Alternativ.nu
Djur => Biodling => Ämnet startat av: Hans Hultén skrivet 23 jan-10 kl 09:36
-
Jag har några funderingar kring försäljning av honung.
Om jag har tolkat det rätt vad som skrivs om honung så finns det
en överproduktion i världen och även så i Sverige.
Senaste uppgiften jag har så ligger svensk konsumtion av honung på enbart 0,70/kg
per person och år.
Marknadsföring är dyrt mycket dyrt. Ska vi (som SBR vill) öka produktionen till det dubbla, alltså tillbaka till 80-talets nivå fordras det en massiv reklam för vår honung.
När såg vi reklam om honung senast på t.ex. idrottsanläggningar och gym?
Finns det någon bättre, nyttigare, billigare och naturligare sportdryck
än honung?
Honungsförädling AB (HF) har fått utstå kritik för sin flytande honung,
jag har inga direkta synpunkter på det men jag anser att det behövs nya produkter
för att vi ska kunna sälja vår honung till ett rimligt pris. Våra kostnader har ju
inte blivit lägre genom åren.
Varje vecka kommer reklam från diverse matvarukedjor, men jag har inte
sett något om honung. I dessa influensa tider som vi har och har haft under hösten och vintern vore reklam för honung perfekt, det finns ju inget bättre naturmedel än vår fina svenska honung.
Jag anser alltså att det behövs mer information till allmänheten om vår förnämliga produkt
som är det naturligaste som finns.
Hans
-
Om jag har tolkat det rätt vad som skrivs om honung så finns det
en överproduktion i världen och även så i Sverige.
Senaste uppgiften jag har så ligger svensk konsumtion av honung på enbart 0,70/kg
per person och år.
Att vi skulle ha en överproduktion av honung i Sverige stämmer nog inte. Anta att vi är 12000 biodlare med 6 samhällen och skördar 30 kg. Då får vi lite över 2000 ton. Det räcker till 0,2 kg per person. Importen är alltså stor. Norra Älvsborgs Biodlardistrikt försökte under flera år förmå Arla och andra mjölkförsäljare att skriva en text om bin och honung på mjölkpaketen. Det var inte intressant. Jag undrar varför, även kossorna är beroende av pollinering.
-
SBR och HF ser jag som samma organisation, med personal och annat hårt invävt i varandra även om LRF är delägare etc.
Men HF inporterar själv en hel del honung och alla nya sätt att marknadsföra typ Svenskt Sigill hakar upp sig på olika sätt då man inte kan ge mera kredit för insatsen, typ 1 :-/kg.
Sist jag kollade med deras representant var minst 100 odlare anslutna till Svenskt Sigill via HF/SBR.
Men än har jag inte sett röken till någon större marknadsföäring av Svenskproducerat.
KRAV måste också ändra sina regler så att det även omfattar transporter, det skall inte få vara ekologiskt bättre att importera honung från andra sidan jordklotet.
Då skulle efterfrågan öka för lokalproducerat.
SMAK arbetar också konstigt och bidrar inte heller mycket till lokalt producerad honung.
Alla dessa organisationer KRAV, SMAK, Svenskt Sigill u-name-it lever på certifieringspengar och står rätt långt ifrån småodlarmna som har den bästa honungen i alla avseenden.
De gynnar dessutom de som har stor volym (rapshonungen) som kanske är raka motsatsen till den kvalitet som konsumenten egentligen efterfrågar.
SORTHONUNG måste ut i butikerna och Svensken måste fatta att det finns mera än en mångfaldigad kristalliserad honungsburk med vit rapshonung.
-
När det gäller svensk honung kan man nog säga att det finns en överproduktion/för liten efterfrågan. Annars hade den ju inte varit så billig.
Hur många kan ta ut en timpeng på sitt jobb som motsvarar en lägsta lön i den sämst betalda branchen? Det kan nog bara de största odlarna som rationaliserat hårdast.
Nog borde det vara något för LRF att göra reklam för, kanske det är bönder och trädgårdsägare som har allra mest att tjäna på att det finns bin.
-
Men fokus har varit att ge stöd i olika omfatting till storodlarna som producerar mer och mer rapshonung till allt lägre pris, ett pris som även slår över på bättre honung.
-
Var det inte det jag försökte säga i förra tråden , med blev fult påhoppad och allmänt illa behandlad för det jag försökte säga ? :'(
Jag har skummat igenom inläggen och förstår inte, där pratades det mera om "ärlig honung" baserat på hur en etikett såg ut etc.
Men vad bra att vi tycker lika dant trots allt.
Stor kampamj om honungs nyttighet i stället för socker vore på plats.
-
SORTHONUNG måste ut i butikerna och Svensken måste fatta att det finns mera än en mångfaldigad kristalliserad honungsburk med vit rapshonung.
Tack för alla svar på mitt inlägg.
Jag tror det här med sorthonung är ganska svårt, här kommer ett exempel.
Jag är bekant med en yrkesbiodlare som ställde upp samhällen i hallonodling
och som hoppades att få fin hallonhonung. Före försäljningen
gjordes en pollenanalys och trots att bina fanns mitt i hallonblommorna
så visade analysen att bina istället hade funnit bättre platser att hämta sin
nektar.
Hans
-
Apropå SBR, var det inte så att den monopolaktiga Danisco har gått in som delägare, jag har för mig att jag hört detta.
-
Samtidigt upplever jag ett stort sug efter lokalproducerad honung de senaste 2 åren. Att få butikerna att exponera sina svenska honungsburkar är ju en sak, som kanske gör så att det fångar någon i honungsträsket.
Det är ju på arbetsplatser, marknader, hemförsäljningen osv där man hittar nya kunder där vi små biodlare kan få ut våran honung med marginal ändå vettiga priser. 700 kg har jag sålt iår på 700 gramsburk, större delen har jag inte ens satt på en etikett, pris på 60:-/ burk. Värmland.
Stått på en enda marknad annars har det varit via bekanta och släkt. (flyttade hit förra året så det är inte någon tradition att köpa av mig)
problemet med att rikta sig mot nya grupper, mot massan, är att man måste konkurera och ta plats i ett enormt överflöd av intryck, information, påprackning osv osv.. Det är dom som är intresserade och redan äter honung som man når ut till med info om tex sorthonung, de blir ingen ny nettokonsument.
Man kanske kan kränga sin honung lite dyrare med snygga förpackningar och en historia kring den, men enligt mitt tycke så är detta "gårdsbutiksyndromet" med ett utbud riktad till en klass av folk som köper, det blir en exklusiv sällanvara, snygg burk att sätta fram på thébordet.
På enskild biodlarnivå kan man då få ut mer honung tex via dessa 2 metoder.
- Vanlig svensk (sosse?:)honungsburk man sätter ut lådor på arbetsplatser, marknader (antingen stå själv eller ställe en låda på någon annans bord), butiker och affärer i närheten, restauranger. svårt att tänka mig att denna honungsmarknad är mättad på långa vägar.
-Snyggburksförsäljning eventuellt sorthonung el dyl. marknader och affärer. man får ut mer pengar men säljer inte mer honung.
vad är man ute efter ? att sprida honung som en ersättning och bättre alternativ till socker och/eller tjäna så mycket pengar som möjligt på honungen. Jag tycker i alla fall att man skall koncentrera marknadsföringen utanför storköpens väggar, biodlarna skall sälja direkt till kund eller via högst en mellanhand, eventuellt överskott kan man sälja till annan mindre biodlare som har brist.
-
Personligen har jag uppfattningen att biodlingen i stort (de stora organisationerna) inte vill ha den konkurrens som finns idag och som kommer att öka i framtiden med flera odlare.
Jag märkte det så fort jag önskade offerter på stort material att det var segt att få till ett konkurrenskraftigt pris, till slut gick det bra ändå.
Störst motstånd mot intresset för ökad biodling kände jag på ett annat forum där man i princip inte fick delta alls.
Jag ser det som protektionistiskt och att man inte vill ha mera odlare och andra som ökar sina bioodlingar och därmed ökade skördar.
Bästa sättet kanske skulle varit att SBR som organisation (ekonomisk kraft) skulle ta fram en låda och en ram i plast och sälja skitbilligt inom SBR medlemmar.
Då skulle biodlingen blomma och allt annat också ge sig. Många ser nog materialet (priserna) som hämmande vid en expansion, för det kostar en del slantar.
Marknadsföring kostar också pengar, stora slantar. Och småföretagarens största problem är nog marknadsföringen. Den borde SBR öka och bidra med i mycket större omfattning.
Nu ser vi SBR pengar och medlemmar åka landet runt och arrangera många stora kurser som handlar allt annat än småskalig biodling.
Det är kurser i lönsam binäring, biavel etc som kanske skulle arrangeras inom SBR med en anpassning till mindre verksamheter.
Den typiske SBR medlemmen är en liten biodlare med få kupor, med ett intresse för expansion, med den klart bästa kvaliteten på honungen.
EU pengarna går till svensk biodling men den där svenska biodlingen är kanske inte helt SBR anpassad utan mera anpassad till företagandet (andra organisationen).
Vill man lyfta svensk biodling skall man kanske träffa mera rätt med EU bidragen.
-
Tack för alla svar på mitt inlägg.
Jag tror det här med sorthonung är ganska svårt, här kommer ett exempel.
Jag är bekant med en yrkesbiodlare som ställde upp samhällen i hallonodling
och som hoppades att få fin hallonhonung. Före försäljningen
gjordes en pollenanalys och trots att bina fanns mitt i hallonblommorna
så visade analysen att bina istället hade funnit bättre platser att hämta sin
nektar.
Hans
Jag satsade på Lind första gången, rensade kuporna och satte ut för Lind och fick ordentligt med otrolig Lindhonung. Den procentuella andelen lindhonung går säkert inte att beräkna men man kan uppskatta den som relativt hög. Eftersom bina är nektartrogna så blir det ofta en hög koncentration av huvuddraget.
Kunde jag första gången jag försökte så kan jag meddela att det var inte så märkvärdigt alls.
Man skall bara hålla koll på dragen och skatta och organisera kupan med tomma ramar vid rätt tillfällen.
Jag tror sorthonung kan bli en jättegrej när konsumenten hittat sin favortsmak.
Rapshonung har jag bara använt till kistallisering & ympförsök med framgång. Det gick skitbra.
Därför undrar man hur honungen i butikerna kan vara så melerade och dåligt rörda, skithonung enligt mitt tycke och sämsta tänkbara reklam för Svenskproducerad honung.
Alla vet vilken honung jag skrev om tidigare med världens hallå!
-
Personligen har jag uppfattningen att biodlingen i stort (de stora organisationerna) inte vill ha den konkurrens som finns idag och som kommer att öka i framtiden med flera odlare.
Jag märkte det så fort jag önskade offerter på stort material att det var segt att få till ett konkurrenskraftigt pris, till slut gick det bra ändå.
Störst motstånd mot intresset för ökad biodling kände jag på ett annat forum där man i princip inte fick delta alls.
Jag ser det som protektionistiskt och att man inte vill ha mera odlare och andra som ökar sina bioodlingar och därmed ökade skördar.
Bästa sättet kanske skulle varit att SBR som organisation (ekonomisk kraft) skulle ta fram en låda och en ram i plast och sälja skitbilligt inom SBR medlemmar.
Då skulle biodlingen blomma och allt annat också ge sig. Många ser nog materialet (priserna) som hämmande vid en expansion, för det kostar en del slantar.
Marknadsföring kostar också pengar, stora slantar. Och småföretagarens största problem är nog marknadsföringen. Den borde SBR öka och bidra med i mycket större omfattning.
Nu ser vi SBR pengar och medlemmar åka landet runt och arrangera många stora kurser som handlar allt annat än småskalig biodling.
Det är kurser i lönsam binäring, biavel etc som kanske skulle arrangeras inom SBR med en anpassning till mindre verksamheter.
Den typiske SBR medlemmen är en liten biodlare med få kupor, med ett intresse för expansion, med den klart bästa kvaliteten på honungen.
EU pengarna går till svensk biodling men den där svenska biodlingen är kanske inte helt SBR anpassad utan mera anpassad till företagandet (andra organisationen).
Vill man lyfta svensk biodling skall man kanske träffa mera rätt med EU bidragen.
Toppenbra skrivet Sten-Åke har inte kunnat gjort det bättre själv.
Hans
-
Hf s svenska honung var slut på hyllorna i mars föra året
i Motala Vadstena så det måste varit slut i hela sverige.
fick vi lite mer betalt så skulle dom ha honung att sälja hela året ,det kan inte vara någon bra affärside för en honungsförmedling att inte ha någon svensk honung att sälja.
-
Bästa sättet kanske skulle varit att SBR som organisation (ekonomisk kraft) skulle ta fram en låda och en ram i plast och sälja skitbilligt inom SBR medlemmar.
Då skulle biodlingen blomma och allt annat också ge sig. Många ser nog materialet (priserna) som hämmande vid en expansion, för det kostar en del slantar.
Marknadsföring kostar också pengar, stora slantar. Och småföretagarens största problem är nog marknadsföringen. Den borde SBR öka och bidra med i mycket större omfattning.
Nu ser vi SBR pengar och medlemmar åka landet runt och arrangera många stora kurser som handlar allt annat än småskalig biodling.
Klockrent Sten-Åke! Då hade SBR blivit något riktigt intressant.
/Michailov
-
Man skall bara hålla koll på dragen och skatta och organisera kupan med tomma ramar vid rätt tillfällen.
Jag tror sorthonung kan bli en jättegrej när konsumenten hittat sin favortsmak.
Om jag skulle producera sorthonung t.e.x. hallonhonung hur många procent hallon måste honungen innehålla för att inte bli anklagad för falsk marknadsföring?
Hans
-
Minst hälften efter vad jag har hört. Jag blir säkert snart rättad om det skulle vara fel.
-
Minst hälften efter vad jag har hört. Jag blir säkert snart rättad om det skulle vara fel.
Hur bevisar man det?
Jag haft en gång två kupor på försök mitt i skogen på ett kallhygge med hektarvis med hallon. Tyckte inte om resultatet. Man fick dosera nästan dubbelt för att åstadkomma samma sötma i teet.
-
Fast då pratar du sötma, inte smak. Om du vill ha mycket sötma utan någon smak så passar nog rapshonung dina smaklökar bra. Det kanske finns andra människor som uppskattar hallonhonungen mer än vad du gör. Då är det ju en fördel för dig att kunna marknadsföra den delen av din honung som honung från hallonnektar.
-
Om jag skulle producera sorthonung t.e.x. hallonhonung hur många procent hallon måste honungen innehålla för att inte bli anklagad för falsk marknadsföring?
Hans
För att få klassas som "Sorthonung" skall mera än hälften vara den honung man avser.
Har man i stort sett ren Lindhonung kan man blanda i 40% raps och sälja klabbet som sorthonung enligt det som går att läsa.
Men jag har bara använt honungen som den är och det har uppskattats, eftersmaken känns tydligt då och inte alls vid blandning.
-
Hur bevisar man det?
Jag haft en gång två kupor på försök mitt i skogen på ett kallhygge med hektarvis med hallon. Tyckte inte om resultatet. Man fick dosera nästan dubbelt för att åstadkomma samma sötma i teet.
Ganska konstigt eftersom hallonnektar har högst koncentration socker/sötma.
-
Om du vill ha mycket sötma utan någon smak så passar nog rapshonung dina smaklökar bra.
Rapshonung är det värsta vita tråkiga helvete jag vet. Jag (och hela familjen) inte tyckte om ren maskroshonung heller - för vass i smaken och skrapig i halsen. Fick spädas ur 50/50 med raps. Sak samma med "skogshonung" (en grådaskig historia). Fick blandas ut den med. I mitt tycke är ljunghonungen ingen höjdare heller (i längden). Favoriten var en svart flytande honung från ädelgran. Smak, doft, konsistens (rann på fingrarna från mackan). Nummer två är akacia honung. Nummer tre är lindhonung.
-
Ganska konstigt eftersom hallonnektar har högst koncentration socker/sötma.
Det var kanske nåt´ som bina hittade på själva. Jag gjorde slut på utslungade ramar och fick använda vaxmellanväggar. Och det konstiga var att jungfruvaxet och all vax i ramarna inte var vitaktig. Gulare färg har jag aldrig sett. Vid närmare koll på marken fanns det småsmå växter med gula blommor med 5 kronblad med ca 8 mm diameter (ingen aning vad de heter). Det var kanske boven i dramaten.
Det är samma sak med lindhonung. En batch kan skilja sig ganska avsevärt från en annan beroende på andelar av lushonung från lind (och finns de, då finns de i massor - jag menar löss) och nektarhonung från lind. Prova själv. När linden slutar att blomma så skatta inte alla kupor och lät några stå oskattade kvar. Då kommer bina att fortsätta samla bara lusandelen och du märker själv skillnaden (under förutsättning att det är lindlusår).
-
Bethonung är något man bör se upp med, förekommer tyvärr i viss omfattning, ibland som inblandning, enligt recept här:
http://www.uni-regensburg.de/Fakultaeten/nat_Fak_IV/Organische_Chemie/Didaktik/Keusch/D-art_honey-e.htm (http://www.uni-regensburg.de/Fakultaeten/nat_Fak_IV/Organische_Chemie/Didaktik/Keusch/D-art_honey-e.htm)
-
Jag håller med dig om rapshonung. Jag har smakat riktigt mörk honung från gran, den var nog för stark för min smak. Ljunghonung är min favorit, kanske för att det är den honungen jag är uppvuxen med. Lindhonung har jag aldrig smakat, men hoppas få göra det i år eftersom jag har flera jättelindar hos mig. Vilken tur att vi tycker olika. Det finns nog mycket att vinna på att upplysa människor om skillnaden mellan olika sorthonung (inte smaksatt honung!).
Tänk om det gick att få människorna att förstå skillnaden mellan olika sorters honung. Man kanske skulle starta honungsprovarkvällar liknande vinprovar-wiskeyprovar- ölprovar- chokladprovar- ostprovarkvällar. :D.
Jag tänker öl och ölkorv, ost och kex mm. Vad är rätt tillbehör till honung? Jordgubbar förstås, vad finns det mer?
-
Havregrynsgröt med honung, det är min favoritfrukost. Men platsar kanske inte på gourmetkväll ;).
Annars är väl grovt surdegsbröd med honung himmelskt, precis som fruktsallad med lite honung och gärna kardemumma.
-
Jag tycker ju havregrynsgröt är något alldeles vedervärdigt men pinar i mig det ändå ibland när jag är som sämst i magen. Jag har aldrig prövat med honung men tack för tipset, det tänker jag göra nu. Tycker absolut att havregrynsgröt kan platsa på en gourmetkväll. Det finns ju många som tycker om den, och det är ju bra mat utan massa konstiga tillsatser.
Kom på att jag brukar ta pressad lime med en tesked honung i på morgonen. Fann det tipset då jag sökte efter något som kan hjälpa mig då jag misstänkte att gallan/levern inte skötte sitt jobb pga annan bakomliggande sjukdom. Testa pressad lime med honung i. Där snackar vi gourmetsmak!
-
Rapshonung är det värsta vita tråkiga helvete jag vet. Jag (och hela familjen) inte tyckte om ren maskroshonung heller - för vass i smaken och skrapig i halsen. Fick spädas ur 50/50 med raps. Sak samma med "skogshonung" (en grådaskig historia). Fick blandas ut den med. I mitt tycke är ljunghonungen ingen höjdare heller (i längden). Favoriten var en svart flytande honung från ädelgran. Smak, doft, konsistens (rann på fingrarna från mackan). Nummer två är akacia honung. Nummer tre är lindhonung.
Vilken tur att inte alla har samma smak. Jag föredrar ljunghonungen att äta men inte att slunga.
Hans
-
Apropå vad bina kan hitta på.
Jag tog en höst en promenix mot ån över en grässlätt med en biodlarkollega. I bottenvegetationen vimlade det av bin och vi undrade - vad gör de där, det är ju inget som blommar här. När vi gick ner på knäna och tittade noga efter fann vi växter som finns på bild som var 2,5 cm höga. Man knappt såg de. Har ingen aning vad det är.
-
Det liknar Rödplister men jag skall kolla vidare.
-
Rödplister ser det ut att vara
edit vår gode Lindell hade svarat före.
-
Tänk om det gick att få människorna att förstå skillnaden mellan olika sorters honung. Man kanske skulle starta honungsprovarkvällar liknande vinprovar-wiskeyprovar- ölprovar- chokladprovar- ostprovarkvällar. :D.
Det är upp till biodlare. Går man på en marknad, finns det enstaka bord med burkar med samma slags honung och kanske lite handrullade vaxljus. Skulle konsumenterna fått en chans att se "artrikedom", skulle de erbjudas flera prylar då var situationen en annan. Finns de någon som har sett ett marknadsstånd eller gårdsbutik som liknar bilderna? Konsumenter måste lockas och utbildas. Vem lockar burkar med rapshonung?
-
Rödplister ser det ut att vara
Är den 2-2,5 cm hög? Jag har för mig att det måste vara nåt annat. Kan det inte vara bonsaiplister?
-
Marknadsföring är dyrt mycket dyrt. Ska vi (som SBR vill) öka produktionen till det dubbla, alltså tillbaka till 80-talets nivå fordras det en massiv reklam för vår honung.
Vi skall inte underskatta värdet av ett varumärke som SBR-etiketten. Det är faktiskt 91 år gammalt och känns igen av väldigt många människor. Det kan kanske vara roligt att ha egna fantasifoster på honungsburkarna, men jag tror inte att dessa säljer bättre än "slingan". För övrigt så finns det en hel del PR-material att tillgå hos SBR, både vad det gäller nyttighet och ekonomi.
-
Finns det någon sida som visar SBR-etiketten - hur den sett ut genom åren? Har nån idé om att den ser annorlunda ut i nått gammalt reklamblad från 1940-talet som jag hajade till och tyckte att "den skulle man använda".
-
Årets marknadsföringsmaterial (alltså 1943):
-
Ja den etikett som finns förknippas med svensk honung, som man vanligen vill betala mer för.
Så jag tror det skulle lätt bli förväxling om man ändrade etiketten eller t.o.m. burken.
Jag vill minnas att etiketten, liksom locket har ändrats lite över åren.
-
Sist jag var på affären såg jag Havtornshonung !
-
Jag har upplevt precis det motsatta som Curt säger angående SBR-etiketten.
En hel del upplever den som gammal och mossig - och så vet ju kunden knappast varifrån honungen kommer.
När jag står på marknader och säljer min egen honung upplevs det som positivt av kunderna att jag har profilerat min egen honung med tydlig angivelse om varifrån den kommer med egen etikett, tydligt angiven ursprungsort och allt annat som behövs. Ja, en reklambyrå har hjälpt mig med etiketten, det kan behövas proffs till sånt.
Samma sak märker jag på närbelägen MAXI-butik, där en lokal biodlare säljer sin egen honung under egen etikett som tydligt talar om lokal-odlat, det omsätts betydligt fler av hans burkar än den alldeles bredvid stående SBR-burken. Bra för honom.
Jag tycker att SBR borde profilera sig MYCKET TYDLIGARE om nu deras honung skall nå de försäljningsframgångar som jag hoppas att de har.
Vad sägs om TV-reklam, mycket tydligare skyltning i butik, annonser i mat-tidningar, medverkan i de allehanda matlagningsprogram som nu förekommer i varenda kanal etc. (Dessa tips från min sida är helt gratis...!!!)
Sedan har ju Honungsförädlingen till sin hjälp en reklambyrå som inte ens har en fungerande hemsida, och de säljer inte alls sin honung själv utan det gör en helt fristående säljorganisation som heter Valora Trade Sweden, denna säljfirma verkar knappast lägga många minuters arbete på att få en säljande exponering i butikerna - trots att det ju just är detta som Honungsförädlingen betalar dem för att göra. Undra på att det kan upplevas lite mossigt...
-
Biodlarens namn brukar väl finnas på etiketten?
-
Hur skall en konsument veta vilken honung som de skall köpa för att gynna svensk biodling när burkarna ser ut så här.
Bara någon av burkarna är från Svenska biodlare, allt annat är import. HF's logga och SBR's logga är förvirrande lika. HF kan fortsätta att importera och sälja så mycket importhonung den vill och hålla priset på en förutbestämd nivå samtidigt som konsumenten tror att den köper svensk honung.
-
Här är axfoods gamla lista på produkter. Senaste butiken via Axfood Willys i Rissne hade inte en enda burk Svensk honung, pallvis med import via HF och egenimport. 30:-/700g
-
Ett problem tycker jag att etiketten är väldigt rörig. Till och med min fru som ju drog igång här hemma kom dragandes med en burk importhonung - i tron att det var svensk.
Kanske man skulle ha biet och slingan förbehållet svensk honung? Så kan jag ompröva mitt ställningstagande.
-
Ett problem tycker jag att etiketten är väldigt rörig. Till och med min fru som ju drog igång här hemma kom dragandes med en burk importhonung - i tron att det var svensk.
Kanske man skulle ha biet och slingan förbehållet svensk honung? Så kan jag ompröva mitt ställningstagande.
Ja mönsterskydd är viktigt idagens värld, och om man nu får använda en liknande etikett, då undrar jag vem som står bakom importen?
-
Kolla noga på HF's egen bild av sina sorter och den enskilda burken med import jag satte upp.
På HF's samlingsbild förekommer inte "Importerad" på etiketten.
-
Märkte precis detsamma:
http://www.svenskhonungsforadling.se/2/1.0.2.0/40/1/ (http://www.svenskhonungsforadling.se/2/1.0.2.0/40/1/)
(:)
TILLÄGG: Och detta företag ägs av SBR. :P
-
Jag skall nog inte vara med i tråden längre, jag blir bara upprörd! Ägs HF av SBR & LRF med rykten om inslag av Danisco?
-
Märkte precis detsamma:
[url]http://www.svenskhonungsforadling.se/2/1.0.2.0/40/1/[/url] ([url]http://www.svenskhonungsforadling.se/2/1.0.2.0/40/1/[/url])
Lika som bär.
-
Efter att vi blivit "lurade" här hemma och råkat köpa importhonung skrev jag och reklamerade. De har inte svarat. >:(
-
När jag står på marknader och säljer min egen honung upplevs det som positivt av kunderna att jag har profilerat min egen honung med tydlig angivelse om varifrån den kommer med egen etikett, tydligt angiven ursprungsort och allt annat som behövs. Ja, en reklambyrå har hjälpt mig med etiketten, det kan behövas proffs till sånt.
Samma sak märker jag på närbelägen MAXI-butik, där en lokal biodlare säljer sin egen honung under egen etikett som tydligt talar om lokal-odlat, det omsätts betydligt fler av hans burkar än den alldeles bredvid stående SBR-burken. Bra för honom.
Vad sägs om TV-reklam, mycket tydligare skyltning i butik, annonser i mat-tidningar, medverkan i de allehanda matlagningsprogram som nu förekommer i varenda kanal etc. (Dessa tips från min sida är helt gratis...!!!)
På en marknad ser kunden biodlaren som saluför sin honung. Det är mycket bra.
Ordet lokal-odlat eller närproducerat ligger i tiden. Det använder jag tillsammans med SBR-etiketten.
Reklam i TV är säkert bra men kostar fruktansvärt mycket. Så är det tyvärr med annonser i dagstidningar också. Specialtidningar skall vi inte prata om, kolla deras sidpriser så får ni se.
-
Vi skall inte underskatta värdet av ett varumärke som SBR-etiketten. Det är faktiskt 91 år gammalt och känns igen av väldigt många människor. Det kan kanske vara roligt att ha egna fantasifoster på honungsburkarna, men jag tror inte att dessa säljer bättre än "slingan". För övrigt så finns det en hel del PR-material att tillgå hos SBR, både vad det gäller nyttighet och ekonomi.
Nedanstående inlägg hade jag som insändare i senaste numret av
Bitidningen, vilket ganska tydligt talar om vad jag tycker om SBR-etiketter
som vi kan köpa.
”Vi medlemmar får efter godkänd honungsbedömning möjlighet att
köpa etiketter med SBR emblemet.
Jag har funderat på om det verkligen är så bra att SBR ska tillåta att vi
medlemmar får utnyttja SBR:s varumärke som vi gör idag.
Jag ifrågasätter starkt nyttan med honungsbedömningen då biodlaren
naturligtvis lämnar en av sina bästa burkar till kommittén som skall
godkänna honungen. Hur sedan resten av honungslagret ser ut är ju ingen som vet.
Jag har etiketter från SBR som kanske är 10 år gamla vilket jag inkonsekvent
nog använder trots att jag tycker det är fel.
Ett möjligt förslag är att det skulle stå tryckt på etiketter vilket år
honung blev bedömd.
Jag tycker alltså att SBR borde vara mer rädd om sitt varumärke, och
därför endast skall användas på honung som kommer från HF:s tappstation.
Det finns mycket trevliga etiketter att köpa för oss medlemmar från
redskapshandlarna till ett ganska rimligt pris om man nu inte kan göra sina egna
i datorn.
Hans Hultén”
-
//Ägarförhållande & Styrelse
Svensk Honungsförädling AB ägs av Sveriges biodlare och LRF:s utvecklingsbolag LEAB.
Majoritetsägare är Sveriges Bilodlares Riksförbund med en aktieandel på 45%.
LEAB har 39% och resten av aktierna är fördelade på distrikt, lokalföreningar och enskilda biodlare.
Styrelseordförande: Gösta Rappe
Styrelseledamöter: Matias Köping, SBR och Christoffer Rinman, LRF.
Suppleanter: Jonny Ulvtorp, SBR och Tomas Andersson, LRF
Bolagsstämma hålls varje år under september månad i Mjölby. //
I princip har SBR med sina medlemmar majoritet!
-
Ägs HF av SBR & LRF med rykten om inslag av Danisco?
Danisco har inget ägande i HF längre.
-
”Vi medlemmar får efter godkänd honungsbedömning möjlighet att
köpa etiketter med SBR emblemet.
Jovisst, fuska kan ju alla göra. Honungsbedömningen är trots allt en tredjepartsbedömning. Vem har kontrollerat honungen med egen etikett?
Samtidigt skall vi ha i minnet att ingen (eller i alla fall mycket få) biodlare kan vara säker på att det är honung i burken som säljs. Den analys som krävs för att visa att innehållet i burken uppfyller kraven i honungsdirektivet har vi inte råd med. Kunden litar på att det är honung om det står så på etiketten. Om man säljer "dålig" honung med SBR-etikett, så gör man så klart alla biodlarkollegor en björntjänst.
-
Danisco har inget ägande i HF längre.
Men det har varit så tidigare?
-
Om man säljer "dålig" honung med SBR-etikett, så gör man så klart alla biodlarkollegor en björntjänst.
Det är lite av det jag menar med mitt inlägg.
Hans
-
Även om etiketten i sig sedan gammalt står för godkänd honung av hög kvalitet eller någon annan honung och etikett vilken som helst så är det odlaren (konsumentansvarige) som är juridiskt ansvarig att lagstiftningen efterlevs.
Det är därför jag gång på gång tar upp bihusesynen som är kvalitetshöjande, den borde ingå i kravet på ha SBR etikett.
Prestationen borde vara mera än bara medlemskap och honungsbedömning.
Sedan har alla möjlighet att utnyttja Återtag men då minst 500 kg, då är det inget snack om kvaliteten.
-
Om man säljer "dålig" honung med SBR-etikett
Hur är dålig honung ? Vad är det som definierar vad som är bra eller dålig honung ? ???
-
Hur är dålig honung ? Vad är det som definierar vad som är bra eller dålig honung
Det enklaste svaret är väl att honungen inte uppfyller kundens förväntningar. Framför allt handlar det om renhet, partiklar i honungen, rostiga lock, kladd i gängorna osv. Det kan också handla om för hög vattenhalt som gör att honungen jäser. Grovkristalliserad honung som separerar i burken är inte heller god reklam för SBR-etiketten.
-
Sedan har alla möjlighet att utnyttja Återtag men då minst 500 kg, då är det inget snack om kvaliteten.
Vad menas med återtag?
-
Finns det någon sida som visar SBR-etiketten
Så här ser den etikett som medlemmar i SBR kan använda. Den är inte speciellt lik den som HF använder. Den har ändrats lite genom åren. Förr stod det Äkta Svensk Honung. Honung i rött.
För många år sedan fick man som biodlare bara ett visst antal etiketter per samhälle. I dag kan man köpa så många man vill om man har ett godkännt honungsprov. Det är alltså viktigt att biodlaren är noggrann om han eller hon inte lämnar prov för bedömning varje år.
-
Vad menas med återtag?
Allt finns att läsa här!
http://www.svenskhonungsforadling.se/2/1.0.2.0/92/1/ (http://www.svenskhonungsforadling.se/2/1.0.2.0/92/1/)
-
Det hade ju kunnat vara käckt för mig som inte har någon slunga, men med medelskördar i området under 30 kg så krävs det en väldans massa samhälle för att komma upp i 500 kg. Återtag funkar inte för oss hobbyodlare då ju. Med andra ord så är det företag som det SBRägda företaget vänder sig till med sitt återtag.
-
Du kan säkert hitta någon biodlare i närheten med en slunga som du kan låna. Slungan används ju bara några dagar om året, så det är en stor investering i förhållande till hur mycket den används. Alltså är det smart att samarbeta kring slungan!
Själv har jag fått morfars gamla utrustning, inklusive slunga, så när jag gjort i ordning i källaren så att man kan slunga där tänkte jag erbjuda biodlare med få samhällen att använda min slunga, mot att jag får lite honung. Det är en bra affär för alla parter tycker jag, förutsatt att man är noga med att kolla efter sjukdomar så att man inte sprider något otrevligt.
-
Jag kanske inte klarar 500 kg gränsen med mina 15 samhällen, men man måste nog sätta en gräns för lönsamheten. Det kostar att ta emot småskvättar.
Man kan gå samman och leverera t ex. Frågan är då vad som skall stå på etiketten. Kanske bilda en ekonomisk förening med andra odlare i närområdet och leverera gemensamt.
Ha en hemsida för föreningen med föreningens namn och referens på burken och ha konsumentkontakt via föreningen. Man får vara innovativ och hitta lösningar.
-
Allt finns att läsa här!
Om jag sålde 500 kg honung, i 28 kg kärl, till HF 2009 så fick jag 25.80 per kg. Det betyder 18.06 kronor för innehållet i en 700g burk. Genom att läsa HF´s prislista för återtag, kan man bilda sig en uppfattning om HF´s processkostnader. Är inte 25.80 ett väldigt dåligt pris för honung?
-
Undrar vad HF betalar för importen? ???
Förs det någon diskussion inom SBR (svenska hobbybiodlare) varför man äger ett företag som verkar satsa på försäljning av importhonung? Finns det några ägardirektiv om detta? Troligen så är ju vinsten högre men en ideell intresseförening för hobbybiodlare borde ha andra prioriteringar.
-
Förstår att det kan vara jobbigt med återtag om man ej kommer upp i volymer.
Jag funderar på om inte jag skulle kunna erbjuda denna tjänst även för mindre volymer om intresse finnes.
Jag kan ochså erbjuda egen etikett då vi gör etiketter i mindre upplaga själva.
Våra lokaler är registrerade och ok för volymer över 1000 kg
Så vad jag förstår skulle det inte vara något problem.
500 grams burkar använder jag i min egen produktion så det har jag till vettigt pris.
Min tapputrustning har en bra kapacitet.
Jag tycker nog att du själv skall fin sila och kristalisera honungen så att det blir din Honung och inte min.
Kan naturligt vis fixa det men då mister honungen enligt mig mycket av sin personlighet.
Jag befinner mig i Tämta mellan Borås och Vårgårda.
Hör gärna av dig om du tycker det låter intressant så kan vi diskutera upplägg och se om vi bägge finner det intressant.
Torbjörn Jacobson 0708-666844
www.skogshonung.se (http://www.skogshonung.se)
-
Lika som bär.
Precis vad jag misstänkte ... hittade allt detta i en ICA butik.
Notera att den högra burken med importhonung från HF har inget alls märkt om IMPORT även om det står finstilt i innehållet: EU och icke EU honung.
Som konsument är det lätt att ta fel då första texten man ser är Svensk Honungsförädling ...
Det fanns både 350g och 700g parvis lika felmärkta. Notera 350g burkens kvalitetssäkrade etikett (sigill) ...
-
Jag vill minnas att jag sett till en felmärkning till från HF i en annan butik .. men hade inte med telefonen, den skall publiceras så fort jag kommer på var ...
Samtliga burkar var märkta 07 Bäst före 2011-11-19 eller 09 och de skiftade i färg på samma sätt som på bilderna.
-
Bra information Sten-Åke.
Men tror Ni att det här är en fel märkning, jag tycker att det här känns som något som är satt i system. Jag tycker inte att är så troligt att HF av misstag har tryckt felaktiga etiketter som dom av misstag har satt på en burk. Som dom sedan har sålt till en butik utan att någon ska ha sett att den är felmärkt. Förövrigt så är det ju rätt så troligt att dom får sälja mer med en sådan här etikett, vilket får mig ännu mer tro att det inte är ett misstag. Jag tror att HF kommer ta bort import informationen på etiketterna om import honungen är uppblandad med svensk honung.
-
Men då är det missvisande. Då kan man blanda 10% Svensk och 90% icke EU och sälja som Svensk, skulle det vara tillåtet?
-
Visst är den missvisande, jag mailar HF och frågar dom om det är ett misstag eller om det är satt i system.
-
Då har jag mailat frågan till HF.
-
Visst är den missvisande, jag mailar HF och frågar dom om det är ett misstag eller om det är satt i system.
Man kan ju bara gissa vad HF svarar på en sådan ledande fråga. Eftersom min egen honung är slut så får jag köpa SBR burkar i butiken just nu ...
På hyllan fanns bara HF burkar av olika slag (import), plus lite annan import. Men på golvet i raden brevid i en liten papplåda låg det SBR burkar.
Det fanns inte plats på hyllan. Butiken hade inte ens packat upp SBR burkarna, och så har det varit länge. Men det kändes som om den andra honungen prioriterades.
-
Får man sprida lite reklam för svensk hopnungsproduktion, det här klippet gillar jag.
Biodling (http://www.youtube.com/watch?v=wRol-OkDhbI&feature=player_embedded#)
-
Svaret kom från HF idag:
Vår importerade honung kommer/skall saluföras med etikett märk ”Importerad”, det du/ni kan se i butiker är från produktion tidigare i höstas, då det under en period fanns etiketter utan denna märkning, vilket var olyckligt men detta är som sagt nu åtgärdat.
Som du/ni säkert känner till är det inget märkningsfel att inte märka burkarna med ordet importerad, dock anser vi att tydligheten gentemot konsument för att undvika ev. missförstånd är viktigt.
Jag hoppas att jag med dessa rader gett dig/er svar på frågeställningen? Du får gärna höra av dig om du vill ha ytterligare förtydliganden.
Så det verkar som att jag hade fel i mina spekulationer att det här var satt i system.
-
Eller också hoppades de på att inte alltför många skulle protestera, och att många i okunskap skulle tro att de köpt svensk honung, men att det tyvärr (för deras del) fanns alltför många uppmärksamma konsumenter som protesterade, och därför har de nu backat och gör om etiketterna. Den förklaringen tror jag mer på än deras egen förklaring att de plötsligt kommit på att tydlighet mot konsumenten skulle vara viktigt (för dem).
-
Var på ICA i Storfors idag, där kostar 500 ggr Dalslandshonung 44,90,
glömde notera priset på den importerade "Mantorpshonungen"
Får försöka kolla priset i Karlskoga någon dag också.
Beekeepern
-
Svaret kom från HF idag:
Som du/ni säkert känner till är det inget märkningsfel att inte märka burkarna med ordet importerad, dock anser vi att tydligheten gentemot konsument för att undvika ev. missförstånd är viktigt.
Jag tycker denna attityd hos HF går helt emot vad medlemmarna tycker. Vad har vi för j***a ägare i HF som inte agerar när SBR och medlemmarna faktiskt är i majoritet.
Det gör bara att SBR får det ännu svårare i framtiden, allt detta visar hur otroligt svagt SBR och medlemsinflytandet är.
-
Man kan gå samman och leverera t ex. Frågan är då vad som skall stå på etiketten. Kanske bilda en ekonomisk förening med andra odlare i närområdet och leverera gemensamt.
Ha en hemsida för föreningen med föreningens namn och referens på burken och ha konsumentkontakt via föreningen. Man får vara innovativ och hitta lösningar.
Exakt detta har vi gjort i Norrköping. Vi hoppas kunna samarbeta kring alla de frågor där SBR och BF inte räcker till. Ett kooperativ för biodlare som vill mer än bara vara hobby men som inte heller vill "vara stora för sig själva" (om ni förstår hur jag menar) kan man säga. En sak i taget såklart dock. I dagsläget leasar vi bikupor men har som mål att kunna leasa ut till medlemmar. Vi använder oss av ett lokalt legoslungningsföretag (med "återtag") som vi försöker stötta på olika sätt eftersom vi tror på konceptet.
Vårt kooperativ behöver inte vara regionalt skall sägas. Om andra i landet vill skapa likvärdiga systeravdelningar är det välkommet. Ju fler desto bättre för då kan vi samarbeta och få bättre ekonomi gällande marknadsföring, export, produktutveckling osv. I förlängningen kanske verksamheten kan växa så att kooperativet ekonomiskt kan hjälpa igång legoslungningsverksamheter till exempel? Vi har idag bland annat kontakter med mjödtillverkare och pollenuppköpare. Planer på en hemsida om honung finnes också. Varför köra solo när man kan hjälpas åt? :)
Jag har legat lågt med detta eftersom vi bara är i startgroparna än så länge men eftersom denna eminenta tråd kom upp så tänkte jag att det kanske är värt att nämna. :)
-
Strålande! Varför ligga lågt? Kör så det ryker. Till slut finns det många små öar som kan samarbeta mycket bättre och då får alla det bättre.
-
Strålande! Varför ligga lågt? Kör så det ryker. Till slut finns det många små öar som kan samarbeta mycket bättre och då får alla det bättre.
Ja, många öar med förbindelse med varandra och som stöttar varandra torde ju vara en bra grej. :)
Du är inte sugen på att dra igång en stockholmsavdelning? Redan i dagsläget kan vi utlova exportmöjligheter för sorthonung. ;)
-
Inte helt otänkbart, men då måste man ha lokal och jobba heltid. När man blir senior på riktigt har man all tid i världen.
Jobb ger bröd, affärer ger pengar.
-
Vad har vi för j***a ägare i HF som inte agerar när SBR och medlemmarna faktiskt är i majoritet.
Jag trodde LRF med flera utgjorde majoritet.
HF är iallafall ett skämt för svensk honungsproduktion.
-
"Majoritetsägare är Sveriges Bilodlares Riksförbund med en aktieandel på 45%.
LEAB har 39% och resten av aktierna är fördelade på distrikt, lokalföreningar och enskilda biodlare."
Nåja.
Om man tittar på denna bilden: http://www.svenskhonungsforadling.se/2/1.0.2.0/5/images//1009_b5ca2a1ce7d95eb4877b96cedbf26ac295.jpg (http://www.svenskhonungsforadling.se/2/1.0.2.0/5/images//1009_b5ca2a1ce7d95eb4877b96cedbf26ac295.jpg)
så tycker jag inte man direkt ser skillnad enkelt på importerad och svensk honung.
Jag minns själv innan jag blev biodlare hur jag en dag upptäckte att jag själv och min familj köpt importerad honung i tro om att den var svensk i åratal.
Vi gick efter loggan helt enkelt.
Jag tycker hela upplägget är så jävla missvisande.
Här ser man det enklare:
http://www.svenskhonungsforadling.se/2/1.0.2.0/40/1/ (http://www.svenskhonungsforadling.se/2/1.0.2.0/40/1/)
Det är uppenbart vilken affärsmetod man är ute efter.
En för oss egentligen så viktig representant borde snarare göra tvärtom, påtvinga "IMPORTERAD" med tydlig skarp kontrast mot omliggande grafik.
bedrövligt
-
Inte helt otänkbart, men då måste man ha lokal och jobba heltid. När man blir senior på riktigt har man all tid i världen.
Jobb ger bröd, affärer ger pengar.
Sant. Men lokalen kanske är lättare att fixa om flera går ihop om den? Hos oss hyr vi in oss hos en som har allting men när han lägger ned kanske vi köper ut honom gemensamt. :)
-
Sant. Men lokalen kanske är lättare att fixa om flera går ihop om den? Hos oss hyr vi in oss hos en som har allting men när han lägger ned kanske vi köper ut honom gemensamt. :)
Hur gör ni med problemet att man inte får flytta bimaterial hur som helst? om man inte är godkänd biodlare.
Är ni inte rädda för att sprida sjukdomar om ni är flera som slungar i samma lokal?
Hans
-
För det första får godkänd biodlare enbart flytta material mellan sina egna bigårdar!!
När slungningen väl är avklarad så är honung inga problem!!
Man kan även få tillstånd till mobil slunga, det krävs utbildning till godkänd biodlare och avtal på samma årsbasis.
-
Vi är inom samma socken.