilder tillsammans med förklaringarna!
och förlåt kapningen av tråden :-[
En scheck är en brokad kanin där fläckarna är "ordnade" efter ett visst mönster. Den ska ha en tydlig ål längs hela ryggen med jämnt fördelade fläckar på båda sidor av kroppen. En "fjäril" över nosen, teckning kring ögonen och även öronen ska ha färg.
Det finns olika typer av scheck-teckningar, tex den som den tyska jätteschecken eller den som den rhinska schecken har.
En speciell variant av scheck är dalmatinerteckningen. Där ska kaninen ha jämna, runda fläckar fördelade över hela kroppen, och ingen ål.
Läs mer på: http://kaninfarg.se/vitflack.htm (http://kaninfarg.se/vitflack.htm)
/Sara
-
Oj då! Då måste jag haft tur med några av mina kullar som har brokiga föräldrar för alla har överlevt & mår väl.
Men om detta nu är så allvarligt & så fel så är det väl konstigt då att man inte gått ut till genbanskinnehavare & meddelat detta sk fel så man avlar rätt när man håller på med bevaring av lantraser & hur gör de som bara har brokiga djur? de paras ju alltid med just det ja brokiga djur så då blir det ju alltid fel i aveln eller :-? ???
/Jordbron
Jordbron: Det finns en missbildning som handlar om matsmältningen som gör att dubbelbrokiga ofta dör av megacolon när de är ganska små. Typ förstoppning om jag fattat det rätt. Jag ställde frågan för att få veta mer, och mina kunskaper är ganska osäkra än så länge, men i stort sett är det så.
Det kan ge väldiga smärtor innan de dör, därav "plågas till döds".
-
För de med gotlandskaniner...
Det har tagits upp i artikeln "Att para två brokade kaniner" av Frida Hardenberg i Föreningen Gotlandskaninens tidskrift nr 2 -09.
-
LM: Intressant, jag väntar precis på att få hem en beställning på gamla nummer av tidningen, så sen skall jag läsa den artikeln.
-
Tack Sara! ;D
-
Jag har nu fått reda på mer om detta med dubbelbrokighet & sjukdom.
Är ungarna drabbade så blir de mot förmodan inte långlivade dvs dör innan 6 veckors ålder.
Alltså detta är något som visar sig innan ungarna ens har blivit 6 veckor gamla & leveransklara så det är inget som är någon risk i framtiden med hälsan, sjukdom eller genetiskt som de för vidare om man köper en unge som är dubbelbrokad pga att båda föräldrarna är brokiga. Mår de bra & växer som de ska så kan man mycket väl avla på de som alla andra färger.
/Jordbron
-
Jag har själv ingen praktisk erfaranhet, men jag har hört flera gånger om misstänkta vitscheckar som levt i flera år, men haft problem med hull och matsmältning. Och vissa som fått problem senare i livet. Så det är nog olika hur hårt de blir drabbade.
Jag har nu fått reda på mer om detta med dubbelbrokighet & sjukdom.
Är ungarna drabbade så blir de mot förmodan inte långlivade dvs dör innan 6 veckors ålder.
Alltså detta är något som visar sig innan ungarna ens har blivit 6 veckor gamla & leveransklara så det är inget som är någon risk i framtiden med hälsan, sjukdom eller genetiskt som de för vidare om man köper en unge som är dubbelbrokad pga att båda föräldrarna är brokiga. Mår de bra & växer som de ska så kan man mycket väl avla på de som alla andra färger.
/Jordbron
-
Vad ingen svarar på riktigt är om detta dödliga anlag finns med hos ALLA kaniner med dålig scheckteckning (vitscheckteckning) eller om enstaka individer av dom drabbas.
Vad jag vill minnas så har inte vitscheckar varit något problem inom gotlandskaninaveln annat än att dom är svårare att sälja, folk vill ha mer färg på sina brokiga kaniner. Och inga rekommendationer har gjorts.
-
Oj då! Då måste jag haft tur med några av mina kullar som har brokiga föräldrar för alla har överlevt & mår väl.
Men om detta nu är så allvarligt & så fel så är det väl konstigt då att man inte gått ut till genbanskinnehavare & meddelat detta sk fel så man avlar rätt när man håller på med bevaring av lantraser & hur gör de som bara har brokiga djur? de paras ju alltid med just det ja brokiga djur så då blir det ju alltid fel i aveln eller :-? ???
/Jordbron
Alla ungar i en kull mellan brokade får dubbla anlag och alla med dubbla anlag får inte problem, så ja du har haft tur. Att info inte gått ut är nog pga av okunnighet. Det är inget "sk fel", det är en sedan länge känd defekt (även på andra arter än kanin).
-
Vad ingen svarar på riktigt är om detta dödliga anlag finns med hos ALLA kaniner med dålig scheckteckning (vitscheckteckning) eller om enstaka individer av dom drabbas.
Jag skulle också vilja ha reda på det. Om jag har förstått er rätt så menar ni att det negativa anlaget är "kopplat" till scheckanlaget och att det endast blir verksamt på homozygota scheckar, men inte på alla...eller?
-
Jag har en Scheckhane och är eventuellt intresserad av att avla i framtiden...
Kan man få se en bild på en vitscheck... Hur känner man igen en sån som liten?
Nåt annat som kan vara bra att veta?
-
@boerperd: Om jag förstått det rätt så är det bästa att du alltid korsar en scheck med en enfärgad, då skall inga ungar kunna bli vitscheckar.
Du kan aldrig veta om det är en vitscheck bara genom att titta på en sådan. Det finns vanliga brokiga med mycket vitt och bara lite färg också. Dock kan man genereelt säga att en vitscheck har väldigt lite fläckar och mycket vitt.
-
Så då ska jag skaffa mig en enfärgad jättescheckhona till min hane? Finns det? Kan man då registrera dom som Jättescheckar?
Ojojoj! Jag som tyckte att kanin verkade vara ett enkelt kompliment till hästarna... Så fel jag hade!
-
Många sorterar bort och även jag, för efter ett antal år med att ha försökt få dessa vitscheckar att överleva, så känns det humanare att ta bort dom när de är 1 dygn än att de ska plågas till döds när de är runt 6 veckor......
Ok, så med andra ord, de som påstår att scheckraser inte drabbas av megacolon har fel.
-
Det går inte att med hjälp av utseendet veta om en kanin har dubbla anlag för brokat, även de med enkla anlag kan ha väldigt få fläckar, men rent generellt har vitscheckar väldigt lite färg. Korsar du två enkla brokade, tex. två scheckar så kommer teoretiskt sett 25% av ungarna ärva brokningsablaget från båda föräldrarna och få dubbla anlag. En vitscheck kan alltså bara uppkomma om BÅDA föräldarna är brokade. Så, ja, alla brokade kaniner bär förmodligen på det, men det är bara i dubbeluppsättning megacolon kan uppstå och det är därför man avråder från att para två brokade kaniner med varandra.
Har man en brokade kanin där ena föräldern är helfärgad så kan man vara säker på att det inte är en vitscheck :)
Vad ingen svarar på riktigt är om detta dödliga anlag finns med hos ALLA kaniner med dålig scheckteckning (vitscheckteckning) eller om enstaka individer av dom drabbas.
Vad jag vill minnas så har inte vitscheckar varit något problem inom gotlandskaninaveln annat än att dom är svårare att sälja, folk vill ha mer färg på sina brokiga kaniner. Och inga rekommendationer har gjorts.
-
En vitscheck kan alltså bara uppkomma om BÅDA föräldarna är brokade. Så, ja, alla brokade kaniner bär förmodligen på det, men det är bara i dubbeluppsättning megacolon kan uppstå och det är därför man avråder från att para två brokade kaniner med varandra.
Jag tror att jag och Humleblomster menar samma sak med våra frågor. Jag har förstått att megacolon bara kan träda i kraft vid dubbel uppsättning. Men min fråga är om det alltid gör det, när man parar två scheckar eller dubbelscheckar för den delen. Du skriver att alla brokade kaniner "förmodligen" bär på det. Kan det inte vara så att detta anlag bara ligger nära scheckanlaget med sitt locus och att det inte är fullständigt kopplat? Det kan ju inte vara scheckanlaget som sådant som orsakar megacolon.
-
Jag tror inte att det finns någon forskning som visat exakt hur anlaget fungerar. Det kan vara så att locuset för megacolon och för brokigthet är kopplade genom att ligga nära varandra, men det kan också vara sk. pleiotropi, att en gen påverkar flera egenskaper. Att det finns de som menar att de inte har hälsoproblem vitscheckar beror nog på antingen att det i själva verket är enkelbrokade med för lite färg eller att det finns linjer som inte drabbas av megacolon i samma utsräckning (och egenskaperna måste då vara kopplade, men utan att tillhöra samma gen). Sen kan det ju även vara så att vitscheckar ibland tillbakabildas redan i fosterstadiet och man därför upplever att man inte får vitscheckar. Jag tror inte att någon vet :) Det finns för lite forskning på VARFÖR, bara ATT det finns.
Jag tror att jag och Humleblomster menar samma sak med våra frågor. Jag har förstått att megacolon bara kan träda i kraft vid dubbel uppsättning. Men min fråga är om det alltid gör det, när man parar två scheckar eller dubbelscheckar för den delen. Du skriver att alla brokade kaniner "förmodligen" bär på det. Kan det inte vara så att detta anlag bara ligger nära scheckanlaget med sitt locus och att det inte är fullständigt kopplat? Det kan ju inte vara scheckanlaget som sådant som orsakar megacolon.
-
Jag tror att jag och Humleblomster menar samma sak med våra frågor. Jag har förstått att megacolon bara kan träda i kraft vid dubbel uppsättning. Men min fråga är om det alltid gör det, när man parar två scheckar eller dubbelscheckar för den delen. Du skriver att alla brokade kaniner "förmodligen" bär på det. Kan det inte vara så att detta anlag bara ligger nära scheckanlaget med sitt locus och att det inte är fullständigt kopplat? Det kan ju inte vara scheckanlaget som sådant som orsakar megacolon.
Inte alltid nej.
-
Tack för svaret Gille!
Hur är det med schecktecknade vädurskaniner? Blir dom också sjuka när dom blir dubbelscheckar? Hur är det med gotlandskaniner? Eller är det bara s.k. engelska och tyska scheckar som bär på skiten?
-
Jag har en Scheckhane och är eventuellt intresserad av att avla i framtiden...
Kan man få se en bild på en vitscheck... Hur känner man igen en sån som liten?
Nåt annat som kan vara bra att veta?
du behöver inte alls ha en enfärga hona till din hane. maila mig så kan jag skicka bilder på vitschechar till dig och förklara mer.
mvh tina
brantas@live.se
-
Är det inte så att man inte bör blanda ihop begreppen "brokad" och "scheck"?
Scheckar är ju avlade i många, många generationer på just teckningen, medans en brokad kanin bara bär på ett "vanligt" vitfläcks-anlag där fläckarna väldigt sällan ordnar sig efter nåt särskilt mönster.
Är det nån som vet om det är vanligare med vit-scheckar om man parar två brokade kaniner än om man parar två scheck-tecknade?
Eller är jag helt ute och cyklar tandem nu... ::)
/Sara
-
Nja, alltså, scheck är ju en variant av brokighet på samma sätt som tex. mantelteckning. ATT de vita partierna uppkommer beror på samma anlag (K) och det det som är kopplat till megacolon. Sen finns det andra modifierander anlag som bestämmer HUR teckningen ska bete sig, det är de anlagen man förändrar när man avlar så att teckningen ska se ut på olika sätt, men de anlagen har inga namn och finns inte i den vanliga färgkoden.
Så det spelar ingen roll om man talat om brokad eller scheck, det är samma anlag :)
Är det inte så att man inte bör blanda ihop begreppen "brokad" och "scheck"?
Scheckar är ju avlade i många, många generationer på just teckningen, medans en brokad kanin bara bär på ett "vanligt" vitfläcks-anlag där fläckarna väldigt sällan ordnar sig efter nåt särskilt mönster.
Är det nån som vet om det är vanligare med vit-scheckar om man parar två brokade kaniner än om man parar två scheck-tecknade?
Eller är jag helt ute och cyklar tandem nu... ::)
/Sara
-
Nja, alltså, scheck är ju en variant av brokighet på samma sätt som tex. mantelteckning. ATT de vita partierna uppkommer beror på samma anlag (K) och det det som är kopplat till megacolon. Sen finns det andra modifierander anlag som bestämmer HUR teckningen ska bete sig, det är de anlagen man förändrar när man avlar så att teckningen ska se ut på olika sätt, men de anlagen har inga namn och finns inte i den vanliga färgkoden.
Så det spelar ingen roll om man talat om brokad eller scheck, det är samma anlag :)
Okej... Same same, but different alltså. ;)
/Sara
-
Jag har både en Dvärgvädur och en Hermelin med detta dubbla anlag som mår hur bra som helst.
Den ena ser shecktecknad ut och den andra har lite mer färg. Båda kaninerna ger endast tecknade ungar.
Båda är resultat av mantel+mantel parning.
Båda mår bra.... men jag har väl bara haft tur och köpt "rätt" kanin.
-
OBS! Dubbla anlag för brokighet
- När dett gäller Mellerudskaninen och andra raser (även andre arter av djur) som i enskilld grupp varit isolerade och därmed inavlade i väldigt många generationer så bildar denna grupp en "stabil genetisk pol" där alla individer är kloner av varandra ( dom kan ändå ha olika färgteckning) och ALLA ärftliga genetiska defekter har avlats bort.
Detta innebär att individerna innom gruppen kan korsas precis hur som helst, bror som syster eller med föräldrar (efter som alla är lika mycket släkt och det inte längre finns ngr ärftliga genetiska defekter).
Detta sätt att hålla stabilagrupper använder mycket förr i tiden men är nästan helt bortglömt idag.
Därför gör nästan alla fel med dessa grupper av djur och tror att "det är bäst att bland in lite nya gener"
GÖR INTE DET!!!
Det absolut värsta som kan hända är att man blandar in gener från individer utanför den stabila gruppen. Då finns väldigt stor risk att gruppen utrotas då de allesammans är lika känsliga för utomstående genetiska defekter.
Flera raser är idag utdöd pga. denna felaktiga hantering.
Detta har jag lärt mig av experten Bosse på Fredriksdal, ansvarig för deras stora genbanksprojekt med många olika arter/raser av svenska lantraser.
Han är även rådgivare för allmogekons avelsarbete mfl..
Mvh Erica
-
Det finns mig veterligen inga lantraser där man arbetar med att "blanda in lite nya gener". Tvärtom har man sluten stambok för att förhindra detta.
-
Det finns mig veterligen inga lantraser där man arbetar med att "blanda in lite nya gener". Tvärtom har man sluten stambok för att förhindra detta.
Inte lantraser, men tex svensk päls tar man ju ibland in gotlandskanin i för att bredda genpoolen.
En liten fråga dock, hur många generationer tar det innan man har en sån där "stabil grupp"?
/Sara
-
Nu är jag ju inte expert, men jag har läst både genetik och avel på universitet och så mycket vet jag att det är högst osannolikt att man kan avla bort allt man vill. Skulle de vara kloner av varandra så visst... men de är de uppenbarligen inte eftersom de tydligen ser olika ut? Alltså finns det genetiska skillnader mellan dem.
Sen så är ju kaniner ganska okänsliga mit inavel förstås, men man ska inte para hur som helst mellan nära besläktade. Det är hög risk för inavelsdepression om man inavlar i många led. Det är pga inavelsdepression många små populationer av djur dör ut.
Hos lantrser vill man inte ta in nytt blod, men man vill heller inte inavla hårt. Därför har man banker för att ha koll på djuren och bibehålla den genetiska variationen, man strävar alltså efter att de INTE ska bli kloner av varandra :)
Sen, vad innefattar 'alla genetisk defekter'? Man känner ju inte ens till alla genetiska defekter.
OBS! Dubbla anlag för brokighet
- När dett gäller Mellerudskaninen och andra raser (även andre arter av djur) som i enskilld grupp varit isolerade och därmed inavlade i väldigt många generationer så bildar denna grupp en "stabil genetisk pol" där alla individer är kloner av varandra ( dom kan ändå ha olika färgteckning) och ALLA ärftliga genetiska defekter har avlats bort.
Detta innebär att individerna innom gruppen kan korsas precis hur som helst, bror som syster eller med föräldrar (efter som alla är lika mycket släkt och det inte längre finns ngr ärftliga genetiska defekter).
Detta sätt att hålla stabilagrupper använder mycket förr i tiden men är nästan helt bortglömt idag.
Därför gör nästan alla fel med dessa grupper av djur och tror att "det är bäst att bland in lite nya gener"
GÖR INTE DET!!!
Det absolut värsta som kan hända är att man blandar in gener från individer utanför den stabila gruppen. Då finns väldigt stor risk att gruppen utrotas då de allesammans är lika känsliga för utomstående genetiska defekter.
Flera raser är idag utdöd pga. denna felaktiga hantering.
Detta har jag lärt mig av experten Bosse på Fredriksdal, ansvarig för deras stora genbanksprojekt med många olika arter/raser av svenska lantraser.
Han är även rådgivare för allmogekons avelsarbete mfl..
Mvh Erica
-
Svar till Trasselsudden:
Du verkar helt missförstått att jag talar om ett undantag innom praktiskt avelsarbete.
Alltså att genetiskt stabila grupper - som alltså per definition utmärkts av att de redan har inavlats så hårt i många generationer att de blivit kloner, eller nästan kloner - i de flesta fall då man inte brrytt sig om att utplåna anlag för olika färg - där fokuset ligger på att solla borta alla de anlag som leder till livsoduglighet i någon mån. - dessa grupper följer EN ANNAN NORM än vad man utgår från i vanlig avel, som du pratar om.
Vidare fungerar det så att man under denna typ av avel givetvis, precis som vanligt tar bort alla de djur som uppvisar genetiskt nedärvda missbildningar tills dess gruppen blir stabil.
Jag vet att antalet generationer som krävs för att uppnå en stabil genpol varierar mellan arterna så det måste jag fråga Bosse om. Ska dessutom< tillägga att denna typ av avel ju givetvis passar sig bäst för arter som generellt tål inavel bra.
Om man nu läst genetik på universitet så borde åxå veta att även kloner har induviduella olikheter sinsemellam. Ex. mänskliga enäggstvillingar har olika fingeravtryck och induviduella mönster i kroppsbehåringen.
Dessa genetiskt stabila grupper är väldigt ovanliga idag och därför får du inte läsa om dem på universitet, om du inte specifikt ger dig in i detta ämne som specialområde, jag har förövrigt åxå läst genetik och inte heller fått lära mig detta på universitet utan av en landets mkt få praktiserande experter på området.
I fallet Mellrudskaninen (som jag tror är en stabil genetisk grupp, vilket borde undersökas för att ta reda på om det överhuvudtaget är nödvändigt att krångla med aveln som det görs idag - då man försöker unvika inavel- vilket i så fall skulle vara helt ovidkommande.)) så har man helt enkelt nöjt sig med att spara både anlag för albino och anlag för svart/vit brokighet.. Detta kan väldigt enkelt avlas bort om man utesluter icke albino djur i aveln så har man redan efter en generation helvita kaniner. Inte för att jag på något sätt förespråkar detta då det inte påverkar livsdugligheten. Så altså kan även stabila genetiska grupper (nästan kloner) uppvisa olika färgteckning.
-
Attes mattes fråga efter definitionen för en stbil grupp intresserar mig också.
Januschka
-
Är det samma sak som tex. försöksmöss som är typ 99,99% lika. Som jag har lärt mig så är det praktiskt sett omöjligt att genom avel att få fram kloner utan endast genom kloning och inte ens försöksmöss som är hårt inavlade på labb kan bli helt genetiskt lika. Blir bara lite förrvirrad när ordet klon används :) Inom försöksdjurvetenskapen kallas man stammarna med sådana djur för homogena stammar.
Hur vet de att bara färgvariationen finns kvar genetiskt? Gör man genanalys? Färgerna är ju lätta och se genotypen på eftersom de oftast syns utanpå.
Är inte mellerudskaninen en ganska gammal ras? ??? Ursäkta alla frågor :)
Sen när det gäller brokighet och albino så avlar man inte bort brokningsanlaget för att man utesluter de som inte är albino. Allelerna för albino (a) och brokighet (K) ligger ju på olika loci och kan finnas samtidigt. En albino kan vara brokad genetiskt, det syns bara inte i fenotyopen. Enda sättet att ta reda på om en albino bär brokningsanlag eller inte är att para med en enfärgad kanin. Eller ta fram ett gentest för det. Man kan avla på bara albinodjur generation efter generation, men man avlar inte bort brokningsanlaget, man bara blandar runt det. Fast det kanske inte var det du syftade på?
Svar till Trasselsudden:
Du verkar helt missförstått att jag talar om ett undantag innom praktiskt avelsarbete.
Alltså att genetiskt stabila grupper - som alltså per definition utmärkts av att de redan har inavlats så hårt i många generationer att de blivit kloner, eller nästan kloner - i de flesta fall då man inte brrytt sig om att utplåna anlag för olika färg - där fokuset ligger på att solla borta alla de anlag som leder till livsoduglighet i någon mån. - dessa grupper följer EN ANNAN NORM än vad man utgår från i vanlig avel, som du pratar om.
Vidare fungerar det så att man under denna typ av avel givetvis, precis som vanligt tar bort alla de djur som uppvisar genetiskt nedärvda missbildningar tills dess gruppen blir stabil.
Jag vet att antalet generationer som krävs för att uppnå en stabil genpol varierar mellan arterna så det måste jag fråga Bosse om. Ska dessutom< tillägga att denna typ av avel ju givetvis passar sig bäst för arter som generellt tål inavel bra.
Om man nu läst genetik på universitet så borde åxå veta att även kloner har induviduella olikheter sinsemellam. Ex. mänskliga enäggstvillingar har olika fingeravtryck och induviduella mönster i kroppsbehåringen.
Dessa genetiskt stabila grupper är väldigt ovanliga idag och därför får du inte läsa om dem på universitet, om du inte specifikt ger dig in i detta ämne som specialområde, jag har förövrigt åxå läst genetik och inte heller fått lära mig detta på universitet utan av en landets mkt få praktiserande experter på området.
I fallet Mellrudskaninen (som jag tror är en stabil genetisk grupp, vilket borde undersökas för att ta reda på om det överhuvudtaget är nödvändigt att krångla med aveln som det görs idag - då man försöker unvika inavel- vilket i så fall skulle vara helt ovidkommande.)) så har man helt enkelt nöjt sig med att spara både anlag för albino och anlag för svart/vit brokighet.. Detta kan väldigt enkelt avlas bort om man utesluter icke albino djur i aveln så har man redan efter en generation helvita kaniner. Inte för att jag på något sätt förespråkar detta då det inte påverkar livsdugligheten. Så altså kan även stabila genetiska grupper (nästan kloner) uppvisa olika färgteckning.
-
Svar till Trasselsudden.
Ursäkta, det var givetvis klumpigt av mig att använda ordet klon, försökte uppmärksamma om att jag menade något som är snarlikt en klon i sista inlägget. jag syftar altså till att genetiskt stabila grupper inte nödvändigtvis, och i Mellerudskaninen fall INTE är det samma som genetiskt homogena grupper.
Visst finns det små kvarvarande variationer i arvsanlagen hos individerna, men inga som ger genetiskt nedärvda sjukdomar då dom uppkommer i dubbeluppsättning.
Detta är altså poängen - dessa djur (genetiskt stabila, som hållits isolerade) tar ingen skada av vidare inavel.
Omdu är vidare intresserad av ämnet rekomenderar jag att du tar upp det med din genetiklektor/professor eller kontaktar Bosse på Fredriksdal.
Jag är inte ute efter någon djupdykande diskussion om kloning, utan vill bara uppmärksamma folk på forumet om farorna med att vara missinformerad ang. avel på genetiskt stablia, och utrotningshotade grupper av djur då detta lätt innebär att man i all välmening råkar utrota djuren istället för att rädda dom..
Mellerudskaninen är en helt nyligen upptäkt ras som hållits isolerad i ca 70 år vilket borde vara precis på gränsen till att falla under kategorin genetiskt stabil grupp, ras, Så vitt jag vet ännu inte hunnit registreras som genbank(?)
-
Mellerudskaninen är en helt nyligen upptäkt ras som hållits isolerad i ca 70 år vilket borde vara precis på gränsen till att falla under kategorin genetiskt stabil grupp, ras, Så vitt jag vet ännu inte hunnit registreras som genbank(?)
Mellerudskaninen är ännu ej en godkänd egen ras på Jordbruksverket, men det är på G & man kan ha den i avel i godkända genbanker kontakta mellerudskanin@gotlandskaninen.se för mer info
Mvh Jordbron genbank nr 716
-
Om jag tolkar thunrida rätt så menar hon att eftersom den genetiska variationen redan är liten så kan det inte finnas några dödliga recessiva anlag kvar, för då hade det märkts. Det stämmer ju. Däremot håller jag inte med om att det skulle vara ointressant att bevara den återstående genetiska variationen. Hur skulle det kunna skada rasen? Syftet med genbanksarbetet är att så gott det går behålla rasen som den är, vilket inte skulle bli resultatet med omfattande inavel.
-
Nu är vi alldeles komplett off topic här ....
Syftet med genbanksarbetet är att så gott det går behålla rasen som den är, vilket inte skulle bli resultatet med omfattande inavel.
Snackar man mellerudare och använder ordet stabil genetisk grupp undrar jag dock om inte det just betecknar en redan hard inavlat grupp. Inavla i en inavlade grupp, mhmm.. tvärtom är frågan kanske hur mycket variation det finns kvar.
Fenotypisk vet vi att Mellerudare har tappat en del anlag och jämför man fruktbarheten tycks den vara lite nedsatt i förhållande till mindre inavlade populationer. Inte som man ser det med linjeavel i t.ex.dvärgkaninproduktion men inte som kaniner kan vara heller. Storleken har tydligen också varit annorlunda förr men kan jo har avlats bort mer eller mindre medvetet - eller kan det vara resultat av inavel?
Januschka
-
"Däremot håller jag inte med om att det skulle vara ointressant att bevara den återstående genetiska variationen. Hur skulle det kunna skada rasen? - Ulric
Det ju inte det jag menar, att det skulle vara ointressant eller skadligt altså :)
Utan precis som Januchka säger är det en fråga om att det inte finns någon vidare variation att bevara, utöver i Mellerudarnas fall två färg/teckenvarianter.
Jag menar bara att det inte spelar någon roll eller på något sätt är "farligt" att vidare inavla denna grupp djur. Tvärtom poängterar jag att det inte heller är eftersträvansvärt att vidare försöka homogenisera en grupp som redan visat sig vara fullt livduglig ("felfri") inavlad - vilket ju är poängen med att ha en genetiskt stabil grupp djur.
-
(hoppas detta hamnar rätt nu, mitt första inlägg här ;))
Tänkte bara berätta min erfarenhet av dessa "Vitsheckar" (KK).
Jag har haft några under mina år med kaniner, alla har dött i förtid och haft ständiga problem med förstoppningar genom hela livet. Jag har alltså bara haft problem med magen på dess vitsheckar, ALDRIG på någon annan kanin. De har även haft större bajs (större kulor) än de andra.
Detta är min erfarenhet så det är väl inte så konstigt att jag idag aldrig skulle para 2 brokade med varann eller köpa en vitsheck ;)
Inom hoppförbundet (SKHRF) där man inte bryr sig om färg eller teckningar på kaninerna så uppmärksammades detta för ett par år sen och det var många som klev fram och hade erfarenhet av magproblem med dessa vitsheckar.
Sen finns det såklart även undantag med vitsheckar som blivit 7-8år gamla och aldrig haft några problem alls.
Inom SKHRF är det numera mycket sällan man ser planerade kullar med 2 brokade föräldrar.
/Empa
-
Tillbaka till ämnet...
Jag har parat 2 brokiga gotlandskaniner nu med tanke pa spridning av sällsynta gener i en sluten population. Precis som de flesta här brukar jag undvika att para 2 brokiga kaniner men har aldrig haft konstigheter när jag gjorde det.
Dess ungar i alla fall är 4 veckor gamla nu, pigg och som vanligt fast en hona har väldigt lite teckning (öronen och svansen är mörk, resten helvit). Vad jag förstar skulle första problemen ha varit framme OM det hade funnits anlaget?
Jag aterkommer om/när det blir magsmältningsproblem.
//Januschka
-
Låter som om den honan är Vitsheck.
Problemen behöver inte börja när dom är så små (även fast det verkar som om det är vanligast?) Mina har börjat få problemen när de varit ca ett halvår till ett år.
-
Angående Gotlandskanin och vitscheckar så har jag en hane som troligen är vitscheck (båda föräldrarna är brokiga) han bajsar väldigt stora kulor precis som nämnts av andra. Så kanske förekommer det trots allt problem även hos Gotlandskaninerna.