Alternativ.nu
Bygga & Bo => Bygga och renovera => Ämnet startat av: Jessicahisaksson skrivet 07 jun-10 kl 18:19
-
Hej alla!
Jag heter Jessica Isaksson och skriver ett reportage för Expressens Söndagsbilaga.
Det handlar om människor som har förändrat sina liv. Söker efter någon som har lämnat stress
och heltidsjobb i någon storstad för att flytta ut på landet och leva ett helt annat liv!
Om du känner igen dig, och vill bli intervjuad i tidningen, hör av dig till mig!
Min mail: jessicahisaksson@gmail.com, mitt nr: 0707406636.
-
Nog lever man ett annat liv. ;D
Nu har man 365 arbetsdagar om året.
Så om några år skall jag sälja allt och köpa en lägenhet i staden och njuta av lediga kvällar och heljer. ;)
-
Lämnat stress... Jag har fått min första utmattningsdepression. Jobbat 170 % i flera år ekonomin åt helvete. Nu är jag trött på stabors föreställning om hur det är att starta en gård.
-
Lämnat stress... Jag har fått min första utmattningsdepression. Jobbat 170 % i flera år ekonomin åt helvete. Nu är jag trött på stabors föreställning om hur det är att starta en gård.
Det är nog mera hälsosamt och ekonomiskt lönsammare att jobba istället som journalist och kränga intervjuer till kvällsblaskorna och livsstilsmagaziner annonsbilagor typ "Vi i villa"
-
Det är väldigt svårt att komma undan stressen om man samtidigt ska starta upp en ny verksamhet eller försöker vara så självförsörjande som möjligt. Stress handlar som bekant inte bara om att man springer runt som en myra i en myrstack dagarna i ända, utan även om ansvar, arbetsbörda och ovisshet.
Då är det nog lättare att flytta ut på landet, men fortsätta spendera sin tid på ett 9-5 arbete som man inte behöver ta med sig hem när man är färdig för dagen. Men många här på forumet flyttar inte till landet enbart för att komma undan stressen och leva i sin egen takt, utan även för att leva alternativt och försöka uppnå en dröm.
-
Vill man slippa stress och ändå bo på landet.
Då skall man hyra en sommarstuga där gräsmatteklippning ingår på sin semester. ;)
Exempelvis av mig! ;D
Nej,nu måste jag åka till bygghandeln och köpa det material som saknas till altanen så stugan blir till 100% klar.
Har tagit ut en semesterdag idag då jag inte orkade kliva ur sängen när klockan ringde 05.20 i morse. (gick och lade mig 00.45) Men nu har kroppen piggnat till. Så nu gäller det att köra till klockan 17.00. Sen skall jag iväg på grabbens skolavslutning. Förhoppningsvis är jag hemma till 19.30. Då hinner jag med några timmar till innan sängen.
-
Hej Jessica!
Jag, min fru & våra 2 barn lämnade staden i maj förra året.
Skicka ett meddelande om intresse fortfarande finnes.
Vi har tidigare medverkat i lokalpress.
Stefan
-
Varför tror ni att jag inte haft ett lönejobb? Och varför tror ni att journalister kan försörja sig och tjäna pengar?
-
Varför värkar nästan alla på denna fråga så arga på det liv de har.
Livet väljer man själv, kanske inte jobbet men fritiden runt jobbet.
Så ni som väljer detta lantliv klaga inte utan byt till ett annat liv.
-
Varför värkar nästan alla på denna fråga så arga på det liv de har.
Livet väljer man själv, kanske inte jobbet men fritiden runt jobbet.
Så ni som väljer detta lantliv klaga inte utan byt till ett annat liv.
Kanske för att när tidningar skriver om att "lämna stressen i storstaden och flyttat ut på landet"
Då tror dom att folk som valt ett alternativt levene ligger i hängmattan och sover hela sommaren.
I verkligheten så är det massor av slitigt jobb på en liten gård om man skall odla sin egen mat.
Själv så har jag tröttnat för länge sedan på alla som får något lyriskt i blicken när dom tror sig förstår hur vi lever.
Tyvärr så har dom inte förstått att man måste hugga ved, mata djur morgon och kväll, laga saker som går sönder, måla byggnader, snickra, klippa gräsmatta, skotta snö, rensa ogräs, skörda, safta, sylta, och tusen andra grejor.
-
Stress har inte så mycket med mängden arbete att göra har jag märkt, utan mer med mängden otillfredställande arbete. 20 timmar i veckan med nått skit man inte vill göra känns som 100 timmar, medan 100 timmar med nått man trivs med känns som 20. Så är det för mej iallafall.
Jag vill föresten inte alls bli med i nån tidning :-X.
Mvh Pappis
-
Jag tycker bristen på tid är värst. Klockan ringer halv sex, sedan är det dusch, djur, dagis, pendla, jobba, pendla, dagis, fritids, middag, djur, läggdags och allt som skulle behövt göras är man alldeles för slut för.
-
Tyvärr så har dom inte förstått att man måste hugga ved, mata djur morgon och kväll, laga saker som går sönder, måla byggnader, snickra, klippa gräsmatta, skotta snö, rensa ogräs, skörda, safta, sylta, och tusen andra grejor.
Men sånt är kul att göra, och det är en stor skillnad. Åtminstone i början, innan man tröttnar :P
-
Men sånt är kul att göra, och det är en stor skillnad. Åtminstone i början, innan man tröttnar :P
Men även det som är roligt att göra tar tid, och det finns bara ett begränsat antal timmar per dygn, och en begränsad mängd energi vi har till vårt förfogande. Så även om jag tycker att det vore jättekul att riva ett gammalt uthus hos någon annan, märka upp det och flytta hem till mig, och montera upp det igen, så innebär inte det att jag kan genomföra det.
Och även om jag tycker att djuren är det bästa som finns, så tar foderinsamling, utfodring, mockning osv ganska lång tid. För att inte tala om hur mycket tid det tar att bygga hus, burar, bolådor, reden, stängsel... De senare är ju saker som varar, men när man startar upp eller utökar tar sådant väldigt mycket tid, och kostar mycket pengar.
Det är fantastiskt att bo på landet och få bestämma själv lite mer hur man vill ha det, grannarna är ofta inte lika kinkiga på landet som i staden, om man ens har några grannar. Att få bygga upp saker och jobba långsiktigt är väldigt tillfredsställande. Men det innebär inte att det inte är tids- och energikrävande, eller att man inte har saker att oroas över. Och det innebär ofta att man är frustrerad över allt man skulle vilja göra men inte hinner eller orkar.
-
Varför värkar nästan alla på denna fråga så arga på det liv de har.
Livet väljer man själv, kanske inte jobbet men fritiden runt jobbet.
Så ni som väljer detta lantliv klaga inte utan byt till ett annat liv.
Näe, jag tror inte att någon som svarat är arg på sitt liv, vi har trots allt alla gjort ett aktivt val...däremot är en och annan sur på romantiserande reportage om livet på landet, där det framställs just som att vi skulle "ligga i hängmattan" hela bunten.
Jag trivs alldeles utmärkt med tillvaron, men visst får vi arbeta på det här stället (det trivs jag oxå med, det är meningsfullt och ger konkreta resultat)...hängmatta har vi dock ingen.
-
Exakt!
Jag är dööötrött på folk i stan som tror sig veta hur jag har det. Senast här om dagen sa en journalistvän i hufvudstaden, att när jag nu är så stressad så måste det vara bra att bo som jag gör. Men stressen kommer ju av uppbyggnadsfasen som gör att jag är nära att stupa.
Å vi som flyttar ut fattade ju inte mycket i början heller.. Det är ju därför jag sitter med för många projekt. Jag hade inte en jävla aning om hur lång tid allt tog, eller hur dyrt det är. Så nu på år 4 när jag fått en andningspaus så avvecklar jag en jäkla massa, och börjar anpassa allt till en hanterbar nivå.
-
Ja, det är rätt så intressant för mig som är uppvuxen med denna lilla gård och som sett hur mycket tid pappas månskensbonneri tog - och då är han uppfödd m gården. Mammas lammpassning, syltandet, bakandet. Vedklyvningen, hö´t, rensandet....ja sysslor i all oändlighet.
Att då staborna tror att det är såååå romantiskt och avstressande.
Maken har visioner och jag massor av ideer - men att leva på gården helt och hållet - nä det vill jag inte utsätta barnen för.
Heltidsjobb nu och på sikt kanske vi bägge kan jobba lite mindre - men då för att vi känner att vi kan dra ner på vår levnadsstandard - inte för att vi kan producera något som lönar sig.
Lite extrakronor kan man ju dra in på hobbynivå förståss.
-
Att prioritera och tänka igenom projekt innan man startar dom är jävligt viktigt för hälsan. Ibland får man tänka med hjärnan istället för hjärtat. Men hjärtat måste få bestämma ibland också.
-
hängmatta har vi dock ingen.
Jag köpte en hängmatta när vi köpte gården får 2 år sen. Den ligger fortfarande ouppackad i nån garderob på övervåningen... Ibland är man så stressad av allt som borde hinnas med att man har lust att kräkas på allt och skaffa en lägenhet. Men drar man bara ner ambitionsnivån ett par snäpp och inser att allt får ta sin tid så blir det genast lättare. Jag jobbar fortfarande på det. Om ett par dagar så är gården helt färdigstängslad i alla fall! Då kan jag stryka det på min "to do list" på kylskåpsdörren :)
-
Näe, jag tror inte att någon som svarat är arg på sitt liv, vi har trots allt alla gjort ett aktivt val...däremot är en och annan sur på romantiserande reportage om livet på landet, där det framställs just som att vi skulle "ligga i hängmattan" hela bunten.
Jag trivs alldeles utmärkt med tillvaron, men visst får vi arbeta på det här stället (det trivs jag oxå med, det är meningsfullt och ger konkreta resultat)...hängmatta har vi dock ingen.
Precis så känner jag också.
Vi jobbar och jobbar och till slut kommer vi vara färdiga med gården.
Så att det inte finns några mer projekt att färdigställa.
Då skall jag sälja hela skiten till en rik läkarfamilj med hästar och så skall jag köpa mig en lite sommarstuga med sjötomt för 2 miljoner. Då skall jag packa upp hängmatttan och njuta av friden. Jag skall inte ha några djur, rabatter, trädgårdsland mm och givetvis så skall jag ha en självgående gräsklippare.
Då kan jag äntligen vara med i tidningen och berätta om hur bra liv jag har.
För då stämmer det med vad tidningen vill skriva om.
Alltså jag som lämnat stress och dygnetruntjobb på landet för att flytta in till en lägenhet + sommarstuga och leva ett helt annat liv i lugn och ro. ;D
-
Då skall jag sälja hela skiten till en rik läkarfamilj med hästar...
Har haft samma tanke om den avlägsna framtiden...har du någon läkarfamilj att dela med dig av? Hoppas bara att de inte har full koll, för det är på tok för lågt i tak i lagården för att en ska få ha annat än typ shetlandsponnyer där ;) ...(allvarligt talat hade det känts bättre att sälja nån gång om massa år till en alternativfamilj, men dessa är inte alltid så täta :) )
Lugn och ro är väl inget självändamål (annat än för storstadsjournalister), vi har att göra här, medan jag sitter och knappar lägger mannen på sista nya takplåten på vedboden...arbetsfördelning kallas det :P . Men jag ska snart ut och skruva kycklingburar, renovera gammal och bygga en ny; det är två hönsmadamer som har dag 21 på söndag, nämligen.
Vi har inga fritidsproblem här. Trots allt, när jag maler kött av en nyslaktad tupp, plockar upp potatis, rödfärgar huset, hänger tygblöjorna på tork ute, eller håller en nykläckt kyckling i handen - får jag en märklig känsla av tillfredsställelse , som jag inte hade fått om jag suttit i en lägenhet och såsat.
Men vad vet jag...har aldrig bott i en storstad.
-
annars kan man ju alltid passa på att spräcka myten om det så avstressande hängmattelivet på landet, genom att med hjälp av en artikel visa på verkligheten istället! Dock kanske inte expressens söndagsbilaga är bästa platsen? eller?
Mvh
Johanna
-
det handlar nog inte om att lämna stress och heltidsjobb !
är nog mera om att man själv kan välja sin framtid !
att inte fastna i dagens konsumtionshysteri och tvingas leva som alla tycker man ska !
om man är själlvförsöjande eller bara gör det man kan för att minska sitt beroende och känna sig mera fri att välja sin framtid, odla och äta något utan tillsattser man ej kan stava till ser jag som frihet !
jag är stolt över det lilla jag kan erbjuda !
-
Tror inte det finns något klockrent facit här. Vi drivs av olika saker. Man kör sitt race helt enkelt. Ingen att tacka för det och ingen att gnälla på om det. Vad andra tror skulle jag inte spilla många hundradelar på. Har inget behov av att utveckla andra, däremot mig själv.
-
Har inget behov av att utveckla andra, däremot mig själv.
Vilken trist och totalt icke-samhällsutvecklande inställning. Är syftet med ditt liv att vara till nytta enbart för dig själv?
-
;D Nope, men jag väljer vilka det ska vara av nytta för...
Så att förändra världen överlåter jag till dig! ;D
-
Vilken trist och totalt icke-samhällsutvecklande inställning. Är syftet med ditt liv att vara till nytta enbart för dig själv?
Förändra andra går inte. Presentera alternativ för andra, går. Bästa sättet (i mitt tycke) att göra det på, är att LEVA ett alternativ. Ringar på vattnet, förebilder, levande bevis.
-
Förändra andra går inte. Presentera alternativ för andra, går. Bästa sättet (i mitt tycke) att göra det på, är att LEVA ett alternativ. Ringar på vattnet, förebilder, levande bevis.
Jovisst, men genom att aktivt delta i diskussioner, kommentera, skriva inlägg eller vilken metod man nu väljer, så kan man berätta att alternativa synsätt finns för fler. Människor förändrar sig själva, men påverkas av omgivningen.
Att försöka ta in vad andra tycker, och varför de gör det, och att försöka förmedla vad man själv tycker, och vilka motiv man har för det, är utvecklande för alla parter.
-
Om man blir stressad av att bo på landet beror helt och hållet på vilken inställning man har. Jag har också en massa av arbeta att göra hemma på gården samtidigt som jag arbetar heltid. Men för mig så är allt arbete på gården avstressande, jag vet att det finns en massa saker i mitt bakhuvud som måste göras, men det gäller att prioritera vad som är viktigt att göra för tillfället. Inte stressar jag ihjäl mig inte, det finns allt tid att ligga i soffan och slappa!
Ni som gnäller över hur jobbiga era liv är på landet borde ta erat pick och pack och flytta in till stan istället. För ni har fel iställning och ändrar ni inte den så kommer ni ändå aldrig kunna leva i lugn och ro. Sluta gnäl för fan och va nöjd med livet!
-
Tror du slog huvudet på den berömda spiken! ;D
-
Om man blir stressad av att bo på landet beror helt och hållet på vilken inställning man har. Jag har också en massa av arbeta att göra hemma på gården samtidigt som jag arbetar heltid. Men för mig så är allt arbete på gården avstressande, jag vet att det finns en massa saker i mitt bakhuvud som måste göras, men det gäller att prioritera vad som är viktigt att göra för tillfället. Inte stressar jag ihjäl mig inte, det finns allt tid att ligga i soffan och slappa!
Ni som gnäller över hur jobbiga era liv är på landet borde ta erat pick och pack och flytta in till stan istället. För ni har fel iställning och ändrar ni inte den så kommer ni ändå aldrig kunna leva i lugn och ro. Sluta gnäl för fan och va nöjd med livet!
Ni är ännu ett ungt par på 18 och 23 år så jag tror knappast att ni har levt på egen gård så länge.
Så du blir aldrig stressed av saker som går sönder och kostar massor att laga?
Djur som blir sjuka och oförutsedda vetrinärräkningar?
Ryggskott som förstör hela tidsplaneringen mm?
Jag tycker att vi saknar pengar konstant. Det blir jag stressad av.
Men vänta till ni har skaffat några barn.
Så kommer ditt liv förändras ordentligt på gården. ;)
-
Pengar har alltid en förmåga att krångla till livet! Men med en god inställning så klarar man allt :)
-
Ni är ännu ett ungt par på 18 och 23 år så jag tror knappast att ni har levt på egen gård så länge.
Så du blir aldrig stressed av saker som går sönder och kostar massor att laga?
Djur som blir sjuka och oförutsedda vetrinärräkningar?
Ryggskott som förstör hela tidsplaneringen mm?
Jag tycker att vi saknar pengar konstant. Det blir jag stressad av.
Men vänta till ni har skaffat några barn.
Så kommer ditt liv förändras ordentligt på gården. ;)
Ja, livet kommer nog i fatt ;) Bläddrade lite i syrrans senaste "Lantliv" idag och fick plötsligt lust att kräkas... Men trots vattenläcka på toan på övervåningen (!!!!) så skulle jag inte vilja byta bort livet här mot ett liv i lägenhet igen. Trots penga"brist", maskiner som går sönder, ladugårdstak som läcker, rör som fryser, baggar som fastnar i elstängslet och dör, hökar som tar hönsen, 3-4 sorkar och småfåglar i uterummet vareviga morgon från katterna osv osv... Ibland blir man lite bitter men då tänker jag bara tillbaka på mitt liv i en tvåa i en sthlmsförort.
-
Jag flyttade ut från stan -89 för att jag ville ha ett garage.
Med åren så har lugn och ro blivit det som gjort att vi till slut hamnade på en egen gård.
Men tyvärr så är bristen på pengar ett problem.
Förra året sprack vedpannan och vattnet rann i pannrummet. Två veckor efter det kolappsade avloppet .
Inget gick på försäkringen.
I år har vi bytt ut massa el på gården och verkstad, hus och lillstuga/tvättstuga. De har nu nya elskåp med jordfelsbrytare.
Kvar är ladugården att fixa elen på. Allt för att det skall vara säkert och inget skall ta eld.
Men elfirmaor tar ordentligt betalt för sina tjänster.
Så givetvis tar vår Volvo BM Mini eld i onsdag istället.
Fick kapa elkablarna till batteriet för att få slut på branden.
I värsta fall så kommer det att kosta oss 4-5000:- och jag behöver traktorn nu!
I måndags kväll så fick vi besök av vårt första vildsvin.
Det bökade på utsidan av grishagen. Det är 50 meter från gräsmattan till lillstugan som nu är uthyrd.
Tror knappast våra hyrsegäster som kommer hit på semmester vill ha en nyplöjd åker utanför stugan.
Så nu är man stressad för det också.
-
Pengar har alltid en förmåga att krångla till livet! Men med en god inställning så klarar man allt :)
Utom att betala räkningarna. ;)
-
Har haft samma tanke om den avlägsna framtiden...har du någon läkarfamilj att dela med dig av? Hoppas bara att de inte har full koll, för det är på tok för lågt i tak i lagården för att en ska få ha annat än typ shetlandsponnyer där ;) ...(allvarligt talat hade det känts bättre att sälja nån gång om massa år till en alternativfamilj, men dessa är inte alltid så täta :) )
Här finns det gott om läkare så du kan få några. ;D
Vi har ju Örebro universitetssjukhus här och där finns det massvis med folk som köper upp små gårdar till sina islandshästar.
Vilket är en stor grej bland våra läkare.
-
Här finns det gott om läkare så du kan få några. ;D
Vi har ju Örebro universitetssjukhus här och där finns det massvis med folk som köper upp små gårdar till sina islandshästar.
Vilket är en stor grej bland våra läkare.
En får tacke! Jag kanske kan locka hit någon från Närkeslätten med lite Smålandsexotism ;) ? Så vi, någon gång halvvägs till pensionen eller så, kan få en grundplåt till att köpa en redig gård....(om det nu inte är någon precis intill som vill sälja av några markplättar förstås, så vi kan bo kvar i större skala även i den där avlägsna framtiden).
Ni som gnäller över hur jobbiga era liv är på landet borde ta erat pick och pack och flytta in till stan istället. För ni har fel iställning och ändrar ni inte den så kommer ni ändå aldrig kunna leva i lugn och ro. Sluta gnäl för fan och va nöjd med livet!
Amen hörrö! Det är väl ingen som gnäller? Att konstatera att det är mycket att göra, eller att pengarna inte alltid räcker är liksom bara konstaterade av fakta :) , och det verkar inte vara någon som vill flytta till stan ändå, iaf inte i den här tråden.
Och än en gång; lugn och ro är väl inte något självändamål i livet? Jag tycker inte att ett arbetsfritt liv per automatik är ett gott liv.
(Dessutom är det så förgjordat jobbigt att flytta :P ... )
-
En får tacke! Jag kanske kan locka hit någon från Närkeslätten med lite Smålandsexotism ;) ? Så vi, någon gång halvvägs till pensionen eller så, kan få en grundplåt till att köpa en redig gård....(om det nu inte är någon precis intill som vill sälja av några markplättar förstås, så vi kan bo kvar i större skala även i den där avlägsna framtiden).Amen hörrö! Det är väl ingen som gnäller? Att konstatera att det är mycket att göra, eller att pengarna inte alltid räcker är liksom bara konstaterade av fakta :) , och det verkar inte vara någon som vill flytta till stan ändå, iaf inte i den här tråden.
Och än en gång; lugn och ro är väl inte något självändamål i livet? Jag tycker inte att ett arbetsfritt liv per automatik är ett gott liv.
(Dessutom är det så förgjordat jobbigt att flytta :P ... )
Dessutom: ett arbetsfritt liv betyder inte per automatik lugn och ro. Och lugn och ro behöver inte innebära ett arbetsfritt liv.
Snarare tror jag det är känslan av att inte ha kontroll över sitt eget liv som gör att man utmattas. Oavsett om man har den känslan i sin lägenhet i stan och sitt 9-5 -jobb, eller om man har det på sin gård, med sina för många djur och renoveringen som tar mer tid än man trodde och djuren blir sjuka och vattnet fryser och traktorn lägger av och...
Det kan bli för stort och för mycket även av det som känns gott och bra och man valt själv för att man ville just styra över sitt eget liv mer.
Att klaga - öppna munnen och släppa ut lite av de missnöjestankar som snurrar i huvudet - är en bra början till att förändra sin tillvaro så att den funkar (ännu) bättre för en. Däremot kanske just den här tråden inte är det optimala stället att göra det på.
-
Visst får man vända på slantarna, men i stan skulle jag ekonomiskt inte klara mig utan att få fler pengar dagligen. Inte lätt att påverka sitt liv och ekonomi i en lägenhet, där t.ex. värmen alltid ska betalas. Nu kan jag fixa en hel del själv, och bor i ett ganska stort hus, klarar mig bra med en inkomst som räknas som under existensminimum(och kan spara).
En viktig detalj är förståss att jag har betalat ca 95% av boendet redan. Underhåll mm, kan jag sköta själv.
Det mesta jag gör är att fixa vardagen och det är väldigt lite lönearbete, mesta tiden går åt att odla, baka, fixa ved, såga virke, renovera, kolla loppis, fixa byggmaterial(från rivning/renovering eller rester från byggen).
Jag försöker göra så mycket som möjligt själv, och helst med material som andra ratat.
Arbetsveckan är nog inte kortare än om jag hade jobbat heltid, och köpt allt, men jag har nog roligare som det är.
-
Tror inte det finns något klockrent facit här. Vi drivs av olika saker. Man kör sitt race helt enkelt. Ingen att tacka för det och ingen att gnälla på om det. Vad andra tror skulle jag inte spilla många hundradelar på. Har inget behov av att utveckla andra, däremot mig själv.
Vilken trist och totalt icke-samhällsutvecklande inställning. Är syftet med ditt liv att vara till nytta enbart för dig själv?
All förändring börjar med en själv. Det är egentligen det enda man kan förändra. Möjligen kan man leva så att man inspirera någon annan. Men förändringen får de klara av själva.
Förändra andra går inte. Presentera alternativ för andra, går. Bästa sättet (i mitt tycke) att göra det på, är att LEVA ett alternativ. Ringar på vattnet, förebilder, levande bevis.
Ungefär så, ja. :)