Alternativ.nu
Djur => Biodling => Ämnet startat av: Betula_Pendula skrivet 06 maj-10 kl 22:40
-
Har några funderingar över hur stora arealer som varje samhälle behöver för att obehindrat kunna samla. Har tittat på ett tiotal olika uppställningsplattser idag och undrar lite vad ni tror och lite tipps...
50 Hektar Höstraps
30 Hektar Vårraps
20 Hektar Salix (Energiskog) enligt http://www.kupan.se/Vaxter/dragvaxter.php (http://www.kupan.se/Vaxter/dragvaxter.php) skall detta vara en bra dragväxt eller ?
ca 200 Lindar fullvuxna
Massor av klöver av olika slag flera hundra hektar
Gick även en sväng i skogen på ett par timmar för att titta efter Ljung och det fanns rikligt ! :)
Gick även runt på ett kolloniområde på 10 hektar och tittade lite och pratade med ordförande som var posetiv för att öka pollineringen !!
Detta inom en radie på ca 2 mil från där jag bor, och inga bisamhällen vad någon viste, skall kolla med bitillsynsmannen nästa vecka om det verkligen är så...
Vad tror ni ? , om BI Rasen spelar någon roll så blir det Carnica förmodligen.
Finns det några bra böcker med fina tabeller mm i detta ämne med arealer mm?
Tänkte också fråga om någon gått KY utbildningen i Garpenberg till biodlare och kan berätta hur den är, är den bra om man skall gå pro eller finns någon annan ?
MVH
Jonas
-
Inget om arialer men bra för att lista ut vilken blomma pollenet kommer ifrån + när och hur mycket blommor och träd producerar pollen och nektar
http://www.biodlarna.se/website1/1.0.1.0/230/1/?item=prod_prod-s1/65&group=prod_prod_grp-s1/5 (http://www.biodlarna.se/website1/1.0.1.0/230/1/?item=prod_prod-s1/65&group=prod_prod_grp-s1/5)
mvh bart :P
-
Inget om arialer men bra för att lista ut vilken blomma pollenet kommer ifrån + när och hur mycket blommor och träd producerar pollen och nektar
[url]http://www.biodlarna.se/website1/1.0.1.0/230/1/?item=prod_prod-s1/65&group=prod_prod_grp-s1/5[/url] ([url]http://www.biodlarna.se/website1/1.0.1.0/230/1/?item=prod_prod-s1/65&group=prod_prod_grp-s1/5[/url])
mvh bart :P
Tackar så mycket, skall köpa den i morgon !
-
Det finns listor för effektiv pollinering och det är väl där du skall börja. Hur många kupor behövs per hektar gröda. Du hittar en del pollineringslänkar via www.pollineringsservice.se (http://www.pollineringsservice.se) som någon mycket charmig och trevlig person satt ihop.
Det varierar från gröda till gröda så klart. Du kan inte räkna med mera än 2-4 (och då är 4:a högt) kupor per hektar raps. Räkna med två om om man skall maxa effektivt och då behöves 200 hektar till dina 400 kupor.
I gengäld får du ca 30 ton rapshonung till ett bulkpris på ca 900.000 sek netto.
Kan man få till det med låga omkostnader så kan det gå runt.
Men om det finns 200 hektar raps någonstans så finns det många många biodlare där redan och dreglar!
Du behäver dragbil, stort släp, gaffellastare you-name-it!
Du skall även fråga dig själv om vad händer om mina produktionsamhällen svärmar? Vilka konsekvenser får det för din ekonomi? En svärm, några, fem .. tio är väl allt från aha till ojjzan! Men om alla gör det år två? Vad har du i plånboken då? Vad har man i plånkan när det gått riktigt jäkla dåligt? Spana in biraser med olika egenskaper!
Vad är lönsamhet?
När jag startar min biodling har jag alla prylar sprillans nya, ett honungshus och allt material. Men det är en annan grej! Men kostnaderna vet jag, jag har fakturorna! Att jobba ihop detta i biodlingen under expansion anser jag på gränsen till omöjligt! Då får man snickra och bygga mycket själv. När du expanderar bina så får du heller inte så mycket intäkter, omräknat så kostar det faktiskt även om du står för bina själv.
-
SBR har äntligen fått ändan ur vagnen och tänker satsa på utbildning och information om pollinering i projekt Pollinatören!
http://www.biodlarna.se/website1/1.0.1.0/25/1/?item=art_art-s1/162&group=art_art_grp-s1/1 (http://www.biodlarna.se/website1/1.0.1.0/25/1/?item=art_art-s1/162&group=art_art_grp-s1/1)
Jag som är superintresserad av detta hoppas förstås att det skall mynna ut i något kreativt och användbart! Det ger draghjälp åt mina egna intressen inom biodlingen. Bönder med grödor är några tröga jäklar som inte riktigt fattar att de känar på ökad pollinering och detta måste marknadsföras och marknadsföring kostar slantar!
-
Du kan inte räkna med mera än 2-4 (och då är 4:a högt) kupor per hektar raps. Räkna med två om om man skall maxa effektivt och då behöves 200 hektar till dina 400 kupor.
Var säger Betula Pendula att hon ska ha 400 kupor?
-
Det är så galet att jag sätter en virtuell morot på att det är en "han".
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=88815.msg761272#msg761272 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=88815.msg761272#msg761272)
//Fortfarande med i matchen ...
-
Tänkte också fråga om någon gått KY utbildningen i Garpenberg till biodlare och kan berätta hur den är, är den bra om man skall gå pro eller finns någon annan ?
Vad jag vet så är det beslutat att det var sista året KY-utbildning som startade nu VT10. (inside från min fru..)
//Mikael
-
Vad jag vet så är det beslutat att det var sista året KY-utbildning som startade nu VT10. (inside från min fru..)
//Mikael
OK tråkigt...
Det är så galet att jag sätter en virtuell morot på att det är en "han".
[url]http://www.alternativ.nu/index.php?topic=88815.msg761272#msg761272[/url] ([url]http://www.alternativ.nu/index.php?topic=88815.msg761272#msg761272[/url])
//Fortfarande med i matchen ...
Japp, galen Man ;D, som är välligt trött på sitt arbete som systemutvecklare...
Tänkte växla om till lite mera naturnära ok kanske kunna gå ner till halvtid... (Vintertid)
Och har hört att siffran 300-400 hinner man med om man är två på heltid över sommaren, någon kan gärna bekräfta eller dementera detta...
Det finns listor för effektiv pollinering och det är väl där du skall börja. Hur många kupor behövs per hektar gröda. Du hittar en del pollineringslänkar via [url=http://www.pollineringsservice.se]www.pollineringsservice.se[/url] ([url]http://www.pollineringsservice.se[/url]) som någon mycket charmig och trevlig person satt ihop.
Det varierar från gröda till gröda så klart. Du kan inte räkna med mera än 2-4 (och då är 4:a högt) kupor per hektar raps. Räkna med två om om man skall maxa effektivt och då behöves 200 hektar till dina 400 kupor.
I gengäld får du ca 30 ton rapshonung till ett bulkpris på ca 900.000 sek netto.
Kan man få till det med låga omkostnader så kan det gå runt.
Men om det finns 200 hektar raps någonstans så finns det många många biodlare där redan och dreglar!
Du behäver dragbil, stort släp, gaffellastare you-name-it!
Du skall även fråga dig själv om vad händer om mina produktionsamhällen svärmar? Vilka konsekvenser får det för din ekonomi? En svärm, några, fem .. tio är väl allt från aha till ojjzan! Men om alla gör det år två? Vad har du i plånboken då? Vad har man i plånkan när det gått riktigt jäkla dåligt? Spana in biraser med olika egenskaper!
Vad är lönsamhet?
När jag startar min biodling har jag alla prylar sprillans nya, ett honungshus och allt material. Men det är en annan grej! Men kostnaderna vet jag, jag har fakturorna! Att jobba ihop detta i biodlingen under expansion anser jag på gränsen till omöjligt! Då får man snickra och bygga mycket själv. När du expanderar bina så får du heller inte så mycket intäkter, omräknat så kostar det faktiskt även om du står för bina själv.
Skall kolla in din hemsida på lunchen... (Ska bara på några tråkiga möten först :( )
Har en del kalkyler och håller på att samla all information jag kommer över för tillfället...
Bil, släp, truck och utrymmen finns idag redan, men visst kommer det kosta massor men som sagt planen är en femårsplan... dvs 300-400 samhällen om fem år...
/ Jonas
-
Varför skulle dom lägga ner KY?
-
Vet inte exakt varför, det var nog tidigt bestämt att det skulle vara begränsat till ett visst antal. 2010 är en extra omgång som inte var planerad. Så man vet ju aldrig, inget beslut är för evigt...
//Mikael
-
Varför lägger man ner verksamheter ... elevunderlag, kostnader, minskade anslag, etc
Det handlar oftast i stort om ekonomi! Även fria utbildningar kostar och skall finansieras.
-
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/binochhumlor/ekologiskbiodling.106.2399437f11fd570e67580001855.html (http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/binochhumlor/ekologiskbiodling.106.2399437f11fd570e67580001855.html)
Citat!/
Val av bi
Du minskar risker för parasiter och sjukdomar om du tänker på att välja lämpliga djurraser och djurlinjer. I bisamhällen ska du i första hand använda det nordiska biet, Apis mellifera mellifera./
Hur många följer detta direktiv och varför anser SJV detta?
-
KY finns inte längre. Tror det heter praktisk yrkesutbildning eller nått nu framöver.
Man kollar in var det behövs arbetskraft och räknar på hur många årskullar som behövs för att fylla kvoten. När det är klart så avslutar man utbildningen så man inte utbildar för många.
Är i princip en arbetsmarknadsåtgärd.
Har själv 2 år KY - projektledning med inriktning kultur. :)
-
KY finns kvar ett tag till, det som även finns är Yh=Yrkeshögskolan.
http://www.yhmyndigheten.se/ (http://www.yhmyndigheten.se/)
Till garpenberg har det alltid varit kö till intagningen.
http://www.garp-giab.se/Utbildning/Ky08/ky08.htm (http://www.garp-giab.se/Utbildning/Ky08/ky08.htm)
Värt att notera är att "gubbväldet" vacklar, nu är för det 50/50 som studerar. Tror det även var 50/50 fördelning förra omg.
-
Finns det inte ett "ålderstak" på utbildningar med bidrag? hur finansieras utbildningen? CSN?
-
Om du är tillräckligt gammal vet jag inte ;D men CSN funkar för min Jenny. Det står nog en himskligt massa under länken jag skicka tidigare.
-
Kan vara bra att tänka på att utbildningen är en sak, finasieringen av bostad och mat en annan. På utbildningar i Sverige finns det sällan åldersgräns, men för bidragen är det olika villkor.
-
Det finns listor för effektiv pollinering och det är väl där du skall börja. Hur många kupor behövs per hektar gröda. Du hittar en del pollineringslänkar via [url=http://www.pollineringsservice.se]www.pollineringsservice.se[/url] ([url]http://www.pollineringsservice.se[/url]) som någon mycket charmig och trevlig person satt ihop.
Det varierar från gröda till gröda så klart. Du kan inte räkna med mera än 2-4 (och då är 4:a högt) kupor per hektar raps. Räkna med två om om man skall maxa effektivt och då behöves 200 hektar till dina 400 kupor.
Man handlar inte de här siffrorna om hur man maximerar pollineringen? Frågan handlar väl om hur man "maximerar" skörden? Sen hänger de två till viss del ihop, men jag tror inte det är samma optimala antal beroende på om man är ute efter pollinering eller honung.
-
I vilket fall som helst så finns det bara en mängd nektar att samla in per hektar och tid. Vill man ha 75-100kg i kupan så kan man inte ha hur många kupor som helst på samma plats, då blir skörden per kupa mindre. Då är det ju bättre att sprida ut dem per hektar i stället.
Det finns många siffror och vilka som är optimalast vet nog ingen, allt är nog lite gissningar men säkert med lite substans, det är logiskt i alla fall.
En pall med 4:a kupor varannan hektar eller varje hektar, ingen vet vad som är bäst år från år. Det blir säkert olika mycket på olika ställen. Men att öka antalet kupor minskar snittet per kupa, det vet man (det lär dom giriga fort).
-
Vad jag vet så finns ingen åldersgräns (får inte finnas?). Däremot så har CSN regler. Alltså det går att få studiebidrag/lån.
Som sagt - det finns säkert KY-utbildningar kvar men det startas inga nya.
-
Man handlar inte de här siffrorna om hur man maximerar pollineringen? Frågan handlar väl om hur man "maximerar" skörden? Sen hänger de två till viss del ihop, men jag tror inte det är samma optimala antal beroende på om man är ute efter pollinering eller honung.
Helt riktigt, min fråga utgår från hur man maximerar honungs produktionen och inte om pollineringen, ser den som en positiv plus effekt... Kan även vara bra att påpeka har jag märk dom senaste två dagarna då jag har pratat med ca 30 bönder runt där jag bor... Alla positiva hitintills men det kan bero på att jag frågar om att arrendera små uppställningsplatser på längre sikt (I ett rutmönster över hela trakten), alltid lättare när man säger att man kan tänka sig att betala en liten slant... Och hanteringen kommer bli mycket mera effektiv om man kan göra i ordning uppställningsplatserna och vet att man kan ställa upp på samma ställe i X antal år då vågar man satsa några timmar med traktor-grävaren så att man enkelt kan komma upp med lastbilen till uppställningsplatsen...
Ringde även till SLU i Uppsala idag och frågade om det fanns några uppsatser om ämnet men dom kunde inte svara på rak arm, skulle återkomma nästa vecka...
I vilket fall som helst så finns det bara en mängd nektar att samla in per hektar och tid. Vill man ha 75-100kg i kupan så kan man inte ha hur många kupor som helst på samma plats, då blir skörden per kupa mindre. Då är det ju bättre att sprida ut dem per hektar i stället.
Det finns många siffror och vilka som är optimalast vet nog ingen, allt är nog lite gissningar men säkert med lite substans, det är logiskt i alla fall.
En pall med 4:a kupor varannan hektar eller varje hektar, ingen vet vad som är bäst år från år. Det blir säkert olika mycket på olika ställen. Men att öka antalet kupor minskar snittet per kupa, det vet man (det lär dom giriga fort).
Om vi utgår från att ditt resonemang är korrekt ovan så är dock frågan om det inte kan vara kostnadseffektivt att ställa ut säg 5 kupor per hektar för att damsuga fältet effektivare i förhållande till nerlagd tid... ett Exempel:
4 Kupor på en given area ger 75 Kg per samhälle totalt 300 Kg
5 Kupor på samma givna areal ger 70 Kg per samhälle totalt 350 Kg
Det femte samhället ger då 50 Kg netto till bigården men hur mycket extra arbete är det att hantera ett femte samhälle på samma plats i förhållande till om man sprider ut dom mer, man får också räkna på vad den alternativa uppställningsplatsen för samhället skulle ge, säg att den beräknas ge 40 Kg ("Vanliga växter") vilket skulle innebära att att det vore en vinst på 10 Kg att ställa upp samhället vid rapsen istället...
En sista fråga, har läst på flera ställen att samhällen som står mot Raps kan erhålla 75-100 Kg per samhälle, avser det då en omgång raps eller att man har tillgång till både höst och vårraps under samma säsong, om det endast avser en rapsomgång klarar då ett samhälle som flyttas mellan höstraps och vårraps det dubbla dvs 150-200 Kg...
Skall tillägga att jag kommer att förädla honungen i egen regi och inte sälja på bulk...
/ Jonas
-
Såg att det kunde se lite konstigt ut när jag skrev att det är mera lönsamt att ställa mot rapsen med avkastning på 50 kg istället för mitt alternativ på 40 kg, vilket som är lönsammast kan självklart vara även den mindre mängden beroende på om det är en "finare" sorts hunung som inbringar ett högre kilopris...
Det kan även vara svårare att sälja endast en sorts honung...
Tack för all synpunkter och nya infallsvinklar..
-
En sak skall du vara helt klar med och det är att optimistiska beräkningar sällan håller måttet, man måste vara realist och sedan se allt över detta som bonus i sina kalkyler.
Lek med tanken att det är 300 kg som är taket och räkna på kuporna i stället, det är ju det allt handlar om.
300 kg på 4:a eller 300 på 5 ... då gjorde den sista kupan lite nytta egentligen. Varför ha 20% mera kupor för att få in samma mängd.
Med 400 kupor är 80 kupor 20% (1/5), men det är ju ditt val.
Du kommer snart på allt det där själv utan att ständigt fråga Ultuna (SLU) eller avhandlingar som kanske inte skall vara styrmedlet för den egna produktionen utan dom förutsättningar flora och fauna har där du befinner dig med ditt material och driftform.
Det finns sedan dom som kommer upp i 110kg på enskilda kupor och säker några till som skall vara värst och säger några kg till. Men att snitta 75 på 400 kupor på raps är en god skörd. Det kan bli mera och det kan bli mindre. Det förutsätter att kuporna står invid rapsfältet och bara kan ta för sig.
Höstraps = raps som sätts på hösten och det är den raps som kommer i blom nu på våren. Den får du skatta 3 ggr (ibland 4) med första gång vid midsommar, sedan efter ett antal vackor igen och sedan slutskatta. Denna raps kan kandera i ramarna och får inte stå hur länge som helst i kupan. Här blir det jobb!
Vårraps = här den raps som sätts på våren och skördas på hösten. Denna raps kanderar inte lika fort i ramarna och kan nästan hanteras som all annan honung.
Det krävs lite "rätt" arbete och timing för att få produktionssamhällen att ge mycket honung från höstraps. Bistyrka (driftform), antal lådor, skattningar för att det skall fungera.
Man måste tänka ekonomi och som producent, lägga ner en del tid för att lyckas.
-
Något jag saknar i diskussionerna är avsättning för de år
då man kanske inte får nån nämnvärd inkomst från bigårdarna.
Bin är en verksamhet med levande djur och där naturen kan spela
spratt med verksamheten. Man kan minska risken med kunskap,att gå
på olika drag och ha flera bigårdar i olika naturtyper.
Men jag har sett att även de duktigaste biodlarna jag träffat kan
drabbas av händelser som slår hårt.
En herre fick in lushonung sent inför förra vintern och förlorade
hälften av sina samhällen i utsot. När han sedan jobbade med att
bygga upp antalet igen kom ett regnperiod under huvuddraget
av hallon. Detta gjorde att han inte fick någon honung alls förra
året på ett trettiotal samhällen.
Biinspektören i mitt område visade upp cemethonungsramar som
drabbat en tredjedel av hans samhällen förra året. Stenhårt.
Han eldade upp dem.
Risken varierar ju på var du bor. Hos mig finns ingen tex ingen gran så
cementhonung slipper jag nog.
Men om man ska planera ett liv som biodlare får man nog kolla upp med
lokala biodlare vad som är rimligt. Kanske vart tioende eller tjugonde
år bör kalkyleras som inkomstlöst ?
Sen bör man ju ha marginal för att det året dyker upp i början av din tid som biodlare.
-
400 kupor 4kupor i varje bigård det blir 100 bigårdar om du har 5 minuter med bil mellan bigårdarna det blir minuter 500 min du måste åka över 8 timmar för att besöka alla bigårdarna sen tar det säkert 5 min att plocka fram grejerna i varje bigård det har gått 16 tim och du har fortfarande inte gjort något arbete med bina´. arbetet i kupan tar 5 min lågt räknat 20 min varje bigård 20 *100=2000 min 34 tim+16 tim =50 tim inte omöjligt men det är inte lättkänade pengar
-
Vi pratar pollineringsuppdrag! Ett Hektar = 100 x 100 m = 10.000 kvm en pall vart 100 m typ, ibland 50 m mellan. Man kör allt i ett svep, avlastning!
Ibland undrar man hur kugghjulen fungerar lixom ... och domedagsprofetsior är lixom ingen lösning heller.
-
Finns väl dom som har stora tankar för att utjämna goda och dåliga år. Sitter man på 6 ton som säkerhet så klara du ett dåligt år. :)
-
Om man nu skall leverera på bulk, varför då bränna allt när alla andra gör det om man har lagringsmöjligheter!
Man har hela vintern på sig att bereda sin honung om man vill.
"Stora tankar" i dubbel bemärkelse ... ibland kanske man t o m tappar för att öka intäkterna etc.
Möjligheterna är många, en slipad företagare överlever.
-
Om man räknar med ett tak på hur mycket honung som finns inom ett givet område stämmer din beräkning och ditt resonemang helt och hållet Sten-Åke !
Men det förutsätter att samhällena "damsuger" rent allt och inget blir över...
Om däremot samhällena har en max kapasitet som understiger den produserade mängden så kan ett extra samhälle vara en bra investering även om den ger mindre än genomsnittet... Man får helt enkelt avgåra om samhällena eller Växterna skall sätta den övre gränsen av hur mycket som kan utvinnas.
Men som sagt får prova lite, har nu bestält ett antal övervintrade samhällen som jag skall lära mig allt på och sedan ska jag beställa ett tiotal avläggare eller paketbin lite senare i år för att övervintra själv...
400 kupor 4kupor i varje bigård det blir 100 bigårdar om du har 5 minuter med bil mellan bigårdarna det blir minuter 500 min du måste åka över 8 timmar för att besöka alla bigårdarna sen tar det säkert 5 min att plocka fram grejerna i varje bigård det har gått 16 tim och du har fortfarande inte gjort något arbete med bina´. arbetet i kupan tar 5 min lågt räknat 20 min varje bigård 20 *100=2000 min 34 tim+16 tim =50 tim inte omöjligt men det är inte lättkänade pengar
Det är en liknande beräkning jag menar...
om man lägger till ett samhälle per bigård så blir det endst fem minuter extra per bigård men 20 % mera samhällen...
Men det beror nog mest på lokala förhållanden om det är lönsamt eller ej...
/ Jonas
-
Vem vet på förhand vad ett hektar kan ge?
De uppgifter som cirkulerar i tabeller från olika instanser är från uppdrag när man insett att det inte lönar sig varken för pollinering eller honungsproduktion att öka antalet kupor per hektar.
Man måste ha en plan och skapa så bra förutsättningar som möjligt för sitt arbete. Att sätta ner en pall med 4:a kupor vart 50/100 meter är den ekonomiska effektivitet man når.
Om statistik säger att det inte lönar sig så varför då göra det? Varför sprider man ut bigårdarna? Varför har man bara 10-20 kupor (ibland flera) i en bigård. Svaret är detsamma!
För mig är det ett helt rimlig antagande. När man sätter ut kupor kan man göra det pallvis dvs 4 st per pall. Alt att ha hemsnickrat och köra 2 kupor per pall.
Men att ha mindre handlar nog mera om vilka verktyg man har. En pallastare klarar lätt en pall med 4:a kupor. Ett stort flak 8 pallar = 32 kupor = 10-15 hektar.
Mera än så kanske du inte kan göra åt gången. Det finns alltid ett tak någonstans och rationella metoder minskar transporter och därmed kostnader.
Nu chafsar jag inte mera om det här, det är min uppfattning och den dialog jag haft med mina om än få kunder, biodlingen och uppdragen skall växa.
-
Angående Ultuna SLU, En förutsättning för att bi näringen skall kunna utvecklas är att det finns en fungerande forskning på området i Sverige eller i Europa och att hålla sig uppdaterad om dom senaste forskningsrönen tycker jag är en självklarhet !!
Skall till exempel försöka rekvirera en undersökning från 1985 gjord i slovenien som visar endel intresanta resultat enligt sidan nedan...
http://carniolan.com/se/resultat-se.htm (http://carniolan.com/se/resultat-se.htm)
Men om man tycker att forskningen inte är viktig kan man självklart välja att endast anpassa verksamheten efter egna observationer det är inget fel i det man jag tycker att man missar en viktig byggsten då men det är min personliga uppfattning...
/ Jonas
-
Hallå!!!!
Huston we have a problem ....
1985 Hur länge sedan är det? (biodlingen i öst för 25 år sedan!).
För 25 år sedan fanns inte yrkesbiodlingen i Sverige.
-
Skulle det vara fel att läsa en rapport bara för att den är 25 År ??
Mycket av grundforskningen som vi förlitar oss på idag är väldigt gammal inom många områden, självklart skall man försöka läsa så aktuella rapporter som möjligt och jag har i mitt e-post mededelande skrivit att jag är intresserad att rekvirera rapporter av senare datum också så får se vad de svara i nästa vecka, kanske finns någon nyare undersökning...
Jag har förstått att din uppfattning är lite annorlunda än min på många områden men det är väll det som är bra, att man kan ventilera olika tankar och åsikter på forum som detta och utvecklas !!
Har för övrigt bestämt mig för att köra träkupor, träramar och vax och använda det i min marknadsföring som naturliga material istället för EPS och Plast, men jag kommer att tillverka alla träramar i en vänns CNC fräs så tillverkningen kommer vara rationell...
Sitter och nu och skriver CNC programmet skall testa i nästa vecka...
Tycker inte vi shaffsar bara för att vi har lite olika åsikter, ber om ursäkt om jag varit shaffsig eller har förnärmat dig på något sätt har inte varit min avsikt...
/ Jonas
28 år med ny biodling...
-
Personligen så tror jag inte någon uppköpare bryr sig om "använda det i min marknadsföring som naturliga material istället för EPS och Plast".
De ser nog mera till kvaliteten på honungen och vattenhalten. Det är det man får betalt för.
Än en gång! Driver du din biodling "ekologiskt" eller KRAV ansluter så har matrialet ingen som helst betydelse, jag förstår inte var man får det ifrån.
Jag tycker du skall intervjuva någon stor yrkesbiodlare i stället så får du höra vad de tycker om pjoller och lyft! Lyften har förstört många biodlare.
-
Sten-Åke! Läs vad denne Jonas skriver innan du svarar, det sparar så mycket förvirring och onödiga diskussioner på forumet. Han skrev uttryckligen att han tänkte förädla sin honung själv och inte sälja i bulk!! !
Och Jonas: som jag förstått det är du inte inne på flyttning av bisamhällena i första hand, utan fasta platser?
En vanlig storlek på bigårdar brukar vara 10 samhällen. Det är säkert inte optimalt ur skördesynpunkt, men bedöms väl som en vettig avvägning mellan logisktik problem och skörd. Det är absolut INTE så som Sten-Åke antydde att 5 samhällen bara skulle ge lika mycket skörd som 4 samhällen, i fallet med 10smh/bigård skulle i de allra flesta fall även ett elfte samhälle ge ökad totalskörd. precis som du skriver är samhällenas samlarförmåga en mer begränsande faktor än växternas nektargivande förmåga.
Jag har själv ingen erfarenhet av raps. Men om det handlar om att göra en kalkyl som är hållbar över många år med varierande skördar tror jag 75kg/smh är för högt räknat. Man räknar oftast snittskörd per invintrat samhälle (kostnaden för samhällen uppkommer i första hand vid invintringen), dvs om du har tio samhällen och två dör på vintern och du sedan skördar 800kg från bigården är snittskörden inte 100kg/smh utan 80kg/smh. Och 100kg/samhälle är ingen siffra man ska räkna med, den är för hög!
-
ser den som en positiv plus effekt... Kan även vara bra att påpeka har jag märk dom senaste två dagarna då jag har pratat med ca 30 bönder runt där jag bor...
Hur har du kunnat prata med 30 bönder på två dar...? Jag har jordbrukare runt mig och jag hävdar att det är helt omöjligt att hinna prata med 30 bönder på 2 dar :)
-
Sten-Åke! Läs vad denne Jonas skriver innan du svarar, det sparar så mycket förvirring och onödiga diskussioner på forumet. Han skrev uttryckligen att han tänkte förädla sin honung själv och inte sälja i bulk!! !
Och Jonas: som jag förstått det är du inte inne på flyttning av bisamhällena i första hand, utan fasta platser?
En vanlig storlek på bigårdar brukar vara 10 samhällen. Det är säkert inte optimalt ur skördesynpunkt, men bedöms väl som en vettig avvägning mellan logisktik problem och skörd. Det är absolut INTE så som Sten-Åke antydde att 5 samhällen bara skulle ge lika mycket skörd som 4 samhällen, i fallet med 10smh/bigård skulle i de allra flesta fall även ett elfte samhälle ge ökad totalskörd. precis som du skriver är samhällenas samlarförmåga en mer begränsande faktor än växternas nektargivande förmåga.
Jag har själv ingen erfarenhet av raps. Men om det handlar om att göra en kalkyl som är hållbar över många år med varierande skördar tror jag 75kg/smh är för högt räknat. Man räknar oftast snittskörd per invintrat samhälle (kostnaden för samhällen uppkommer i första hand vid invintringen), dvs om du har tio samhällen och två dör på vintern och du sedan skördar 800kg från bigården är snittskörden inte 100kg/smh utan 80kg/smh. Och 100kg/samhälle är ingen siffra man ska räkna med, den är för hög!
Det finns flera som borde läsa på i så fall. Du har verkligen inte läst. Diskussionerna på forumet börjar faktiskt få en senil karaktär som inte mynnar ut i något.
-
I boken Bin och biodling av Åke Hansson nämns betydligt högre antal kupor som maximun per bigård. Boken är gammal och och det kanske inte är det optimala.
Om den sista kupan inte tillför någon extra honung så tycker jag ändå att den kan försvara arbets- och invintringskostnad med tanke på att man inte ska kalkylera med en vinterdödlighet på 0%. På våren tror jag att man är glad över att ha lite extra kupor.
-
Bönder med grödor är några tröga jäklar som inte riktigt fattar att de känar på ökad pollinering och detta måste marknadsföras och marknadsföring kostar slantar!
Jag håller nog inte riktigt med här, bönderna fattar nog att bina gör ett bra jobb, men dom har en skeptisk inställning till att betala för det
-
Hur har du kunnat prata med 30 bönder på två dar...? Jag har jordbrukare runt mig och jag hävdar att det är helt omöjligt att hinna prata med 30 bönder på 2 dar :)
Ska erkänna att jag hade tur ! , Min vägförening där jag bor hade årsmöte där alla bönderna på trakten samlades, jag frågade helt enkelt om jag fick berätta lite om min nya bisyssla och ALLA blev intresserade specielt som jag sa att det var GRATIS för dom och om jag fick göra i ordning någon plätt mark specielt för min bigård så kunde jag tänka mig betala en symbolisk peng för arendet, har nu två ställen arenderade på fem år för 100 Kr styck :) det räcker för i år då jag nu startar upp...
Men förstår att du undrar...
Sten-Åke! Läs vad denne Jonas skriver innan du svarar, det sparar så mycket förvirring och onödiga diskussioner på forumet. Han skrev uttryckligen att han tänkte förädla sin honung själv och inte sälja i bulk!! !
Och Jonas: som jag förstått det är du inte inne på flyttning av bisamhällena i första hand, utan fasta platser?
En vanlig storlek på bigårdar brukar vara 10 samhällen. Det är säkert inte optimalt ur skördesynpunkt, men bedöms väl som en vettig avvägning mellan logisktik problem och skörd. Det är absolut INTE så som Sten-Åke antydde att 5 samhällen bara skulle ge lika mycket skörd som 4 samhällen, i fallet med 10smh/bigård skulle i de allra flesta fall även ett elfte samhälle ge ökad totalskörd. precis som du skriver är samhällenas samlarförmåga en mer begränsande faktor än växternas nektargivande förmåga.
Jag har själv ingen erfarenhet av raps. Men om det handlar om att göra en kalkyl som är hållbar över många år med varierande skördar tror jag 75kg/smh är för högt räknat. Man räknar oftast snittskörd per invintrat samhälle (kostnaden för samhällen uppkommer i första hand vid invintringen), dvs om du har tio samhällen och två dör på vintern och du sedan skördar 800kg från bigården är snittskörden inte 100kg/smh utan 80kg/smh. Och 100kg/samhälle är ingen siffra man ska räkna med, den är för hög!
Stämmer precis att jag tänker ha dom flesta bigårdar stationära, och eventuelt någon eller några paviljonger på hjul som man enkelt kan flytta mellan två ordningjorda uppställningsplattser.
Läste om bigårdar idag på lite olika ställen och en siffra jag tyckte lät vettig var 8 produktionssamhällen och ca 4 avläggare skulle vara lagom på en "standard" bigård. Och det faller ju innanför din rekomendation.
Tack för ett givande inlägg !
I boken Bin och biodling av Åke Hansson nämns betydligt högre antal kupor som maximun per bigård. Boken är gammal och och det kanske inte är det optimala.
Om den sista kupan inte tillför någon extra honung så tycker jag ändå att den kan försvara arbets- och invintringskostnad med tanke på att man inte ska kalkylera med en vinterdödlighet på 0%. På våren tror jag att man är glad över att ha lite extra kupor.
Hur stora bigårdar nämns i den boken ? Är den rekomenderad läsning, den finns på biblioteket att låna såg jag ?
Håller med att det borde vara en god ide att hålla något eller några samhällen som "reserv" ifall något samhälle svärmar eller om man förlorar ovanligt många samhällen över vintern...
Specielt viktigt är det nog för mig som tänker ha Carnica som är lite mer svärmingsbenägna än till exempel Buckfast...
Personligen så tror jag inte någon uppköpare bryr sig om "använda det i min marknadsföring som naturliga material istället för EPS och Plast".
De ser nog mera till kvaliteten på honungen och vattenhalten. Det är det man får betalt för.
Än en gång! Driver du din biodling "ekologiskt" eller KRAV ansluter så har matrialet ingen som helst betydelse, jag förstår inte var man får det ifrån.
Jag tycker du skall intervjuva någon stor yrkesbiodlare i stället så får du höra vad de tycker om pjoller och lyft! Lyften har förstört många biodlare.
Fick reda på idag på min kurs i biodling att vi skall åka på studieresa i Augusti och besöka biredskapsfabriken och en stor yrkesbiodlare någonstans i södra sverige, då får jag tillfälle att prata !
Den kundgrupp som min produktion kommer vara riktad mot är en miljömedveten och köpstark grupp och jag är helt övertygad om att dom kommer se frånvaron av plast och EPS som ett plus och kan tänka sig att betala några kronor extra för honung som är produserad så... Men mitt sätt passar inte alla och det tycker jag är tur, om alla gjorde precis lika skulle kunderna få mindre att välja mellan... Du och jag kommer helt klart inte konkurera om samma kunder...
Har läst KRAVs regler och som du säger finns än så länge inga krav på materialen i kupor och ramar men det kanske kommer vem vet... Men dessa regler är minimikrav och om jag personligen tror att mina kunder skulle uppskatta att jag även skippar ESP och Plast så har det inget med KRAVs krav att göra... Har aldrig hävdat att det är ett krav eller har jag ?
Angående tunga lyft så kan man använda mekaniska hjälpmedel specielt om man tänker ha stationära bigårdar som jag...
Jag håller nog inte riktigt med här, bönderna fattar nog att bina gör ett bra jobb, men dom har en skeptisk inställning till att betala för det
Håller med, "mina" bönder förstod nyttan direkt men ingen verkade vara berädda att betala något för tjänsten, däremot det magiska ordet GRATIS tyckte alla om...
-
Det finns flera som borde läsa på i så fall. Du har verkligen inte läst. Diskussionerna på forumet börjar faktiskt få en senil karaktär som inte mynnar ut i något.
Jag erkänner gärna att jag har fel eller missat något om du berättar vad jag har missat.
Denna tråd är startad av Betula_Pendula, och det är utifrån hans inlägg diskussionen bör föras för att den ska bli förståelig att följa.
-
Hur stora bigårdar nämns i den boken ? Är den rekomenderad läsning, den finns på biblioteket att låna såg jag ?
Den finns nog på bibliotek. Har ibland sett den säljas ny för 1000 kr, har man tur kan man få tag i den begagnad.
Utgiven 1980 och kunskaperna i den är väl äldre än så. Jag tycker att den är toppenbra, men man får ju vara medveten om åldern på den men man kompletterar ju med ny kunskap själv.
Han skriver att antalet samhällen beror naturligtvis på dragförhållandena. I ett dragområde med medelmåttigt drag och som är i,5 km i alla riktningar kan 25 samhällen vara ett lämpligt maximum, 60 samhällen om goda dragförhållanden och 90 om det är utmärkta dragförhållanden.
Jag gissar att du kommer att ha dina samhällen närmre varandra och då får det naturligtvis bli färre samhällen per bigård.
-
En klassisk trätofråga bland biodlare över hur många samhällen per bigården
ALLT beror på vilka dragväxter som finns i omgivningen, alltså de som verkligen ger ett överskott i kupan, har man inte odlade dragväxter i sin omgivning som raps o klöver då är medelskörden direkt lägre, och räknar man för högt utan att ha provat olika platser så lurar man sig själv-
Håller man till i skogen så finns skogshallon och rallarrosen det som ger något allt annat bygger upp samhällen endast och slår dessa fel ett år då blir det inget, för att undvika denna riks så behöver man vandra till nektarn på annan plats.
Mitt förslag är att under säsongen så försök att sprida ut kuporna 4- 6 st på så många platser som möjligt för att säkra "dammsugningen" i floran, ibland kan några km skillnad göra oerhört mycket.
När det skall till och invintras samla ihop kuporna till färre enheter för att underlätta invintring och tillsyn.
-
En klassisk trätofråga bland biodlare över hur många samhällen per bigården
ALLT beror på vilka dragväxter som finns i omgivningen, alltså de som verkligen ger ett överskott i kupan, har man inte odlade dragväxter i sin omgivning som raps o klöver då är medelskörden direkt lägre, och räknar man för högt utan att ha provat olika platser så lurar man sig själv-
Håller man till i skogen så finns skogshallon och rallarrosen det som ger något allt annat bygger upp samhällen endast och slår dessa fel ett år då blir det inget, för att undvika denna riks så behöver man vandra till nektarn på annan plats.
Mitt förslag är att under säsongen så försök att sprida ut kuporna 4- 6 st på så många platser som möjligt för att säkra "dammsugningen" i floran, ibland kan några km skillnad göra oerhört mycket.
När det skall till och invintras samla ihop kuporna till färre enheter för att underlätta invintring och tillsyn.
Låter som en bra idé att sprida ut kuporna så mycket som möjligt, ska göra det...
Två frågor som har uppstått...
Har fått en förfrågan om att ställa ut ett antal kupor i ett kolloniområde nästa år för att öka deras pollinering, hur många kupor kan vara lagom att börja med området är ca 10 Hektar och det finns inga bikupor där idag... Tänkte ställa upp dom lite avsides ner mot vattnet så att ingen störs direkt av samhällena, eller är det bättre att ställa ut dom i trädgårdarna utspridda i hela området, mera jobb då att springa runt ?
Jag kommer i år att köpa 2 övervintrade samhällen och ca 20 avläggare, kan man mäta hur bra ett område är med en avläggare, skörden blir ju minimal man kan man titta på hur samhället utvecklas som en indikator på hur bra dragområdet är ?
/ Jonas
-
Jag är nybörjare på bin, men vet en del om koloniområden. Tänk på att även om det finns låsta grindar och staket så är skadegörelse relativt vanlig på koloniområden. Låt inte kuporna stå där på vintern.
Det är bäst om kuporna står där någon har koll på dem, så att risken för ev skadegörelse och stöld kan minimeras. Att gömma dem där ingen går eller tittar dagligen är ingen bra idé, det kommer att vara någen skitunge som inte kan låta bli att lyfta lite och kolla...
Då får du antingen arga föräldrar eller dött samhälle, eller troligast både och. Jag hade ställt kuporna bakom de allmänna redskapsbodarna, där folk passerar och det är svårt att obemärkt ställa till med något, eller på tomten hos någon äldre koloniägare som är på kolonin ofta. Det sista alternativet är bäst.
Jag vill förresten också gärna veta om man kan avgöra hur bra draget är fast att man bara har avläggare. Jag kommer att ha ett övervintrat samhälle och minst 2, om jag får tag på fler gärna 5-7 avläggare. Jag har inte tidigare placerat ut några bin utanför min tomt, men får jag tag på flera avläggare så kommer jag att pröva det.
Lycka till!
-
Det är bäst om kuporna står där någon har koll på dem, så att risken för ev skadegörelse och stöld kan minimeras. Att gömma dem där ingen går eller tittar dagligen är ingen bra idé, det kommer att vara någen skitunge som inte kan låta bli att lyfta lite och kolla...
Kan bara instämma till 100%. Jag trodde jag hittat ett smart ställe utan insyn, snårigt och jäkligt och den enda vägen dit var genom att hoppa över ett dike, oftast vattenfyllt, som var som en mindre vallgrav, där inga gick men när snön kom såg man att det var rena autostradan. Folk rör sig på de märkligaste ställen ;)
Mitt tips är att du eller någon annan skall "vakta" genom sin närhet eller så kan du minera omgivningarna! ;)
/Michailov
-
Sen kommer du säkert att möta argument som att man inte vill ha kuporna för nära eller att folk får bin i ölburken eller saften.
Vi hade mer "problem" med bin som kom mer långväga på vårt förra ställe (vitklöver i gräsmattan) än våra som ju är närmsta vänner. :)
-
Sen kommer du säkert att möta argument som att man inte vill ha kuporna för nära eller att folk får bin i ölburken eller saften.
Vi hade mer "problem" med bin som kom mer långväga på vårt förra ställe (vitklöver i gräsmattan) än våra som ju är närmsta vänner. :)
Det är precis det som jag är orolig för, att en del skall klaga om dom står för nära...
Därav att jag funderar på att ställa kuporna lite i kanten av området så att ingen ilsken överförfriskad person tycker att han skall göra sig av med bina en gång för alla en midsommaraftons kväll ;)
Funderar om man kanske kan sätta upp ett staket runt kuporna, bina kommer ju ut en då så att säga och inga nyfikna kommer åt, inklusive frispringande hundar, vad tror ni om det, med tanke på vad som nämnts tidigare om arealer mm borde bigården kunna inhysa ca 20 samhällen och då är det värt att kanske sätta upp ett staket...
Har också funderat på paviljong på hjul som man kan enkelt köra iväg på hösten till Ljungdraget, och i den är ju samhällena mera skyddade...
Alla synpunkter mottages tacksamt...
/ Jonas
-
Om de står nära villaträdgårdar så kan nog folk gnälla, och du får kanske kommentarer från koloniområdet. Jag har svårt att tänka mig att bönderna klagar om det kommer för nära deras bostäder, jag är övertygad om att de känner till bin och inte är haraktiga för snälla bin.
-
Om de står nära villaträdgårdar så kan nog folk gnälla, och du får kanske kommentarer från koloniområdet. Jag har svårt att tänka mig att bönderna klagar om det kommer för nära deras bostäder, jag är övertygad om att de känner till bin och inte är haraktiga för snälla bin.
På landet är det inga problem att ställa dom så att ingen störs, gott om plats...
Men som sagt i stan känns det lite knepigare... Hur viktigt är det att bina står i direkt anslutning till dragväxterna ? Kan man ställa samhällena några 100 meter bort utan att draget påverkas ? Har läst att binas dragområde är ca 3 km men dom drar väll inte lika bra på allt inom området...
/ Jonas
-
Kom ihåg att ett bisamhälle har en aktionsradie på 1,5-2 km där de är någorlunda effektiva, ju närmare ett rikligt drag desto bättre, men begränsa inte din tanke om placering i 100 meters radie
sen måste man alltid ha i beräkningen att bin är blomtrogna när de väl hittat nåt som de kan meddela övriga kamrater i kupan och fattar fler tycke så åker fler till samma källa sen är ruljansen igång med ännu fler, till ibland biodlarens förvåning som trott att de ska flyga på detta han/hon tyckte ska vara bra, men drar iväg i en annan riktning och då finns det ett bättre nektardrag nån annastans.
Exempel när klöver och lind blommar samtidigt så vinner linden oftast, klöver behöver värme och ger inte nektar hela dagen, linden flödar både i blomman och droppar till bladen etc, lenden ger mer per besök och längre=mer lindnektarkupan =fler bin till samma ställe.
Nektarinnehåll med högre andel naturlig sockerhalt, mängden blommor av den sorten kopplat till värme som stimulerar växten att flöda samt sol så att blomman öppnar sig och bina kommer åt.alltså inte alltid 100 meters avstånd alltså.
-
Råkar det finnas ett blommande höstrapsfält 1-1,5 km från bikuporna så flyger bina hellre till detta fält än till fruktträden hemma i bigården. Det är inte lätt att styra dem dit man vill utan bina går på det som ger bäst avkastning.
-
Försök med ;) bi dansen ;) framför kupan om du är riktigt duktig så får du dom ditt du vill ! ! mvh bart-edward :P
-
Bina är inte som oss människor, ständigt på utkik efter bättre skördemöjligheter. De är tvärtom ganska så bestämda av sig, har de påbörjat något som i deras ögon är lagom hyfsat så ska det mycket till för att de ska ändra sig. Det är inte säkert att de ändrar sig bara för att de står i närheten av ett rapsfält som börjar blomma. Har de memorerat bilden och doften av en liten vit äppelblomma i sina små skallar så sitter den där tills hela kupan kommit överens om att börja tänka på rapsen istället, och hela den förhandlingsprocessen går de inte gärna igenom utan en rejäl anledning, tex att äpplet börjar blomma över, eller att den klipske biodlaren har placerat kuporna inte bara intill rapsfältet, utan också så att de måste flyga över det för att komma till fruktodlingen.
-
Tack för alla bra svar med tip och trix, hoppas någon annan också har lika bra nytta av denna tråd som jag !!
Råkar det finnas ett blommande höstrapsfält 1-1,5 km från bikuporna så flyger bina hellre till detta fält än till fruktträden hemma i bigården. Det är inte lätt att styra dem dit man vill utan bina går på det som ger bäst avkastning.
Perfekt att veta nu blir planeringen mycket enklare, kan välja lite mera skyddade lägen för bigårdarna då några 100 meter hit eller dit inte inverkar så mycket...
Eftersom jag bestämt mig för att endast ha stationära bigårdar och inte vandra så mycket (Utom några flyttbara paviljonger på sikt...) så räknar jag med att avkastningen per samhälle blir mindre än om jag flyttade runt massor av samhällen hela sommaren för att maximera skörden, min fundering är bina kommer förmodligen att vilja flyga till rapsfältet när det blommar men hur blir det när bonden ska skörda ?
Kommer han få sitta med en hel svärm med ilskna bin runt tröskan och svära över mig och mina bin i hela trakten eller kommer massor av mina dragbin att gå under i prosessen eller flyger dom bara bort till andra blommor ?
Någon som har erfarenhet av detta ?
/ Jonas
-
Binas försvarsinstinkt gäller mest sina hem och en bonde blir nog ändå inte särskilt rädd om det skulle komma ett antal bin.. och dom skördar inte rapsen förrän långt efter blomningen, det är oljan i fröna man vill åt, och fröna behöver tid på sig att mogna
-
Ja, bondens skörd och binas nektarsamlande infaller vid olika tidpunkter för alla grödor jag kan komma på. Om det finns undantag, vill jag gärna lära mig vilka de är.
Jag ser störst risk med min bihållning och risk för skada på människor i samband med vitsippor och maskrosor, då är mycket bin i rörelse samtidigt som barn (och vuxna) plockar blommor och rör sig bland bina, under maskrossäsongen ibland med tunna kläder också (men i år är det ingen vidare värme) och att de då kan råka trampa på, klämma eller på annat sätt reta upp något bi. Och barn/blomplockare är sannolikt mer känsliga än en bonde för något enstaka bistick, givet att ingen är allergisk. Jag har själv arbetat en del inom lantbruk, och man blir rätt härdad för småblessyrer, det går inte en dag med aktivt arbete inom jordbruk utan att man får någon liten skada, eller blir biten/stucken av något litet eller stort djur.
Däremot är ju inte svärmar särskilt populära bland någon kategori medmänniskor, utom möjligtvis andra biodlare som kan fånga in dem. Så den viktigaste uppgift man har som biodlare, som jag ser det är att se till att bina inte svärmar, både för grannsämjan och för skörden.
-
Vi har haft "problem" med vitklöver på gräsmattan. Fått in bin mellan tårna på sandalerna och ungarna fått ont när de sparkat boll. Tror inte risken är lika stor med maskrosor och vitsippor för man har förhoppningsvis lite koll när man plockar.
Sen är ju geting i ölburkentricket en klassiker. >:D Har man inte koll så riskerar ju bina bli anklagade.
-
Tack för svaren, tänkte inte på att man skördar efter blomning av nästan allt ! :-[
Klöver ensilage skördas flera gånger per säsong och klövern blommar stora delar av sommaren så där kan kanske det bli ett litet problem om bina drar på klöver...
Men det är det enda som jag kan komma på så här på rak arm...
/ Jonas
-
Vore kul om alla som känner sig manande skriver några rader om hur ni har ordnat era bigårdar om ni vandrar med kuporna om den ligger i skogen eller på en åkerholme mm... Om alla delar med sig så kanske någon får en idé som man inte tänkt på...
Även ni som jag som precis börjat kan gärna skriva hur ni tänk ordna med era gårdar så kan kanske ni som har lite mera erfaranhet komma med lite goda råd ?
Och har ni totalt misslyckats med en bigårds plasering SKRIV så inte vi andra gör samma misstag !!
Tänkte börja... I år mitt första år med bin blir det två bigårdar med ca 10 avläggare styck... Kommer att hårdgöra ytan där kuporna står så att man enkelt kan backa till med bil och kärra enda fram till kuporna och eliminerar alla myror inom 100 meter >:D
Kommer även att gallra lite så till exempel häggen får mer plats framför granarna...
Har mina kupor på EU-pallar idag men skall bygga bänkar av linoljat trä med lite pigment lite senare i sommar och funderar som bäst på hur jag skall lösa vattnet så att tjejerna inte ska behöva flyga så långt för det.... Några idéer ?
Bigårdarna ligger i blandad åker + betesmark + skog en bit från närmaste allmän väg för att dom inte skall störas av trafikens buller, bigårdarna kommer vara fasta och ligger idag med ca 1 mil mellanrum...
Till nästa år är planen att utöka med 4 gårdar till + mitt kolloniområde ;D
Planen är att lägga bigårdarna i rutmönster så att en avelsgård kan anläggas i mitten med totaldominans av mina egna drönare så kommer nog friparningen bli ganska bra...
Lite om mina tankar och planer hoppas ni andra hakar på...
/ Jonas
-
Jag kan nog inte bidra med så mycket. Har mina kupor i trädgården med skog och äng omkring, men ska bli intressant att följa denna tråden. Den är redan intressant förresten.
-
Även ni som jag som precis börjat kan gärna skriva hur ni tänk ordna med era gårdar så kan kanske ni som har lite mera erfaranhet komma med lite goda råd ?
Och har ni totalt misslyckats med en bigårds plasering SKRIV så inte vi andra gör samma misstag !!
Tänkte börja... I år mitt första år med bin blir det två bigårdar med ca 10 avläggare styck... Kommer att hårdgöra ytan där kuporna står så att man enkelt kan backa till med bil och kärra enda fram till kuporna och eliminerar alla myror inom 100 meter >:D
Kommer även att gallra lite så till exempel häggen får mer plats framför granarna...
Har mina kupor på EU-pallar idag men skall bygga bänkar av linoljat trä med lite pigment lite senare i sommar och funderar som bäst på hur jag skall lösa vattnet så att tjejerna inte ska behöva flyga så långt för det.... Några idéer ?
Bigårdarna ligger i blandad åker + betesmark + skog en bit från närmaste allmän väg för att dom inte skall störas av trafikens buller, bigårdarna kommer vara fasta och ligger idag med ca 1 mil mellanrum...
Planen är att lägga bigårdarna i rutmönster så att en avelsgård kan anläggas i mitten med totaldominans av mina egna drönare så kommer nog friparningen bli ganska bra...
Tycker det låter som du har sunda tankar runt det hela.
Såhär resonerar jag. Tillgänlighet har kommit allt längre upp på prioriterings listan ju mer åren gått och antalet ökat. Kan inte säga att några varit "fel". Men kommer jag inte intill även på blötvår, då flyttar jag. Ju mer tiden går, desto mindre vill jag kånka och gå, målet är nu att kunna "backa omkull" samhällena med bilen...
En reflektion med EU pall som bänk. Det blir väldigt lågt. Jag ställer mina avläggare på EU pall, då får man jobba i knästående...
När det gäller biotopen är "lite av varje" ett gott rättesnöre, lite skog, lite äng, lite åker etc...
Mina bigårdar står med ca 3-5km avstånd, i en slinga, försöker hålla totala körsträckan för en runda nere...
Jo, när jag kollar in en uppställningsplats går jag omkring en stund, känner mig för och tar ut kompass riktningar, flustret i syd ost kvadranten. Morgonsol året runt, där är det gärna torrt och fint, men som sagt, bara det inte är ett dyhål på vägen dit...
Lycka till!
-
Det är mycket förnuft i det ni skriver. Men jag vill i alla fall lägga till en sak. Se till att det i närheten finns något slags fuktmark. Vissa år så blir det lite torrare och då är sådan terräng viktig. det blir lite mer i kuporna då. Har läst jag tror det var i gadden att man gärna ska stå i
läge så att inte nattfukten ligger kvar för länge. Och helt klart så har det betydelse. Det kan ge någon mer flygtimme.
-
Har några funderingar över hur stora arealer som varje samhälle behöver för att obehindrat kunna samla. Har tittat på ett tiotal olika uppställningsplatser idag och undrar lite vad ni tror och lite tipps...
Om du vill veta svaret läs en bok... ... .. .
Denna kan jag rekommendera den har svar på de flesta av dina fråger.. :)
http://www.biodlarna.se/website1/1.0.1.0/230/1/?item=prod_prod-s1/61 (http://www.biodlarna.se/website1/1.0.1.0/230/1/?item=prod_prod-s1/61)
mvh edward :P
-
Om du vill veta svaret läs en bok... ... .. .
Denna kan jag rekommendera den har svar på de flesta av dina fråger.. :)
[url]http://www.biodlarna.se/website1/1.0.1.0/230/1/?item=prod_prod-s1/61[/url] ([url]http://www.biodlarna.se/website1/1.0.1.0/230/1/?item=prod_prod-s1/61[/url])
mvh edward :P
Kanon !!!
Precis vad jag letat efter, där finns ju böcker med massor av information....
Det blir till att bli en liten bokmal under sommaren/vintern 2010...
Ska beställa den boken du rekomenderade i morgon tillsammans med några andra...
Tusen tack för tipset, dom böckerna finns ju inte på vanliga sidor som bokus där jag letat :-\
/ Jonas
-
Än en gång! Driver du din biodling "ekologiskt" eller KRAV ansluter så har matrialet ingen som helst betydelse, jag förstår inte var man får det ifrån.
Sten-Åke,
Lite "off-topic" men intressant ändå.
Den här länken dök upp i den här tråden, http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/binochhumlor/ekologiskbiodling.106.2399437f11fd570e67580001855.html (http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/binochhumlor/ekologiskbiodling.106.2399437f11fd570e67580001855.html)
I den länken kan man om ekologisk biodling läsa följande:
citat:
Naturligt material i bikuporna
Bikupor och material som används inom biodling ska huvudsakligen bestå av naturmaterial. En kupa där halva vikten, utan honung, utgörs av naturliga material anses bestå av huvudsakligen naturligt material.
slut citat.
Hur kan man kombinera plastkupor och plastramar med ekologisk biodling om detta stämmer? Plast och EPS kan väl knappast räknas som "naturmaterial"? Om det är något jag missat eller missförstått så, upplys mig! :o
Enligt inledningen i texten (jordbruksverket) så beskriver sidan de villkor som gäller för ekologisk djurhållning enligt EU:s regler för ekologisk produktion.
???
-
;) Det är skillnad på "ekologiskt" och " KRAV " ;) mvh :P
-
Jag vet inte hur mycket plastramarna väger men 10 träramar med utbyggt vax väger i alla fall mer än EPS lådan och då är mer än hälften naturligt material.
-
intresankt läsning
-
Som jag uppfattat saken så skall KRAV följa EU`s regler. Det är ju EU som bestämmer om en produkt får kallas ekologisk eller ej.