Alternativ.nu
Djur => Kor => Ämnet startat av: fredrik skrivet 27 apr-06 kl 13:31
-
Har frågat runt lite och även besökt en del mjölkbönder ( de få som finns kvar).
Är det något att satsa på idag, som mindre producent? Eller är det bara dom stora gårdarna med 500 kor som är lönsamma?
Jag skulle gärna vilja satsa om jag visste lite mera, hade tänkt mig runt 15 kor i så fall, men går man runt då? Plus att man kan få ut lite lön själv.
Hur är mjölkpriserna idag? Är det genomsnitt på 2,5kr eller är det neråt? Är det bidrag idag på mjölken också?
Jag har ju redan tillgång till åker och ladugård, för jag misstänker att det är sådana utgifter som drar ner lönsamheten drastiskt.
Självklart förstår jag att det inte är något man blir stenrik på men man vill ju kunna klara sig på det man sysslar med. Desutom är det ju ett hårt arbete med långa dagar varje dag året ut men någon ska ju göra det.
Någon som har idéer eller förslag om det är något att satsa på idag eller om det är totalt olönsamt?
-
Var i sverige bor du?
Är faktisk ganska avgörande...
När det gäller inkomster... ev stöd osv...
-
I småland, på ostkusten., Det enda jag vet om stödet är för åkrar och betesmarker som är runt tusenlappen.
-
De är med stor tyngd i hjärtat när man måste erkänna att det finns nog ingen hållbar kalkyl,som skulle visa på ett positivt resultat :'(
med de låga antalet kor som du tänkt dej,
även om du har en redan färdig ladugård,och åkermark :(
Eller går de ? ja kanske ! lösningen heter i så fall förädling !
-
Visst kan man vara mjölk bonde.. men man bör nog ha runt 20 - 30 kor...
beroende på vilket mejeri man till hör så har de ju olika hämtnngs regler...
bl a Förr hade Arla minst 100 liter varannan dag för gamla medlemmar
eller minst 300 liter för nystartare.
Man har ju alltid en del kor i sin... så alla mjöklar ju inte förfullt hela tiden...
Men man kan även ha uppehåll i hätningen o bara leverera tex från april- januari.. och sedan sina ner alla korna...
Har man egen tjur så släpper man den då lägligt runt midsommar...så kommer de flesta kalvarna våren efter...
Bl a blir ju utnyttjandet av betet bättre... du slipper ge så mycket kraftfoder vinter tid . då de flesta korna är lågmjölkare eller sin...
Det som kan vara problematiiskt är ju att det är så hårda regler på mjölkbedömningen nu för tiden...
Det tas prover varje hämtnings tillfälle...
Man kollar bl a
Fett o protein halt
Celltal
Bakterier
lukt o smak
Fryspunkt (ev vaten inblandning)
och SPORER
Många bönder har problem med just sporer och celltal...
Och då får man ganska stora avdrag på mjölkpriset...
Så man bör ju gå någon kortare kurs på någon lantbruksskola, eller jobba extra på en mjölkgård så ma kommer in i detta med skötseln och utfodring och mjölkningsteknik som mycket av detta ovan är beroende av...
Den största betydelsen för mjölk priset har
Protein halten, Fett halten, Cell talet och sporerna...
genom att hålla detta i chack så kan man få upp mjölkpriser mellan 17- 30 öre extra...
Bor du i norrland får man även extra stöd per liter levererad mjölk....
Det skrivs mest i pressen om stora robot gårdar... men jag är övertygad om att familjejordbrukat har en framtid...
Kanske du inte SLB kon är famlijejordbrukets ko...(har ofta låga halter i mjölken)
Utan möjligen SRB eller varför inte korna som har högre fett o protein halt = Jersey, Fjäll o rödkullor
Länge leve familje mjölkbonden... 8)
-
De senaste tio åren så har de små mjölkbesättningarna blivit i stort sett utrotade. :'(
Jag tror att enda möjligheten att hålla en så liten besättning är att hålla den som hobbyverksamhet jämte ordinarie förvärvsarbete.
Satsa på någon av de intressanta lantraserna, de ger mindre mjölk, men mjölken får du iallafall inget betalt för!
De flesta naturbruksgymnasierna erbjuder 40 veckors kurser på jordbruksprogrammet.
Ursäkta min negativa inställning, jag är uppväxt med mjölkkor, mina föräldrar hade en besättning på 14 kor som de la ner pga. " för många röda siffror i bokföringen" , även min mans föräldrar hade kor när vi träffades, och många grannar hemma i byn, men nuförtiden finns det ingen besättning under 70 kor i omgivningen, en livsstil har gått i graven........*snyft*
-
Visst går det! I alla fall så hoppas jag det... Jag är nämligen själv på väg att bli mjölkbonde med 14 kor. Men precis som någon sa ovan så är nog förutsättningen för att få det att gå runt rent ekonomsikt vidareförädling. Men det beror väl också på vilken levnadsstandard man vill ha. Som mjölkbonde hinner man ju inte göra av med så mycket pengar :)
Ska man klara sig på så få kor utan att vidareförädla så kan man inte göra så stora investeringar, så det gäller att du redan har en fungerande foderhantering , ladugård, och gödselhantering. Det går inte att investera i en massa nya maskiner. Jordbruksmaskiner är sanslöst dyra av nån anledning. Jag har en känsla av att det i de flesta vall är billigare att leja bort jobben än att ha en egen maskinpark, men det där måste man räkna på vid varje enskilt moment.
Stöden är tyvärr väldigt viktiga. Jag säger tyvärr eftersom det vore bättre om folk var medvetna om vvad det kostar att producera mten som de äter. Vilkoren för att få stöd gör ofta att man tvingas att utföra en massa onödiga arbetskrävande moment.
Därmed inte sagt att många kor=god ekonomi. Det handlar ju hela tiden om att ha större inkomster än utgifter. Det är nog många som investerar lite väl mycket för att kunna ha så många kor som möjligt.
-
Jag tror nog att det viktigaste i en god ekonomi på en mjölkgård är att man kan lantbruk! Att man är duktig på avel (det är faktiskt billigare att leja in semin, framför att hålla egen tjur, och då blir avelsframstegen betydligt bättre). Att man ser till att djuren växer lagom fort så kvigorna kan semineras i rätt tid och inte "gå tomma", en kviga kostar pengar och ju fortare hon kan börja generera pengar desto bättre (dock inte kalvning före 22-23 mån...) Att djuren hålls friska, en utslagsko som bara är ca 3-4 år (vilket inte är ovanligt tyvärr) har precis börjat tjäna in sin egen kostnad, alltså uppväxten och måste man slakta henne då går man plus minus noll på det djuret. Produktionen av bra vall är i mångt och mkt avgörande för resten av året. Det gäller att skörda i rätt tid vare sig man har hö eller ensilage, och sen behålla kvaliteten på fodret. Sporer som gimskogen var inne på sägs ju till stor del komma från dåligt foder bla.
Det är mkt som spelar in hur bra en gård går ekonomiskt. Ett bra exempel är Sveriges mest högproducerande besättning. En kvinna i blekinge, har jag för mig, som har 10 kor, men vilka kor :-[ Hon är väldigt intresserad av avel och de korna går inte av för hackor.
Har du intresse, nyfikenhet och tänker öppensinnigt så kan det allt gå bra. Sätt dig även in i stödsystemet. För det ÄR en stor del av inkomsterna vare sig man vill eller inte...
-
Jag vet inte alls hur det ser ut på Din gård men jag tänkte direkt på saker som:
Foderhantering och odling
Lönsamheten
Stallets funktion
Fodret och odlingen är dyr och ganska krånglig för att få bättre lönsamhet hade jag nog lejt bort den kanske inte på entreprenad utan med grannar. Så Du får allt skördat och klart och kan lägga din tid och kunskap på korna eller ett extrajobb, förädling eller ett stödben. Som kanske krävs.
Det är dåligt betalt men om du bara sköter korna och slipper böka med maskiner och foderlösningar så minskar du lätt arbetstiden. och få plus blir lättare (om man räknar med timme nerlagt arbete)
Låt din granne sköta odlingen och du får den skörd du behöver det som blir över tillfaller honom +/- lite pengar beroende om du eller han tar bidraget och hur mycket mark du har.
Även om du har stall till kor som har varit godkännt är det inte säkert att det är det nu, med tanke på alla nya regler. Kolla upp det med länstyrelsen först så att du inte får skit av dom senare när du redan har djuren inne.
Som jag skrev innan och som någon annan också skrev och dessutom står det i alla råd om bättre lönsamhet, ha fler ben att stå på.
Arbeta borta, starta pensionat (bo på lantgård), förädla osten vad som helst. Men jag är helt säker på att Du kan gå på plus!
Beror givetvis på vad du tar ut som lön.
-
Vi ska nu satsa på mjölkkor och getter. Vi står på flera ben för att överhuvudtaget överleva som bonde.
På vår gård producerar vi grovfoder, ägg, kött (nöt & gris) fattas bara mjölk.
Vi ska bygga om gamla mjölkstallet för getter och kor. Vi har 79 koplatser som efter ombyggnaden blir 38 platser och plats för 102 getter.
Nytt mjölkrum blir det behöver ju på tankar, mjölkgrop samt pallar för 24 getter. Tanken är att vi levererar mjölken till små mejerier Osten som blir tar vi hem sen från de som köper mjölken och säljer i en liten butik där vi också säljer våra ägg och kött.
Grisarna och köttdjuren slaktar vi på ett lokalt slakteri. Köttet säljs sen hemma på gården det vi inte själva kan sälja tar slakteriet hand om. Nog går det att få lönsamhet om viljan finns samt att man måste stå på flera ben som sagts innan.
;)
-
Om man förädlar så finns det god lönsamhet annars ingen lönsamhet annat än att man slipper köpa mjölk.
-
Jag tror i alla fall att man kan ha en framtid som mjölkbonde men det är så idiotiskt att man måste ett par tre hundra kor bara för att få det till att gå runt med det ekonomiska, varför inte ha det som de hade det förr?..då hade alla vars 5-6 kor som de försörjde familjen med.
-
Jag tror INTE på snacket om att man måste he flera hundra kor för att det ska gå ihop,
En person kan iaf inte sköta mer än max ca 50 kor och ni vet väl alla vad en anställd kostar.
Vi har fyrtio kor som vi lever på en hel familj, utan arbete/inkomst utanför gården så det handlar inte om att det bara är stordrift som är lönsamt. >:(
-
Nej det är ju det jag säger men alla myndigheter och sådant vill ju naturligtvis att man ska sattsa stort och sedan när man upptäcker att det inte går som man hade tänkt sig lägga ner allt....jag menar varför då inte gå ut och ge mer stöd till *småbönder* istället??
-
Nej det är ju det jag säger men alla myndigheter och sådant vill ju naturligtvis att man ska sattsa stort och sedan när man upptäcker att det inte går som man hade tänkt sig lägga ner allt....jag menar varför då inte gå ut och ge mer stöd till *småbönder* istället??
Now you are talking !!...................... (http://www.langkawi.dk/smileys/u178.gif)
-
Vi ska nu satsa på mjölkkor och getter. Vi står på flera ben för att överhuvudtaget överleva som bonde.
På vår gård producerar vi grovfoder, ägg, kött (nöt & gris) fattas bara mjölk.
Vi ska bygga om gamla mjölkstallet för getter och kor. Vi har 79 koplatser som efter ombyggnaden blir 38 platser och plats för 102 getter.
Nytt mjölkrum blir det behöver ju på tankar, mjölkgrop samt pallar för 24 getter. Tanken är att vi levererar mjölken till små mejerier Osten som blir tar vi hem sen från de som köper mjölken och säljer i en liten butik där vi också säljer våra ägg och kött.
Grisarna och köttdjuren slaktar vi på ett lokalt slakteri. Köttet säljs sen hemma på gården det vi inte själva kan sälja tar slakteriet hand om. Nog går det att få lönsamhet om viljan finns samt att man måste stå på flera ben som sagts innan.
;)
Vilke sorts kor har ni tänkt att skaffa?
Om ni vill förädla till ost osv... så borde ju valet bli... fjällkor, rödkullor eller Jersey....
de har ju det rätta proteinerna i mjölken för just ostförädling...
Låter väldigt spännade, lycka till!
-
Jag tror INTE på snacket om att man måste he flera hundra kor för att det ska gå ihop,
En person kan iaf inte sköta mer än max ca 50 kor och ni vet väl alla vad en anställd kostar.
Vi har fyrtio kor som vi lever på en hel familj, utan arbete/inkomst utanför gården så det handlar inte om att det bara är stordrift som är lönsamt. >:(
Va!?! Hur liten är familjen då och vad producerar gården förutom mjölk?
-
Va!?! Hur liten är familjen då och vad producerar gården förutom mjölk?
Familjen består av två vuxna och två barn, elva och tretton år.
Vår produktion består förutom mjölken av kött, dvs alla tjurar som föds på gården föds upp till ungtjur.
Varför skulle det vara en omöjlighet ?? Eller varför så frågande........
-
Va!?! Hur liten är familjen då och vad producerar gården förutom mjölk?
Jag tror du missar att ställa den väsentligaste fakta frågan här... Zwerchig :D
Nämligen:
-Hur stora skulder / lån belastar företaget/familjen ! ;D
-
Jag tror du missar att ställa den väsentligaste fakta frågan här... Zwerchig :D
Nämligen:
-Hur stora skulder / lån belastar företaget/familjen ! ;D
Det där var inte svar på min fråga. Frågade jag efter det du skrev? Svar: Nej.
-
Det där var inte svar på min fråga. Frågade jag efter det du skrev? Svar: Nej.
Va mitt svar svaret på din fråga då ??
-
Frågade jag efter det du skrev?
Svar: Nej.
..åhh då missförstog jag din fråga till Anna...... :-[
Jag trodde din fråga gällde "hur i hela världen en familj kunde leva på 40 kor"....
Hur kunde jag få för mig det ???
-
Gimskogen:
Vi satsar på fjällkor 30 stycken i lösdrift. Vi har fått ritningar på ett stall där man har möjlighet dela upp korna i 2 grupper samt ett fiskbenstall 2 x 3.
Mjölken säljs till ett bymejeri för 5.50 kg.
-
Christine, om jag får fråga, får du bidrag för fjällkorna?
-
Vad roligt att det finns ett by mejeri som dessutom kan betala bra för kvalitets mjölk för tex ost tillverkning...
Låter som ett trevlig lösning...
Synd att det är så långt till jämtland.... Vär mjölk säljs ju till milko sundsvall och blandas ju upp med all annan...
-
Jo, vi får bidrag för korna.
-
Oj, 5.50 för mjölken, det än mer än dubbelt så mycket som vi får........ :-\
-
Bymejeriet är privat. Skulle önska det poppade upp flera alternativ till mejerier som är beredda att betala för kvalitet. Tycker att de stora mejerierna betalar för lite. Ta t ex Milko så ska man betala en insats för att få leverera mjölken vilket för mig är omöjligt att förstå? Ska man betala för att leverera mjölk?
Samma sak är det med Swedish meat, man måste vara medlem. Vi har köpt våra djur av dom men vi kommer nog inte att leverera några djur till dom. Vill inte skicka våra djur till slakt vid kusten (Ullånger).
-
Jag har en dröm....
Om mobila slakterier, där slakteriet kommer till gården djuren har levat på och både avlivar, tar ur och placerar i kylrum, innan det sanerar och kör vidare till nästa gård.
Samma typ av dröm har jag avseende mejeri. En bil som kommer till en gård, kopplar upp sig mot gårdens tank, pastöriserar, separerar, kyler och förpackar mjölken i bag in box innan den kör vidare till nästa gård, eller kör till en butik, skola eller annan kund.
Bägge dessa verksamheter kommer med nödvändighet att bli dyrare än centraliserad stordrift, men det kanske finns många nog som är intresserade att köpa kvalitet för att man ska kunna gå runt.
-
Om du kombinerar din mobila slakthusdröm med Purushs Reinfeldsmara i Kattenihattens drömtråd - då börjar det bli riktigt spännande.
-
Kanske Eldrimners mobila mejerier kan vara något att titta på? Ok, dom är inte ämnade för paketering av drickmjölk men dom ger kanske den lilla gården möjlighet att själva förädla sin mjölkråvara?
http://www.eldrimner.com/2328.flyttbart_mejeri.html (http://www.eldrimner.com/2328.flyttbart_mejeri.html)
-
Det finns små gårdsmejerier runt om i landet som tillverkar ostar av både get och ko. Somliga har djur själva men en hel del , speciellt getbönder, har tyckt att det varit för arbetskrävande att ha både djur och mejeri. Getmjölk är ju inte lätt att köpa så då har man fått gå ifrån getosten och göra koostar istället. Kan inte du ha getter och sälja mjölken till ett gårdsmejeri som gör ost av den eller rent av själv förädla mjölken till ost, med hänvisning till Gruffs tidigare inlägg.
-
Är det något att satsa på idag, som mindre producent?
Jag skulle gärna vilja satsa om jag visste lite mera, hade tänkt mig runt 15 kor i så fall, men går man runt då?
Plus att man kan få ut lite lön själv.
Självklart förstår jag att det inte är något man blir stenrik på men man vill ju kunna klara sig på det man sysslar med.
Hur gjorde du sen ???
-
HEJ!
Tack för alla svaren, har inte haft tid att skriva och läsa så mycket här den senaste tiden.
Hur det har gått.
Just nu håller jag på att restaurera ca 20ha åkermark samt ungefär lika mycket betesmark. Min idé är att först få ordning på markerna innan jag drar igång full maskin. Det är mycket jobb att röja och gräva ordentliga diken.
Vad det blir för sorts djurhållning så småningom har jag inte bestämt helt än. Men till våren blir det lite dikor mest för att hålla iordning markerna samt att jag ska lära mig mer om djuren. När jag vet vad det är bäst att satsa på kommer jag dra igång något mer storskaligt och försöka livnära mig på det.
Välkommnar gärna frågor/tips mm. Alltid roligt att höra vad andra har att säga.
MVH
Fredrik
-
Just nu håller jag på att restaurera ca 20ha åkermark samt ungefär lika mycket betesmark. Min idé är att först få ordning på markerna innan jag drar igång full maskin. Det är mycket jobb att röja och gräva ordentliga diken.
Men till våren blir det lite dikor mest för att hålla iordning markerna samt att jag ska lära mig mer om djuren.
Restaurera ..vad har hänt med marken ?
Vad blir det för dikor framöver Hereford eller nått tyngre ?
Mvh Grimla
-
En del av markerna har stått orörda. Det var planer på att plantera skog men det blir det inte nu :)
Resten av markerna är i gott skick.
Jag vet faktiskt inte riktigt än. Det blir lite vad jag får tag i.
Har du erfarenhet av hereford?
-
Hereford är ju den köttras som är lättast att få tag på, dessutom är dom nog billigast.
En typisk nybörjar ras ;)
Se upp med hornformen bara - köp inte Hereforddjur med hornen böjda in mot huvudet.
Charolais, Limousin o Blonde är mycket bra djur
men eftersom de är större och bättre så blir de dyrare.
Och kräver lite ofta mer "kovana".
Mvh Grimla
-
det ser mörkt ut på mjölksidan idag kanske får man skaffa sig en fjällko till sist för att slippa tysk giftmjölk.
-
Det blir nog svårt att leva på endast 14 kor. Jag kollade mjölkpriset idag och det var inte många öre över det som min farsa fick när han levererade sista tanken 1983, jag har kvar den avräkningen. Vi hade 10 kor på gården och då gick det bra. Jag räknade för några år sedan ut vad jag var tvungen att skaffa om jag skulle starta upp med kor på gården igen. Då landade jag på ca 70 talet och det var för 10 år sedan, nu kanske jag måste upp i hundra. Man måste ha många för att få stöd nog för mjölken ger inget i sig själv vad jag förstått. Han som arrenderar min gård idag har 120 kor. Hans stall bran ner härmom året och i det hade han ca 40. Han var tvungen att gå till 120 för att klara investeringarna. Jag hävdar att det är svårt nog för dem som redan har allt på plats när de börjar och det bli inte lättare om man skall starta upp. Skilnad var det förr. När mina farföräldrar köpte gården kom de dit med en pinnasoffa och ett bord samt bågra stolar och 2 st kor som de fått hemifrån. På 3 år var de en självgående gård fri från banklån med egen häst.
-
Var i landet bor du ?
-
halloj på er
satt å läste denna tråd på
3 sidor å disskussionen var intressant faktiskt
christine= är de skärvångens bya mejeri du menar
varför klaga på milko va innerligt glada att ni inte tillhör arla
harsjälv just idagarna fått besked att ja får börja me leveranser igen efter 2 års uppehåll å de e just till milko
å jag tror inte att en 120kors lagård är mer lönsam änn en 40 kors lagård
mer ström vatten kraftfoder strö mm
å så finns de väl planer på en av sveriges största gårdar med 1200 kor
där kan man snacka om industri produktion av mjölk
nej börja på en nivå man klarar av att sköta åstyr sen ekonomin så att man kan klara utgifterna men ändå få en slant över
/peter
-
Hej igen,
Jag skaffade en mindre besättning av Highland Cattle i våras som nu betar på markerna. Fick tag i dom ganska billigt och eftersom dom är bra buskröjare kommer jag att ha dom till det främst för att få i ordning markerna.
Har planerat att skaffa någon lite mer köttras så som charolais/hereford. Vad tror ni om det? Ha en mindre besättning "buskröjare" och samtidigt en lite mer produktions besättning. Eller blir det för mycket krångel?
En tanke var att låta en besättning av ex hereford beta på markerna först och sedan låta HC gå efteråt och beta ner buskar/sly, är det någon som har erfarenhet av det? På så sätt borde ju markerna betas ner bra.
Kom gärna med synpunkter eller förslag!
Mvh
Fredrik
-
Alla köttraserna äter busk och är bra buskröjare !
Det är inget som Highland är ensamma om att göra ;D
(så dom lär ju bli utan mat om du gör som du funderar på..)
mvh Rosa
-
Hej Fredrik
Du får lycka till med långhorna, men de röjer inte buskarna bättre än vad andra nötdjur gör det.
Håller helt o hållet med vad Rosa skriver ovanför mig.
Jag har en arrendemark som är nästan igenvuxen med sly utav asp,rönn,bok o björk.
Och jag har inte mycket sly kvar med mina nötdjur som är jersy, rödkulla, fjäll och srb.
Så jag kan inte heller hålla med om att hedenhöskorna är bättre på sly.
Tycker det är bara ett försäljningsargument angående den rasen.
Mvh Halle
-
Är det med kor som med får - att de lär sig att äta olika saker av varandra, och därmed betar bättre eller sämre oavsett ras?
Jag har ett par av årets tacklamm som har gått på annat bete tills nu, då de går ihop med sina mammor igen. På det tidigare betet har de inte ätit vissa växter, som jag nu ser att de gör och som jag vet att mammorna gör. De måste alltså ha lärt sig de av de andra tackorna. Jag tror också jag har läst om det någonstans, att den "förmågan" går förlorad på en generation om de inte får lära av varandra.
-
Hej!
Läste i GP i dag:
"Betande kor blir snart en bristvara" På ett år minskade antalet kor med 11 000! Fortsätter utvecklingen hotas det öppna landskapet. Ett rikt odlingslandskap är ett av de nationella miljömålen, detta blir enligt Världsnaturfonden omöjligt att uppnå om inte kotrenden vänder.
Kan kobondens renässans skönjas? Mjölkpriset (alltså det som bonden får) har väl äntligen gått upp lite?
Hoppas, hoppas
-
Jo visst har det gått upp ...men det har spannmålspriserna också ... Kossorna ska ju ha kraftfoder så vinsten är ju inte så enormt stor precis... :-\
Blir så trött på att det pratas om att bönderna har fått det så mycket bättre ..mm visst kanske om man bara växtodlar..men vi som producera mjölk/kött/ägg får ju se baksidan av den välgången ... :-[
-
Jo visst har det gått upp ...men det har spannmålspriserna också ... Kossorna ska ju ha kraftfoder så vinsten är ju inte så enormt stor precis... :-\
Blir så trött på att det pratas om att bönderna har fått det så mycket bättre ..mm visst kanske om man bara växtodlar..men vi som producera mjölk/kött/ägg får ju se baksidan av den välgången ... :-[
Hmmm...tänkte inte på det där med spannmålspriser :-\, det är klart allt hänger ihop, det som ges med ena handen tas med den andra.
Bara växtodla håller ju inte våra hagar öppna på rätt sätt, det krävs ju betande djur...och jag menade inte att det skulle ha blivit så himla mycket bättre för mjölkbonden :-[ tyckte bara att jag kunde skönja ett visst hopp.
Tänk ett Sverige utan betande "Bregott-kor", usch vad trist :(
-
Bara växtodla håller ju inte våra hagar öppna på rätt sätt, det krävs ju betande djur...och jag menade inte att det skulle ha blivit så himla mycket bättre för mjölkbonden :-[ tyckte bara att jag kunde skönja ett visst hopp.
Hej Margit..det var inte personligt menat utan mer allmänt..Tycker man läst mycket i tidningar och fått den uppfattningen när man pratar med folk... Vissa tycks tro att man mjölkar "svart guld" ... om det ändå vore så :-[
-
här i milko området har foder priserna ökat med snart 100 % mot förra året vid denna tid...
mjölken skall nu höjas med 40 öre .. från oktober.. :-\
det är en ekvation som är svår att få ihop..
då även priserna på dieseln och elen har skjutit i höjden.....
Så inte har det blivit så mycket bättre för mjölkbonden....
:-[
-
Svart guld? Hur är det med mjölkhygienen?
haha ...nu menade jag ju inte dirket så... "svart guld" = olja ;)
Mjölkhygienen fungerar bra...Arla har inte klagat hittils..men var så säker på att de blir ramaskri om mjölkproven visar förhöjd halt av kolväte ... ;D
-
Går det idag att starta upp en mjölkgård med 40 mjölkande, lösdrift, mjölkgrop (fiskben) och klara ekonomin?
-
Nej , tror att 100 kor är för litet antal idag för att kunna starta upp med .
-
Der sages hele tiden ,stordrift er det eneste rigtige ,men det kan ju inte heller gå rundt , der måste ju være nogon ting galt med verdensordnen ,når man har skuld på 50 mill for at drive en malkegård ,der er nogon som lever och er nøjd med 30-40 køer , så småskallig verksomhet kan gå ,men som nævnt før i denne tråd ,hvad forventer man.
Der er en artikkel i small farmers jurnal om hu man starter op utan gøre skuld ,måske man skal funderer i den retning.
Er der ingen der har funderet at starte op med mjölk går på kooperrativ fundament , at være flere om det ,både til at gøre jobbet och gøre det gældfrit?
-
Jag känner folk som har 70 och får lönsamhet på mjölken
-
Men har de köpt gården och byggt upp den som du beskrev i ditt förra inlägg ? Eller har de tagit över efter sina föräldrar eller andra släktingar eller köpt en redan igångsatt produktion där de då inte har behövt lägga ut allt du tog upp ??
-
En har köpt en gård för 75 mjölkande i grop. Han köpte maskiner etc men får ihop ekonomin ändå.
jag kanske får arrendera en gård med mycket åker och bra byggnader och vill ha ca 40 mjölkande plusrekrytering.
-
En gård i norrland eller på annat ställe som inte är så attraktivt kostar ju inte ens hälften av vad en gård i riktig jordbruksbygd kostar som ex skåne .
-
Går det idag att starta upp en mjölkgård med 40 mjölkande, lösdrift, mjölkgrop (fiskben) och klara ekonomin?
Beror väl helt & hållet på, om inkomsterna blir högre än utgifterna men en sån besättning hinner man med att sköta. Då finns det en möjlighet. Han som fick ekonomi i nyinvestering för 70 kor.......hur länge har han fått det?
Att STARTA en verksamhet är skitenkelt jämfört med att fortsätta.
Siffervis kan jag inte detta men all företagsamhet bygger på de förutsättningar som finns i det aktuella fallet. Att köpa sig en TAXI och börja köra/km går att kalkylera nästan sådär enkelt, men varje gård har sina unika förutsättningar...................... och sin bonde, inte minst!.
Vi känner en familj som just byggt en sådan ladugård och normalt sett hade jag sagt: Vansinne.
Men nu är dehär av en företagarfamilj där allt de tar i blir guld, De har tillgång till både eget kapital, gården går i släkten samt ett par djevflar på att jobba, hemma och borta. Natt och dag tills det är klart.
Det är skillnad på gård och gård men mycke mer skillnad på bönder (eller andra företagare), och det är däri nyckeln ligger.
-
Går det idag att starta upp en mjölkgård med 40 mjölkande, lösdrift, mjölkgrop (fiskben) och klara ekonomin?
Det går absolut men det gäller att inte få för höga lån att vara slav under.
Ett arrende måste ju också vara satt så att det går att klara sig som företagare på gården. Detta får ju bli en dialog med markägaren. Har markägaren höga lån måste han ju också ta ut ett högre arrende.
-
Tja, jag har en granne, tillika arrendator som tuffar på med tolv kor och röranläggning… Inga grova pengar men han hinner med.
-
Men då måste du ha inkomst på sidan om tex avsalu av stora delar av skörden , alltså mer mark än du behöver , pension , mycket skog och kan leva av den eller en inkomst av lönearbete .
Och med lönearbete på sidan om blir det tungt .
-
Personen ifråga har på sin höjd 30 hektar skog, gissningsvis en del mindre, och inget extrakneg eller avsalu av betydelse. Kör ett lass grus åt folk runt ikring eller hugger lite vindfällen om det krävs.
-
Personen ifråga har på sin höjd 30 hektar skog, gissningsvis en del mindre, och inget extrakneg eller avsalu av betydelse. Kör ett lass grus åt folk runt ikring eller hugger lite vindfällen om det krävs.
Jag vet en familj som levde utan problem på 20 mjölkkor fram tills för ett par år sen då de valde att investera för att kunna ha anställt folk också.
De brukar säga att det var inga problem att klara sig på 20 kor men att det var slitigt och att de aldrig var lediga vilket är skillnaden mot att nu ha lösdrift.
-
Jag vet en familj som levde utan problem på 20 mjölkkor fram tills för ett par år sen då de valde att investera för att kunna ha anställt folk också.
De brukar säga att det var inga problem att klara sig på 20 kor men att det var slitigt och att de aldrig var lediga vilket är skillnaden mot att nu ha lösdrift.
Dels beror det på hur mycke de investerade. Därtill vad de investerade, av lånade pengar eller egna.
Å så en annan sak, du säger "för ett par år sen". Det säger i mina öron ingenting om resultatet. Eller om hur mycke de kan ta ledigt och hålla drängar. Om 3 år, om 10 år........ för de har väl tänkt hålla på ett tag?
-
Dels beror det på hur mycke de investerade. Därtill vad de investerade, av lånade pengar eller egna.
Å så en annan sak, du säger "för ett par år sen". Det säger i mina öron ingenting om resultatet. Eller om hur mycke de kan ta ledigt och hålla drängar.
Byggde ny lagård för en robot och 60 mjölkande. De var två i familjen som jobbade med 20kor och lite entreprenad i skördetid.
Nu har de utöver sig själva 2 heltidsanställda vilket gör att det går att få ledigt.
Det är nog kanske 5 år sen nu de byggde när jag tänker efter (uj va tiden går)
-
Fattas nog några delar där. 60 kor ger ju ungefär vad två anställda kostar. Och varför ha två anställda till 60 kor med robot?
-
En anställd jobbar heltid med djuren, ungdjuren föds upp till slakt också.
Den andre anställde är i princip traktorförare och kör då också ute.
Den ene i familjen jobbar i skogen och hugger lite borta den andre sköter papper och har ansvar för djuren och jordbruket. Ingen stor gård, Max 150 ha totalt med skog och jord. Arrenderar den mesta jorden
-
Den familjen statade inte från början med sin gård heller och köpte allt .
De hade gården så de sparade en stor post på gård och mark och kunde lägga mer på robot och djur . De hade maskiner så även om de bytte ut maskiner så betalade de inte hela köpesumman för det nya .
De gjorde en investering eller nyinvestering på gården och det är annat än att köpa gård , mark , djur , maskiner och försöka starta ett företag där du inte får nåt betalt .
Finns en bonde här i närheten som tog över jordbruket efter pappan , byggde om och ut . Men det var dåligt med vatten i brunnen åt så många djur , så det byggdes ett pumphus och djupborrades efter vatten . Men korna mjölkade sämre och sämre , några blev sjuka och ingen visste varför , under utredningen nu så kom det fram att det var vattnet ur nya brunnen .
Nu hämtar han vatten ur en brandpost en bit bort och tar hem åt 500-600 djur .
Under tiden de inte visste vad det var som gjorde djuren sjuka så förlorade han ca 60.000 kronor per månad i mjölk . Och det är stora pengar då det ska ut en del med efter en investering .
-
Fattas nog några delar där. 60 kor ger ju ungefär vad två anställda kostar. Och varför ha två anställda till 60 kor med robot?
Tycker nog det också, att det måste va något som inte är med i bilden. Ett amerikaarv eller så ;)
Jag tror också den tiden är över, när man kan låna pengar för att "nyinvestera" efter några år när det visar sig att förra investeringen inte gick ihop. Å andra sidan får både banken, Skatteverket och Kron-Olle ha lite mer tålamod än förr. Annars blir det inte över till alla i slutändan. Inte ens DOM kan lugga en biljardboll.
Med sådana investeringar som en del gör idag så förslår inte en anställning, även om de skulle råka få ett jobb efter att ha kastat vantarna i bordet.
-
Tycker nog det också, att det måste va något som inte är med i bilden. Ett amerikaarv eller så ;)
Ja, och EU-stöden..
Men det låter som dom har det rätt gott ställt av historiska skäl, annars finns det ingen möjlighet att försörja 4 personer på 60 kor.
Grannen har 210 kor + lika många ungdjur och odlar 400 ha. Det sköter far och son med en säsongsanställd traktorförare, och en person hos djuren.
-
Är vi inte tillbaka på ruta ett då?.......... att det viktigaste inte är att du har många kor eller stora arealer eller 4WD, utan vad du gör med dom?
Rik kan du ändå bara bli på andras pengar. Och det kostar tid, egen eller köpt.
-
Det finns väl ett vägval, allmänt sett och inte bara när det gäller mjölk. Om jag renodlar lite finns två alternativ, samt förstås en massa varianter på dem:
Alternativ 1: Man inriktar sig på bulkproduktion och då oftast av en vara av standardkvalitet. Detta brukar innebära krav på allt större volymer. Med 20-30 års intervall krävs stora investeringar. Lånen blir större och större. Gården ser mer och mer ut som en industri (beror dock även på formgivningen av de nya jättebyggnaderna).
Alternativ 2: Man inriktar sig på produktion av en eller gärna flera olika varor av identifierbart högre kvalitet, som också kan säljas som sådan, t.ex. ekologisk certifiering, och/eller egen förädling och/eller försäljning direkt till konsument. Lyckas man så tjänar man mycket mer per producerad enhet. Omvandlingstrycket på gården blir mindre, förutom de anpassningar som krävs för att byta till alternativ 2. Kravet på stora volymer minskar drastiskt. Stora volymer kan t.o.m. vara kontraproduktivt. Lagom volymer är bättre.
Enligt vad jag hört från ekologiska eller biodynamiska rådgivare så blir det svårare att byta från alternativ 1 till 2 ju mer man byggt fast sig i alternativ 1. Jag uppfattade att detta inte bara gällde lånen utan även gårdens struktur.
Sen påverkas kalkylen i hög grad av hur duktig man är som affärsman, yrkesman, arbetsmyra och (själv)hushållare, vilka standardkrav man har och brukarens eller brukarfamiljens hälsa och sammanhållning. Samt förstås vilket utgångsläge man har när man tar över eller köper gården.
-
Tillägg: om man är väldigt duktig på allt det jag räknade upp i sista stycket i förra inlägget, så kan man kanske t.o.m. producera enligt alterntiv 1 (producera relativt mycket av en standardkvalitet) men klara sig från omvandlingstrycket som finns där. Alltså behålla ett relativt traditionellt jordbruk som det såg ut i mitten på 1900-talet. Efterhand som tiden går blir det dock troligen svårare och svårare.
-
Men du har samma krav kvar mellan dina alternativ plus ytterligare krav som kostar pengar i form av högre kvalite , högre hygien krav , fler involverade myndigheter om du tänker dig att förädla hemma oavsett om det är sylt eller köttlådor .
När det handlar om mjölkproduktion så är det svårt med hygienen och krav på mejeri på gården mm .
Mycket av det plus du tänker dig försvinner i ökade kostnader också .
Sen kan du inte bara hoppa mellan så om du inte får sälja osten på gården och vill sälja mjölk till mejeriet så kommer du att stupa på för få kor och för höga halter celler i mjölken . Cellerna behöver inte betyda en sjuk ko utan också en ko med bra mjölk för ost tillverkning och med få kor så blir det fler celler och bakterier per liter mjölk än hos de som har många kor och får mer utspädd mjölk .
Här så slutade många av de små gårdarna pga problem med att hålla mjölken så ren som möjligt , man försökte genom provmjölkningarna att sära ut kor så snart deras celltal ökade , men det går sämre och sämre då kvalitetskravet ökar och ökar .
Vilket gjort att robotgårdarnas avlade kors mjölk inte längre duger till osttillverkning .
-
Men du har samma krav kvar mellan dina alternativ plus ytterligare krav som kostar pengar i form av högre kvalite , högre hygien krav , fler involverade myndigheter om du tänker dig att förädla hemma oavsett om det är sylt eller köttlådor .
Om du menar regelverkets krav och kanske även certifieringsystemens krav, så har jag allmänt sett det intrycket att regelverket blivit mer ett hinder än en hjälp för att utveckla lantbruket i en bra riktning. Det är för detaljerat, för styrande, för omfattande, för dyrt. I stället för att mest bara att lagstifta mot de avarter som är för grova för att låta marknaden ta hand om dem (som jag tycker man borde göra), så lagstiftar man mer och mer i detalj hur allt ska utföras och dessutom ska allt kontrolleras och för detta ska bonden betala orimliga avgifter. Kanske är det klokt att avvakta lite och hoppas på ett bättre regelverk - att man dumpar detta övertunga system när man inser att det kostar för mycket och är kontraproduktivt. Jordbruket håller ju på att försvinna ur landet, näst intill.
När det handlar om mjölkproduktion så är det svårt med hygienen och krav på mejeri på gården mm .
Mycket av det plus du tänker dig försvinner i ökade kostnader också .
Jag skrev "om man lyckas"... Men jag känner till lyckade exempel. Gårdar och brukare som jag har en del kontakt med.
Sen kan du inte bara hoppa mellan så om du inte får sälja osten på gården och vill sälja mjölk till mejeriet så kommer du att stupa på för få kor och för höga halter celler i mjölken . Cellerna behöver inte betyda en sjuk ko utan också en ko med bra mjölk för ost tillverkning och med få kor så blir det fler celler och bakterier per liter mjölk än hos de som har många kor och får mer utspädd mjölk .
Här så slutade många av de små gårdarna pga problem med att hålla mjölken så ren som möjligt , man försökte genom provmjölkningarna att sära ut kor så snart deras celltal ökade , men det går sämre och sämre då kvalitetskravet ökar och ökar .
Vilket gjort att robotgårdarnas avlade kors mjölk inte längre duger till osttillverkning .
Vad är problemet med cellerna? Är det så enkelt så att högre celltal är bra för ost och dåligt för mjölk? Vilken mjölk? Vilken ost?
-
Jag undrar om inte mycket av regelverket kunde ersättas av certifieringssystem. Så kan de som vill producera enligt ett sånt system göra det, och de konsumenter som vill ha produkter producerade på det viset köpa dessa produkter. Ställer högre krav på konsumenterna, men folk blir mer och mer välutbildade och vill välja själva,
-
Celltalet är ett sett för mejerierna att titta på kvaliten på mjölken , höga celltal lägre betalt för mjölken . Och det har att göra med att ofta är celltalen ett mått på bakterier och juverinfammationer .
Men en ko med lägre mjölkmängd än de här högmjölkande har ofta mycket högre celltal ändå då mjölken är mindre vattenhaltig än högmjölkarnas . Sedan beror det på var i laktationen kon ligger , nykalvad så ska juvret anpassas efter mjölkmängd och kan släppa celler från väggarna inne i juvret utan att det är bakterier , samma med en ko som är på väg att sina ner , hon ska bryta ner sitt juver för att bygga nytt för nästa laktation , betyder inte heller där att det är juverinflammation det handlar om utan bara helt normalt intervall . Och kor med de här speciella proteinerna som ger bra ost brukar ha hög fetthalt med och då lite lägre mjölkmängd . Och genom det högre celltal i mjölken .
En högmjölkare idag ger ca 40-60 kg mjölk per dag , mycket vatten ofta bara 2-3% fett , medan en ko i mindre besättning brukar mjölka runt 20-30 kg per dag och är det fjäll eller fjällnära tom mindre . Och med fetthalt från 3-6% fett som ger högre torrsubstanshalt och då automatiskt fler celler
-
Bara en synpunkt just nu: det är typiskt för bulkproduktion att vattenhalten ökar.
-
Nu måste jag lägga mig debatten och svara!
Klart det går att starta och leva på ett jordbruk med ca 40 kor idag.
Jag och min fru köpte vår gård 2003, helt utan drift, 8 ha åker och 15 skog, lagård för sex kor som stått tom i 15 år! Kostade 1 200 000 kr, hade ca 100 000 i sparade pengar som vi lade in i köpet, sen var vi pank! 2005 byggde vi en lösdrift för 25 mjölkkor och 23 ungdjur, en kall lösdrift, all inredning i trä, gödselplatta och en duk-svämbrunn. Allt som allt gick bygget på exakt 600 000 kr. Vi lejde all grävning/schaktning och allt byggande på själva lagården och gjorde all inredning själv. Satte in rörmjölkning i gamla lagårn, sex platser, kostnad 4000 kr. Där tog vi in korna och mjölkade dom sex i taget, och började leverera mjölk i september 2005. Kan väl dessutom tillägga att vi bara hade fjällkor!
Jag jobbade halvtid utanför gården till hösten 2007 då både jag och min fru började vara hemma på heltid. Vi hade då ökat koantalet till 35.
Byggde ut lagården 2008-2009 till att rymma totalt 51 mjölkande kor och 39 ungdjur plus en mjölkgrop, tandemstall 3*2 med fullt utrustad alpro med mjölkmätning mm.
Har fortfarande ca 50-55 kor, och det är till 100% fjällkor, har en heltidsanställd i lagårn och en halvtid ute på jordbruket på sommaren, är ledig varannan helg från lagården. Och både jag och min fru lever på jordbruket.
Så visst går det! Visst jobbade man som en galning de första fem åren med mjölkkorna, men nu har jag istället ett riktigt trivsamt liv!
Har dessutom sen den där höstdagen 2003 köpt till både åker och skog.
-
Jätteroligt att läsa Brottan! Det behövs att positiva historier lyfts fram.
Antar att detta är rätt långt upp i landet där är ju markpriserna mer gynnsamma för sådana företag.
-
Brottarn och ni andra som har skrivit om gårdar på under 100 djur som försörjer en familj utan jobb utanför gården, vad har ni för tips för att lyckas med det livet?
Att hålla nere kostnaderna är ju givet men lite mer konkreta tips vore väldigt intressant att läsa.
Vi får för oss att ni bara har eget foder och reparerar maskiner istället för att köpa nytt, när någon maskin måste köpas så är det för att det inte finns något mer att reparera och då blir det en väldigt gammal/billig maskin som inhandlas.
Men det borde vara mer saker ni gör som gör att ni lyckas med det liv som många av oss också vill få, nämligen att leva på att vara bonde, utan att skuldsätta sig lång upp över öronen.
-
Ett par avgörande faktorer är ju markpriset och stöden. Köper du en billig gård uppåt landet som dessutom ligger högt med stödnivåerna så är det ju skillnad jämfört med södra sverige. Och tex mjölk och kött behövs ju överallt. Sen handlar det om att gneta på i många år med lite överskott och inte tro på snabba pengar.
-
Jag såg att det var en artikel i Land-lantbruk om en familj som hade 18 kor och sa att det lönade sig bra. Läste inte artikeln, men där kan ske finns något att hämta.
-
Här bor en man med 14 kor och han sä att han klarar sid fint bara på korna.
-
Intäkterna är ju hyfsat kända. Säg att man får 30 liter mjölk per ko och dag för 3 kr litern. Det är 90 kr per dag och ko. Det blir alltså ca 30 000 per månad på tio kor. Sen är det bara att peta in siffrorna för sina kostnader så ser man om det lönar sig för ens egen situation.
-
Får mjölkbönder 3kr liten? Och så har de som bor här i krokarna Eu-stöd:
Vallodling tilläggsersättning 2000kr/djur, Kompensationsbidrag 2700kr/djur,
Nationellt stöd 1,36kr/kg levererad mjölk.
All inköpt foder 70% av kostnaden.
-
Får mjölkbönder 3kr liten? Och så har de som bor här i krokarna Eu-stöd:
Vallodling tilläggsersättning 2000kr/djur, Kompensationsbidrag 2700kr/djur,
Nationellt stöd 1,36kr/kg levererad mjölk.
All inköpt foder 70% av kostnaden.
Det sista där fatta inte jag? All inköpt foder 70% av kostnaden.. Du får gärna förklara.
-
Det är ett lokalt stöd här i kommunen som vi skogsägare har. 70% av all foder upp till 65 000kr/år. Så det är kanon.
-
Får mjölkbönder 3kr liten? Och så har de som bor här i krokarna Eu-stöd:
Vallodling tilläggsersättning 2000kr/djur, Kompensationsbidrag 2700kr/djur,
Nationellt stöd 1,36kr/kg levererad mjölk.
All inköpt foder 70% av kostnaden.
Lägg därtill att din granne kanske är fjortonde generationen på gården och skuldfri, så förstår du att lönsamhet är ett högst relativt begrepp.
Hade jag 14 kor så skulle inte ens bruttosumman som dom drar in per månad täcka kostnaderna. Och då alltså räknat med att fodret faller gratis från himlen.
Men att en ko bär sina egna foderkostnader, det kan man säkert slå fast. Så på så vis är den ju 'lönsam'.
-
Som en kompis som är mjölkbonde sa häromdagen:
Här i skogsbygderna bygger många för en robot och 60-70 kor och vi lever rätt gott på det medan bönderna på slätten måste ha minst det dubbla för att klara sig. Det är så klart att de kan ha dyrare mark men mycket är nog psykologiskt.
Tror han slog huvet på spiken. Det är till stor del en inställningsfråga men också en lånefråga. Mjölken betalas lika överallt, fodret kostar lika överallt men gårdarna skiljer sig oerhört i pris.
Billig gård med byggnader på plats ger goda förutsättningar till att bli bonde
-
Min gård ligger i norra Hälsingland, efter kusten, och visst är det skillnad på markpriset här och i slättbygderna. Likaså har vi högre EU-stöd vilket självklart är viktigt. Men det viktigaste är nog ändå att hela tiden ha en jävla koll på ekonomin. Jag sköter alla papper och alla kalkyler själv, räknar på alla investeringar tre, fyra och ibland fem gånger innan jag tar beslut. De första tre-fyra åren lejde vi in många sysslor istället för att ha egna maskiner. Men räknar man på det, och lägger in läglighetseffekt, mm, så blev det inte nå dyrare med egna maskiner.
Har aldrig levt på rost och röta heller. Köpte en ny John Deere 100 hk 2009 med lastare, köpte en ny pressplastare 2011 och en till traktor som visserligen var ca 8 år gammal då, vi kör en del åt andra på sommaren med det ekipaget när vi gjort våra egna balar. Har man nya fräscha grejer så vet man att det fungerar när man ska använda dom och då kan man sno ihop första skörden på ca 800 balar på 3-4 dagar, och sen kan man åka till badstranden men ungarna, istället för att stå i verkstan varenda dag!
Har som sagt en ganska fin och väldigt ny maskinpark och det är mest fjällkorna som hjälpt till å betala det.
-
Som en kompis som är mjölkbonde sa häromdagen:
Här i skogsbygderna bygger många för en robot och 60-70 kor och vi lever rätt gott på det medan bönderna på slätten måste ha minst det dubbla för att klara sig. Det är så klart att de kan ha dyrare mark men mycket är nog psykologiskt.
Tror han slog huvet på spiken. Det är till stor del en inställningsfråga men också en lånefråga. Mjölken betalas lika överallt, fodret kostar lika överallt men gårdarna skiljer sig oerhört i pris.
Billig gård med byggnader på plats ger goda förutsättningar till att bli bonde
Om det är så förmånligt borde det ju krylla av bönder i skogsbygderna!? I Kiruna och Gällivare kommun finns INGA (0; zero) mjölkbönder (Jag tror att de två sista i Kiruna lade ner 2013.). Det är Sveriges två största kommuner till ytan. I hela BD-län (Norrbotten) kanske 110 mjölkbönder nu. Norrbottens yta är 25% av Sveriges totala yta.
-
Har som sagt en ganska fin och väldigt ny maskinpark och det är mest fjällkorna som hjälpt till å betala det.
Hur stor del av omsättningen kommer från korna, resp EU i ett företag som ditt?
-
Jag kan inte så mycket om mjölkbonderi och är inte alls i branschen, men sörjer faktiskt att det inte går bra för tex mindre mjölkbönder i Sverige.
Häckla mig inte, om jag kommer med synpunkter, som är helt bortitok, för som sagt jag begriper inte bättre, men jag vill bara föra in några tankar.
Tex fjällkor klarar sig på magert bete. Med mer miljötänk kan det kanske finnas bra avsättning för gräsbetat, så småningom?
Det finns tex bättre fettsammansättning hos sådan mjölk, mer omega 3-fett.
Skulle man kunna försöka få en mer lokal marknad, så skulle det ju också bli mer miljötänk i det hela.
Jag slogs av tanken, att detta skulle vara ett slags förädling och jag tror också att det mer och mer kommer att finnas en marknad för gräsbetat och på andra sätt mer miljöbetonad mat.
För framgång skulle man så fall vara beroende av kraftig marknadsföring, för jag vet också hur det gick för Milko, men det finns många godbitar, att betona marknadsföringsmässigt.
Jag tror också, att det krävs en större sammanslutning av bönder, som hjälps åt med marknadsföring, för att få stordriftsfördelar i marknadsföringssektorn och kanske komplettera med mer lokaldito. ( Fick tankar om jämförelse med fiskbil, men det kanske är helt irrelevant.)
För att få lite mer kött på benen vad gäller hur fler och fler människors tankar om mat går, så följ tex Annika Dahlqvists och/eller Kostdoktorns bloggar. Googla kanske också på Allan Savory och titta på lite av hans videor.
Som sagt är detta helt bortitok, så strunta i det jag skriver, men jag bjuder på dess tokiga tankar i så fall. Jag vill gärna ha ett mer småskaligt vackert landskap. Jag vill gärna själv få tillgång till nyttiga produkter. Jag ser gärna färre transporter. Jag ser mycket gärna mer artrikedom och mindre mängd besprutning och mindre mängd behövd konstgödsling osv...
-
Bra indlæg ,om verden skal videre er nytænkning vagen
-
Appropå Gretans inlägg:
Feed no food:
http://www.komedhorn.se/feednofood.htm (http://www.komedhorn.se/feednofood.htm)
Hömjölk:
http://www.komedhorn.se/homjolk.htm (http://www.komedhorn.se/homjolk.htm)
-
Jag kommer nog bli mjölkbonde i framtiden fast på Island men jag söker ett sommar jobb 2014 på en bondgård i Skåne jag har jobbat på bondgård förut och har erfarenhet jag hoppas att jag kan få ett sommar jobb :D
-
Appropå Gretans inlägg:
Feed no food:
[url]http://www.komedhorn.se/feednofood.htm[/url] ([url]http://www.komedhorn.se/feednofood.htm[/url])
Hömjölk:
[url]http://www.komedhorn.se/homjolk.htm[/url] ([url]http://www.komedhorn.se/homjolk.htm[/url])
Det där är väldigt dyr mjölk i framställningskostnad . Först så skördas höet väldigt tidigt vilket ger färre kg per hektar för att det ska innehålla så mycket näring som det bara går . Väntar man längre så sjunker näringshalten snabbt och då får de problem med inte bara näringen utan även clostridier som det skrivs om i en av länkarna . Man är piskad att skörda "rätt" tid oavsett väder och har inte råd att ta förluster på fältet så därför så ska höet hetluftstorkas vilket skrivs och visas i otaliga videor i de där länkarna .
Mer mark för att framställa fodret gör ju också att mindre åker blir tillgänglig för att odla mat åt människor vilket säger emot vad de själva uppger som skäl till höutfodringen .
Så skulle man räkna på det mer exakt hela vägen så blir det en förlustaffär .
Idag så används inte så mycket kraftfoder ändå till våra kor . Bättre skördemöjligheter för ensilage som inte är väderberoende på samma sätt som hö och andra grödor mixat i fullfodret tex ensilerad majs och helsädesensilage så går det att minska ner på kraftfodret av spannmål och soja .
-
Får erkänna att jag länkat till detta utifrån en positiv grundinställning utan att ha några större detaljkunskaper i ämnet. Vore tacksam om du kunde ange mer precis vilka texter du baserar dina omdömen om denna metod på när det gäller
* att man skördar mycket tidigt,
* att man får problem med clostridier (finns inte denna risk främst vid ensilering?),
* att det går åt mer mark för att framställa fodret,
* att det är en förlustaffär (i vilket avseende? - för övrigt märkligt att du anser dig ha en förmåga att förutse vad beräkningar ska ge för resultat).
När det gäller vad du anser vara en bättre metod (baserad på ensilering) så är det främst en sak som slår mig: helsädsensilage får väl betraktas som delvis likvärdigt med kraftfoder?
Det där är väldigt dyr mjölk i framställningskostnad . Först så skördas höet väldigt tidigt vilket ger färre kg per hektar för att det ska innehålla så mycket näring som det bara går . Väntar man längre så sjunker näringshalten snabbt och då får de problem med inte bara näringen utan även clostridier som det skrivs om i en av länkarna . Man är piskad att skörda "rätt" tid oavsett väder och har inte råd att ta förluster på fältet så därför så ska höet hetluftstorkas vilket skrivs och visas i otaliga videor i de där länkarna .
Mer mark för att framställa fodret gör ju också att mindre åker blir tillgänglig för att odla mat åt människor vilket säger emot vad de själva uppger som skäl till höutfodringen .
Så skulle man räkna på det mer exakt hela vägen så blir det en förlustaffär .
Idag så används inte så mycket kraftfoder ändå till våra kor . Bättre skördemöjligheter för ensilage som inte är väderberoende på samma sätt som hö och andra grödor mixat i fullfodret tex ensilerad majs och helsädesensilage så går det att minska ner på kraftfodret av spannmål och soja .
-
För att få ett så högt näringsinnehåll i gräset för att täcka kraftfodret krävs det att du skördar tidigare . Ser du några blommor i det där ? Här skördar vi när de första klöverblommorna slagit ut då de flesta är i knoppstadiet . Det ger bra med näring och även en högre volym på fodret . Mer foder på mindre yta . De här hökorna behöver också fylla ut magen med volym . Så då får de äta halm till . Halm innehåller ofta svampar mm . Men fodret de får med tidig skörd är en mindre volymmängd .
Clostridier finns överallt i jorden så den finns och kan växa till även i hö , speciellt om du skördar i blött väder vid regn . De här hökobönderna måste ju skörda då gräset är i rätt stadium annars kommer deras foderstater att gå om intet . Men de skriver att de ger kraftfoder då det krävs också .
Hötorkarna måste vara kraftiga för att kunna ta emot fuktigare gräs helt enkelt . Och som du ser så sätter de till värme då de torkar .
Det går mer energi till att framställa fodret . De måste ju ta in gräset innan det blivit för gammalt och tappat i näringsvärde samt blivit urlakat ute på åkern .
Mindre mängd foder från ett hektar i jämförelse med hur vi tar vårt foder säger sig självt då att det blir mer mark som tas i anspråk för att föda djuren och vi förlorar åt vår mat . För att komma upp i rätt mängd som djuren behöver för sin matsmältning och för att må bra . Men för högt näringsinnehåll gör att de blir lösa i magen och skiter ut näring och då behövs det fyllas på ännu mera foder tex halm .
Så det är solklart för mig att det blir en förlust för alla för oss människor som förlorar mark för matproduktion och för en mjölk som kostar skjortan att framställa .
Helsädesensilaget är inte att jämställa med kraftfoder det är mycket halm i det som djuren äter så när jag har haft väldigt tidigt och fint vallgräs så har jag alternerat med helsädesensilaget för att de ska bli bättre i magarna och inte skita bara vatten .
-
Jaj tycker det verkar som du utgår från allmänna synpunkter och resonemang, snarare än kunskaper om den metod som presenteras på komedhorn.se. Du har fortfarande inte preciserat vilka av de presenterade texterna du stödjer dig på när du beskriver denna metod som du gör. Nu försöker du bygga på tolkning av ett eller några foton för att underbygga din tes att vallen skördas mycket tidigt. Det låter lite vanskligt att bygga sin argumentation på enbart tolkning av ett eller ett par foton. Du har heller inte preciserat vilket eller vilka foton du stödjer dig på.
För att få ett så högt näringsinnehåll i gräset för att täcka kraftfodret krävs det att du skördar tidigare . Ser du några blommor i det där ? Här skördar vi när de första klöverblommorna slagit ut då de flesta är i knoppstadiet . Det ger bra med näring och även en högre volym på fodret . Mer foder på mindre yta . De här hökorna behöver också fylla ut magen med volym . Så då får de äta halm till . Halm innehåller ofta svampar mm . Men fodret de får med tidig skörd är en mindre volymmängd .
Clostridier finns överallt i jorden så den finns och kan växa till även i hö , speciellt om du skördar i blött väder vid regn . De här hökobönderna måste ju skörda då gräset är i rätt stadium annars kommer deras foderstater att gå om intet . Men de skriver att de ger kraftfoder då det krävs också .
Hötorkarna måste vara kraftiga för att kunna ta emot fuktigare gräs helt enkelt . Och som du ser så sätter de till värme då de torkar .
Det går mer energi till att framställa fodret . De måste ju ta in gräset innan det blivit för gammalt och tappat i näringsvärde samt blivit urlakat ute på åkern .
Mindre mängd foder från ett hektar i jämförelse med hur vi tar vårt foder säger sig självt då att det blir mer mark som tas i anspråk för att föda djuren och vi förlorar åt vår mat . För att komma upp i rätt mängd som djuren behöver för sin matsmältning och för att må bra . Men för högt näringsinnehåll gör att de blir lösa i magen och skiter ut näring och då behövs det fyllas på ännu mera foder tex halm .
Så det är solklart för mig att det blir en förlust för alla för oss människor som förlorar mark för matproduktion och för en mjölk som kostar skjortan att framställa .
Helsädesensilaget är inte att jämställa med kraftfoder det är mycket halm i det som djuren äter så när jag har haft väldigt tidigt och fint vallgräs så har jag alternerat med helsädesensilaget för att de ska bli bättre i magarna och inte skita bara vatten .
Jag skrev "delvis likställas med kraftfoder". Detta med tanke på att omogna sädeskärnor vad jag vet ingår. Jag är dock inte insatt i hur detta blir totalt sett, ihop med omogen halm.
-
Man skördar helsädesensilaget när det är moget . Det vill säga då halmen är gul och inte grön.
Förr i tiden så tog man grönfoderhö av havre ärt och det togs då när det var grönt. Det tog man tidigt för att få ett roteinfoder till korna när det inte fanns så mycket annat proteinfoder som soja att ge.
Annars är det solklar matte så när du inte vill läsa vad jag skriver eller ens vill försöka att förstå eftersom du ser hur bra allt är så kan jag inget göra
-
Annars är det solklar matte så när du inte vill läsa vad jag skriver eller ens vill försöka att förstå eftersom du ser hur bra allt är så kan jag inget göra
Det kanske är du som inte läst vad jag skrivit eftersom du inte presterat något av det jag efterfrågat, nämligen att precisera vad i detta digra material du syftar på med din kritik. Jag drar därför den preliminära slutsatsen att du åtminstone delvis bluffar. Du baserar inte det du skriver på den presenterade metoden utan på dina egna förmodanden om den.
För övrigt är jag inte övertygad om att det som presenteras på komedhorn.se är bra metoder. Jag vet nämligen för lite. Jag tycker därför det är intressant med seriös kritik av detta från kunnigt folk, men du har inte lyckats övertyga mig om att det du hade att komma med just nu och i den här frågan var seriös kritik.
"Solklar matte" är ett billigt retoriskt ordval. Du har inte presterat några uträkningar eller refererat till några.
-
Man skördar helsädesensilaget när det är moget . Det vill säga då halmen är gul och inte grön.
Förr i tiden så tog man grönfoderhö av havre ärt och det togs då när det var grönt. Det tog man tidigt för att få ett roteinfoder till korna när det inte fanns så mycket annat proteinfoder som soja att ge.
Annars är det solklar matte så när du inte vill läsa vad jag skriver eller ens vill försöka att förstå eftersom du ser hur bra allt är så kan jag inget göra
Ni måste ha en väldigt konstig strategi vad gäller helsädesensilage i Ångermanland. Det normala är att skörda vid mjölk eller degmognad. Då är stråna inte gula utan gröna och livfulla. Att vänta tills sägen är mogen kräver ju att kärnorna krossas och de skulle i alla fall i stor del flyga av när man skördar med slåtterkross.
-
Kör aldrig slåtterkross med helsädesensilaget . Så inga kärnor blir krossade . Rundbalspressen plockar upp så fint med att det blir mindre spill än bakom tröskan .
Det brukar finnas mer ärtor i ensilaget än det gör i den tröskade säden .
Så här fungerar det bra .
-
Appropå Gretans inlägg:
Hömjölk:
[url]http://www.komedhorn.se/homjolk.htm[/url] ([url]http://www.komedhorn.se/homjolk.htm[/url])
Var ju en synnerligen märklig ide när man 'uppfinner' ett svindyrt sätt att torka hö och sen avkastar 6-7000 l mjölk/ko..
Bättre man lär sig skörda ensilage utan att få med en massa jord i så kan man fodra med det. Det är ju konstigt att svenska gårdar klarar det, om det vore så omöjligt.
-
Var ju en synnerligen märklig ide när man 'uppfinner' ett svindyrt sätt att torka hö och sen avkastar 6-7000 l mjölk/ko..
Bättre man lär sig skörda ensilage utan att få med en massa jord i så kan man fodra med det. Det är ju konstigt att svenska gårdar klarar det, om det vore så omöjligt.
Nej det är förstås ingen hög mjölkavkastning per ko. (Dock bara uppgifter från två gårdar.) Men man får ju se till totalekonomin. Hur är den? Det hävdas att hömjölken används till kvalitetsost. Kan man sälja den till bra pris så kan det nog gå ihop.
Det är möjligt att kritiken mot ensilage var missriktad när det gäller Clostridium, men det framförs ju även andra synpunkter på ensilage jämfört med hö. Det finns en länk om fördelar med hö jämfört med ensilage som jag uppdaterar här (sidan på tyska)
http://www.heumilch.at/heumilch/vorteile-heumilch/ (http://www.heumilch.at/heumilch/vorteile-heumilch/)
Det tycks här handla om ängshö. Jämför men det med vallensilage så jämför men ju två saker på en gång. Det verkar rimligt (tycker jag) att om man vill göra kvalitetsmjölkprodukter av foder från artrika ängar, så föredrar man hö framför ensilage. Höet framhäver och bevarar förmodligen aromerna bättre än ensilaget. (Kanske klarnar om man läser mer. Hinner dock inte kolla fler sidor på denna sajt nu.)
-
Nej det är förstås ingen hög mjölkavkastning per ko. (Dock bara uppgifter från två gårdar.) Men man får ju se till totalekonomin. Hur är den? Det hävdas att hömjölken används till kvalitetsost. Kan man sälja den till bra pris så kan det nog gå ihop.
Det är möjligt att kritiken mot ensilage var missriktad när det gäller Clostridium, men det framförs ju även andra synpunkter på ensilage jämfört med hö. Det finns en länk om fördelar med hö jämfört med ensilage som jag uppdaterar här (sidan på tyska)
[url]http://www.heumilch.at/heumilch/vorteile-heumilch/[/url] ([url]http://www.heumilch.at/heumilch/vorteile-heumilch/[/url])
Det tycks här handla om ängshö. Jämför men det med vallensilage så jämför men ju två saker på en gång. Det verkar rimligt (tycker jag) att om man vill göra kvalitetsmjölkprodukter av foder från artrika ängar, så föredrar man hö framför ensilage. Höet framhäver och bevarar förmodligen aromerna bättre än ensilaget. (Kanske klarnar om man läser mer. Hinner dock inte kolla fler sidor på denna sajt nu.)
Huruvida ost kvalitén som görs av olika mjölk från vall eller ängsfoder skiljer sig åt behövs nog först undersökas. Att bara lita på en hemsida som talar i egen sak väger inte så tungt hos mig. Ensilage, hö eller betets påverkan på mjölkens innehåll är nog inte så klart.
När det gäller ost är kornas genetiska profil vad gäller kasein ganska avgörande för utbytet. Annars är det ju mest mängden protein som styr ost mängden, om det sedan kommer från mjölk med hög proteinhalt eller låg halt har jag inte hört spelar så stor roll.
Vad gäller clostridsporer så är tvättning av ljuvret innan mjölkning avgörande för att minska förekomsten. Det är så att spormängden är betalningsgrundande så hade någon fodertyp lett till för mycket sporer skulle man ju ompröva sin foderstrategi.
-
När man tillverkar emmentaler ost så har det varit många diskussioner om varför den är som den är. Det var på 40-50-talet. Då talade man om att det var betet på de höglänta alptopparna som gav speciella bakterier till mjölken som gav upphov till den här osten.
Då pratade man om en lactobacill helvetico eller nåt liknande namn som den mest avgörande. En bakterie som bara de korna bar på.
Nu vet man att så inte är fallet och att det är en propionsyra bakterie som ligger bakom ostkemin.
Bara det att man säger idag från det håll som tillverkar "den riktiga" osten att enbart hö får ges som grovfoder och inte ensilage. Fast bakterien går att hitta i både jord, ensilage, och gräs.
Kan ju vara en kvarleva från det i första stycket här för då var ju ensilaget inte riktigt färdigutvecklat som produkt utan det handlade mer om AIV-foder som hade helt andra egenskaper än dagens ensilage har.
Första länken ger en sida med frågan om du vill öppna eller spara fil, men öppna så kommer det ett pdf dokument.
Andra länken talar mer om bakterierna i osten.
http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=18&ved=0CFoQFjAHOAo&url=http%3A%2F%2Fwww.agroscope.admin.ch%2Fpublikationen%2Feinzelpublikation%2Findex.html%3Fpubdownload%3DNHzLpZeg7t%2Clnp6I0NTU042l2Z6ln1ad1IZn4Z2rZpnG3s2Rodeln6h1dX14f3yNn%2Caknp6V2tTIjKbXoKimjZubmZysiKfo&ei=knmNU6nHGO6K4gTFqoDQDQ&usg=AFQjCNH3y8sHEDEDfgTYMCuLJpIUFeYCSQ&sig2=moxMO06YmUA6T-4-v0rqPg (http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=18&ved=0CFoQFjAHOAo&url=http%3A%2F%2Fwww.agroscope.admin.ch%2Fpublikationen%2Feinzelpublikation%2Findex.html%3Fpubdownload%3DNHzLpZeg7t%2Clnp6I0NTU042l2Z6ln1ad1IZn4Z2rZpnG3s2Rodeln6h1dX14f3yNn%2Caknp6V2tTIjKbXoKimjZubmZysiKfo&ei=knmNU6nHGO6K4gTFqoDQDQ&usg=AFQjCNH3y8sHEDEDfgTYMCuLJpIUFeYCSQ&sig2=moxMO06YmUA6T-4-v0rqPg)
http://www.genoscope.cns.fr/spip/Propionibacterium-freudenreichii,467.html (http://www.genoscope.cns.fr/spip/Propionibacterium-freudenreichii,467.html)