Mjölkbonde - någon framtid?

[Tjalve]

Jätteroligt att läsa Brottan! Det behövs att positiva historier lyfts fram.
Antar att detta är rätt långt upp i landet där är ju markpriserna mer gynnsamma för sådana företag.

[JagArJag]

Brottarn och ni andra som har skrivit om gårdar på under 100 djur som försörjer en familj utan jobb utanför gården, vad har ni för tips för att lyckas med det livet?
Att hålla nere kostnaderna är ju givet men lite mer konkreta tips vore väldigt intressant att läsa.
Vi får för oss att ni bara har eget foder och reparerar maskiner istället för att köpa nytt, när någon maskin måste köpas så är det för att det inte finns något mer att reparera och då blir det en väldigt gammal/billig maskin som inhandlas.
Men det borde vara mer saker ni gör som gör att ni lyckas med det liv som många av oss också vill få, nämligen att leva på att vara bonde, utan att skuldsätta sig lång upp över öronen.

[Hans Andersson]

Ett par avgörande faktorer är ju markpriset och stöden. Köper du en billig gård uppåt landet som dessutom ligger högt med stödnivåerna så är det ju skillnad jämfört med södra sverige. Och tex mjölk och kött behövs ju överallt.  Sen handlar det om att gneta på i många år med lite överskott och inte tro på snabba pengar.

[Inga-Karin E]

Jag såg att det var en artikel i Land-lantbruk om en familj som hade 18 kor och sa att det lönade sig bra. Läste inte artikeln, men där kan ske finns något att hämta.

[eriksvenzzon]

Här bor en man med 14 kor och han sä att han klarar sid fint bara på korna.

[Hans Andersson]

Intäkterna är ju hyfsat kända. Säg att man får 30 liter mjölk per ko och dag för 3 kr litern.  Det är 90 kr per dag och ko. Det blir alltså ca 30 000 per månad på tio kor.  Sen är det bara att peta in siffrorna för sina kostnader så ser man om det lönar sig för ens egen situation.

[eriksvenzzon]

Får mjölkbönder 3kr liten? Och så har de som bor här i krokarna Eu-stöd:
Vallodling tilläggsersättning 2000kr/djur, Kompensationsbidrag 2700kr/djur,
 Nationellt stöd 1,36kr/kg levererad mjölk.
 All inköpt foder 70% av kostnaden.

[Ek]

Får mjölkbönder 3kr liten? Och så har de som bor här i krokarna Eu-stöd:
Vallodling tilläggsersättning 2000kr/djur, Kompensationsbidrag 2700kr/djur,
 Nationellt stöd 1,36kr/kg levererad mjölk.
 All inköpt foder 70% av kostnaden.

Det sista där fatta inte jag? All inköpt foder 70% av kostnaden.. Du får gärna förklara.

[eriksvenzzon]

Det är ett lokalt stöd här i kommunen som vi skogsägare har. 70% av all foder upp till 65 000kr/år. Så det är kanon.

[Hans Andersson]

Får mjölkbönder 3kr liten? Och så har de som bor här i krokarna Eu-stöd:
Vallodling tilläggsersättning 2000kr/djur, Kompensationsbidrag 2700kr/djur,
 Nationellt stöd 1,36kr/kg levererad mjölk.
 All inköpt foder 70% av kostnaden.

Lägg därtill att din granne kanske är fjortonde generationen på gården och skuldfri, så förstår du att lönsamhet är ett högst relativt begrepp.
Hade jag 14 kor så skulle inte ens bruttosumman som dom drar in per månad täcka kostnaderna. Och då alltså räknat med att fodret faller gratis från himlen.

Men att en ko bär sina egna foderkostnader, det kan man säkert slå fast. Så på så vis är den ju 'lönsam'.

[mclaeson]

Som en kompis som är mjölkbonde sa häromdagen:
Här i skogsbygderna bygger många för en robot och 60-70 kor och vi lever rätt gott på det medan bönderna på slätten måste ha minst det dubbla för att klara sig. Det är så klart att de kan ha dyrare mark men mycket är nog psykologiskt.

Tror han slog huvet på spiken. Det är till stor del en inställningsfråga men också en lånefråga. Mjölken betalas lika överallt, fodret kostar lika överallt men gårdarna skiljer sig oerhört i pris.

Billig gård med byggnader på plats ger goda förutsättningar till att bli bonde

[Brottan]

Min gård ligger i norra Hälsingland, efter kusten, och visst är det skillnad på markpriset här och i slättbygderna. Likaså har vi högre EU-stöd vilket självklart är viktigt. Men det viktigaste är nog ändå att hela tiden ha en jävla koll på ekonomin. Jag sköter alla papper och alla kalkyler själv, räknar på alla investeringar tre, fyra och ibland fem gånger innan jag tar beslut. De första tre-fyra åren lejde vi in många sysslor istället för att ha egna maskiner. Men räknar man på det, och lägger in läglighetseffekt, mm, så blev det inte nå dyrare med egna maskiner.

Har aldrig levt på rost och röta heller. Köpte en ny John Deere 100 hk 2009 med lastare, köpte en ny pressplastare 2011 och en till traktor som visserligen var ca 8 år gammal då, vi kör en del åt andra på sommaren med det ekipaget när vi gjort våra egna balar. Har man nya fräscha grejer så vet man att det fungerar när man ska använda dom och då kan man sno ihop första skörden på ca 800 balar på 3-4 dagar, och sen kan man åka till badstranden men ungarna, istället för att stå i verkstan varenda dag!

Har som sagt en ganska fin och väldigt ny maskinpark och det är mest fjällkorna som hjälpt till å betala det.

[Guran]

Som en kompis som är mjölkbonde sa häromdagen:
Här i skogsbygderna bygger många för en robot och 60-70 kor och vi lever rätt gott på det medan bönderna på slätten måste ha minst det dubbla för att klara sig. Det är så klart att de kan ha dyrare mark men mycket är nog psykologiskt.

Tror han slog huvet på spiken. Det är till stor del en inställningsfråga men också en lånefråga. Mjölken betalas lika överallt, fodret kostar lika överallt men gårdarna skiljer sig oerhört i pris.

Billig gård med byggnader på plats ger goda förutsättningar till att bli bonde

Om det är så förmånligt borde det ju krylla av bönder i skogsbygderna!? I Kiruna och Gällivare kommun finns INGA (0; zero) mjölkbönder (Jag tror att de två sista i Kiruna lade ner 2013.). Det är Sveriges två största kommuner till ytan. I hela BD-län (Norrbotten) kanske 110 mjölkbönder nu. Norrbottens yta är 25% av Sveriges totala yta.

[Hans Andersson]

Har som sagt en ganska fin och väldigt ny maskinpark och det är mest fjällkorna som hjälpt till å betala det.

Hur stor del av omsättningen kommer från korna, resp EU i ett företag som ditt?

[Gretan]

Jag kan inte så mycket om mjölkbonderi och är inte alls i branschen, men sörjer faktiskt att det inte går bra för tex mindre mjölkbönder i Sverige. 

Häckla mig inte, om jag kommer med synpunkter, som är helt bortitok, för som sagt jag begriper inte bättre, men jag vill bara föra in några tankar.

Tex fjällkor klarar sig på magert bete. Med mer miljötänk kan det kanske finnas bra avsättning för gräsbetat, så småningom?
Det finns tex bättre fettsammansättning hos sådan mjölk, mer omega 3-fett.

Skulle man kunna försöka få en mer lokal marknad, så skulle det ju också bli mer miljötänk i det hela.
Jag slogs av tanken, att detta skulle vara ett slags förädling och jag tror också att det mer och mer kommer att finnas en marknad för gräsbetat och på andra sätt mer miljöbetonad mat.

För framgång skulle man  så fall vara beroende av kraftig marknadsföring, för jag vet också hur det gick för Milko, men det finns många godbitar, att betona marknadsföringsmässigt.

Jag tror också, att det krävs en större sammanslutning av bönder, som hjälps åt med marknadsföring, för att få stordriftsfördelar i marknadsföringssektorn och kanske komplettera med mer lokaldito. ( Fick tankar om jämförelse med fiskbil, men det kanske är helt irrelevant.)

För att få lite mer kött på benen vad gäller hur fler och fler människors tankar om mat går, så följ tex Annika Dahlqvists och/eller Kostdoktorns bloggar. Googla kanske också på Allan Savory och titta på lite av hans videor.

Som sagt är detta helt bortitok, så strunta i det jag skriver, men jag bjuder på dess tokiga tankar i så fall. Jag vill gärna ha ett mer småskaligt vackert landskap. Jag vill gärna  själv få tillgång till nyttiga produkter. Jag ser gärna färre transporter. Jag ser mycket gärna mer artrikedom och mindre mängd besprutning och mindre mängd behövd konstgödsling osv...

[donderboss]

Bra indlæg ,om verden skal videre er nytænkning vagen

[Anders S]

Appropå Gretans inlägg:

Feed no food:
http://www.komedhorn.se/feednofood.htm

Hömjölk:
http://www.komedhorn.se/homjolk.htm

[viktorcool14]

Jag kommer nog bli mjölkbonde i framtiden fast på Island men jag söker ett sommar jobb 2014 på en bondgård i Skåne jag har jobbat på bondgård förut och har erfarenhet jag hoppas att jag kan få ett sommar jobb

[Karlsdotter]

Appropå Gretans inlägg:

Feed no food:
http://www.komedhorn.se/feednofood.htm

Hömjölk:
http://www.komedhorn.se/homjolk.htm

Det där är väldigt dyr mjölk i framställningskostnad . Först så skördas höet väldigt tidigt vilket ger färre kg per hektar för att det ska innehålla så mycket näring som det bara går . Väntar man längre så sjunker näringshalten snabbt och då får de problem med inte bara näringen utan även clostridier som det skrivs om i en av länkarna . Man är piskad att skörda "rätt" tid oavsett väder och har inte råd att ta förluster på fältet så därför så ska höet hetluftstorkas vilket skrivs och visas i otaliga videor i de där länkarna .
Mer mark för att framställa fodret gör ju också att mindre åker blir tillgänglig för att odla mat åt människor vilket säger emot vad de själva uppger som skäl till höutfodringen .

Så skulle man räkna på det mer exakt hela vägen så blir det en förlustaffär .

Idag så används inte så mycket kraftfoder ändå till våra kor . Bättre skördemöjligheter för ensilage som inte är väderberoende på samma sätt som hö och andra grödor mixat i fullfodret tex ensilerad majs och helsädesensilage så går det att minska ner på kraftfodret av spannmål och soja .

[Anders S]

Får erkänna att jag länkat till detta utifrån en positiv grundinställning utan att ha några större detaljkunskaper i ämnet. Vore tacksam om du kunde ange mer precis vilka texter du baserar dina omdömen om denna metod på när det gäller
* att man skördar mycket tidigt,
* att man får problem med clostridier (finns inte denna risk främst vid ensilering?),
* att det går åt mer mark för att framställa fodret,
* att det är en förlustaffär (i vilket avseende? - för övrigt märkligt att du anser dig ha en förmåga att förutse vad beräkningar ska ge för resultat).

När det gäller vad du anser vara en bättre metod (baserad på ensilering) så är det främst en sak som slår mig: helsädsensilage får väl betraktas som delvis likvärdigt med kraftfoder?

Det där är väldigt dyr mjölk i framställningskostnad . Först så skördas höet väldigt tidigt vilket ger färre kg per hektar för att det ska innehålla så mycket näring som det bara går . Väntar man längre så sjunker näringshalten snabbt och då får de problem med inte bara näringen utan även clostridier som det skrivs om i en av länkarna . Man är piskad att skörda "rätt" tid oavsett väder och har inte råd att ta förluster på fältet så därför så ska höet hetluftstorkas vilket skrivs och visas i otaliga videor i de där länkarna .
Mer mark för att framställa fodret gör ju också att mindre åker blir tillgänglig för att odla mat åt människor vilket säger emot vad de själva uppger som skäl till höutfodringen .

Så skulle man räkna på det mer exakt hela vägen så blir det en förlustaffär .

Idag så används inte så mycket kraftfoder ändå till våra kor . Bättre skördemöjligheter för ensilage som inte är väderberoende på samma sätt som hö och andra grödor mixat i fullfodret tex ensilerad majs och helsädesensilage så går det att minska ner på kraftfodret av spannmål och soja .