Alternativ.nu
Övriga ämnen => Skogsbruk => Ämnet startat av: timmyyeah skrivet 25 sep-09 kl 17:24
-
Hej
Jag har en liten sommarstuga med väldigt liten tomt, precis utanför är en stor skog. Jag brukar plocka nedfallna och gamla grenar från avverkning flera år tillbaks. Som jag sågar upp till ved o eldar med.
Får jag göra så?
Vad jag läst i allemansrätten så får man ta nedfallna pinnar och så, men i hur stor mängd? Får jag ta till min hushållsuppvärmning i stugan? Vad räknas som gren kontra virke? Vore bra att känna till det juridiska i detta.
Har ingen aning om vem som är markägare, men när jag vet ska jag naturligtvis kontakta honom/henne och fråga om det är okej.
mvh
/Timmy
-
Jag vet inte var gränser går, men för mig är det okej om nån vill plocka pinnar för att grillakorv på en brasa från min skog, men inte kånka hem för att värma huset med, då skulle jag vilja ha upprättat kontakt med personen i fråga innan jag ertappar någon med skottkärra eller bilssläp i min skog... O jag ären ilsken finska.. ;D ;D
-
Det är knappast tillåtet att värma sin stuga med ved från annans mark. Vart gränsen går vet jag inte, men du lär ha passerat den med råge
-
Om någon plockar en pinne i skogen men ingen vet om det, har någon då plockat en pinne i skogen?
-
Om någon plockar en pinne i skogen men ingen vet om det, har någon då plockat en pinne i skogen?
Det är ju samma sak som om man snor vad som helst, blir det stöld först när rättmätiga ägaren upptäcker det?
Jag bor granne med ett antal backstugsittare, så jag vet att man ofta måste säga ifrån för att det ska sjunka in i skallen på dom, om ens då.
I det här fallet är det tydligen inte frågan om enstaka pinnar, utan om systematiskt vedhämtande.
-
Det är ju just det som är grejen! >:(
Om jag vet att Nån plockar plockar några pinnar ur skogen är det okej. Men om Nån inget säger, då misstänker jag nog att Nån har nåt att dölja, tex. att det inte bara är några pinnar ur skogen...
-
Vet du vad - jag tror inte skogsägaren skulle missunna dig att plocka ved på ett hygge - Om du bara frågade först.
Och vill ägaren ha betalt så är det inte många kronor. Jag har en granne som jag inte skulle låta köpa något av mig alls....han har nämligen trampat över gränsen bokstavligen ganska många gånger. Kört sönder vägar m grävskopa och mc, kört sönder vall, eldat skräp på samma vall...Den mannen har sumpat all välvilja från min sida.
-
Intressant fråga!
Jag skulle sätta nivån till att man får ta nedfallna kvistar/klena torrträd för det man tillfälligt förbrukar ute i skog och mark. (brasa för matlagning/värme).
Allt utöver detta, tex att köra hem ett släpvagnslass med ved till stugan ingår defenetivt inte i Allemansrätten.
Markägare brukar dock vara glad om någon vill rensa bort klenvirke från tex röjning av åkerkanter - men man frågar naturligtvis
om det är ok.
Hör liksom till "normalt folkvett" om ni förstår vad jag menar,,,,
-
En annan aspekt är att hyggesavfall, kottar och barr innehåller en hel del växtnäring.
På magra marker blir marken långsiktigt utarmad om man tar bort hyggesavfallet efter slutavverkning.
Gallringsavfall och naturligt kvistfall bör alltid lämnas kvar att förmultna.
-
En annan aspekt är att hyggesavfall, kottar och barr innehåller en hel del växtnäring.
På magra marker blir marken långsiktigt utarmad om man tar bort hyggesavfallet efter slutavverkning.
Gallringsavfall och naturligt kvistfall bör alltid lämnas kvar att förmultna.
Synd att skogsbolagen inte insett detta då det blir allt vanligare att de tar reda på allt ris med traktorn som sedan görs flis av...
-
Om någon plockar en pinne i skogen men ingen vet om det, har någon då plockat en pinne i skogen?
Man kan inte plocka en pinne i skogen utan att någon vet om det, den som plockar vet alltid...
-
En annan aspekt är att hyggesavfall, kottar och barr innehåller en hel del växtnäring.
På magra marker blir marken långsiktigt utarmad om man tar bort hyggesavfallet efter slutavverkning.
Gallringsavfall och naturligt kvistfall bör alltid lämnas kvar att förmultna.
Och numera har det även ett"faktiskt värde" i reda pengar tack vare energivedssortimentet.
Jag är dock av samma åsikt som dig Foppa.
Bättre att avverkningsresterna får återgå till ett naturligt kretslopp i form av växtnäring.
-
Och numera har det även ett"faktiskt värde" i reda pengar tack vare energivedssortimentet.
Jag är dock av samma åsikt som dig Foppa.
Bättre att avverkningsresterna får återgå till ett naturligt kretslopp i form av växtnäring.
Läste i någon sån där "skogsägartidning" som skogsbolagen envisas med att skicka hem att det kunde täcka kostnaden för markberedning om man tog vara på grot och stubbar..
-
Synd att skogsbolagen inte insett detta då det blir allt vanligare att de tar reda på allt ris med traktorn som sedan görs flis av...
Det vet dom redan, och även skogsägarna.
Men som jag skrev så undviker man i regel att ta grot (grenar och toppar) från magra marker och från gallringsavverkningar.
-
Läste i någon sån där "skogsägartidning" som skogsbolagen envisas med att skicka hem att det kunde täcka kostnaden för markberedning om man tog vara på grot och stubbar..
Det kan räcka med bara groten, stubbrytning är inte vanligt förekommande.
Det är också svårt eller omöjligt att göra en bra markberedning mad massor av ris på hygget.
Planteringen blir också besvärligare.
-
Hur är det om man återlämnar askan efter fliset, är det nån nytta med det?
-
Hur är det om man återlämnar askan efter fliset, är det nån nytta med det?
Där det är extremt försurat kanske, men det blir lätt för mycket aska
-
Hur är det om man återlämnar askan efter fliset, är det nån nytta med det?
Jodå, det har snackats i årtionden om askåterföring, men mycket mer har det inte blivit.
Problemet är hur man ska få ut askan i skogen.
Enklast vore att sprida det på hyggena när riset är borttaget, men då har gödsling flera negativa följder, som urlakning och igenväxning med sly.
Gödsla vill man helst ett eller ett par årtionden före slutavverkning, och då är det svårt att sprida askan i skogen.
-
Askåterföring har visst blivit populärt/billigt fyllandsmtrl i skogsbilvägar, vad jag fått erfara.
-
Askåterföring har visst blivit populärt/billigt fyllandsmtrl i skogsbilvägar, vad jag fått erfara.
Intressant, det har jag inte stött på. Hur är askan att köra på när den är blöt? och torr för den delen, dammar det inte? Och hur sätter den sig på längre sikt, sjunker den ner och försvinner eller hur blir det?
-
Där det är extremt försurat kanske, men det blir lätt för mycket aska
Kan du ange ett enda praktiskt exempel på det? Alltså något som kan ha någon betydelse utanför trädgårdar alltså. Förövrigt vad är för mycket?
OK jag kan säga att jag vet vad som skulle vara för mycket. Men vore ju kul att höra om du vet eftersom du säger att du vet?
-
Jodå, det har snackats i årtionden om askåterföring, men mycket mer har det inte blivit.
Problemet är hur man ska få ut askan i skogen.
Enklast vore att sprida det på hyggena när riset är borttaget, men då har gödsling flera negativa följder, som urlakning och igenväxning med sly.
Gödsla vill man helst ett eller ett par årtionden före slutavverkning, och då är det svårt att sprida askan i skogen.
total sammanblandning av begrepp och effekt. Någon urlakning från aska på hygge med markväxter hur skullle det gå till? Igenväxning av sly från askåterföring hur skulle det gå till?
Det är inte alls svårt att sprida aska ett par årtionden före slutavverkning.
Askåterföring och gödsling är som att blanda gin och tonic. Gin ger en jäkla effekt och tillsamans ger det en smygande effekt. Aska och gödsel går i och för sig inte att blanda. Fast efter varandra ger det en smygande dundereffekt.
-
Askåterföring har visst blivit populärt/billigt fyllandsmtrl i skogsbilvägar, vad jag fått erfara.
Då är det definitivt inte askåterföring. Fast som vägfyllnad förekommer det i lite tester ja.
-
Intressant, det har jag inte stött på. Hur är askan att köra på när den är blöt? och torr för den delen, dammar det inte? Och hur sätter den sig på längre sikt, sjunker den ner och försvinner eller hur blir det?
;D Man lägger inte inte ut ohärdad aska på en väg. När den sintrat läggs ett lager under vägen, ett rätt tunt lager som är en aning mjukt förta året men sen blir det givetvis som vilken väg som helst,finns ingen som ser skillanden på den vägen och andra,om man inte vet vad man ska titta efter. Tyvärr får sägas så kan det öka för askan skulle vara bäst i skogen.
-
Jodå, det har snackats i årtionden om askåterföring, men mycket mer har det inte blivit.
Rekommenderar en resa till Dalarna och söderut i Sverige. Äterkom sedan med en uppdaterad åsikt.
-
Då är det definitivt inte askåterföring. Fast som vägfyllnad förekommer det i lite tester ja.
Visst är det askåterföring om det återbördas till skogen/skogsbruket.
Detta oavsett om det används som växtnäring eller vägfyllnad.
-
Kan du ange ett enda praktiskt exempel på det? Alltså något som kan ha någon betydelse utanför trädgårdar alltså. Förövrigt vad är för mycket?
OK jag kan säga att jag vet vad som skulle vara för mycket. Men vore ju kul att höra om du vet eftersom du säger att du vet?
En del bönder sprider aska på sina åkrar för att höja PH-värdet. Men det sägs att man skall nöja sig med rimliga mängder eftersom det är ganska ordentligt basiskt
-
Visst är det askåterföring om det återbördas till skogen/skogsbruket.
Detta oavsett om det används som växtnäring eller vägfyllnad.
Naturligtvis inte. Återföring är att det ingår som en post i näringsbalansen. I en vägkropp är det deponi om än använd på kreativt sätt.
-
En del bönder sprider aska på sina åkrar för att höja PH-värdet. Men det sägs att man skall nöja sig med rimliga mängder eftersom det är ganska ordentligt basiskt
Självklart och givetvis gör då bonden en avvägning av näringsbalansen gentemot den kalkning som förekommer och ger en annan effekt . Men nu var det skog det handlade om.
-
total sammanblandning av begrepp och effekt. Någon urlakning från aska på hygge med markväxter hur skullle det gå till? Igenväxning av sly från askåterföring hur skulle det gå till?
Det är inte alls svårt att sprida aska ett par årtionden före slutavverkning.
Askåterföring och gödsling är som att blanda gin och tonic. Gin ger en jäkla effekt och tillsamans ger det en smygande effekt. Aska och gödsel går i och för sig inte att blanda. Fast efter varandra ger det en smygande dundereffekt.
Ta det lugnt med rallarsvingarna.
Det blir alltid näringsläckage från hyggen, och det blir väl inte mindre om man öser på aska samtidigt med markberedning.
Man vill ju att tillförd växtnäring ska komma träden tillgodo, men hur ska små paperpotplantor fixa det?
Följden lär bli att gräset tar över, och plantering med små rotade plantor blir nästan omöjligt.
Sen kan jag hålla med om att det borde gå att askåterföra i samband med sista gallringen, med skotare och centrifugalspridare (kanske något i stil med vad som används för kalkning).
Det kan nog hända att askåterföring kommit igång på sina håll, men i mina trakter i östra Uppland har jag inte hört talas om det ännu.
Antagligen är det vanligare i närheten av fjärrvärmeverk.
-
Ta det lugnt med rallarsvingarna.
Det blir alltid näringsläckage från hyggen, och det blir väl inte mindre om man öser på aska samtidigt med markberedning.
Man vill ju att tillförd växtnäring ska komma träden tillgodo, men hur ska små paperpotplantor fixa det?
Följden lär bli att gräset tar över, och plantering med små rotade plantor blir nästan omöjligt.
Sen kan jag hålla med om att det borde gå att askåterföra i samband med sista gallringen, med skotare och centrifugalspridare (kanske något i stil med vad som används för kalkning).
Det kan nog hända att askåterföring kommit igång på sina håll, men i mina trakter i östra Uppland har jag inte hört talas om det ännu.
Antagligen är det vanligare i närheten av fjärrvärmeverk.
Det är bara det att du uttalar dig tvärsäkert men har inte en susning och säger att det knappt förekommer, baserat på en titt ut från fönstret på en plats.
Du blandar ihop aska och gödsel säger jag igen. Det går inte att jämföra alls.
Gödsel är enkelt uttryckt kväve i detta fall, NPK som bönderna säger men här är det verkligen kvävet man är ute efter i skog.
Aska i skogsmark är en helt annan sak, bland annat är kvävemängden liasom redan förbrukad, den användes i förbräningen. Sen är det inte aska som man har från öppna spisen. Den är härdad och kan spridas, igen när markfaunan finns, även på hygget och ger en långsiktig effekt på vattnet. jonutbytet som sker är synnerligen långsiktig för att ge effekt på vattnet.
-
Jodå, det har snackats i årtionden om askåterföring, men mycket mer har det inte blivit.
Problemet är hur man ska få ut askan i skogen.
Enklast vore att sprida det på hyggena när riset är borttaget, men då har gödsling flera negativa följder, som urlakning och igenväxning med sly.
Gödsla vill man helst ett eller ett par årtionden före slutavverkning, och då är det svårt att sprida askan i skogen.
På huvuddelen av den svenska skogsmarken kan man inte räkna med att askåterföringen ska ge någon tillväxteffekt alls (på den trädgeneration som lever när den sprids, möjligen indirekt med närmast geologiskt tidsperspektiv)., eftersom tillväxten begränsas av kvävetillgången och på sina håll kanske också vatten. Att kvävegödsla något årtionde före slutavverkning är därför en etablerad metod.
Så vitt jag förstått så lakas härdad och granulerad eller pelleterad aska mycket mycket långsamt. Om man sprider den på hyggen eller i växande skog har därför liten betydelse. Att den skulle bidra till någon igenväxning av sly vid spridning på hyggen tror jag därför inte alls på.
Aska kan användas för att öka produktionen på torvmarker, där kvävetillgången i regel inte är begränsande. Det finns mycket gamla försöksytor som visar på sådana exempel. Då är det dock knappast heller frågan om askåterföring utan gödsling (men med aska som gödselmedel)
-
Äntligen lite verklighet och nån reson. Men data är nog gamla, all skogsmark påverkas positivt i tillväxthänseende. I lite äldre gallringar med god kvävebalans mycket god effekt som varar en tioårsperiod men det är egentligen den kemiska balansen som är denhelt övervägande grunden. Torvmark givetvis där ger det också stor, störst, effekt men också i all annan mark. Jag vet alla nyare mätdata som inte kan googlas fram. Det finns lite negativa effeker i svag mark men det är en missuppfattning att det skulle vara negativt. Dels finns ingen statistiksäkerhet som visar negativt och dels är det övergående då orsaken är nedbrytarna itllfälliga fest men det är ju tillgängligt kväve senare. Inte ens på pinfärska hyggen finns något N-läckage p g a aska och tre år senare blir N-läckaget lägre om aska återförts. Väldigt många marker skulle må bra av de 350 000 ton aska som produceras /år. Ja nån kan säkert googla fram 300 000 ton men det är från 2005.
-
Intressant diskussion, det här vore värt att kapa till en egen tråd :)
Nu undrade inte jag för en större skala.. Utan för eget bruk :-[
Här eldar vi med flis och funderade om vi hade nånting för att slänga tillbaks askan till våran skog (på torvmark)
-
Naturligtvis inte. Återföring är att det ingår som en post i näringsbalansen. I en vägkropp är det deponi om än använd på kreativt sätt.
OT!, men,,,,
Hörde på radion att man nu forskar runt askåterföring vid nyanläggning av skogsbilvägar nära våtmarker/vattendrag.
Gäller främst för att få ner kostnader och förbättra bärighet, men som "bonus" måste det ju även bli ett visst "näringsläckage"
från vägkroppen (eget antagande).
Sedan är det väl skillnad på "aska och aska" beroende på var den den kommer ifrån?.
-
OT!, men,,,,
Sedan är det väl skillnad på "aska och aska" beroende på var den den kommer ifrån?.
Både nej och ja
Media är definitivt den sämsta informationskällan fast det är riktigt att utlakning kan vara en pluspost men inte i näringsbalansen. Aska är inte så olika fast den är unik från resp producent. Det beror på förbränningsteknik och givetvis bränsle. Men massaindustrier, trävaruindustrier och bränslepannor är de vanligaste producenterna. Har de biobränsle klarar de nästan jämt de kriterier som finns. Kalcium, kalium, och zink etc har då en miniminivå men sen ska det inte ha nivåer av bly, kadmium, cecium etc som är högre än marken där de ska ut, enkelt uttryckt. All aska analyseras före spridning.
-
Äntligen lite verklighet och nån reson. Men data är nog gamla, all skogsmark påverkas positivt i tillväxthänseende. I lite äldre gallringar med god kvävebalans mycket god effekt som varar en tioårsperiod men det är egentligen den kemiska balansen som är denhelt övervägande grunden. Torvmark givetvis där ger det också stor, störst, effekt men också i all annan mark. Jag vet alla nyare mätdata som inte kan googlas fram. Det finns lite negativa effeker i svag mark men det är en missuppfattning att det skulle vara negativt. Dels finns ingen statistiksäkerhet som visar negativt och dels är det övergående då orsaken är nedbrytarna itllfälliga fest men det är ju tillgängligt kväve senare. Inte ens på pinfärska hyggen finns något N-läckage p g a aska och tre år senare blir N-läckaget lägre om aska återförts. Väldigt många marker skulle må bra av de 350 000 ton aska som produceras /år. Ja nån kan säkert googla fram 300 000 ton men det är från 2005.
Så vitt jag vet är det mycket svårt att påvisa någon positiv tillväxteffekt av askåterföring på "vanlig" skogsmark på 10-20 år sikt. Motivet är snarare att på mycket lång sikt försäkra sig om markens produktionsförmåga. Därmed inte sagt att askåterföring skulle vara något negativt.
-
Intressant diskussion, det här vore värt att kapa till en egen tråd :)
Nu undrade inte jag för en större skala.. Utan för eget bruk :-[
Här eldar vi med flis och funderade om vi hade nånting för att slänga tillbaks askan till våran skog (på torvmark)
Finns inte tid att svara då det är så mycket fel som sägs och lite vassare påpekande ibland behövs så de som svarar på allt tänker sig för lite :D
Privatanvändare med ett par säckar ohärdad aska är inget att bry sig om det kan man ta var som helst väl utspridd som utkastat damm. Lite utspritt på vårvinterns gräsmatta gör fint för snösmältningen och så ut med det var som helst i skogen, utspritt bara då det är ohärdat. Men inte på bärbuskar och liknande. Talar vi 3 ton/ha börjar det bli dags att diskutera mer detaljerat men sån stor flisbrännare hade du kanske inte.
-
Så vitt jag vet är det mycket svårt att påvisa någon positiv tillväxteffekt av askåterföring på "vanlig" skogsmark på 10-20 år sikt. Motivet är snarare att på mycket lång sikt försäkra sig om markens produktionsförmåga. Därmed inte sagt att askåterföring skulle vara något negativt.
Jo då. Kan det vara rester av vitaliseringsdebatten från tio år sen som påverkat tron att det inte ger effekt. Enda problemet är att under Si- index 24 kan man ibland få kortsiktigt, 10årsperioden, något under kontrollgrupperna men det är inte möjligt att dra slutsatser om detta. Minns då att nedbrytarnas tillfälliga kväveanvändning finns för framtiden där. Därför kan vissa säga för att säkra att kanhända att man på svagare mark kan få tillfällig sänkning, finns egentligen inget underlag till det. Förvirrande men så är det. ÖVer S-I 24 fins ingen tvekan alls. Ca, K och Mg ingår ju med minst 15,125 och 20 g /TS minst alltså och de är försurningsmotverkande medan B, Zn Cu, etc är vitaliserande sen fosforn med minst 7 g /kg T S, minst alltså. Tacka sjutton för att det ger effekt på omsättningen. DET ger i sin tur sen effekt på den långsiktiga kemin för våra barnbarn, Hoppar man över orsak och verkan blir det missuppfattning att inget händer rnu men är bra om 100 år. Både och ger det. Plussa sen på kväve så har man effekt i mer än 20 år till skillnad mot enbart gödsel som ger effekt i 8 år. Antingen ska det till en istid ibland eller annars måste vi vara rädda om den sura mark vi har, den debatten dog för 15 år sen men gnejs- och granitmarken är lika sur för det.
-
Hej
Jag har en liten sommarstuga med väldigt liten tomt, precis utanför är en stor skog. Jag brukar plocka nedfallna och gamla grenar från avverkning flera år tillbaks. Som jag sågar upp till ved o eldar med.
Får jag göra så?
Vad jag läst i allemansrätten så får man ta nedfallna pinnar och så, men i hur stor mängd? Får jag ta till min hushållsuppvärmning i stugan? Vad räknas som gren kontra virke? Vore bra att känna till det juridiska i detta.
Har ingen aning om vem som är markägare, men när jag vet ska jag naturligtvis kontakta honom/henne och fråga om det är okej.
mvh
/Timmy
Det är klart att du får .
Det står i allemansrätten att det är tillåtet att flocka kvistar o grenar .
ja en gren o kvist växer ut från trädet , stammen är en annan sak .
-
Det är klart att du får .
Det står i allemansrätten att det är tillåtet att flocka kvistar o grenar .
ja en gren o kvist växer ut från trädet , stammen är en annan sak .
Tack för det vettigaste svaret hitills. Men det är ungefär vad jag redan lyckats läsa mig till.
Övriga verkar mest som giriga skogsägare, och jag antar att denna jag har in på knuten inte är annorlunda. Därför vill jag ha ett mer juridiskt rätt svar. Men jag kanske borde maila nån myndighet istället.
Varesig det spelar någon roll eller ej så hämtar jag inte lass med ved ur någon annans skog. Jag går 10-50m från huset och tar det jag hittar på marken. Har inte ens nån bil eller skottkärra.
-
Giriga skogsägare? Överdriver du inte en aning där?
-
Hahah jag känner igen det där då jag haft liknande problem.
Till dej själv som privat person får du ta av skogen skafferi utan lov.
detta ÄR allemansrätten .
Sen får man inte orsaka skada på skogen så man kanske ska utöka sitt plock område :)
Plocka på du !
-
Hahah jag känner igen det där då jag haft liknande problem.
Till dej själv som privat person får du ta av skogen skafferi utan lov.
detta ÄR allemansrätten .
Sen får man inte orsaka skada på skogen så man kanske ska utöka sitt plock område :)
Plocka på du !
Men säger verkligen allemansrätten att man får fylla hela sin förbrukning från skogen? Så vitt jag förstår är den lagen till för att främja friluftslivet, inte för att fylla ut folks hushållskassa
-
Jag skulle fråga markägaren. Kanske hon/han inte har något emot det?
Det kan väl inte vara så svårt?
Allemansrätten är ganska luddig och jag brukar hellre fråga markägare en gång för mycket än för lite, grannsämja är väl värt mer än några pinnar?
Vår stallklubb ordnade tex ett möte med alla markägare pga att en del hästfolk förstörde och red på olämpliga ställen. Det hela slutade med att vi fick rida på FLER ställen än vad allemansrätten tillåter, bara vi lät bli känsliga marker. Innan mötet hotade ridförbud lite överallt pga överutnyttjad allemansrätt.
Mvh Charlotte
-
??? Är jag girig skogsägare om jag vill veta vem som plockar ur min skog och varför?
Då uppstår ju inga frågetecken.
Jag brukar inte vara avig till julgranshämtare heller OM jag får anvisa plats där det är lämpligt!! Jag vill ju i första hand kunna välja själv dom vackraste granarna..Vad finns det annars för vits att ha egen skog....?
VAR I består problemet att slå en signal till berörd skogsägare:
" Hej det är XX på torpet XX, jag undrar omdet är okej att jag plockar lite pinnar till kaminen från din skog?"
Inte undra på skogägare bli griniga och giriga om ovannämnda är alldeless förmycket begärt >:(
-
Det är väll bara att inse att alla som inte bor i hyresrätt, helst betald av soc, är giriga kapitalister och därmed lovligt byte :-X
-
Jo jag håller nog med Frances.. Även om allemansrätten ger fritt fram att plocka pinnar ur skogen så tycker jag nog att det är schysst att fråga om det är OK om man gör det på regelbunden basis..
Visst, man kan ju inte hålls och ringa runt och fråga folk om man bara är ute i skogen och ska grilla lite men om man nu går ut dagligen, eller flera gånger i veckan, för att täcka sitt husbehov av ved så är det ju rimligt att man i.a.f. säger till att man gör så..
-
Vi frågade skogsägaren som har markerna runt vårat om vi fick "städa lite" och det slutade med att vi t.o.m. fick ta nedfallna träd som blivit liggande kvar efter stormarna som följde på Gudrun och Sven. Skogsägaren var glad över att få det uppsnyggat. Träden var riktiga monsterträd några av dem och har gett oss åtkilliga kubik extra.
Nu är detta en stor skogsägare och kanske handlar det om ifall att ägaren till marken behöver utnyttja sin skog till max eller om enstaka träd och även grot bara blir liggande.
Jag hade f.ö. varit glad om nån ville komma och plocka pinnar i våra kringliggande skogar, här ser för jäkligt ut efter stormar och avverkningar.
-
Men då kommer återigen det där om att när det kan anses att markägaren haft någon som helst fördel av vedhämtningen, så får h*n arbetsgivaransvar.
-
Men säger verkligen allemansrätten att man får fylla hela sin förbrukning från skogen? Så vitt jag förstår är den lagen till för att främja friluftslivet, inte för att fylla ut folks hushållskassa
Hon bor i en sommarstuga några månader om året för i jösse namn .
-
Jag anser att det är skillnad på grenar och grenar. Allemansrätten ger oss rätten att plocka grenar som naturen/vädret fäller till marken. De grenar som skogsbruket fäller till marken ingår inte i allemansrätten och då måste man fråga lov av markägaren om man får ta dem. Så resonerar jag trots att jag inte är skogsägare. ;)
Nu skriver timmyyeah att hen vill kolla upp vad som gäller det juridiska innan hen tar kontakt med markägaren. Jag tror dock att det är lättast/snabbast att helt enkelt ringa skogsägaren och fråga om du får ta grenarna.
Dock är jag intresserad av var gränsen går rent juridiskt i detta.
-
VAR I består problemet att slå en signal till berörd skogsägare:
" Hej det är XX på torpet XX, jag undrar omdet är okej att jag plockar lite pinnar till kaminen från din skog?"
Inte undra på skogägare bli griniga och giriga om ovannämnda är alldeless förmycket begärt >:(
Kan man kostnadsfritt få fram vem som äger en viss skog på något enkelt sätt?
-
Kan man kostnadsfritt få fram vem som äger en viss skog på något enkelt sätt?
Tidigare kunde man kolla det på lantmäteriets hemsida, om det var en privat ägare. Vet inte om det går längre.
http://www.lantmateriet.se/
Annars kan man ringa kommunen och prata med dom
-
Tack!
Nu har diskussionen dragit mer åt rätt håll kanske lite tack vare ordet "girig" :)
Jag har inte haft möjlighet att kontakta markägaren då jag är väldigt sällan i stugan och däremed inte hunnit "stjäla" ::) så värst många pinnar än.
Vill ni veta mer bakgrund så är det så att ägaren till stugan(och stugorna runtomkring) jag hyr har tydligen haft någon konflikt med markägaren, och jag vill då ha lite kött på benen om diskussion skulle uppstå.
Sen blev jag även väldigt intresserad av vad som egentligen gäller ang. detta.
En intressant sak är t.ex att allemansrätten inte finns lagstadgad utan nämns bara i miljöbalken som: "Var och en som utnyttjar allemansrätten eller annars vistas i naturen skall visa hänsyn och varsamhet i sitt umgänge med den".
Självklart vill även jag ha en god grannsämja och med lite tur kanske jag även får hjälpa till att gallra den täta ungskogen utanför.
Ett mail är skickat till naturvårdsverket, så ett svar kanske är på väg.
-
Kan man kostnadsfritt få fram vem som äger en viss skog på något enkelt sätt?
Det kostar inget att få fram de uppgifterna.
Jag brukar först kolla på en ekonomisk karta (vi har dem på biblioteket i min kommun) för att få fram den aktuella fastighetsbeteckningen, ex Storskog 1:1. Sedan ringer jag Byggkontoret och frågar vem som äger stället. Eller så besöker jag Byggkontoret och tittar på deras karta.
Men det är viktigt att kolla på en karta för ibland kan en skogsägares fastighet ha en kil in i en annan ägares marker. Rätt viktigt att kolla så man verkligen frågar rätt ägare.
-
Vi giriga skogsägare har en annan metod att ta reda på vem som äger en viss skog.
Vi brukar fråga någon granne om vem som äger skiftet vid sjön/motorvägen/det röda huset eller where ever det ligger. Infödingarna brukar ha stenkoll.
Och det är varken besvärligt eller dyrt, tvärom, väldigt trevligt,man brukar få en kopp kaffe på köpet :)
-
Okej tack för svaren nu vet jag var jag ska spana :). Men vad tror ni de stora skogsbolagen säger om jag ringer och frågar om jag kan plocka rätt på nån björkbit efter röjning/avverkning som ligger kvar? Spontant tror jag de kommer neka av den anledning att de tänker på miljön, värnar om naturen och påpekar att död ved är viktig för den biologiska mångfalden. De tjänar inget på att jag plockar ved, däremot tjänar de på att framstå som miljövänner när de lämnat fin björk att ruttna bort som hem för insekter på deras markberedda kalhyggen som blir planterade med "optimerade" tallar från laboratoriet av slarviga skolungdomar... :P
-
Måste bara berätta om detta att ha koll på andra. Jag har mött 2 skogsägare som inte hade koll på sina egna gränser. När jag närmar mig min ”offer” brukar jag även kolla upp ägarna till grannfastigheterna. Jag har alltså stått i skogen och pekat med hela handen och sagt att din granne äger det där och att gränser går här. Den ene försökte sätta emot men efter att jag pekat både på kartan och i terrängen ”vägen går där och höjden ligger där – gränsen skär in vid mossen”… typ så. Den andre erkände att han inte hade koll var hans gränser gick. Lite tröttsamt att behöva förklara. Jag vet ju att jag har rätt. ;)
-
Humle, jag tror att det kan variera hos skogsbolagen, om man får ta en "björkbit" eller inte. Bäst är att ringa och fråga efter lunch när de fått en matbit i magen. ;)
-
Större skogsägare och skogsbolag brukar ha en tillsyningsman eller liknande som har bra koll på läget, fråga därför efter honom i första hand. Be sen honom stanna till nästa gång han passerar/kollar skogen och så kan ni komma överens om vad som får tas eller inte röras.
-
Skogsfolk ringer väl lämpligast till Skogsstyrelsen för att få ut ägaruppgifter - eller Lantmäteriet.
Kräver dock att man vet fastighetsnumret, men det går att få fram på Lantmäteriets hemsida.
Hoppar vi över till innebörden med allemansrätten, så vill jag minnas att den har sina grunder i en "sedvanerätt" från gamla tider, där "resenärer till fots" skulle ha möjlighet att plocka bla grenar kvist i syfte att använda detta som bränsle till värme/matlagning.
Någon fler som sitter inne med samma info?,,,,
-
Utan att veta har jag alltid antagit att allemansrätten har sina grunder i det gamla "allmänningssystemet".
-
Vilken dimension har en kvist respektive gren?
Per fällde en rejäl frötall på min mark - rakt på en telefonledning varpå telebolaget sågade av grenar för att komma åt tråden. "Grenarna" motsvarade sisådär 2-3 kubikmeter och det dröjde innan vi fick den uppsågad o hemtransporterad pga att den låg så tossigt till.
Om sommarstugeägaren vars tomt låg 3 m från tallen hade tyckt att här gäller allemansrätten hade jag alltså blivit av med en 10-del av mitt eget vedbehov.
Jättekul....
Grannarna hade däremot om dom frågat fått ta de klenare grenar som vi lämnade kvar.
Dom är ok även om dom sitt första boendeår spikade upp en trädkoja i avverkningsklara granar - då var pappa mindre nöjd men det redde ut sig.
-
Hej!
Allemansrätten är ursprungligen till för att skydda markägaren, det talar om vad man får ta/göra- resten ät förbjudet! Vad avser ursprungsfrågan- nedfallna kvistar/grenar får plockas!
Tolkningen är nog olika beroende på vem som äger marken....
Det kan nog diskuteras om avsågade/avhuggna grenar är att anses som nedfallna!! De är ju idag ett inte försumbart värde i groten- och som svar till någon i ett tidigare svar- gängse är att endast ta ut grot en gång på en omloppstid i skogen, samt inte alls på magra/näringsfattiga marker!
mvh/ Bosse
-
Skogsfolk ringer väl lämpligast till Skogsstyrelsen för att få ut ägaruppgifter - eller Lantmäteriet.
Kräver dock att man vet fastighetsnumret, men det går att få fram på Lantmäteriets hemsida.
Hoppar vi över till innebörden med allemansrätten, så vill jag minnas att den har sina grunder i en "sedvanerätt" från gamla tider, där "resenärer till fots" skulle ha möjlighet att plocka bla grenar kvist i syfte att använda detta som bränsle till värme/matlagning.
Någon fler som sitter inne med samma info?,,,,
Ja i princip. Det finns knappast något som tyder på att allemansrätten skulle ge någon obegränsad rätt att samla ihop grenar och kvistar för att släpa hem. Däremot för att göra sig en brasa när man är ute i skogen osv.
Jag förstår inte heller vad det är för text de som påstår att grenar är allmän egendom hänvisar till. Allemnansrätten finns inte definierad i lag.
-
Här är en bra länk som belyser de riktlinjer som finns reglerade i och utanför lagen
http://74.125.77.132/search?q=cache:zSUR6osjO1IJ:www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-8161-6.pdf+allemansr%C3%A4tten+vad+s%C3%A4ger+lagen&cd=1&hl=sv&ct=clnk&gl=se
Så här står det tex på sidan 60
Mindre nedfallna
grenar och kvistar räknas inte som vindfälle och
kan plockas, till exempel som bränsle för tillåten
eldning.
-
"Saxat fr nätet",,,,,,
ALLEMANSRÄTTEN
Är en sedvänja sedan många hundra år och gav en person rätt att färdas från en plats till en annan, till fots, till häst eller med båt,
över andra personers land eller vatten. Under färden fick man övernatta, en natt på en plats, göra upp en eld och då endast använda
kvistar som låg på marken. Man fick även plocka vilda bär och svampar till sin måltid. Denna unika rätt finns kvar än idag och det är
detta som gör att vi fritt kan röra oss ute i vår underbara natur. Men denna rätt innebär också skyldigheter för alla som vistas ute i
naturen. Man måste visa hänsyn mot alla som bor eller vistas ute samtidigt, mot alla djur, levande växter och träd. Detta är särskilt
viktigt under våren och försommaren, då alla djur har ungar.
Allemansrätten kan sammanfattas genom några få ord: "Se, men inte synas, höra, men ej bli hörd och lämna inga spår efter dig".
Följer man dessa enkla regler, kommer man inte i konflikt med varken djur, natur eller människor.
Ungerfär som jag kommer ihåg det,,,,, men återkom gärna när ni hittar något i AR som medger "vedfångst" utan markägares tillåtelse för uppvärmning av permanenta bostäder likväl som fritidshus, mm.
-
]
Ungerfär som jag kommer ihåg det,,,,, men återkom gärna när ni hittar något i AR som medger "vedfångst" utan markägares tillåtelse för uppvärmning av permanenta bostäder likväl som fritidshus, mm.
Det finns inget som i detalj beskriver det du frågar efter men det som kan ha betydelse i frågan är om veden man plockar är av ekonomisk betydelse för markägaren eller inte, men då måste man troligen komma över en betydande mängd som annars kunde tänkas ha gått till flistillverkning eller dyl.
Det enda som nämns vad gäller vedfångst är att det skall vara nedfallna grenar(man får inte bryta från växande träd eller buskar) och att eldningen skall vara laglig. Vindfällor är undantagna från rätten att ta ved i skogen.
Det är alltså enligt ovanstående lagtext utan betydelse om det är en person som plockar till flera brasor i sin sommarstuga eller om det är 15 personer som plockar till varsin grillbrasa bara det sker på ett sätt som inte skadar naturen eller markägarens ekonomi.
Källa;http://74.125.77.132/search?q=cache:zSUR6osjO1IJ:www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-8161-6.pdf+allemansr%C3%A4tten+vad+s%C3%A4ger+lagen&cd=1&hl=sv&ct=clnk&gl=se
-
Det finns inget som i detalj beskriver det du frågar efter men det som kan ha betydelse i frågan är om veden man plockar är av ekonomisk betydelse för markägaren eller inte, men då måste man troligen komma över en betydande mängd som annars kunde tänkas ha gått till flistillverkning eller dyl.
Det enda som nämns vad gäller vedfångst är att det skall vara nedfallna grenar(man får inte bryta från växande träd eller buskar) och att eldningen skall vara laglig. Vindfällor är undantagna från rätten att ta ved i skogen.
Det är alltså enligt ovanstående lagtext utan betydelse om det är en person som plockar till flera brasor i sin sommarstuga eller om det är 15 personer som plockar till varsin grillbrasa bara det sker på ett sätt som inte skadar naturen eller markägarens ekonomi.
Källa;[url]http://74.125.77.132/search?q=cache:zSUR6osjO1IJ:www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-8161-6.pdf+allemansr%C3%A4tten+vad+s%C3%A4ger+lagen&cd=1&hl=sv&ct=clnk&gl=se[/url]
Det du refererar till är inte någon lagtext. Det är ett försök att beskriva rättsläget. Utifrån grunderna för allemansrätten, dvs att färdas över annans mark och i samband med det exempelvis göra upp eld finns knappast något stöd för att det skulle vara tillåtet att samla in ved för att värma sin sommarstuga eller annan bostad. Dessa har inget med rätten att färdas att göra.
12 kap. 2 Brottsbalken
”Den som i skog eller mark olovligen tager växande träd eller gräs eller, av växande träd, ris, gren,näver, bark, löv, bast, ollon, nötter eller kåda ellerock vindfälle, sten, grus, torv eller annat sådant som ej är berett till bruk, dömes för åverkan”
Det finns rättsfall där "skörd" i större skala av mossa och lav har bedömts som stöld. Omfattande tillvaratagande av grenar etc som ved kan bedömas på liknande sätt, alternativt ses som åverkan då grenar etc rimligen också inrymms i "annat sådant som ej är berett till bruk". Allemansrättens möjlighet att göra upp eld och liknande mycket småskaliga nyttjande av grenar etc är snarare ett slags undantag för ett specifikt ändamål.
I brottsbalkens uppräkning ovan nämns inte stående döda träd. Att dessa därmed skulle vara tillåtna att ta enling allemansrätten är knappast fallet. De anses sannolikt också falla in under "annat sådant som ej är berett till bruk"
-
hej!
Frågade en tjänateman på naturvårdsverket om "grenskörd"- svaret var att det inte var troligt att det är tillåtet att plocka grenar i så stor omfattning att det blir "årsved".
Här kommer svaret
Citat.-
I Brottsbalkens 12 kap 2§ står det:
"Den som i skog eller mark olovligen tager växande träd eller gräs eller, av växande träd, ris, gren, näver, bark, löv, bast, ollon, nötter eller kåda eller ock vindfälle, sten, grus, torv eller annat sådant som ej är berett till bruk dömes för åverkan".
Som du ser ovan så är det inte tillåtet att ta ris eller grenar direkt från levande träd.
Även om lagen ger en god vägledning om vad som gäller, så måste den - liksom allemansrätten i övrigt - tillämpas med hjälp av det egna omdömet, sunt förnuft måste få råda. Att plocka några nedfallna kvistar från marken, torra eller färska, för att göra upp eld på plats, leder inte till något straff.
De höjda energipriserna har ju medfört att intresset för vedeldning har blivit allt större. Hyggesavfall, som tidigare kanske ansågs värdelöst, kan numera vara värdefullt för markägaren. Dessutom har hyggesavfallet viss betydelse som skogsgödsel. Det är därför tveksamt om det ingår i allemansrätten att plocka hem sådant bränsle från hyggen, åtminstone i större mängder.
Man gör nog klokast i att fråga markägaren först.
Hoppas du fått svar på dina funderingar. Om inte får du gärna höra av dig igen.
SLut citat
-
Typiskt exempel på att lånar man ut ett finger så tar dom hela handen.
I de flesta länder får man inte ens gå hur som helst i andras skog, att plocka med sig några som helst grejer därifrån är inte att tänka på.
Här finns allemansrätten, då får somliga för sig att dom har rätt att bestämma hur "deras" skog ska skötas, och att det går att ta för sig lite som det passar.
-
Allt annat än att snacka med markägaren är bara idiotiskt. Du har allt att vinna på att vara rak och ärlig. Har kontakt med många markägare pga mitt udda stenhuggeri intresse och till väldigt hög grad är dom enkla och bra människor att ha och göra med. Ibland stöter man på tjurskallar men då spiller man ingen tid där. Var och en väljer hur man vill leva sitt liv...
-
Okej tack för svaren nu vet jag var jag ska spana :). Men vad tror ni de stora skogsbolagen säger om jag ringer och frågar om jag kan plocka rätt på nån björkbit efter röjning/avverkning som ligger kvar? Spontant tror jag de kommer neka av den anledning att de tänker på miljön, värnar om naturen och påpekar att död ved är viktig för den biologiska mångfalden. De tjänar inget på att jag plockar ved, däremot tjänar de på att framstå som miljövänner när de lämnat fin björk att ruttna bort som hem för insekter på deras markberedda kalhyggen som blir planterade med "optimerade" tallar från laboratoriet av slarviga skolungdomar... :P
Angående vad ett skogsbolag säger om du vill ta "nån björkbit" så är det bara att fråga dem ;)
Däremot är jag tämligen tvärsäker på att de säger att de skall ha ett papper underskrivet av dig innan du får plocka något om de säger ja. Det är nämligen precis så som det nämndes tidigare i tråden att ett skogsbolag som ger dig tillåtelse att ta reda på något i skogen ådrar sig ett arbetsgivaransvar för dig när du hämtar din ved. Därför brukar man låta alla skriva på ett "vedhämtaravtal" där man friskriver sig från ansvar vid eventuell olycka. Denna byråkratiska lilla vändning kan ibland göra att man som anställd på bolaget hellre säger nej hellre än att behöva dra igång med pappersarbetet....
MVH/S