Alternativ.nu
Odling => Övrigt om odling => Ämnet startat av: Tuve skrivet 27 okt-09 kl 08:38
-
Är det någon som känner till litteratur eller internetinformation om aquaponics? Jag är i synnerhet intresserad av system som passar för vårt klimat utan att ha ett växthus.
-
Hej!
Principen för aquaponics är att växter tar upp näring ur vattnet och att bakterier på växternas rötter och i ev. odlingssubstrat bryter ner fekalier o.dyl och frigör näring som växterna kan ta upp. Man kan använda ett antal olika växter under somarsäsongen men problemet är att växternas näringsupptag upphör på hösten. Om man har ett odlingssystem där man upphör med matningen när det blir kallt, som koi och guldfisk, så kan man använda t.ex vass som växer i grusbäddar eller någon annan perenn. Ett sådant system kommer igång tidigt på säsongen och behöver knappt någon skötsel.
Tyvärr finns det väldigt lite info om aquaponik på svenska men en bra engelsk site är www.aquaponics.com. Vi är ett gäng som försöker starta ett demonstrations och utblidningscentrum för aquaponisk odling i slutna system men vi kommer primärt att hålla till i växthus. Andra varianter kan komma att testas senare.
Mvh/Björno
-
Intressant, Björno. Det finns fler parametrar än jag tänkt på innan. Fiskens årstider, växternas årstider och frysrisken, plus näringscirkulationen är väl de viktigaste, tänker jag.
Vad jag vill uppnå med mitt system är i första hand ett smart, ekologiskt sätt att producera livsmedel på begränsad yta i stadsmiljö.
Vad jag har(på jobbet):
- platt tak att ha odlingssubstrat på, öppet, eller i drivbänkar med glas
- pump som kan cirkulera vatten dit upp
- en ganska stor, men grund, damm
- viss vattenväxtlighet
- plats att placera en fisktank ute
- rumstempererad vinterförvaring, kan möjligen ordna svalare, men inte i anslutning till växtlighet
Vad tror du man kan åstadkomma med det, Björno?
-
Jag har ett skitbra pdf-dokument som handlar om "barrel-phonics", dvs fisk och växtodling i vattentunnor.
Har försökt men inte lyckats hitta det på nätet..men är någon intresserad så skicka pm med email så kan jag maila den.
-
Hej!
Det går att göra ganska mycket. Jag ska beskriva två varianter men det går att göra fler.
I härnösand finns en anläggning som heter kattastrands kretsloppsodling. Han som driver stället (Pekka Nygård)har förutom aquaponisk odling i växthus även drivbänkar. Drivbänkarna består av en låda med lutande lock. Lådans nedre del, ca 30 cm består av trä medan den övre delen, 30-40 cm, består av kanalplastskivor. Locket har gångjärn och kan ställas upp på olika höjder. Lådans nedre del är täckt på insidan med dubbel byggplast och en genomföring har dragits genom kortsidans nedre del. När man är säker på att genomföringen inte läcker fyller man lådan med odlingssubstrat som grus, leca e.dyl. (gör en sil vid utloppet). På gruset lägger man plastrännor, rör delade på längden, som man borrar ett antal hål i. Inte i botten men lite snett så att vattnet kommer att rinna ut åt båda sidorna. En till två rännor bör räcka för en 50 cm bred låda. Täta rörens kortsidor.
Pumpa smutsigt vatten från fisktank/damm och fördela till rännorna. Obs! Ett litet flöde räcker! Vattnet kommer att rinna ner genom gruset, spridas ut och sedan rinna längst botten till utloppet. Led detta vatten tillbaka till dammen. Plantera växter i gruset mellan rännorna. Man kan ibland behöva höja vattennivån i lådan i början så att rötterna når vattnet men man sänker allteftersom rötterna blir längre. Passar för sallad, purjo, basilika mm.
Eller så odlar man i vatten. Lägg en skiva plywood på lecablock tills du fått en bra arbetshöjd. Beroende på storlek kan skivan ev. behöva förstärkningar för att inte böja sig mellan blocken. Skruva fast träkanter typ två tum sex så att en låda bildas. Gör en genomföring på samma sätt som tidigare alt. gör ena kortsidan något lägre än de övriga sidorna. Täck lådan med dubbla lager byggplast. Om du har en genomföring se till att den är tät, om du har en sida lägre se till att plasten hänger ut över den låga sidan. Pumpa vatten från damm/tank, fyll låda och låt rinna tillbaka till tanken. Ta frigolit/isolerskivor och gör dom lika stora som lådan så att inget ljus når ner i lådan. Gör massa runda hål i plattorna, avståndet varierar beroende på vad du vill odla. Skaffa små krukor i plast med stora hål eller slitsar nertill. Fyll med jord och plantera det du vill odla. När plantorna kommit upp och du ser rötter på undersidan sätter du ut krykorna på flottarna. Passar för sallad, basilika mm.
/Björno
-
Hej!
Glömde fråga var i Sverige du bor. Olika klimat kan behöva olika lösningar./Björno
-
Jag var inne på aquaponics.com. Funderar på att köpa deras stora bok, men det blir 600 kr med frakt - vet nån om den är bra, innan jag lägger ner de pengarna? (Och med bra menar jag även om den är relevant i vårt klimat.) Malmö, är platsen jag vill testa det här.
Nu tänker jag högt lite här:
Jag bygger täta lådor med aqvisspont (återvunnen plast, ruttnar inte: aqvis.se). En del av dem gör jag så jag kan ha genomskinligt plastlock på för att förlänga säsongen. Detta måste på något sätt kunna spännas fast ifall det stormar, eftersom detta kommer att stå på ett tak. Taket sluttar 4 grader. Ena platsen tål 50 kg/m2, och sluttar åt söder. Andra möjligheten sluttar åt väster, men tål i gengäld 250 kg/m2. Jag odlar sallad, spenat, basilika, purjo, tomater, pumpor, bönor, ärtor, jordgubbar, vad mer kan man prova? Det första året testar jag en massa olika sorter, så kan jag sen koncentrera mig på det som funkade bäst. Lecakulor låter som ett lätt och bra substrat, som kan användas om och om igen.
Och så vattendelen och fiskarna, det är det jag vet minst om. Först vet jag inte om en fisk blir "slaktklar" på en säsong, eller om det tar längre tid. Men jag tänker mig att man slaktar färdig fisk på hösten, och övervintrar resten frostfritt, men då är de inte anslutna till nån odling. Eller, om de växer fort, köper in små var vår, och slaktar av alla till hösten. Övervintringstemperaturer och skötsel vet jag inget om, men jag antar att svalt är bäst. Jag kan kanske ragga upp någon källarlokal. Varm lokal har jag. Fiskart och fiskskötsel behöver jag mycket vägledning om!
Dammen är nog för grund, bara ca 30 cm, men stor, så om en vattenbuffert behövs... Men jag vill heller inte övergöda den. Fiskarna får bo i en tank av något slag. Pump finns i dammen, som redan skickar upp vatten till taket, jag behöver bara hitta på något sätt att koppla den till fisktanken istället. Fisktanken behöver nog nät över, mot måsar.
Jag kommer inte att kunna starta cirkulationssystemet förrän frostrisken är över på våren, så kanske mitten/slutet av april. Pumpning och cirkulation löser vi säkert.
-
Hej!
Lycka till med dina odlingar! Kattastrand har en del bra info om du behöver mer. Googla bara kattastrand och fiskodling så hamnar du rätt. Jag har mer info och en del fisk (tilapia) om du behöver. Jag nås bäst på oliviusson@hotmail.com
mvh/Björno
-
@Eulalia II: Var det den här pdf:en du tänkte på? http://www.aces.edu/dept/fisheries/education/documents/barrel-ponics.pdf
@Tuve, det låter som du/ni har en del resurser att tillgå, om jag hade en 30 cm djup stor damm i Malmö skulle jag nog sätta ut för dammen lämpligt antal svärdbärare och svarta spenopsmolly när tempen kommit upp i 18° som lägsta temp över dygnet. Kanske lite pansarmalar och kardinalfiskar.
Allt detta är som du kanske vet akvariefiskar, med stor sannolikhet om dammen inte är onaturligt kall borde första kullen från tidiga sommaren vara säljklar lagom till hösten, en bra sommar borde svärdbärarnas och mollynas två första kullar hinna bli säljklara innan det blir för kallt för att de ska växa bra, kanske kan du sälja resten av ynglen till någon som föder upp dom till säljklart om du inte vil göra det själv inomhus. Växter är bra delvis som skydd, och rätt sorts akvarieväxter kan säljas på hösten i stora mängder, om än kanske inte till särskilt högt styckpris.
50 kg/m² motsvarar om du ska damm/stor tank 5 cm vattendjup, och 250 kg/m² blir naturligtvis 25 cm vattendjup, om du inte kan sprida belastningen.
Matfisk som blir slaktklar på en säsong måste vara rätt stor sättfisk tror jag, kanske regnbåge går att köpa stor nog för att du ska kunna hinna driva upp den till säljklar, men den är väl något känslig för höga temperaturer om jag minns rätt.
-
@Eulalia II: Var det den här pdf:en du tänkte på? [url]http://www.aces.edu/dept/fisheries/education/documents/barrel-ponics.pdf[/url]
Ja, den är det! :D
Björno: jag har ett vagt minne av att du experimenterade med Pacu, hur har det gått? Har du lyckats få dem att föröka sig?
-
Hej!
Jag hade pacus förut men jag hade inte möjlighet att ha dom kvar. Jag hade dom för att lära mig vad dom äter och hur dom beter sig. Tyvärr har pacu inte odlats på naturlig väg utan man använder hormoner för att få dom lekmogna. Dom måste dessutom vara 6-8 kilo innan dom blir könsmogna så jag tror det får vänta ett tag. Just nu har jag bara tilapia och pangasius samt massa olika vanliga akvariefiskar. Fast jag odlar mest akvarieväxter./Björno
-
Tack för alla svar! Ska följa upp länken och pdf:en.
Jag kommer inte att ha fisktanken på taket, på grund av vikten, men jag har plats på¨marken för den, det blir bara växtodlingen som bedrivs på taket.
Akvariefiskodling låter ju som en kul binäring. Men eftersom ett femtiotal måsar häckar på de gröna taken varje försommar, så undrar jag om det inte bara skulle resultera i mätta måsungar. Jag kan inte näta in hela dammen (tror jag). (Men 18 grader nattemperatur, det är inte lång tid på året vi har det, väl? Eller buffrar vattnet så bra?)
Regnbåge, tillapia och pangasius, är det de fiskar som lämpar sig bäst för matfiskodling i sötvatten i vårt klimat?
-
Hej!
Glöm Tilapia (Oreochromis) och pangasius. De går inte att odla utomhus i Sverige. Karp, gräskarp eller sutare är nog betydligt enklare.
MVH
Jan
-
Aha! Bra, då vet jag det. Pekka på kattastrand föreslog att köpa ettåriga regnbågar var vår, och slakta alla på hösten. Det verkar ju vara en bra nybörjarstrategi.
-
Nu börjar jag tänka mer konkret, och då kommer en miljon frågor. Det är sent nu, så jag ber om ursäkt i förväg om jag råkar fråga nåt som redan är besvarat.
Som testsystem att lära mig på funderar jag på att starta hemma, i mitt 10 kvm växthus. (Ett krux med mitt tänkta växthusfria alternativ är: vad händer när det regnar skyfall?)
För utesystem, utan uppvärmd övervintring verkar valet falla på regnbågslax, köpa ettåringar, och slakta av alla innan frosten. Men om jag testar först i mitt växthus - är det för varmt för regnbågen?? Det är mycket skuggigt placerat (av tidigare ägare) under ett stort körsbärsträd. Kanske bara bra, i det här fallet?
Är det någon som redan räknat ut en lämplig kvot växtodlingsyta kontra fisktank?
Pekka på Kattastrand sa till mig att fisktankar måste ha utloppet i mitten under, för att skiten ska cirkulera tillräckligt bra. Jag har ett gammalt badkar. Det har förstås utloppet under, men inte centrerat. Borde duga ändå, tänker jag, om man ställer det aningen lutande mot utloppet.
Gissar att badkaret rymmerca 200 l, det är väl standard, har jag för mig. 30 kg färdig fisk per kubikmeter vatten, sa Pekka. Det betyder 6 kg i ett badkar, = 12 st regnbågar. Kan det stämma?
För att rena vattnet för 6 kg fisk skulle jag behöva producera minst 60 kg ätklara grönsaker. Har inte gett mig på och räkna på om det är möjligt i mitt växthus, men annars minskar jag bara fiskmängden.
Om jag sätter badkaret på ben, så har jag plats för rör, pumpbrunn, och kanske lite odlingsbädd under.
Odlingsbäddarna: nån som vet hur stora/små de ska vara för att vara praktiskt behändiga? Jag menar i första hand ur näringslösningsfördelande hänseende (ur nåbarhetssynpunkt vet jag ju). Växthuset är ca 2,5 x 4 meter. Jag kan ju göra bäddarnas utlopp in mot mittgången och leda till en tunna.
Dubbel byggplast: varför rekommenderas det, varför inte dammduk? Är det en kostnadsfråga?
Hur gör man den täta genomföringen genom plasten?
Vilken typ av grus är lämplig, om man väljer det som substrat?
Går det att direktså plantor, eller måste allt förkultiveras?
Kan jag chansa på regnbåge i växthusmiljö, eller bör jag ha en mer värmetålig art? Vilken?
Om jag övervintrar fisken, men inte har uppvärmt så jag kan ha växtodlingen igång vintertid, hur sköter jag den då?
Vilka grönsaker producerar mest kilo på liten kvadratmeteryta?
-
Slog mig just att det kanske inte är så smart om fisktanken är högre än bäddarna, för om pumpen pajar, eller det blir strömavbrott, slampropp nånstans, eller så, så töms badkaret. Hellre tömma växtbäddarna teporärt, i så fall! Attans, jag som tänkte att det vore ett bra sätt att skydda fisktanken mot klåfingriga barn.
-
Hej!
Varför inte prova signalkräftor? Har du badkaret i växthus så kanske det är lönsammare att odla akvariefisk. För att släppa ut vattnet ur badkaret så kan du anväda hävertprincipen men du gör en ytterligare böj på röret så att inte badkaret töms. Använd en pump som regleras av vattenhöjden för att få tillbaks det renade vattnet till badkaret. Försök att undvika genomgångar i plasten. Det brukar vara svårt att få det tätt. Ju enklare du gör konstruktionen desto mer lättskött blir det. Jag har provat att använda tvättad makadam som substrat. Delvis för att det ska bli stor yta för bakterierna att fästa på. De få växter jag provodlade fungerade bra.
MVH
Jan
-
Hej!
Jag såg att det i ett av årets nummer av Hemträdgården fanns det en artikel om växtväggar. Det kan var ett bra alternativ för dig.
I senaste Scientific American finns en artikel om storskalig inomhusodling som också kan vara av ett visst intresse. Jag anser artikeln överdrivet positiv och har räknat lite på idéen och tror inte att det hela är ekonomiskt möjligt.
MVH
Jan
-
Varför signalkräftor när det finns flodkräftor?
Ledningar är mycket mer lättskötta om de saknar ställen att bilda luft/gasfickor, och har dimension med rejäl marginal.
-
Det var en kul tanke, Jan, att blanda ihop väggmoduler med fiskgödning!
Hävert vet jag vad det är, men jag hängde öndå inte med precis hur du tänkte dig badkarstömningen. Är det inte risk för att fiskskiten inte töms ordentligt, om röret kröker? Pekka på Kattastrand sa att det var mycket viktigt att ha tömningen mitt under tanken för att cirkulationen ska bli tillräcklig. Krök på röret verkar motverka detta.
Akvariefisk och kräftor... Ja, kanske. Matproduktion har varit mitt huvudsyfte, och det är ju sällan lönsamt...
-
Hej!
Jag är lite emot att använda regnbåge då de behöver mycket fiskmjöl. Kräftor kan leva på vegetabilier tex gräs och ärtor. Jag föreslår signalkräftor för att de är lätta att få tag på, växer snabbt och får många yngel. Karp kan också leva på en diet som till stor utsträckning är vegetabilisk.
Det finns oändligt många sätt att bygga ett system. Gräv en stor grop utanför växthuset och gör en damm med dammduk pumpa vattnet till filterbäddarna i växthuset och låt sedan vattnet rinna tillbaks som en bäck.
Köp en standard enkubiksbehållare för kemikalier och använd den som fisktank i växthuset. Jag använde en sådan till tilapiaynglen innan de blev så stora att jag kunde släppa dem i stora dammen.
Gör en ram av trä som täcks med dammduk så får du en skäddarsydd damm i växthuset.
Gräv ner dammen i växthuset och täck den delvis med växtlådorna. Dammen värms på något sätt under hösten så att djuren växer snabbare och växthuset hålls varmt.
Med mycket arbete och en del pengar så går det prova massor av odlingssystem till man hittar det rätta. Det rätta systemet är olika för alla människor.
MVH
Jan
-
Hur funkar kräftornas säsonger, då? Hur sköter man dem, och hur ska de övervintras? Hur gamla är de när de äts, och hur får man dem att föröka sig? Vikla temperaturer gillar de?
-
Hej!
En liten fråga till Jan. Jag letade efter artikeln i Scientific American men hittade den inte. Vilket nummer var det du såg den i? Finns det någon internetlänk till artikeln?
mvh/björno
-
Hej!
Artikeln står i novembernumret. Det är bättre att gå till artikelförfattarens hemsida. www.verticalfarm.com Han har en del kul idéer men jag har svårt att få det att gå ekonomiskt runt. Jag tror nämligen inte att det finns någon produktiv växt som klarar sig på mindre än 100W/ kvadratmeter led-ljus. Tanken att använda kycklingar och tilapia i bottenplanet gillar jag. Idéen är att bygga höghus som ska kunna producera mat till 50 000 personer med hjälp av bla avloppsvatten.
MVH
Jan
-
Hej!
Vertical farming har jag läst en del om, enligt en kompis finns långt gångna planer på att bygga en i Las Vegas. Jag misstänker att dom i ganska stor grad förlitar sig på naturligt solljus för växtproduktionen och har djur och fiskar längre in i byggnaden. Jag har hört någonstans att man i salladsodlingar belyser med ca 50w/m2 med vanliga växtbelysningar.
Jag har just nu en källarlokal där jag har massa akvarier samt en stor 400w växtlampa som belyser kaffe, kakao, lantana, bananer mm. Den upplysta ytan är ca 4 m2 och växterna växer ganska bra men några blir lite långsträckta. I mina emersa växtodlingstankar belyser jag med 2 st 36w lysrör på 120 * 50 cm och det funkar mycket bra. Frågan är bara om dom kan få lönsamhet i produktionen.Har inte haft råd att testa led-lampor än, vet du om dom funkar bra? Motsvarar en "led-watt" en vanlig "växtbelysningswatt"?/Björno
-
Hej!
Jag har försökt att hitta någon vettig information om led på nätet men det närmaste jag kommit var en som odlade tomater med 100w/kvadratmeter. Jag har använt två parallella lysrör på 60cm bredd när jag rotat rhododendron samt odlat cryptocoryne och anubias emerst. Däremot tyckte jag att det var för dåligt ljus för en del andra sumpväxter. Jag var intresserad av led för att kunna odla lite olika växter i källaren. Det skulle sparat en del elkostnader men investeringen skulle hamna någonstans runt 40 000kr så jag fortsätter att använda växthus och eluppvärmda drivbänkar. Jag ska nu riva mitt förökningshus så jag måste bygga en ny drivbänk. Den ska jag göra av 16mmm kanalplast. Det ska bli intressant om det är ett bra material. Jag har funderat på om man kan göra ovanjordsdammar som är isolerade med frigolit och täckta med kanalplast. Kanske man då skulle ha så varmt att kräftor eller karp kunde växa året om.
MVH
Jan
-
Hej!
Jag vet att Pekka i Kattastrand har gjort biobäddar i form av drivbänkar som står på utsidan av växthuset. Vattnet från tankar inomhus leds ut till drivbänkarna och sedan tillbaka igen. När jag besökte honom i slutet av oktober förra året hade han bra produktion av sallad i drivbänkarna och då hade han haft -8 grader på natten. Bänkarnas underdelar är tjockt trä, överdelarna är 16 mm kanalplast. Grus som bäddmaterial.
Din tanke med isolerade dammar är intressant. Jag hade liknande tankar när jag var och besökte en firma som säljer swimmingpooler. Dom hade små poolhus av kanalplast som såg ut som vanliga tunnelväxthus fast lägre. Huset var konstruerat enligt teleskopprincipen och kunde skjutas undan och ihop på sommaren eller vid kall väderlek. Husets stomme var av aluminium och kunde glida på en bottenskena. Hoptryckt var huset bara en 4-del av sin fulla längd samlat vid ena kortsidan. Snyggt men svindyrt. Det vore intressant att se hur en sådan konstruktion beter sig. Kopplat till en solpanel så kanske ....ja, du hajar. Odlar du fortfarande akvarieväxter? /Björno
-
Hej!
Jag är för mycket en experimentmänniska för att hålla på med ett projekt länge. När det visade sig att vattenväxterna fungerade bra i stenull och näringslösning så slutade jag. Jag provade också att odla i grus gödslat med lamagödsel. Det gick minst lika bra som näringslösning. Sommartid har jag för mycket uteväxter att sköta och studera så därför fungerar inte inneproduktion särskilt bra. Det var intressant att höra om drivbänkarna. Kanalplast är lätt så Louise bör kunna använda den tekniken på taken.
MVH
Jan
-
Jätteintressant tråd! Jag gillar att äta både kräftor och fisk och sallad. Det här är känns ju som ett toppensystem! =)
Hittade den här filmen om hur man kan bygga ett enkelt aquaponicssystem för inomhusbruk med öring i tanken - Building an ibc aquaponic system (http://www.youtube.com/watch?v=WYFM7J_TpTU#). Tror ni att man kan ha kräftor i samma tank under firrarna?
Sen funderar jag kring om man kan odla insekter som mat åt fiskarna (istället för fiskmjöl). Syrsor, argentinska kackerlackor, zoophobas osv. äter nästan allting (=matavfall från hushållet) och går att föröka i ganska stora mängder med enkla billiga medel. Förmodligen kan man samla in ganska mycket vilda insekter (och mygglarver) genom enkla fällor i naturen dessutom. Jag har även läst att fiskar äter gödsel från idisslare (likväl som fåglar gör) och fjäderfä. Vore ju dubbel nytta med gödseln om det stämmer. =)
Kan detta vara gångbart tror ni?
***
Tillägg:
Hittade en film om insektsodling för bla aquaponics på hawaiii. Kan det fungera i Sverige?
Why Grow Insects - Robert Olivier @ Natural Farming Hawai'i (http://www.youtube.com/watch?v=nansiN60KXI#ws)
-
Kräftor och fisk tillsammans, det beror på vilken fisk och storlek på de olika arterna.
Angående de "kryp" du nämner har jag odlat alla dom, och många fler, och det finns anledningar att de ligger på flera hundra kronor per kilo i grossist-led. Mjölmask är väl det som går att odla mest kostnadseffektivt om man gör det i riktigt stor skala. Inte väldigt roligt att hålla på med för de flesta när antalet kilo mjölmask börjar dra iväg. Kackerlackorna är lättare att odla någorlunda fräscht, men det känns vettigare att sälja dom för 400:-per kilo som terrariedjursfoder.
Att samla kryp att mata med är generellt sett inte heller det en bra konstant källa till foder, vissa foder går att samla rationellt en del av året.
Daggmask och kompostmask går att odla mer rationellt och fräschare, går även att skörda rationellt, finns färdiga mask-skördar-maskiner att köpa/kopiera. Det finns även fler typer av mask man kan odla, det är generellt mycket högvärdigt foder.
Det är ingen hit att försöka utfodra fiskarna med gödsel i ett intensivt system, det belastar vattenkvaliteten mycket mer än det när några fiskar, en helt annan sak i en stor damm där det är glest med fisk och ont om näring, då gödseln ger näring till primärproducenter och nedbrytare som sedan direkt eller indirekt kan utgöra föda åt fisken.
Det finns de som hängt upp ett kadaver eller del av kadaver ovanför fiskarnas vatten så att fluglarverna ramlar ner i vattnet och blir mat, känns inte alls fräscht, men rationellt.
Fiskar man i ett övergött vatten gör man ju generellt en god miljö-gärning i att ta hem eventuell vitfisk, och vill man inte äta dom går det att mata fisken i fiskodlingen med dom.
Det finns massor av små vattenlevande "kryp" man skulle kunna odla direkt i odlingsbehållarna, som skulle kunne ge lite animaliskt tillskott.
Tilapia kan odlas på enbart vegetabilier, men de äter gärna animalier.
-
Kräftor och fisk tillsammans, det beror på vilken fisk och storlek på de olika arterna.
Angående de "kryp" du nämner har jag odlat alla dom, och många fler, och det finns anledningar att de ligger på flera hundra kronor per kilo i grossist-led. Mjölmask är väl det som går att odla mest kostnadseffektivt om man gör det i riktigt stor skala. Inte väldigt roligt att hålla på med för de flesta när antalet kilo mjölmask börjar dra iväg. Kackerlackorna är lättare att odla någorlunda fräscht, men det känns vettigare att sälja dom för 400:-per kilo som terrariedjursfoder.
Att samla kryp att mata med är generellt sett inte heller det en bra konstant källa till foder, vissa foder går att samla rationellt en del av året.
Daggmask och kompostmask går att odla mer rationellt och fräschare, går även att skörda rationellt, finns färdiga mask-skördar-maskiner att köpa/kopiera. Det finns även fler typer av mask man kan odla, det är generellt mycket högvärdigt foder.
Det är ingen hit att försöka utfodra fiskarna med gödsel i ett intensivt system, det belastar vattenkvaliteten mycket mer än det när några fiskar, en helt annan sak i en stor damm där det är glest med fisk och ont om näring, då gödseln ger näring till primärproducenter och nedbrytare som sedan direkt eller indirekt kan utgöra föda åt fisken.
Det finns de som hängt upp ett kadaver eller del av kadaver ovanför fiskarnas vatten så att fluglarverna ramlar ner i vattnet och blir mat, känns inte alls fräscht, men rationellt.
Fiskar man i ett övergött vatten gör man ju generellt en god miljö-gärning i att ta hem eventuell vitfisk, och vill man inte äta dom går det att mata fisken i fiskodlingen med dom.
Det finns massor av små vattenlevande "kryp" man skulle kunna odla direkt i odlingsbehållarna, som skulle kunne ge lite animaliskt tillskott.
Tilapia kan odlas på enbart vegetabilier, men de äter gärna animalier.
Tack för upplysande och utförligt svar. Blir ännu mer taggad av detta. ;)
Vilka storlekar på fisk och kräftor tror du krävs och vad är teorin bakom? Äter fiskarna småkräftor och tvärtom? Kan gödsel få ökad relevans om det göder både kräftor och fiskar?
Som barn lekte jag biolog och fångade insekter i glasburkar som grävdes ned i marknivå för att kunna titta på dem i förstoringsglas sen. Men om jag glömde burken en tid kunde den vara överfull av insekter när jag väl tittade till den. Funderar om detta skulle kunna sättas i system på sommaren till firrarna? En gräshoppsfångare på sensommaren är också en tanke.
Såg du insektsodlingsfilmen jag postade ovan? Har mejlat med de som tillverkar BioPoden för Black Soldier Flies och de menar att den fungerar exakt likadant för vanlig husfluga. Maggotsen äter det mesta man ger dem och sedan när de är mogna "migrerar" de uppför rampen och samlas smidigt och hygieniskt upp i ett uppsamlingskärl (t ex rätt ned i ett utfodringstråg för höns eller ned i en fiskdamm).
Spännande att odla "kryp" tillsammans med fiskarna också. Vad är det för arter och hur går det till? Mygglarver kanske?
Tilapia har jag förstått är svårt i Sverige pga. kylan. Karp och Sutare... är väl svårt att hitta köpare till inbillar jag mig. Regnbåge eller annan laxartad fisk kräver fiskmjölk men jag har läst att insekter skulle kunna ersätta upp till hälften av fiskmjölket rent näringsmässigt om man kan producera insekterna billigt. Därav intresset. Jag älskar firre med fettfena på tallriken liksom och vet att andra gör det också. =)
För oss med låg tillgång till mark inbillar jag mig också att Aquaponics ger ett reellt alternativ till traditionell växtodling och djuruppfödning ur självhushållningsperspektiv. Kan man föda upp 12 regnbågar i en tank enligt videon jag postade ovan räcker ju det faktiskt ganska långt. Lite sallad ovanpå det (även bildligt sett) gör det ju inte sämre. =)
-
Med kräftor är det så här, de är otroliga överlevare förutom när de byter skal, under skalömsningen och innan det nya skalet härdat är de rätt känsliga, för allt möjligt, till exempel andra kräftor och fiskar. Kräftorna i sin tur nyper sig gärna en fisk om de kan. De kräftor som är lagliga att hålla i Sverige flodkräfta och signalkräfta är lite pyssliga att odla i små system, särskilt signalkräftan då den är mer aggressiv, och det är en omständlig procedur att få pestfria signalkräftor. Signalkräftbestånd klarar att leva med kräftpesten, men det ätr lite på deras allmäntillstånd och gör dom mer känsliga för suboptimala förhållanden. Allt detta är iofs ganks irrelevant om man inte bara har kräftpestsmittat vatten att hålla kräftor i, eftersom flodkräftan kan hållas betydligt tätare och är betydligt mer värdefull. Flodkräftor kan produceras relativt effektivt i en "vanlig damm", om man ger dom lämpliga gömställen. Tillväxten är patetisk utomhus i vårt klimat, har för mig att det tar 5-10 år att nå laglig storlek. Saken med den långsamma tillväxten är att de inte växer under en viss ganska hög temperatur, sannolikt skulle man kunna korta ner tiden till i storleksordningen ett år i 25-gradigt vatten med hög kvalitet och bra foder.
Även om kräftorna har lägre "kvalitetskrav" på fodret än de flesta fiskar är dynga i ett intensivt system absolut "no-no"!
Du kan väl gräva ner en glasburk och sedan väga resultatet, och sen räkna på hur många glasburkar du behöver skörda för att få ihop till ett kilo?
Fluglarver kan man odla effektivt, om man ändå ägnar sig åt den något ofräscha hanteringen kan man ju göra odlingen lite större och sälja en del av fluglarverna till sportfiskare, få livsmedel förutom en del kryddor som kan tävla med det kilopriset. Jag orkade inte se hela filmerna, men jag är påläst om black soldier fly, husflugelarver och spyflugelarver går att odla på liknande sätt.
Har man mark är det väl inget större problem, bara att gräva en lite större damm, själv ska jag omvandla hela min kolonilott till aquaponics nästa sommar, huvudsakligen med "floating-raft"-teknik. Problemen med ogräs och sniglar/snäckor försvinner i princip, tillväxtförhållandena kan på många sätt hållas mycket stabilt nära optimala. Tempen blir stabil, fukthalt nära optimal, och näringstillgången väldigt god. Det är en "passiv" princip, och inte riktigt lika effektiv som med pump, men insatsen blir väldigt mycket mindre. Lotten är på 60kvm, så för en måttlig fiskproduktion kan jag förlita mig huvudsakligen på "krypen" som kommer självmant till dammen.
Bor man i närheten av Östersjön så kan det finnas möjlighet att vissa tider under året håva så mycket mysis att det är väl värt en vända att samla och frysa in för att mata med resten av året. En del andra vatten kan få "zooplankton-blommningar" vissa perioder på året som kan göra det lönt att håva och frysa in. Lokalkännedom och timing är värt mycket.
Mycket hänger på hur intensivt man vill odla, ju mer man vill ha ut per ytenhet desto bättre lönar det sig med tekniska lösningar och höga investeringar.
Kryp som Hyalella azteca och Lumbriculus variegatus kan föröka sig i en slatt vatten i odlingsbädden om den är grovkornig och inte dräneras helt, säkerligen vissa arter av fjädermyggors larver också. Man ska väl inte vänta sig mer än ett litet tillskott av sådana organismer, särskilt inte inte tank som är mer eller mindre packad med stora ädelfiskar.
-
Med kräftor är det så här, de är otroliga överlevare förutom när de byter skal, under skalömsningen och innan det nya skalet härdat är de rätt känsliga, för allt möjligt, till exempel andra kräftor och fiskar. Kräftorna i sin tur nyper sig gärna en fisk om de kan. De kräftor som är lagliga att hålla i Sverige flodkräfta och signalkräfta är lite pyssliga att odla i små system, särskilt signalkräftan då den är mer aggressiv, och det är en omständlig procedur att få pestfria signalkräftor. Signalkräftbestånd klarar att leva med kräftpesten, men det ätr lite på deras allmäntillstånd och gör dom mer känsliga för suboptimala förhållanden. Allt detta är iofs ganks irrelevant om man inte bara har kräftpestsmittat vatten att hålla kräftor i, eftersom flodkräftan kan hållas betydligt tätare och är betydligt mer värdefull. Flodkräftor kan produceras relativt effektivt i en "vanlig damm", om man ger dom lämpliga gömställen. Tillväxten är patetisk utomhus i vårt klimat, har för mig att det tar 5-10 år att nå laglig storlek. Saken med den långsamma tillväxten är att de inte växer under en viss ganska hög temperatur, sannolikt skulle man kunna korta ner tiden till i storleksordningen ett år i 25-gradigt vatten med hög kvalitet och bra foder.
Även om kräftorna har lägre "kvalitetskrav" på fodret än de flesta fiskar är dynga i ett intensivt system absolut "no-no"!
Du kan väl gräva ner en glasburk och sedan väga resultatet, och sen räkna på hur många glasburkar du behöver skörda för att få ihop till ett kilo?
Fluglarver kan man odla effektivt, om man ändå ägnar sig åt den något ofräscha hanteringen kan man ju göra odlingen lite större och sälja en del av fluglarverna till sportfiskare, få livsmedel förutom en del kryddor som kan tävla med det kilopriset. Jag orkade inte se hela filmerna, men jag är påläst om black soldier fly, husflugelarver och spyflugelarver går att odla på liknande sätt.
Har man mark är det väl inget större problem, bara att gräva en lite större damm, själv ska jag omvandla hela min kolonilott till aquaponics nästa sommar, huvudsakligen med "floating-raft"-teknik. Problemen med ogräs och sniglar/snäckor försvinner i princip, tillväxtförhållandena kan på många sätt hållas mycket stabilt nära optimala. Tempen blir stabil, fukthalt nära optimal, och näringstillgången väldigt god. Det är en "passiv" princip, och inte riktigt lika effektiv som med pump, men insatsen blir väldigt mycket mindre. Lotten är på 60kvm, så för en måttlig fiskproduktion kan jag förlita mig huvudsakligen på "krypen" som kommer självmant till dammen.
Bor man i närheten av Östersjön så kan det finnas möjlighet att vissa tider under året håva så mycket mysis att det är väl värt en vända att samla och frysa in för att mata med resten av året. En del andra vatten kan få "zooplankton-blommningar" vissa perioder på året som kan göra det lönt att håva och frysa in. Lokalkännedom och timing är värt mycket.
Mycket hänger på hur intensivt man vill odla, ju mer man vill ha ut per ytenhet desto bättre lönar det sig med tekniska lösningar och höga investeringar.
Kryp som Hyalella azteca och Lumbriculus variegatus kan föröka sig i en slatt vatten i odlingsbädden om den är grovkornig och inte dräneras helt, säkerligen vissa arter av fjädermyggors larver också. Man ska väl inte vänta sig mer än ett litet tillskott av sådana organismer, särskilt inte inte tank som är mer eller mindre packad med stora ädelfiskar.
Spännande. Tänker att kör man i tank fyller man ju upp med kranvatten och då kommer det ju ingen kräftpest med. Eller måste man desinficera småkräftorna på något vis innan tillsättning? Ett nät mellan kräftorna på golvet och fiskarna i vattnet ovan borde väl hålla dem ifrån varandra? Kan det fungera?
Så du tänker gräva en damm och odla direkt i den med flytande växtbäddar på något vis? Måste du inte fodra fiskarna under vintern sen? Hur gör du då? Jag funderar kring ett litet växthus eller "billigare lokal" någonstans för tankar a la filmen ovan. Exakt samma tankar används till honungshantering så jag vet var jag får tag i dem. Inomhussystem borde ju vara bra för flodkräftorna om de är temperaturberoende. =)
Ska helt klart testa insektsburkarna. Begagnade honungsburkar kan nog rymma en hel del småkryp och sådana finns det gott om här. Även utskuret drönarvax borde ju smaka för en fiskgom kan tyckas. Sorteras enkelt från vaxet i en solvaxsmältare. Kan man få fiskar/kräftor att äta mördarsniglar borde sommarfodret inte utgöra några problem här krokarna överhuvudtaget. =)
-
Kranvattnet ska funka om de inte hämtas mer eller mindre direkt från "pestvatten", alltså signalkräftvatten. Är kranvattnet från grundvatten som hämtas nära pestvatten skulle jag nog desinficera vattnet först. Signalkräftor ska man sky som pesten, de är generellt sett bärare av den, signalkräftor är jämförelsevis värdelösa att odla, särskilt när man har begränsad yta.
Ska du ha intensiv uppfödning skulle nog jag rekommendera separata behållare för kräftor och fisk, IBC-tankar går att köpa så billigt att du inte behöver utnyttja fulla höjden, kräftorna kan gå i en egen tank som är kapad på höjden. Nät kan fungera i teorin, men det är väldigt pyssligt, både att få tillräckligt tätt, och sen att sköta.
Jag odlar "prydnadsfisk", på hösten kan jag sälja överskottet, eller flytta till större dammar beroende på vad det är för fisk. Fiskarna äter inte nämnvärt under vintern när de går utomhus eftersom deras metabolism styrs av temperaturen. Vill jag ha matfisk kan jag sticka ner och fiska i närmsta övergödda vatten, och samtidigt göra miljön en tjänst genom att det minskar övergödningen.
Inomhussystem är bra för uppväxt för flodkräftor, man behöver stora fönster och/eller artificiell belysning. ska aquaponics vara "självbalanserande" får man ju inte mata fisken/kräftorna mer än vad växterna får ljus till att fotosyntisera. För parning kräver kräftor sänkt temperatur, då kommer måttligt uppvärmt växthus väl till pass.
Vax är ingen bra fiskföda, men om du har fri tillgång till giftfritt vax kan du mycket enkelt producera stora mängder vaxmottslarver, det kan du mata fiskar med. Eller är det outvecklade bin som du ska smälta fram ur vaxet och mata med? Du får förlåta mina bristfälliga kunskaper i bioodling, men om det är bi-larver/puppor eller liknande så kan det fungera, och om man odlar bin så att IBC-tankar är lagom storlek för honungshanteringen kan det bli mängder värda att ta hand om.
Mördarsniglar tror jag inte fiskar äter råa utan att vara på svältgränsen, kanske om man kokar dom länge först, och sen kanske hackar/maler. Tror det blir mycket jobb för lite mat. Kräftorna kanske äter mördarsniglar som de är, det har jag inte provat.
-
Kranvattnet ska funka om de inte hämtas mer eller mindre direkt från "pestvatten", alltså signalkräftvatten. Är kranvattnet från grundvatten som hämtas nära pestvatten skulle jag nog desinficera vattnet först. Signalkräftor ska man sky som pesten, de är generellt sett bärare av den, signalkräftor är jämförelsevis värdelösa att odla, särskilt när man har begränsad yta.
Ska du ha intensiv uppfödning skulle nog jag rekommendera separata behållare för kräftor och fisk, IBC-tankar går att köpa så billigt att du inte behöver utnyttja fulla höjden, kräftorna kan gå i en egen tank som är kapad på höjden. Nät kan fungera i teorin, men det är väldigt pyssligt, både att få tillräckligt tätt, och sen att sköta.
Jag odlar "prydnadsfisk", på hösten kan jag sälja överskottet, eller flytta till större dammar beroende på vad det är för fisk. Fiskarna äter inte nämnvärt under vintern när de går utomhus eftersom deras metabolism styrs av temperaturen. Vill jag ha matfisk kan jag sticka ner och fiska i närmsta övergödda vatten, och samtidigt göra miljön en tjänst genom att det minskar övergödningen.
Inomhussystem är bra för uppväxt för flodkräftor, man behöver stora fönster och/eller artificiell belysning. ska aquaponics vara "självbalanserande" får man ju inte mata fisken/kräftorna mer än vad växterna får ljus till att fotosyntisera. För parning kräver kräftor sänkt temperatur, då kommer måttligt uppvärmt växthus väl till pass.
Vax är ingen bra fiskföda, men om du har fri tillgång till giftfritt vax kan du mycket enkelt producera stora mängder vaxmottslarver, det kan du mata fiskar med. Eller är det outvecklade bin som du ska smälta fram ur vaxet och mata med? Du får förlåta mina bristfälliga kunskaper i bioodling, men om det är bi-larver/puppor eller liknande så kan det fungera, och om man odlar bin så att IBC-tankar är lagom storlek för honungshanteringen kan det bli mängder värda att ta hand om.
Mördarsniglar tror jag inte fiskar äter råa utan att vara på svältgränsen, kanske om man kokar dom länge först, och sen kanske hackar/maler. Tror det blir mycket jobb för lite mat. Kräftorna kanske äter mördarsniglar som de är, det har jag inte provat.
Är det bättre ekonomi i prydnadsfiskarna än i matfisk och kräftor tror du?
Japps, det är drönarlarver man skär ut och avdödar som en del i varroabekämpning. Ganska stora mängder varje år om man är KRAV, som vi delvis är eftersom vi leasar några dussin bisamhällen av en KRAV-biodlare. Känner du en biodlare kan du säkert få drönarlarver av hen eftersom det annars bara kastas. Smaskens för höns också. Hur man odlar vaxmott har jag goda kunskaper i... det brukar liksom lösa sig självt i ramlagret. =)
Ok, jag får intrycket att ett växthus vore bästa lösningen. Måste fundera vidare. Kräftor kan man ju sälja dyrt, men går snabbt att äta upp och särskilt mätt blir man ju inte. Regnbåge borde ge mer mat till mig själv. =)
Verkar kunna bli en hel del elkostnader om man vill hålla systemet igång året runt också. Belysning och så. Värme kanske går att få ned kostnaderna för via kaminlösningar med låg vedförbrukning e d.- http://www.richsoil.com/rocket-stove-mass-heater.jsp (http://www.richsoil.com/rocket-stove-mass-heater.jsp)
Den här filmen ger intressant inspiration gällande inhysning av aquaponics för den småskalige självhushållaren -
20,000 lbs of Fish + 70,000 Vegetables per 1/4 Acre ... Portable Farms Aquaponics (http://www.youtube.com/watch?v=mCCN4nq7BlQ#)
Frågan är om det kan löna sig att importera de där grejerna?
-
Ekonomin i det man odlar beror ju hela tiden på, men kilopriset på prydnadsfisk ligger ju normalt på över 1000:- kilot, men det rör sig då sällan om stora fiskar, så man får sälja fler i stället. Än så länge finns det bra med pengar i koi, prydnadskarp, det är väl en av de få arter som kan växa väldigt fort och ändå betinga ett riktigt högt kilopris. Jag odlar mest akvariefisk andra akvariedjur och akvarieväxter. Även ett akvarium där man odlar djur och växter tillsammans är ju en form av aquaponics-system.
Ja visst är det märkbara elkostnader inblandade om det ska vara "full rulle" året runt. Nackdel om man ska köra tilapia, men det går att minska konsekvenserna av det genom att ta kullar i november, och föda upp dom lite extra dyrt över vintern när de inte behöver så mycket plats, och skicka ut dom i större behållare över sommaren i växthus och sen slakta av när det blir för dyrt att hålla varmt, eller för dyrt att skjuta till nog med ljus för att växterna ska rena vattnet tillräckligt väl. Med regnbåge får man väl acceptera att tillväxten avstannar på vintern helt enkelt.
Vad gäller kräftor så har jag hört från relativt pålitlig källa om en person som födde upp Procambarus clarkii till ätklara på tre månader i 28-gradigt vatten. Fiskar och kräftor växer, om alla andra betingelser är uppfyllda, snabbare ju varmare det blir, tills temperaturökningen medför negativa effekter. Djuren har ingen termometer, många vanliga "experter" glömmer bort eller saknar insikt i detta, det är enkla naturlagar som påverkar temperaturtoleransen, och även om 28 grader kanske inte är praktiskt tillämpbart att odla flodkräftor på så kan det vara så att den temperatur som i praktiken ger bäst tillväxt är så hög att de flesta biologer och traditionella kräftodladre skulle hävda att den temperaturen skulle leda till att kräftorna dog.
-
Intressant. Teoretiskt skulle man kunna odla kräftor och fisk riktigt intensivt året om bara man håller hög temperatur i vattnet mao? Med veduppvärming borde väl priset kunna gå ned bara man lyckas hitta rätt balans i eldning mot temperatur. Varför kan man inte få regnbågar att växa vintertid också?
Hade ingen aning om att det odlades louisianakräftor i Sverige, ej heller tilapia.
Hittade föresten den här filmen om hur man bygger en "Rocket Mass Heater". Killen gör det i en biodome där han kör aquaponics. Området har vinter. Men om han kan elda så att han kan odla och få fisken att växa året om vet jag inte.
https://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=_DhCRUMxnNM#! (https://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=_DhCRUMxnNM#!)
-
Självklart går det att odla fisk och kräftor året runt om man har varmt vatten året runt, även regnbågar. Man får då inte solljus nog att odla växter särskilt effektivt, men om man vill odla aquaponiskt kan man i växthus komplettera solljuset och värmen med artificiell belysning, som avger både ljus och värme.
Struntar man i växterna på vintern går det att värma med ved ja. Grovt räknat, avrundat går det ungefär en kWh för att värma en kubikmeter vatten en grad, och en liter ved, inräknat mellanrummen i vedtraven, ger väl ca en kWh när man räknad med lite förluster, rätta mig någon om jag har fel.
En IBC-tank rymmer bara en kubikmeter, så varje liter vedtrave ger en hel grads höjning, mer än 5 grader ska man inte häja temperaturen för fiskar på en begränsad tidsrymd, ska man höja mer än 5 grader gör man det bäst genom att höja tempen 2-3 grader om dagen, en "snabbhöjning" klarar de flesta alldeles utmärkt, men att upprepa en sådan process om och om igen en hel vinter är inte bra.
Stor vattenvolym är bra på så många sätt, om man har ett system med 10 IBC-tankar, går det 10 "liter ved" för att höja en grad, och temperaturen om de står i samma utrymme sjunker nästan lika mycket långsammare. I den storleksordningen tror jag att det börjar börjar kunna bli praktiskt med veduppvärmning, eftersom man kan elda 30 liter ved eller till och med lite mer varje dag, och systemet kan tåla att man låter bli att elda någon dag även om det är riktig kallt ute, om det inte står utomhus eller alltför oisolerat.
Kräftorna var en kull som drogs upp på kul, Tilapia odlas sporadiskt som akvariefiskar, och en del personer provodlar ibland för matfiskproduktion.
-
Oj, ser att jag missat ett svar här. Tack för det. Vi har hittat lokaler i en källare inne i stan som vi kanske kan testa lite aquaponics i nu. Får se om vi går i mål. :)
En fråga som dykt upp är hur man gör med slakt och försäljning? Måste man ha godkänd slaktlokal för fisk precis som med fågel, kaniner osv? Misstänker att det är väldigt dyrt isf. Eller kan man klara sig om man bara odlar kräftor och säljer dem levande till slutkund?
-
Tyvärr kan jag säga säkert, men generellt har reglerna för fisk varit betydligt mindre besvärliga att uppfylla än för andra djurslag, så länge man inte ger sig in på förädling av produkten.
Överlag förändras regler ganska snabbt numera, så man får kolla upp vad som gäller och vad som är "på tapeten" innan man drar på sig stora kostnader. Allt går ju inte att kolla upp vad som kommer att hända, men jag tror man gör sig själv en tjänst om man kollar med personal på berörda myndigheter vad som gäller och vad de stör sig mest på, och passar på att vara lite trevlig på en gång.
Sist jag snabbkollade vid vilken omfattning man behöver tillstånd för fiskodling för miljöpåverkan var det vid en årsproduktion på 5 ton, nu ser det ut som gränsen har delats upp, och man ska göra en miljökonsekvensbeskrivning och lämna in, plus en anmälan, om man planerar att förbruka mellan 1,5 och 40 ton foder per år. Över 40 ton foder per år behöver man dessutom söka miljötillstånd för.
För övrigt kan man ju sälja fisk levande också, om de har eller kommer att kräva godkänd slaktlokal. Inte bara för direkt konsumtion, utan även sättfisk.
-
Tyvärr kan jag säga säkert, men generellt har reglerna för fisk varit betydligt mindre besvärliga att uppfylla än för andra djurslag, så länge man inte ger sig in på förädling av produkten.
Överlag förändras regler ganska snabbt numera, så man får kolla upp vad som gäller och vad som är "på tapeten" innan man drar på sig stora kostnader. Allt går ju inte att kolla upp vad som kommer att hända, men jag tror man gör sig själv en tjänst om man kollar med personal på berörda myndigheter vad som gäller och vad de stör sig mest på, och passar på att vara lite trevlig på en gång.
Sist jag snabbkollade vid vilken omfattning man behöver tillstånd för fiskodling för miljöpåverkan var det vid en årsproduktion på 5 ton, nu ser det ut som gränsen har delats upp, och man ska göra en miljökonsekvensbeskrivning och lämna in, plus en anmälan, om man planerar att förbruka mellan 1,5 och 40 ton foder per år. Över 40 ton foder per år behöver man dessutom söka miljötillstånd för.
För övrigt kan man ju sälja fisk levande också, om de har eller kommer att kräva godkänd slaktlokal. Inte bara för direkt konsumtion, utan även sättfisk.
Låter ju positivt faktiskt. Med aquaponics inomhus i tankar kan det väl inte bli så svårt med miljökonsekvensbeskrivningen för allt spill återvinns ju via växterna? =)
Nä, men det är nog klokt att jämföra med möjligheten att producera sättfisk eller kanske t o m akvariefisk i sammanhanget. Eller levande kräftor till restauranger kanske. Jag litar inte på myndigheterna i detta... har hört alldeles för många skräckhistorier om SLV osv. Tigerräkor,ekologiskt framtagna, tänker jag vore en cool grej med... till sushirestauranger och så. Vet inte om det är möjligt.., men coolt vore det. :)
Fast jag blev lite beklämd när jag hörde det här radioinslaget från kattastrand idag - http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=240&grupp=5365&artikel=4965238 (http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=240&grupp=5365&artikel=4965238). 10 000 kvm odlingsyta tycker de att man ska ha om man ska leva på aquaponics. Mina lönsamhetsförväntningar har definitivt sänkts.
-
Det är klart att det måste vara industriell skala om man ska hålla på och dra fram abborre. Jag får tacka för länken, jag hade inte hört inslaget förut. Om det är kattastrand man räknar från förstår jag att Europa ligger långt efter med aquaponics.
Jag ser inte att de använder belysning, de förlänger säsongen lite med växthuset, ja och abborre finns det gott om i många svenska sjöar. Ska man leva på att sälja sand i öknen får man vara en duktig entreprenör.
Aquaponics kräver om det ska ha rimlig ekonomi, att man förklarar för köparna av produkterna att de har högre värde än det konstgödda besprutade som går att köpa i närmsta affär, eller den fisk som man inte bör äta mer än ett fåtal gånger om året om man inte är på ålderns höst.
Visst går det att odla jätteräkor, efter vad jag hörde fanns det en uppfödning av sättindivider i Sverige förut iaf, av Macrobrachium rosenbergii. Arten har ur produktionssynvinkel mycket intressant livscykel. Honorna släpper ifrån sig stora antal larver, som lever plankotniskt. Ett tag kräver dessa ganska kontrollerad miljö och bräckvatten, men de kan hållas väldigt tätt. När de omvandlas till bottenlevande flyttas de till sötvatten och kan upp till en viss storlek hållas mycket tätt. Jag har för mig att det rör sig om 4-5cm längd. Från den storleken och uppåt blir de extremt utrymmeskrävande på grund av aggressivitet, de får då i en aquaponisk odling antingen säljas som sättindivider eller födas upp tillsammans med någon väl utvald fisk. Förut 10-15 år sedan kunde man köpa sättindivider hos akvariegrossist från den svenska uppfödningen. Hos grossisten kostade de 20:-+moms i 4-5cm-klassen. De akvarister som skaffade en sådan och födde upp kommer garanterat ihåg den, fascinerande djur. Inget man försörjer sig på i enbart inomhusodling av vuxna individer som mat.
-
Ja, det verkar som att det finns ett antal blinda fläckar hos kattastrand. Enligt fler jag chattat med går det absolut att tjäna bättre pengar på aquaponics än deras kalkyler visar.
20kr per individ av jätteräkor låter ju inte som så jättedåligt betalt t ex. ;)
Ihop med tilapia kanske?
-
Ja, det verkar som att det finns ett antal blinda fläckar hos kattastrand. Enligt fler jag chattat med går det absolut att tjäna bättre pengar på aquaponics än deras kalkyler visar.
20kr per individ av jätteräkor låter ju inte som så jättedåligt betalt t ex. ;)
Ihop med tilapia kanske?
Till akvarie-branschen är det en begränsad marknad för små jätteräkor, de har gått under benämningen mördarräkor. Det finns akvarie-räkor som är något mindre värda, men mycket lättare att odla. Ja, det är klart, det finns akvarie-räkor som är dyrare också. Det finns kort sagt hur mycket som helst man kan odla och sälja till akvariebranchen.
-
Hej!
Om cirka ett år så kommer jag att ha produktionssiffror från en småskalig aquaponisk tilapia och grönsaksodling att dela med mig av. Har byggt ett 80 m2 kupolformat (förhoppningsvis mycket energisnålt) växthus på Berga Naturbruksgymnasium i Haninge. se www.growingspaces.com (http://www.growingspaces.com) så ser ni modellen (33 fot diameter). Här kommer jag under vintern att bygga en demonstrationsanläggning för att börja få lite produktionsdata för svenska förhållanden. Från slutet maj kommer jag att ha öppet för alla nyfikna de dagar jag är där. Biobäddar och hydroponer till att börja med. Bild finns på www.kth.se/sth (http://www.kth.se/sth)
Björno
-
Hej!
Om cirka ett år så kommer jag att ha produktionssiffror från en småskalig aquaponisk tilapia och grönsaksodling att dela med mig av. Har byggt ett 80 m2 kupolformat (förhoppningsvis mycket energisnålt) växthus på Berga Naturbruksgymnasium i Haninge. se [url=http://www.growingspaces.com]www.growingspaces.com[/url] ([url]http://www.growingspaces.com[/url]) så ser ni modellen (33 fot diameter). Här kommer jag under vintern att bygga en demonstrationsanläggning för att börja få lite produktionsdata för svenska förhållanden. Från slutet maj kommer jag att ha öppet för alla nyfikna de dagar jag är där. Biobäddar och hydroponer till att börja med. Bild finns på [url=http://www.kth.se/sth]www.kth.se/sth[/url] ([url]http://www.kth.se/sth[/url])
Björno
Wow, vad kostade det att få upp den? Jag har fått tag i ritningar på en biodome och det är möjligt att det blir en sådan också så småningom. Ett studiebesök från Norrköping i maj kan mycket väl tänkas gå för sig. =)
Fishyerik: Ja, vi är intresserade av att odla vad som helst i tanken som generar skäliga inkomster och som passar med våra tillgängliga resurser. Vad är egentligen inte så noga. =)
-
Hej!
Växthuset i sig kostar ca 150 000 kr, frakt ca 20 000, bygglov 20 000, bottenplatta av grus mm. Totalt räknar vi med att lägga mellan 250-300 kkr på den. Vilket är ganska konkurrenskraftigt om man jämför med ett standardhus av samma storlek. Preliminära beräkningar pekar på en energikonsumtion under 10 000 kwh/år för att hålla 20 grader och belysning på växterna. Ganska hyfsat. Ska bli spännande att se om verkligheten stämmer med beräkningarna.
Man kan bygga själv (vi fick hjälp vilket sparade massor med tid) för att minska kostnaderna. Gjorde en gång en beräkning att materialet inköpt i Sverige skulle gå på ca 50 000 kr, resten är arbete samt fläktar, solpaneler mm. Kåken ifråga finns ju i olika storlekar. Sedan tillkommer ju uppvärmningsanordning vilken man nu föredrar. Vi kommer att bygga fler växthus (inte säkert att det blir kupoler) för att testa olika energi-variationer som solpaneler, värmepumpar, energilagrande väggar mm.
Vi leker med tanken på att testa perenn aquaponic med fleråriga växter som bananer, papaya mm. /Björno
-
Ja bananer kan efter vad jag förstått efter en aning googlande och räknande ge en avkastning på strax över 8kg/m2/år under optimala förhållanden, om jag räknat rätt. Papaya har liknande produktionssiffror.
ca 15kWh per kilo, om nu de 10 000kWh räcker för att skapa tillräckligt bra förhållanden. Bananer och papaya skulle nog vara billigare att producera ekologiskt i tropikerna med en hel stab som kontrollerar att det verkligen är ekologiskt och justa arbetsförhållanden.
Varje kilo produktion kostar ju mer energi än innehållet i en liter diesel, och behovet sammanfaller med elbristen i landet i övrigt.
Hoppas att ni på sin höjd kör de tropiska frukterna som ett mikroexperiment i det stora experimentet för att visa att det är möjligt, och inte framhåller den produktionskostnaden som typisk för aquaponics.
Energilagrande väggar förstår jag inte alls. Vatten lagrar värmeenergi, och ju mer vatten man har desto mer fisk kan man hålla/alternativt får man större buffert. Väggarna ska väl vara så isolerande som möjligt, liten massa som håller mycket luft stilla. EPS är väl det byggmaterial som kommer närmast att vara optimalt där man inte behöver släppa in ljus.
Ja kupolväxthus är väl bäst på att se showigt ut och om man vill odla saker med väldigt olika höjd, experimentell odling. Ska man producera rationellt är väl mer konventionell form bättre. Rent teoretiskt är en sfär den form som ger minst yta att isoera, men man måste ju få användning för luftvolymen för att det inte ska "löna sig" att kapa sfären på höjden, och den runda markytan gör många saker opraktiska. Man kan ju få mindre yta (som kostar isolering och värme) per odlad yta i ett större växthus helt enkelt.
Med solpaneler är det som vanligt så att när man behöver mest energi till ljus och uppvärmning finns det minst att hämta via solpaneler. Nu vet jag inte om du syftar på solceller eller solvärme, men problematiken är likvärdig. Solcellsdriven lagring av överskottsvärmen sommartid i marken om det finns sådana förutsättningar är den enda möjligheten att få solpaneler försvarbara som jag ser. Ska man inte använda energin för att flytta bort överskottsvärme under högsommaren är åretruntväxthus bland de sämsta användningsområdena för solpaneler jag kan komma på, eller har ni någon annan användning för högsommarproduktionen från panelerna?
Annars, Björn, kul att ni kommer igång med aquaponics!
-
Hej!
Som sagt, det är en forskningsanläggning där vi ska testa olika odlingskoncept och olika energikombinationer. En del siffror hoppas vi blir användbara ganska omgående, som aquaponik med grödor som sallad, tomat och fiskarter som tilapia m.fl.
Problemställningen är egentligen vad gör vi den dag vi inte kan importera bananer till 10 kr /kilo, när Spaninens grundvattenreserver har sjunkit till en nivå där konstbevattning inte längre kan ske och vi inte kan köpa billiga tomater därifrån och när diselpriset gör det olönsamt med transporter på 300 mil för vanlig sallad. Vi anser att det är viktigt att ta fram det faktiska produktionskostnaderna för produktion av de produkter vi vill ha här i sverige.
Vi avser att testa olika energikombinationer där vi kan utnyttja förnybara resurser som sol, vind, biobränslen och framför allt olika spillvärmekällor. Det finns en enorm potential som än så länge ligger ganska outnyttjad. Lagring av energi i varma väggar eller golv syftar främst till att jämna ut temperaturdifferansen mellan dag och natt under främst vår och höst för att spara energi. De vattentankar vi kommer att ha i växthuset tjänar samma syfte. För säsongslagring måste man titta mer på berglager(borrhål) för att kunna höja verkningsgraden på värmepumpar.
Problemet med att lagra värme i de tankar vi har är att vi behöver denna volym för att odla fisk i. Vi kan därför i detta fall inte ha så stora skillnader under dygnet. Kupolväxthus har en del fördelar som inte är oväsentliga. Det finns inga köldbryggor och formen i kombination med kanalplastskivor gör att man inte behöver skuggvävar. Formen gör att värmen ansamlas i en punkt vilket gör att vi kan fläkta ner den i grusbädden och utjämna dygnsdiffen. Eftersom man behöver en viss fri luftvolym över tomatplantorna för att säkerställa bra luftomsättning och undvika mögel så ger kupolformen denna fördel. Det är sant att om jag avsåg att odla tomater i hela växthuset så skulle formen vara något opraktisk. Istället väljer jag att odla lägre växter som sallader, busktomat mm på de lägre delarna och gurka och tomat på de högre.
Jag har vid ett tidigare försök i ett växthus av usel kvalitet fått en bananstock på ca 50 kilo på ca 2,5 m2 utan extra belysning. Papaya och andra perenna växter behöver en högre takhöjd än tomater.
En inte oviktig faktor i denna diskussion är att man troligen kan räkna med betydligt högre energipriser och priser på produkter som vi importerar nu. Genom att utnyttja befintliga uthålliga energi och näringskällor på smartaste sätt kan vi även i fortsättningen ha tillgång till dessa produkter./Björno
-
Björn: Har tittat på artikeln. Ser fint ut! Vad är din beräkning att tilapia/sallads-odlingen kommer att generera? Är det ekonomiskt försvarbart för entreprenörer att satsa på detta redan nu?
-
Hej!
Man har ju odling av både tomat och sallad i Sverige och man får väl anta att dom drivs med lönsamhet. Aquaponic är ju ett sätt att tillföra näring till odlingen och fisken har ju ett ganska högt värde/yta jämfört med växter så det borde vara lönsamt. Men som sagt, det är bara en teori innan det är testat "live". Den som odlar får se. Jag testar systemet för att jag tror på det både ur produktions och hållbarhetsaspekt. Lönsamheten kommer nog till stor del att vara avhängigt av hur man säljer sina produkter (direkt till kund, via grossist mm) och om man vidareförädlar eller säljer råvaran direkt.
Ha en god jul!/Björno
-
Hej,
Är det någon som vet om/var man kan beställa mini-kit av aquaponics-system för innomhusbruk? Jag tänker på enklare system som inte har ätbara fiskar utan snarare akvariefiskar. Eller om någon har byggt om ett akvarium på ett smidigt sätt, eller på något sätt har erfarenhet från mindre aquaponics-system? Tips på fiskar etc.
Mvh Lovisa.
-
Hej,
Är det någon som vet om/var man kan beställa mini-kit av aquaponics-system för innomhusbruk? Jag tänker på enklare system som inte har ätbara fiskar utan snarare akvariefiskar. Eller om någon har byggt om ett akvarium på ett smidigt sätt, eller på något sätt har erfarenhet från mindre aquaponics-system? Tips på fiskar etc.
Mvh Lovisa.
Hej!
Jag känner inte till något färdig aquaponiskt system att köpa i Sverige, det finns väl bland annat i USA, de är oftast riktigt dyra och jag tror frakten överträffar materialkostnaden. Frågan återstår om de är bättre än vad man kan bygga själv om man är något händig.
Det är inte så extremt komplicerat att bygga något själv, ska man ha det i vanlig bostadsmiljö får man dock vara väldigt noggrann med att designa och bygga så att det inte kommer vatten på golvet.
Om du ska ha fiskarna enbart för gödning av växterna så ska du välja fiskar som har så lätt som möjligt att trivas i den miljö du tänkt dig, och sen beror det på vilken storlek på anläggningen du tänkt dig.
-
Hej,
Jag är sugen, men på en total hobbynivå och med primärt syfte att få en självbevattnande och självgödslande odling inomhus. Kan det här vara ett alternativ? Jag har googlat en hel del och ser att många bygger "ett tak" av odlingsutrymme ovanpå ett akvarium. SÅ antingen en sån eller långa rör där jag kan ha växter i hål i rören... Blir det väldigt fuktigt inne av att ha en sån här odling? På många bilder ser vattnet ganska smutsigt ut, och jag inser att det är lite av vitsen, men om man har liten skala med några akvariefiskar, tror ni att det kommer behöva se smutsigt ut eller kan man få det att se ut som ett "snyggt akvarium"? Jag hade akvarium när jag va liten och ibland efter en längre semester luktade det lite kymigt, kan man ha en någorlunda luktfri aquaponic?
Hoppas att nån kan dela med sig av egen erfarenhet...
-
Det går absolut att göra som du tänker. Jag har haft en sådan inomhusanläggning i två år. Inga besvär med lukt eller fukt. Utom när basilikan blommade, det luktade faktiskt lite kymigt.
Min anläggning bestod av ett 240-litersakvarium (större än vad som behövs), med en dammpump i, som pumpade vatten upp i en plastback (typ förvaringsback man kan köpa lite varstans, ca 35 cm hög) som innehåller grus/lecakulor el dyl (inte jord!). Pumpen går på timer. Jag monterade ett överloppsrör som hindrar plastbacken från att bli överfull. I botten finns småhål som dränerar backen långsamt när timern stängt av pumpen.
Jag har mest odlat basilika i den, som har haft tillskottsljus.
Nu har jag större planer på gång
-
Jag tänkte bygga ihop ett liknande system som på följande länk:
http://www.wikihow.com/Make-an-Indoor-Aquaponics-System (http://www.wikihow.com/Make-an-Indoor-Aquaponics-System)
Men jag undrar om någon kan rekommendera en bra butik som säljer rör, t-kopplingar, elbows och genomföringar i olika diametrar?
-
Jag tänkte bygga ihop ett liknande system som på följande länk:
[url]http://www.wikihow.com/Make-an-Indoor-Aquaponics-System[/url] ([url]http://www.wikihow.com/Make-an-Indoor-Aquaponics-System[/url])
Men jag undrar om någon kan rekommendera en bra butik som säljer rör, t-kopplingar, elbows och genomföringar i olika diametrar?
Hej Fingret.
det tog mig ett tag att hitta en bra butik för kopplingar själv, men här har du en länk.
http://www.aquawarehouse.se/shop/index.php (http://www.aquawarehouse.se/shop/index.php)
Jag håller på att köpa in mig på utrustning för att starta upp ett system själv - grejjerna kostar ju lite :/
-
Jag blir ju sugen på det här. Har suttit och kollat på youtube filmer och blivit inspirerad. Så har jag fått ett 250l akvarium av far o mor, dom har tröttnat.
Men hur är det nu med plast och silikon? Hur mycket läcker vanliga pvc rör gift? hur mycket läcker silikonet i ett akvarium? damm matta och byggplast?
Jag antar att det inte är ett stort problem gemfört med annat vi gör idag, men ändå kanske inte bra? Är det någon som har någon kunskap eller reflektioner? Skall ni Björno ta några sådanńa prover i er fisk? Eller kanske i perenner så man ser vad som händer över tid?
Man kan ju använda gammeldags rör dom där gjutjärnsavloppsrören som är så träliga att såga i :) Och gamla badkar finns det ju gott om. Vad säger ni?
-
Jag blir ju sugen på det här. Har suttit och kollat på youtube filmer och blivit inspirerad. Så har jag fått ett 250l akvarium av far o mor, dom har tröttnat.
Men hur är det nu med plast och silikon? Hur mycket läcker vanliga pvc rör gift? hur mycket läcker silikonet i ett akvarium? damm matta och byggplast?
Jag antar att det inte är ett stort problem gemfört med annat vi gör idag, men ändå kanske inte bra? Är det någon som har någon kunskap eller reflektioner? Skall ni Björno ta några sådanńa prover i er fisk? Eller kanske i perenner så man ser vad som händer över tid?
Man kan ju använda gammeldags rör dom där gjutjärnsavloppsrören som är så träliga att såga i :) Och gamla badkar finns det ju gott om. Vad säger ni?
PVC ska inte vara någon fara, i stort sett alla akvaponiksystem innehåller ju pvc rör. Dessutom har jag inte hittat någon studie som stödjer teorin om att PVC skulle släppa ut gifter i vattnet. Silikon däremot kan jag inte uttala mig om, själv byggde jag mitt system med enbart PVC rör och plasttankar. Kolla bara så det är märkt 1, 2, 3 eller 4 på plasten, högre än så kan vara riskabelt. Fast med tanke på att vi människor ständigt utsätter oss för olika typer av plaster så betvivlar jag att det är någon fara. Senast igår kikade jag på tandkrämstuben och den är märkt med en sjua, ändå använder vi innehållet två gånger om dygnet livet ut...
Några bilder på mitt lilla bygge, ett CHOP system.. första bilden blev visst vänd åt fel håll.
(https://dl.dropboxusercontent.com/u/167524/AP2/1.jpg)
(https://dl.dropboxusercontent.com/u/167524/AP2/2.jpg)
Och några veckor senare när jag cyclat systemet. Lite grönt börjar titta upp.
(https://dl.dropboxusercontent.com/u/167524/AP2/3.jpg)
-
Björno:
Är detta du? =)
https://www.youtube.com/watch?v=XaKioHCq3sc (https://www.youtube.com/watch?v=XaKioHCq3sc)
Hur går det uppe i Haninge med aquaponicsandet? =)
-
Är det någon som känner till litteratur eller internetinformation om aquaponics? Jag är i synnerhet intresserad av system som passar för vårt klimat utan att ha ett växthus.
Den här ramlade jag in på igår - https://www.frostyfish.com/ (https://www.frostyfish.com/)
Har du någon gammal frysbox liggande kanske det kan vara något? =)
-
Hejsan,
Jag är ny här på forumet och passar på att säga hej :)
I sommar har jag möjlighet att gå från ett litet system (240 L tank) till större (10.000 L tank) och undrar ett par saker:
Har någon av er provat Stör som fisk i systemet?
Tänkte även se om det går att få tag i Blå Tilapia här i Sverige, och i så fall var.
Har också funderat på att köra med Myxocyrinus Asiaticus då den blir så pass stor och gillar våra temperaturer, någon som provat? ;D
-
Vore kul att se en bild på ditt system Johan! 240liter är dubbelt så stort som mitt iaf. =)
-
Måste tyvärr säga att jag har tömt ur mitt 240 för tillfället och har just nu ett saltvattensprojekt i det karet så det är inte så mycket att titta på tyvärr...
-
Hejsan,
Jag är ny här på forumet och passar på att säga hej :)
I sommar har jag möjlighet att gå från ett litet system (240 L tank) till större (10.000 L tank) och undrar ett par saker:
Har någon av er provat Stör som fisk i systemet?
Tänkte även se om det går att få tag i Blå Tilapia här i Sverige, och i så fall var.
Har också funderat på att köra med Myxocyrinus Asiaticus då den blir så pass stor och gillar våra temperaturer, någon som provat? ;D
10.000 literstank?
Antar att du startat upp den nu och är nyfiken på att höra mer om det projektet.