Alternativ.nu
Övriga ämnen => Energi => Eltillverkning => Ämnet startat av: K.A.J skrivet 27 maj-09 kl 09:08
-
Nya problem med "världens säkraste" kärnkraft! Hur kan det var sprickor i nyligen utbytta styrstavar? Lika farligt som om det vore sprickor i bromsrören på en bil. Kan sluta med en kattastrof.
-
http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article582785.ece
Här nämns en del fördelar med att ha dem djupt nere i berg. - Skulle helt säkert vara ett försäkringsvillkor, om kärnkraftproduktionen vore betalningsansvarig för vad den kan ställa till med.
-
Om det inte var för kärnkrafts motståndarna så skulle vi ha haft nyare/säkrare kärnkraftverk och skrotat de gamla. :P
-
Jovisst är det en fördel att göra dem säkrare men det säkraste är att inga ha! Är ändå ingen långsiktig lösning. Varför vill inga försäkringsbolag ta risken om de är helt säkra? Varför skall skattebetalarna och kommande generationer ta risken?
-
Jovisst är det en fördel att göra dem säkrare men det säkraste är att inga ha! Är ändå ingen långsiktig lösning. Varför vill inga försäkringsbolag ta risken om de är helt säkra? Varför skall skattebetalarna och kommande generationer ta risken?
Det finns inga verksamheter som är helt säkra och det går inte att bevisa att något är helt ofarligt. Ansvarsförsäkringar är så vitt jag vet aldrig obegränsade, oavsett verksamhet och det kan därför mycket väl hända att konsekvenserna av olyckor även i betydligt mer vardagliga verksamheter måste betalas av andra än verksamhetsutövaren. Räcker inte försäkringen och företagets resurser är slut då är de det och någon annan (staten, de drabbades försäkringsbolag, eller de drabbade själva) får betala, oavsett vem som är ansvarig.
Majoriteten tycker uppenbarligen att riskerna med kärnkraften är acceptabla i relation till nyttan. Vore det på något annat sätt skulle kärnkraften inte varit tillåten i ett någorlunda demokratiskt samhälle antar jag.
-
Vad folk i allmänhet tycker eller tror, bör inte väga tungt i denna fråga. - Lika lite som i frågan om hur säker en betongfördämmning är eller en gasledning eller en oljetanker.
Det är inget problem med att kräva heltäckande försäkringar för vad diverse riskabel verksamhet kan förorsaka. - Det måste till för att få konkurrensneutralitet mellan olika energiproduktionsformer.
-
Ser att det är yngre män som inte bryr sej om kommande generationer! Efter Er syndafloden, Harmagedon eller något liknande. Ja ja hets mot folkgrupp. ;D
-
Att vara riskbenägen ger högre status än att vara ängslig. - Ett faktum som ger fatala konsekvenser vid driften av kärnkraftverk. - De käcka risktagarna i Tjernobyl som skulle pröva att öka reaktoreffekten lyssnade väl inte på de ängsliga säkerhetsfokuserade gnällspikarna.
Boten är heltäckande försäkringar. Nivån på försäkringspremien blir då direkt avhängig försäkringskontrollanternas bedömning av säkerhetsnivån i verksamheten och alla blir angelägna om att svara mot deras krav.
-
Utan kärnkraften är det troliga att energifrågan redan långsiktigt varit löst. 35 års bortslösande av tid är tyvärr vad den förorsakat.
-
Ser att det är yngre män som inte bryr sej om kommande generationer! Efter Er syndafloden, Harmagedon eller något liknande. Ja ja hets mot folkgrupp. ;D
Det finns ju för fasen 6,7 miljarder människor, det är bara bra att det blir lite färre. ;D
Dessutom är det ju stora däggdjur som lever länge som är känsligast mot strålning.
Det där var hets mot en hel art, kanske jag är en artist? ::)
-
Det finns väll ingen anledning att försäkra ett kärnkraftverk? Smäller det så dör vi i alla fall.
-
Det finns väll ingen anledning att försäkra ett kärnkraftverk? Smäller det så dör vi i alla fall.
;D / :'(
-
Den största befarade skadan är genetiska skador hos befolkningen i hela regioner men även verksamhet som orsakar snabb död när det går illa som fyrverkerifabriker i tätbebyggelse, bör ha heltäckande försäkring.
Det är en sådan som ger de rätta incitamenten för att beakta säkerhetsaspekterna. - T ex för att omlokalisera den till glesbygd.
-
Bygg nytt direkt under rosenbad, så blir det fart på politikerna. Det är ju där i Fjollträsk di gör va med all el och de behöver mer fjärrvärme när di alla ska ha egen pool.
-
Bygg nytt direkt under rosenbad, så blir det fart på politikerna. Det är ju där i Fjollträsk di gör va med all el och de behöver mer fjärrvärme när di alla ska ha egen pool.
Annars har dom ju redan ett kärnkraftverk i Uppland...
-
Inte tillräckligt nära, evakureringzonen är bara 1 mil stor så det behöver vara mycket närmare för att vi ska slippa fjollträsk.
-
All kärnkraft är osäker, riskerna kvarstår sålänge det finns liv på planeten. Inte ens en deponering på 500 meters djup räcker, då det kommer att vara farligt, efter en normal errodering av den baltiska skölden till den nivån. Alltså även om kopparkapslarna (mot förmodan) håller och det i övrigt inte händer något annat som rubbar deponin, kommer det att vara förr eller senare förekomma i biosfären.
Den mest långlivade och vanligaste förekommande isotopen har ju en halveringstid på över fyra milliarder år.
Kärnkraften som vi har använt några tiotals år, kommer att kosta så länge det finns liv på Jorden.
För den behöver en snabb översikt om olika radioaktiva restprodukters halveringstid och strålningspotens kan t.ex. kolla
http://nonuclear.se/files/hurlangetornqvist20001113.pdf
-
Men snart skall vi ju använda den andra metoden i kärnkraftverk, fusion eller fission vilken som nu är vilken. Då blir halveringstiden betydligt kortare. Kanske man kan behandla det gamla avfallet också då, och förkorta tiden med några miljarder år?
-
Ett stort kanske, eller förmodligen inte. Upparbetning kommer visserligen att minska volymen mycket, men áldrig eliminera de farligaste ämnena. Den lilla upparbetning som idag förekommer, har mest motiverats av ett kärnvapenprogram, och i samtliga fall där det förekommer, förorsakat ohälsosamma utsläpp. Och risken för kärnvapenmaterial kommer i orätta händer ökas avsevärt.
En farlig slutprodukt kan inte helt elimineras, även om andra typer av verk försöker förbränna en större del av avfallet.
Fussionen som energikälla i annat massförstörelsevapen kommer inte att inom de närmaste 100 åren att fungera. Man har optimistiskt trott att att det ska ta ca 40 år de senaste 50 åren, idag tror man det ska ta 50 år. Så länge vi betalar tillräckligt till forskningen, kan framsteg göras, och tom kan en reaktor fås att fungera någorlunda, men till en helt orimlig kostnad.
Att stänga inne en plasma på mer än 100 millioner grader, och hålla de laddade partiklarna i ett magnetfält, samtidigt som värmen ska avledas, utan att skada det matriella ytterhöljet, är en grannlaga uppgift.
De neutroner som skall kunna lämna fältet, och med sin rörelseenergi upphetta värmeväxlaren, ska oxå genom en fissionreaktion i en litiumsköld framställa tritium genom att splitta litium, och även frigöra deutrium i skölden, och detta ska sedan sugas in i magnetflaskan för förbrännibg genom fussion. Heliumkärnor (alfapartiklar) ska avledas.
Jag tror det finns teknisk/ekonomisk omöjlighet att få detta till stånd i närtid.
Men snart skall vi ju använda den andra metoden i kärnkraftverk, fusion eller fission vilken som nu är vilken. Då blir halveringstiden betydligt kortare. Kanske man kan behandla det gamla avfallet också då, och förkorta tiden med några miljarder år?
Vad är vinsten (för biosfären)att minska från 8 milliarder till fem? Livet och solen har gått innan.
-
Såvitt jag förstår så är halveringstiden längre ju svagare radioaktivitet ett ämne har.
Miljarder år gäller väl bara naturligt uran och liknande.
Det snackas om nåt enstaka tusental år eller mindre för kommande typer av fissionsreaktorer.
-
Såvitt jag förstår så är halveringstiden längre ju svagare radioaktivitet ett ämne har.
Miljarder år gäller väl bara naturligt uran och liknande.
Det snackas om nåt enstaka tusental år eller mindre för kommande typer av fissionsreaktorer.
Det snackas mycket.
Naturligt uran är en sammansättning av olika isotoper, ingen är stabil.
Efter upparbetning, och bruk i en reaktor, har avfallet tusentals ggr mer strålning, och en stor del kommer mycket riktigt från mer kortlivade ämnen (100000 år och mindre).
Efter att de kortlivade ämnena halveringstid finns ändå hälften kvar.
Plutonium med olika isotoper har ganska kort halveringstid, ca 25000 år, viket medför att det tar ungefär 400000 år innan det kan anses någorlunda ofarligt.
Uran och bildade transuranier har mycket längre halveringstid, så lång att det är att betrakta som mer eller mindre evigt. När uran sönderfaller mot sin väg att sluta som bly, bildas i mellantiden en hel serie av radioaktiva ämnen, med halveringstider på minuter och uppåt.
När man studerar radioaktiv strålning, så kan ska man skilja på vilken typ det är. Alfastrålning gå knappt ens igenom huden på en människa, och får väl anses som möjligt att spärra in. Det är gamma och neutroner som är riskabla, och de förekommer i farliga kvantiteter i milliarder år.
De lågradioaktiva materialen som idag förvaras under jord under Östersjön vid Oskarshamn, har en radioaktivitet per ton, som är 0,65% av vad det avfall vi kommer att slutförvara kommer att ha om en milliard år. Med andra ord, hur kan man anse att man måste skydda detta lågradioaktiva mot biosvären, idag och samtidigt säga att faran är över om 100 000 år i djupförvaret.
Om tre milliarder år är det farligt för liv och hälsa att stå oskyddat mer än en kort tid framför detta avfall. Det kommer att vara farligare än den mest strålningsbenägna naturliga källan, som är en gruva i Canada, där man måste ha fjärrkontrollerad brytning.
Vi har inte löst en säker förvaring!
-
Att avfallet är så farligt beror mycket på att dagens reaktorer är så usla på att tillvarata energin i bränslet, några enstaka procent eller så, resten åker på tippen.
-
Att avfallet är så farligt beror mycket på att dagens reaktorer är så usla på att tillvarata energin i bränslet, några enstaka procent eller så, resten åker på tippen.
Med annan teknik får man ut mer av bränslet, men på köpet mer material för kärnvapen. Endast när man har önskat kärnvapen har man byggt andra reaktorer. Förutom någon forskningsreaktor har man främst haft kärnvapenmaterial som mål.
Att utveckla mer och modernare kärnkraft, minskar inte det totala avfallet. Kostnaderna blir oxå stora.
De medel som finns för att utveckla energisystem kan med fördel läggas på solenergi.
Det uppstår alltid moraliska frågor. Vi ska slutförvara farligt material för att skydda oss, och framtida generationer. Vi skickar krav på kunskap och resurser på framtiden.
Med vår bästa teknik ska vi försöka slutförvara, och hoppas att det räcker. Vi skulle kunna förvara det i ytlager i avvaktan på bättre teknik, men då skickar vi ett problem och en kostnad till framtiden. En annan katastrof, som krig eller annat kan göra att en ytlagrings teknik pajar, och kylningsystemet upphör att fungera.
Gräver vi ner det med bästa kända teknik, gör vi vad vi kan för att skicka så liten nota/fara som möjligt till framtiden. Vi måste dock inte göra slutförvaret så att det inte går att ta upp eller förbättra. Det kan uppstå problem, och man kan i framtida generationer anse sig tvungna att ändra på förhållandet.
Det bästa vi kan göra är att övergå till andra energisystem så fort vi kan, och därmed minska slutförvaringens storlek.
-
Men då är vi där igen med att solen skiner så olika mycket på jorden.
Såna blixtsnabba utjämnande elnät som du skrev om förut skulle bli kolossalt dyra och troligen otillförlitliga.
Så det lutar åt att det blir kärnkraft och solenergi, som du också skrivit tidigare.
-
Jo jag tror inte det blir inom snar framtid vi kommer att bli av med kärnkraften. Nya verk kommer att startas. Jag hoppas då man byter till en teknologi som ger mindre farligt avfall, och inte kan användas till vapen.
Kärnkraften som möjlighet insågs strax före andra världskriget.
Man hade flera ideer om dess fredliga användning. En billigare och säkrare väg till kärnenergi kunde gå över thorium, och en av de viktigaste anledningarna att uran blev tekniken, var att man var ute efter kärnvapen, och hade väldigt brått att forcera en sådan möjlighet. Det kalla kriget med all rustning, gjorde att tekniken kvarstod.
Thorium är inte bra för att framställa stora smällare.
I Indien har man nyligen satt fart på thorium som kärnbränsle, mest för att man har stora egna fyndigheter.
Några thorium reaktorer har fungerat i flera år, men aldrig blivit kommersiellt utnyttjade, trots att allt talar för betydligt billigare el.
Det industriella komplex som finns, har inget att tjäna på att övergå till thoriumreaktorer, och sälja billigare bränsle.
Man kan hitta en hel del om thorium på nätet t.ex. denna film, men det finns mycket mer.
http://www.youtube.com/watch?v=WWUeBSoEnRk som tar upp en del historik kring kärnkraften.
En mer teknisk version här
http://www.youtube.com/watch?v=AHs2Ugxo7-8
-
De som tror kärnkraften är så billig får nog punga upp med många skattekronor! Kolla denna länk: http://www.nyteknik.se/multimedia/archive/00061/Stephen_Thomas_f_rel_61000a.pdf (http://www.nyteknik.se/multimedia/archive/00061/Stephen_Thomas_f_rel_61000a.pdf)
Med en utskrift av föredrag av professor Stephen Thomas som bedrivit forskning om energipolitik i över 20 år vid Science Policy Research Unit vid University of Sussex.