Alternativ.nu
Djur => Biodling => Ämnet startat av: Sten-Åke Lindell skrivet 27 sep-08 kl 21:33
-
Hur kom ni över era första bin?
Jag är intresserad av friska Buckfast avläggare tidigt i vår och har hört mig för hos några. Men svaret är att det är intressantare att behålla dem och producera honung.
Någon som har bra tips! Jag bor i Bromma men åker ofta norr om Uppsala. Man kan säkert frakta bin längre men det vore praktiskt att komma över dem på närmre håll.
-
Vi hde turen att hitta en annons, 4 samhällen inklusive ALLT. Farbrorn som sålde skulle avveckla och var juste nog att låta oss få första tjing eftersom jag var den första att svara på annonsen. Vi körde 30-40 mil (enkel väg) för att hämta dem. Det var för 1½ år sedan och nu har vi 12 samhällen.
-
Man kan alltså transportera ganska långt. Jag antar att man inte har kuporna i baksätet eller skuffen :o)
Använder man någon sorets transportnät kring lådorna?, jag antar att släpvagn är enda utvägen.
Hur sent och hur tidigt på våren kan man flytta bin på det sättet?
-
Välkommen hit!!
Jag köpte mitt första samhälle i mitten av sommaren förra året, av en biodlare i närheten. Därefter har jag köpt tre till och gjort nio avläggare.
Jag har faktiskt kört mina samhällen bak i kombin, men det är kanske tryggare med släpkärra...:) Nät över o under så att det blir bra ventilation utan att de kan komma ut.
De borde gå att köpa samhällen på våren, det finns yrkesodlare som brukar säljer en del av förra årets avläggare då. Om övervintringen går bra, så tänkte jag sälja ett par till våren och det borde finnas biodlare i närheten av dig som tänker på liknande sätt.
Hoppas att du hittar bin till våren, det är väldigt roligt att vara biodlare! :D
-
Man kan alltså transportera ganska långt. Jag antar att man inte har kuporna i baksätet eller skuffen :o)
Använder man någon sorets transportnät kring lådorna?, jag antar att släpvagn är enda utvägen.
Hur sent och hur tidigt på våren kan man flytta bin på det sättet?
Första gången vi körde bin så hade vi dem i släpvagn, de fick inte plats i bilen. När vi nu i somras köpte avläggare från ett annat ställe så hade vi dem inne i bilen. Liiite spännande med tanke på att vi den gången också åkte rätt långt (23 mil enkel väg). Vi satte spännband runt lådorna och skumgummi i flustret. Detta skedde på kvällen och vi fick köra med AC hela tiden för att kyla ner luften inne i bilen. överhettning inne i kuporna lär annars vara den största risken med att transportera långt.
På våren kan man flytta bina så snart de gjort sin rensningsflygning (annars skiter de inne i kuporna med sjukdomsrisk som följd), nångång i Mars sådär.
-
Att flytta bin går bra när som helst under flygsäsongen.
De skall helst ha nätbotten, men i vilket fall som helst så skall de ha nät uppåt, t.ex en spärrgallerram där man fäster ett myggnät.
Och så skall de ha rejält med vatten, spraya över rejält med trädgårdsslangen.
Man förbereder samhället under dagen genom att lägga på nät över enligt ovanstående. Sedan på kvällen när flygningen avstannat stänger man flustret. Sen är det fritt fram.
Bina blir rejält nervösa när de flyttas - tacka för det. De fläktar och beter sig, varvid värmen stiger snabbt inne i lådan. De behöver då ordentligt med frisk luft och vatten. Annars kräks de upp innehållet i sina små magar, kletar ner varandra, lider av överhettning. Den som stryker med först är drottningen, hennes äggläggningsorgan är enormt känsliga för hög värme (jämför med manliga spermier, produktionen sker utanför kroppen i en påse som har cirka två grader lägre temp än kroppstempen).
Själv flyttar jag bina åtskilliga gånger varje säsong. Det har gått bra alla gånger utom en hittills. En gång dog en drottning, och det var lite tragiskt för det var en av de bättre... ju mer äggproduktion desto känsligare för hög värme, kanske?
Skall du köpa bin så finns det nog gott om avläggare till salu nästa vår efter rapsblomningen. Det finns nog inte många biodlare som vill sälja övervintrade fina samhällen innan rapsen gett lejonparten av honungsskörden.
-
Hej!
En viktig sak när man ska flytta bin, är att de är besiktigade och friska så man inte sprider någon smitta eller varroakvalster till en del av landet som inte har det.
Beekeepern.
-
Puh! Hela leveransen 5 st pallar kom vid lunch! Bilder kommer upp i kväll! till helgen skall jag måla kupor om vädret tillåter. Puh!
-
Det blev en mindre chock när man kom hem och jag vet vem som kommer att undra hur det står till ::)
Nu blir det färg och roller i helgen om vädret tillåter.
Mera i Bloggen när jag får tid.
-
Ser ut som om du valt ett vettigt format...
Lycka till med målningen.
-
Att flytta bin går bra när som helst under flygsäsongen.
De skall helst ha nätbotten, men i vilket fall som helst så skall de ha nät uppåt, t.ex en spärrgallerram där man fäster ett myggnät.
Och så skall de ha rejält med vatten, spraya över rejält med trädgårdsslangen.
Det finns ju kupor som har nätbotten som också går att använda som tak och tak som också går att använda som temporär botten när man gör rent spärrgaller och nätbotten.
Mina kupdelar fungerar på det sättet, det kräver förstås att man har en extra botten och ett extra tak. Men det bör man nog ha ändå!
-
Vill bara upprepa det Beekeepern skrev. Ingen vill köpa sjuka bin som man i värsta fall måste avdöda strax efter köpet. Så se till att de är besiktigade av den bitilsynsmannen (kvinnan) som finns i det området där du köper bina. Detta kostar inget extra för säljaren mer än han/hon måste låta denna person komma och titta på bina.
//Roger
Hej!
En viktig sak när man ska flytta bin, är att de är besiktigade och friska så man inte sprider någon smitta eller varroakvalster till en del av landet som inte har det.
Beekeepern.
-
Jag har lagt ut bilder på bloggen på målade lådor i ganska fina höstfärger samt inkråmet i en komplett omålad 3/4 Langstroth låda med plastramar för intresserade.
Bilderna togs i går kväll och jag skall ta om dem utan blixt vid lämpligt tillfälle.
www.solare.se
-
Jättesnyggt!!
-
Jag kommer att ha både avläggare och årsgamla samhällen med Buckfastbin till salu i vår, under förutsättning naturligtvis att inget händer under vintern. Avläggarna säljer jag från skiftet maj/juni medan de övervintrade samhällena börjar säljas redan direkt efter rensningsflygningen till våren (nångång i mars).
Annons kommer att finnas både här på Alternativ och på Biram.se, men om nån är intresserad så går det att höra av sig redan nu.
-
Skall du trappa ner eller det blir avläggare och nya samhällen som en bi-produkt när man har bin ... ?
Jag behöver 4 samhällen till att börja med. Hyssna är förstås en bit bort!
-
Skall du trappa ner eller det blir avläggare och nya samhällen som en bi-produkt när man har bin ... ?
Jag behöver 4 samhällen till att börja med. Hyssna är förstås en bit bort!
Jag trappar inte ner, tvärtom, och det är som du skriver "bi-produkter". Det är årets avläggare, nu stora och starka och invintrade på 20 ramar LN plus ett antal avläggare som jag räknar med att kunna göra i början på Juni. De samhällen/avläggare som inte blir sålda planerar jag flytta till utbigårdar.
-
Hej!
Vi är intresserade av 10 samhällen till våren (de flesta av våra samhällen dog i vintras). Var finns du? Vi finns i närheten av Hunnebostrand.
-
Hyssna ligger i närheten av Bollebygd som i sin tur ligger mellan Göteborg och Borås.
-
Om man nu skaffar bin och vill göra egna avläggare, vad får man tag på bra drottningar? Vill du inte skriva så PM'a för jag vill få bra referenser.
-
Om man nu skaffar bin och vill göra egna avläggare, vad får man tag på bra drottningar? Vill du inte skriva så PM'a för jag vill få bra referenser.
Beroende på vad för slags drottningar du söker så finns det olika linjer. För mig så är det viktigaste att de ger "snälla" bin, andra vet jag prioriterar bin som drar in extra mycket nektar framför ett bra lynne o.s.v. Jag har några namn, men det skall vi kanske ta per pm.
-
Tjena!
Jag har för avsikt att ha samhällen/avläggare tillsalu nästa år, så kolla under annonser/övrigadjur bin.
Både lågnormal och 3/4.
Mvh. Beekeepern
-
3/4 Langstroth är ju intressant :)
Jag har 3 st stora avläggarlådor.
Var kan man läsa om hur man "konverterar" avläggare till 3/4?
Jag har sett bilder när man snickrat ihop en skiva och ställt emellan formaten med 3/4 ovanpå etc.
Det finns så mycket format och prylar i olika format att man blir lite störd ibland. Var man än läser om "startpaket" och 20%-iga rabatter, erbjudanden från föreningar eller kursverksamheter etc så handlar det om hopplösa format om man har blivit såld på 3/4 Langstroth.
Jag tycker 3/4 langstroth är helt perfekt i alla avseenden och jag förstår att många fastnar för detta formatet och kan alltså inte tillgodogöra mig någon liten subvention. Jag får pruta i stället!
-
Jobbigt! Att trycka dit 250 rambärarlister en morgon mellan 05:00 och 7:05 är ganska monotont och sömnigt morgonjobb!
-
Hur menar du "konvertera" avläggare?
Har man ett visst format i sin bigård så är det väl enklast att köpa avläggare som redan sitter på samma format, eller?
Annars är det väl ganska enkelt att köpa avläggare, och när man fått hem den sätter man bara på en låda ovanpå med sitt "eget" format. FODRA överst. Drottningen går upp inom nån vecka och börjar sitt värv.
Så är det ju klart med konverteringen.
Sen flyttar man bort underdelen UTAN drottning och sätter den övre nya lådan med drottningen på egen botten så det blir ett nytt samhälle, gärna på samma plats så den får behålla flygbina...
Vänta inte för länge med separationen, de i den nedre lådan behöver ha kvar ägg och spätt yngel om man vill ha kvar det samhället och de skall kunna göra en ny drottning. Har de inga ägg blir det ingen ny drottning.
Om du gör enligt ovan så vips har du en ny drottning och ett nytt samhälle även av underdelen. I den "gamla" undre lådan kommer det att krypa ut mängder med nya bin och de tar hand om det nygamla samhället. Var det fel format på det "gamla" samhället så får du väl sälja grejerna...
Annars om man köper ett samhälle med drottning och allt, så kan man ju helt sonika sopa över hela paketet ner i en låda av det "egna" formatet, mellanväggar räcker. FODRA! Drottningen börjar lägga ägg direkt så fort bina byggt ut lite. Efter en vecka är hela vaxbygget klart och ett stort yngelklot är på gång.
Eller så kan man ju köpa paketbin. En hoper bin och en drottning, i vacker box. Häll ner i ny kupa, mellanväggar. FODRA! Så har man snart mängder av bin i sitt nya samhälle. Och här passar ALLA format.
-
Wictor, jag menar precis som du skrev, nya formatet ovanpå dat gamla med lite täckplattor.
-
Jag har nu kontakter för bin, allt från Östgötabin till Elgon som jag dessutom är lite intresserad av trots allt som skrivs lite negativt i andra forum
om dem, de ingår ju inte i deras program så det är självklart att de deratas efter allt annat jag sett/hört. Källan är alltså inte tillförlitlig.
Men många vill bara sälja efter midsommar! Jag vill ha bin tidigt. Vad är konsekvensen att skaffa bin efter midsommar mera än att det är färdigblommat på många håll?
Någon här som provar Elgon? (trådar till andra forum som tips är inte av intresse längre).
-
Sten-Åke: se bara till att du får samma sorts bin som dina grannar har. Annars kan det uppstå konflikter när de ska fripara i sina hembigårdar. :)
-
Om man nu inte vill ha samma bin som finns i närområdet och hur definieras närområdet. Det finns säkert både bin och kupor i Bromma, Älmsta och Väddö etc. Skall man då anskaffa tre sorters bin (kanske några stygga jäklar) bara för att andra redan valt? Jag vill nog ha de snällaste bina som går att få tag på till tätorten i alla fall.
-
Jag har nu kontakter för bin, allt från Östgötabin till Elgon som jag dessutom är lite intresserad av trots allt som skrivs lite negativt i andra forum
om dem, de ingår ju inte i deras program så det är självklart att de deratas efter allt annat jag sett/hört. Källan är alltså inte tillförlitlig.
Men många vill bara sälja efter midsommar! Jag vill ha bin tidigt. Vad är konsekvensen att skaffa bin efter midsommar mera än att det är färdigblommat på många håll?
Någon här som provar Elgon? (trådar till andra forum som tips är inte av intresse längre).
Hej.
För egen del har jag bin av blandras som är jättebra. Men vilken ras man än vill ha så finns det nog inte många avläggare till salu innan samhällena är mogna för delning. Det brukar bli i slutet på Maj eller början på Juni.
Sen skall ju dessa avläggare draga upp en drottning, som skall bli parad och äggläggande innan försäljning.
Då är man framme vid midsommar i bästa fall.
Det samma gäller drottningar som säljes av drottningodlare. De är sällan färdiga för leverans tidigare.
Vill man ha bin tidigt så kan man satsa på att köpa övervintrade bisamhällen . Dessa är ju färdiga för produktion direkt. Skulle det inte finnas av den ras man vill ha , då tar man vad som finns och köper nya drottningar av den rätta rasen, när sådana finns att få tag på, och byter under sommaren .
Bina man köper skall givetvis vara snälla och trevliga att jobba med under tiden före drottningbytet.
-
Puh!
Efter mycket funderande så har jag lagt en beställning på bin också, 12 smh Elgon i passande format blev det.
Det finns en plan B. men den håller jag lite på tills allt blir klart.
-
Well, som alltid, rekomenderar jag våra fina gula bin här i östra Östergötland. Snälla, flitiga och gyllene i färg. Väl passande vårt gamla Östergyllen. :)
-
Jag vet! Men man måste välja från en leverantör någongång. Kravet den här gången var extra snälla bin som ändå är ganska bra, min dotter skall bl a ha hand om dem.
De skall vara i tätort och på det här sättet hoppas jag få minst bekymmer. På landet däremot kan man kanske överväga lite lynnigare kryp om de ger så pass att ett tjuvnyp då och då verkligen betalar sig. Jag hade tänkt köpa 25 smh men stannar vid hälften tills vidare, det räcker med 12 smh för att raskt knoppa vidare för egen maskin nästa år.
-
Min farbror har sina gula taberbin, från sin svärfar Pelle Ljungholm, i ett tätbebyggt villaområde, skördar minst 100kg per samhälle/år (ja, det är sant) och tar sällan för att inte säga aldrig på sig bikläder. Han är granne med Carl-Otto Matsson (bin till nytta och nöje) som har samma bin och samma skörderesultat därtill. Skörden beror naturligtvis även på intensiva skötselmetoder men sådana passar sig ju bra när man har hobbyverksamhet, fromma bin och få kupor. :)
-
Jag har en plan .... det kommer att bli några till. Jag har utrymme för lika många till men tar en paus ett tag. Jag har i alla fall reserverat 12 smh som får ses som en driftig start ändå.
Bara att rolla 1.800 ramar kommer att ta tid inser jag, med 12 smh åt gången hinner jag med om jag skall hinna sköta allt annat också.
Gränsen för hobbyverksamhet är nog nådd redan både i mängd och med att jag drar allt över företaget som är sponsorn till verksamheten. Jag är sedan länge registrerad 01499.
Just nu studerar jag faktiskt lite metoder för att få starkare tillväxt genom att stuva om lite bland ramarna, något som jag tror på.
Det är nu man skall smida planer för nästa sässong, inte ligga på sofflocket. Önskar att det fanns flera timmar på dygnet ibland.
-
Det verkar vara mycket prat om vilken ras man vill ha när man skall köpa avläggare. Tänk tvärtom - köp allt du kommer över om du vill utöka snabbt.
Se dock till att få fatt på ett riktigt bra samhälle av den ras du egentligen vill ha, odla upp ett helt gäng drottningar efter henne och byt ut samtliga drottningar i alla de övriga samhällena, enklast nyp den gamla och sätt direkt till en kläckfärdig cell. Friparning.
Nästa år gör du likadant en gång till, byter ut alla drottningar. Friparning. Nu kommer de att para sig med drönarna efter fjolårsdrottningarna - och de var ju tagna från ett bra samhälle.
Så har man redan första året bytt "ras" och år två stramat upp avkomman också.
Att vara kräsen när man köper avläggare är att göra det svårt för sig, bättre att köpa det man kommer över.
-
Se dock till att få fatt på ett riktigt bra samhälle av den ras du egentligen vill ha ...
Då måste 12 smh vara helt ok! ;) Nu kan jag välja expansionstakt och även se skillnader mellan olika samhällen, dvs de 12 smh jag kommer att ha och gå från de jag tycker bäst om.
-
12 är ju alltid en början, och om man vill så går det fort sedan.
Snabb utökningstakt därefter går ju ut över skörden, men säg det företag av någorlunda storlek som gav stor vinst direkt.
Biodling är dock såpass ekonomiskt att man om man vill kan avskriva investeringen (en kupa á tusenlappen) redan andra året, så pass snabbt betalar den sig, därefter är det ju bara +...
Ett samhälle som sitter på dadant kan man utan problem dela i 3, sitter det på två 3/4 LS kan man utan problem dela det i 5 om det är starkt och vitalt. Är det bra bin kan de gott göra sina drottningar själva, se bara till att de får med sig ägg...
Delar man på detta brutala sätt måste man frakta iväg samhällena till nån utbigård, bra att ha en "barnkammare" nånstans som enbart är till för just detta, annars blir det problem med röveri från grannsamhällena och att flygbina befolkar bara en kupa och rövar ut sina "syskonsamhällen".
Att frakta iväg samhällen till "barnkammaren" görs helst på kvällen, då får man ju med sig alla flygbina också, sedan delar man endera man i skymningen eller i gryningen. Annars tappar man flygbina totalt, de återvänder till hembigården och vilsna letar de sig in i annan kupa, bra för skörden men bättre att ha dem kvar i avläggarna.
Att man fodrar är väl en självklarhet? Resten av sommaren... om man vill ha mycket honung nästa år.
Ofta om man vill upp i storlek/antal samhällen är det bättre att satsa på utökning ett par år, då bör man utan problem kunna vara uppe i 60-100 samhällen om man börjat med som du säger 12, eller nånstans där i närheten.
Därefter börjar man prioritera honung, och med det större antalet samhällen så blir förtjänsten större per arbetad timme.
Sen en liten kommentar i förbifarten, du sade att det tar tid att rolla 1600 ramar, ja det gör det. Men ta det lite pö om pö, börjar du med 12 samhällen så räcker det ju med 360-480 ramar, det rollar man upp på ett par dagar (min hustru i alla fall...)
Men jäkligt roligt är det, när man har lite bisamhällen.
Sitter just nu i Thailand och dricker te med svensk honung, den resan blev betald av honungspengarna. Kommer hem i slutet av februari...
-
Wictor har rätt i sak. Men skulle jag köpa allt jag hittade och placera ut här i min nejd skulle jag få många ovänner pga av rasblandningen. Friparningen som funkar bra här skulle förstöras. Men det är väl olika på olika ställen.
-
Det räcker med att man tar en avläggare per samhälle nästa år och får då 24 smh till året därpå osv och ändå få 12 rätt produktiva smh i alla fall. Om 4-5 år så 12 + 24 + 48 ... blir det kanske 100 smh om typ 5 år med allt som kan hända. Men det skall jag bestämma nästa år!
-
Vad använder ni för att smälta vax för att rolla?
Det finns en massa apparater för både små och på tok för stora slantar.
Jag har alltså snittar (stora vaxkakor) som skall smulas/brytas i mindre bitar och smältas för att rollas på plastramar.
Jag antar att det är en kladdig session och har redan kokplatta, gamla kastruller för vattenbad som jag kan dedicera för vax.
-
Min vaxsmältare för rollning är köpt hos LP:s
Han har allt...
Rollern köpte jag min första hos honom, därefter har jag insett att Lantmanna har exakt samma roller. Samma pris...
Och som sagt tidigare, en flink hustru är värd sin vikt i ... vad gäller slungning --- och även vad gäller rollning.
-
Min vaxsmältare för rollning är köpt hos LP:s
Vet du artikelnummret på vaxsmältaren? Menar du en elvaxgryta 29L med rostfri insats? 119000 + 119005 ?
-
Ja helt rätt. Bra för rollning.
Bra även för vaxåtervinning, jag skrapar bara av mina plastramar rakt ner i den rostfria insatsen, avtäckningsvax går samma väg.
Smältes.
Låt kallna, ta upp vaxklumpen och tvätta av bottensatsen.
Är det mycket föroreningar i vaxet kan man sila det genom säckväv eller marktäckväv, sån man har i trädgårdslandet.
Avskrapade plastramar behöver man ej rolla om, de går att tillsätta direkt.
Nu har jag iofs bara ett års erfarenhet av plastramar, men hittills MYCKET nöjd. De flesta skrapade jag ej av, bara de felbyggda. De riktigt byggda står och väntar på nästa års skörd.
Har dock talat med flera andra med plastramar, alla säger samma sak, mycket nöjda.
Skall försöka göra av med mina sista gamla kupor som står på LN och Svea, kanske med undantag för en fin gammal trågkupa Svea som kan få leva kvar av nostalgiska skäl. Satsar i fortsättningen enbart på Dadant och 3/4 LS.
-
Wictor: Hur svärmförebygger man i en dadantkupa egentligen? Det går ju varken att göra yngeluppflyttning, reversera yngelrum eller stöka om med schackbrädesmönster eller liknande. Är det bara spärrgaller som gäller?
-
Dadantlådan är jäkligt stor även räknat i celler, kan det bli trångt i en dadantlåda?
Man får in drygt 100.000 celler i två 3/4 Langstroth lådor med vardera 10 plastramar vilket borde vara tillräckligt stort!
3/4 Langstroth 433 x 154 (gamla träram måtten från Swienty katalogen)
1/1 Dadant 430 x 256
Man blir helt klart flexiblare med två yngellådor jämfört med endast 1 st hel Dadant. Jag har läst en hel del om omstuvning bland ramar i yngellådorna och det är svårt att påvisa all effekt det skulle ha i praktiken, även här lika många förslag, problem och lite skönor som det finns odlare. Jag hittar dock inga "vetenskapliga" dokument och ni får gärna hänvisa till sådant om ni hittar något.
-
Sten-Åke: Du ska ha 12 ramar i dadanten för att det ska räcka. Vi fick ha en 3/4 L på även under spärrgallret i somras för att det skulle finnas nog med plats i yngelrummet.
Men jag har bara ett års erfarenhet av dadantkupor (13år av lågnormal och svea) och onekligen är det ett litet annolunda sätt att tänka. Vid ekologisk biodling finns det dock en klar fördel med dadant och det är att det avlägsnas en jädra massa drönaryngel när man tar bort en så stor ram.
Flexibiliteten offras dock som sagt men det kan ju även vara till fördel eftersom man får mindre anledning att pilla "lite extra" bara för att det är kul vilket historiskt varit ett problem genom iaf min egen biodlingskarriär. :P
-
Man kan ju ha två drönarramar också vid två lådor och få bort minst lika mycket. Kan även hålla med om att bäst är att låta bina klara sig själva och undvika att störa dem i onödan.
Mitt stora problem blir att skydda sig mot hackspett som finns i massor kring sommarstället. De hackar sönder allt och har t o m gett sig på väggen mot elcentralen för att de hört något surr där inne. Jag har sett plåtskal på en del kupor på landet, är det så man får göra? Att fixa en plåthuva som går ner 1 1/2 låda för att hålla hackspetten borta?
Någon som vet bilder/länkar/artiklar??
Vid invintringen flyttar jag in kuporna så att de står skyddade med 1.6 m gunnbostaket runt om, man får kanske lägga på ett nätttak också eller något som står pall för snö men håller stora fåglar och andra honungssugna gäster borta.
-
Jobbigt det där med dumma djur. Själv har jag haft problem med myror men det har ju löst sig genom strategisk krigsföring med myrr och/eller traktor med frontlastare. Häromåret när brorsan öppnade en av sina kupor var det helt tomt på bin men mellan ramarna stack det upp en liten musnos. :)
Hackspettar är ju dock fridlysta så luftgevär är väl troligen uteslutet för din del, tyvärr. En uv-atrapp kanske kan fungera? :=)
Kuporna med huvarna du såg var förövrigt Hörekupor. Jag har två sådana (har typ fyra kupsystem i hobbybigården och de har varit fler). De är bra på ett sätt men jobbiga på ett annat. Locken är klumpiga och tunga men de oisolerade skattlådorna i trä blir lätta. De är inte skydd mot fåglar utan fungerar som isolering då insidan av locken är täckta med frigolit... som förövrigt svartmyror gillar att bosätta sig i ibland. I vinter kommer jag förövrigt snickra kupor a la Anders Wispings stil med billiga oisolerade lådor rakt av och skita i det stora locket. Ska bli intressant och se hur det funkar. Vi ska ha dem i den ekologiska biverksamheten så det blir troligen dadant med 13 ramar till ynglet och 10ramars 3/4 L i skattlådorna. Då kan man plocka ut drönarramarna bakifrån. Rejäla nätbottnar ska se till att varroan inte hänger kvar på bina om man får lust att pudra näsan på dem. :)
-
Jag tycker biodlarsverige har gått i vinteride på något sätt, det känns nästan som om alla gått i klot i Thailand.
Är det bara jag som blir upphetsad av spärrgaller i Juletid? Jag fick mina foderlådor i förra veckan, lite i otakt med sässongen kanske. Men nu finns dom!!!
Har även skickat förfrågan om volympriser på ett lastbilslass plastramar (nästan 2 ton) utan respons.
Vad händer? Det är i alla fall nu jag har tid att fixa och dona allt till våren. Man har sysselsättning i vår i alla fall så man kräks och December/Januari är högaktiv!
Det är kanske så att priserna är som lägst nu (min plan) och i vår skall alla ha alla prylar samtidigt till 2009 års prislista.
Dollarn har gått upp en del och det blir en del prishöjningar alt konkurser att vänta. Inte ens tillverkarföretagen svarar här hemma.
-
http://www.vinnis.lv/en/piederumi/sviedes.htm
Vinnis.lv är trevliga att ha att göra med, man får den info man behöver!! Något våra leverantörer borde lära lite av.
-
Fråga om spännremmar!
Jag tänker använda spännremm runt hela kupan istf sten/tegelsten/marksten på kuplocket. Alltså hela tiden på, dvs inte bara till avläggare/invintring!!
Det finns några på LP's och Agreb har en som är kort (3 m). Till 8-10 lådor plus tak/botten behövs runt 5 meter som inte skär in i kupan, dvs lite bredd på bandet.
Någon som funnit något bra på Jula, Claes Olsson etc och är nöjda som inte rostar/oxiderar eller krånglar?
-
Bra faktasida!
http://www.glenn-apiaries.com/honey_bee_beekeeping_news.html
-
Wictor: Hur svärmförebygger man i en dadantkupa egentligen? Det går ju varken att göra yngeluppflyttning, reversera yngelrum eller stöka om med schackbrädesmönster eller liknande. Är det bara spärrgaller som gäller?
Bra drottningar... är det bästa mot svärmar. Jag har bra buckfast
I somras gick de på 10 dadant samt första skattlådan 3/4 LS ospärrad, spärrade ner drottningen i slutet av juli och det fungerade bra. Ynglet kröp ut och lådan fylldes med honung.
-
Någon som vet avstånden eller lämpligt avstånd mellan NC sockeln eller hålen på en träribba för en odlingsram. Jag har sett hur man använder olika kassetter och man förvånas hur jäkla omständiga människor är. Jag tror mera på omlarvning i cellkoppar men använda NC's system för sockel, cellkoppshållare, cellkopp och stödhylsa.
NC Kassett eller användandet av Jenter systemet blir alldeles för krångligt. Man måste då först fånga in drottningen för att sedan spärra in henne. Därefter ska man kontrollera när hon har lagt ägg. Vad jag kan förstå så måste man kolla ett par gånger om dagen för att veta när det är dags att sätta cellerna i odlingsramen. Suck!
Jag tänker bygga en odlingsram (larvram) för Langstroth avläggarlåda fast baserad på en hel lätt modifierad Dadant hoffmanram med plats för ca 50 celler.
Antalet celler beror på hur tätt man kan sätta cellerna på varje rad. Dadant invändigt mått är ca 430 mm, använder man ca 1" (25.4 mm) delning får man plats med 2 x 16 celler.
Man borde få plats med flera typ 2 x 20 eller 2 x 25 om man använder Dadant och två rader. Jag skall mäta prylarna när de kommer från leverantören.
-
Jag vet att det diskuterats tidigare i allt för många spridda trådar men eftersom jag håller låda här och att det har anknytning till avläggare/invintring tar jag det här.
Har kollat lite på vinterfoderblandningar och mätt Ph på olika vatten här, på Väddö, Stockholm, Uppsala. Ph varierar från 7,2 till 9,8 och jag har läst att Ph får vara max 10 men det varierar på olika platser på olika tider. Många räknar med att deras vatten har Ph 7.0 ...
Vi utgår att man använder enbart Winborgs ättiksprit 12% som går att få i ekonomipack och kostar inte så mycket att man behöver bry sig.
Det går att läsa att Ph på honung ligger mellan 3.2 - 4.6 på olika livsmedelsidor och dessa siffror figurerar nästan äver allt. Men nu är det så att Ph på den honung jag mätt visar något högre värden och kalibrerat med Ph 4 och Ph 7 buffertlösning och mitt instrument mäter RÄTT! Problemet är dessa olika mätningar som är gjorda med gamla igenkorkade givare och som sällan kalibreras med buffertlösningar, man tar oftast destillerat vatten (som ibland är kranvatten) och påstår att det är 7.0 och då blir det ingen bra mätning.
Man kan ju undra varför man vill uppnå den bästa blandningen? Ja varför inte om man bara vet hur man blandar och känner sitt vatten och blandar vatten + socker och surhetsreglerar med ättika 12% tills man uppnår samma Ph som honungen som bina har, det dom är vana vid och tycker om.
Man behöver bara kompensera vätskan ättikan och torrsubstansen sockret för salt och Atamon pulver för att få rätt mängd socker + vatten i förhållande 3:2.
Då blir faktiskt Ph rätt!
Och det är precis lika lätt att göra helt rätt som att göra nästan helt rätt!
Använder ni 8,250 gram salt / kg socker?
Använder ni 0,375 gram Atamonpulver / kg socker?
Då blir det en massa kemiska formler som justerar ättikan så att Ph blir samma som honungen.
Jag har snart tabeller där man kan mata in sina värden men det finns default värden för "normala" eller det som brukas idag.
Puh! Kemiboken är stygg!
-
FAT BEES SKINNY BEES
- a manual on honey bee nutrition for beekeepers
http://www.rirdc.gov.au/reports/HBE/05-054.pdf
Det här dokumentet ovan från Nya Zeeland är riktigt läsvärt, på 150 sidor.
Har adderat ytterligare en bra länk med fakta.
http://www.jas.org.pl/jas_50_1_2006_1.pdf
-
Ska man ha mera samhällen så måste jag tycka att det är bättre att köpa Bifor. Lätt att man tröttnar annars på hösten är min erfarenhet.,då är orken slut för dom flesta som har mycke bin. Min åsikt
-
Visst kan man köpa stora mängder Bifor, men mest ekonomiskt är kanske att blanda själv.
Jag har lagt in generella beräkningar och sockerfakta i min blogg. Hur man beräknar vikten (som är enkelt) och volymen på den färdiga lösningen (som behöver lite mera) samt förhållandet viktprocent (det vi kallar koncentration) t ex 60%.
Jag har försökt vara pedagogisk, mitt största problem utöver alla bokstäver som alla tror att jag har ;D
-
Angående saltet!
Vid t ex dropp till en människa ges fysiokalisk koksaltlösning 0,9% (NaCl)
Insekter verkar vilja ha 1,5%, dvs betydligt mera elektrolyter.
-
Detta forum är det enda som tillåter inlägg med PDF! Bifogar fodertabeller för intresserade!
Till 50% använder man lika mycket socker som vatten (1:1)
Till 60% är förhållandet (3:2)
Till 66% som är en mättad lösning i princip utan extra värme (25 grader) med i princip 2 delar socker (2:1)
Till 75% dvs Bifor liknande krävs uppvärming till nästan 70 grader och i princip 3 delar socker (3:1)
Tabellerna har inga extra tillsatsämnen förrän det är verifierat att det fungerar. Densiteten för 75% och 70 grader är framräknad men verifierad med "kurvor".
Nytt inlägg, nya tabeller pga några samlade synpunkter:
1) 1-20 kg skall vara med pga storlekar på foderlådor mm.
2) Rubrik på sidan!
3) Centera sidan så att den bättre kan sättas i pärm.
4) Gemensam bokstav i början så att alla ligger samlade på datorn.
/Fixat!
-
Vilka foderramar i plast är värt att satsa på? Det finns 2,5L till 4L för 3/4 Langstroth. Agreb har en variant som verkar OK. Någon som provat?
-
Jag provade Agrebs foderram 3/4 LS ifjol, den var helt OK med lecakulor flytande i fodret. Borde i och för sig gå att torrfodra med också men det har jag ej provat. Jag har Dadant yngelrum, satte en låda 3/4 ovanpå utan spärrgaller och här även foderlådan, sedan spärrgaller och två skattlådor.
Spärrade ner drottningen i juli nån gång på dadantlådan, ynglet kröp ut och även den lådan fylldes med honung.
-
Var köpte du agrebs produkter, det finns sällan info om ÅF och jag har gjort olika förfrågan utan att få svar.
-
Jag ringde till Carl Georg Lie som driver Agreb, 0705-114420 och beställde. Varorna kom inom ett par dagar.
-
Jag har sett de amerikanska och tycker de är för klena och fjolliga, men 4L och lita rubust plast är OK.
Sedan har jag chafsat lite om ramar och funnit att priset inte ändras något från de 1.800 st jag köpte till en förfrågan på 6.000 st (15 st kartonger om 400st) dvs 1.650 kg ramar.
Man måste nog upp i 25.000 st för att få ÅF priser (drygt 60 kartonger).
-
Goodmorgon!!!
Välkommen till ett nytt stärkande terminalpass!!!
Finns det någon tillverkare av "Snap in Foundations" med drönarstruktur (cellyta)? Pierco tillverkar för vanlig både hel och 3/4 Langstroth.
En ny Hoffmanram har ju slice inbyggd för plastilägg men det finns ingen som fattat att man lätt lika gärna kan fixa till ett drönarilägg.
Pierco har en drönar plastram i Langstroth som fungerar men den måste man såga av nedtill till 3/4 Langstroth.
Man kan ju undra varför man tillverkar en hel Langstroth i det här fallet??
Det måste ju vara enklare att tillverka "Snap in Foundations" än en hel kanske lite udda ram som en drönarram (formen kostar ju smaskens).
-
Jag förstår inte riktigt varför du vill ha plastramar med drönarprägling.
Hänger man in en tom ram, oavsett modell (har man plastramar för övrigt kan man ju hänga in en Hoffman i trä) så bygger bina med automatik ut denna till drönarformat.
Och drönarna skall ju skäras ut och slängas bort, så det vaxet kan man ju glömma.
Jag har provat att smälta ut drönarna, men tiden i förhållande till utbytet försvarar sig inte.
Att slänga in det i braskaminen ger i varje fall lite värme och det var mycket enklare.
-
Kan man styra det till en specifik ram är detta bra (den gröna i lådan) så blir allt så mycket enklare. Att ta bort drönarbygge gör man med en stålspackel, ingen skillnad förrutom färgen på ramen.
Skall man suboptimera varenda kostnad så kan man använda träram, men nu kommer det att ta ett extra år att få tillbaka slantarna som i alla fall jag använt och det har jag räknat med.
När det året gått har jag i alla fall vad jag vill ha! Drönarramen kan även användas till en station till drottningodling.
http://www.countryfields.ca/dronecomb.html
-
Jag hade nog i alla fall hängt in en tom träram även om jag har plast för övrigt, det har jag ju gjort i åratal. Det blir så vackert drönarbygge att man kan bli tårögd.
Och den tomma träramen brukar jag måla röd på ovansidan, det är enkelt att hitta den då.
Men om du vill ha grönt så kan du ju måla den grön på ovansidan om du känner för det...
8)
-
En träram avviker ju från plastramarna i utseende utan att måla den.
Det är mycket enklare att bara skära ut drönarbygget med både yngel och kvalster.
Sen sätter man tillbaka ramen direkt utan att behöva kladda med att skrapa av ynglet. Plastramen behöver också tvättas av för att få bort allt.
-
Nu har även jag 30 st Agreb foderramar! Lägger ut bilder och mått/vikt på bloggen i kväll.
-
Vilken typ av roller använder ni?
-
Olika nätleverantörer av rostfria nät eller nät av aluminium.
http://www.spgmetall.se/
Swedac i Höör har bättre priser men ett begränsat utbud (se bilaga).
-
Tittut!
Det där med vårutvecklingen igen fast med två yngellådor. Bina drar igång i mitten och utåt kanterna, lite mera upp än ner.
Om man nu har två yngellådor på 3/4 Langstroth och har kommit igång i mitten (som bilden till vänster skall symbolisera).
Man kan då flytta om lådorna när mitten är lagd så att mera plats i mitten uppstår genom att byta plats på lådorna (se bild till höger).
På så sätt borde man få en bättre vårutveckling och yngelsättning då ytan nästan fördubblas om man räknar på den.
Man får också platsbyte på lådorna som hållit vinterklotet, dvs den översta och får en ny låda där till nästa vinter.
Foderlådan här med vitt socker är också viktig! Det är NU!!! (de kritiska veckorna) man skapar ett starkt samhälle som varar till nästa vår.
Var kan man läsa mera om den här typen av driftform?
-
Hej!
Bin som övervintrar på två lådor börjar alltid att yngla i övre lådan och yngelklotet sprider sig neråt.
Att splittra ett yngelklot det skall man inte göra Risken är att drottningen kommer av sig med äggläggningen. Det bästa är att sätta en ny låda med nytt vax under när vinterlådorna är för trånga.
/Jano
-
Godmorgon.
Jag hade nog faktiskt gjort som Sten-Åke föreslår, bytt plats på de två lådorna.
Även fast jag inte litar på hans bilder, men jag förstår hans tanke.
Bina börjar yngla allra överst i den övre lådan på våren, inte längre ner.
Om man då sätter en ny låda ovanpå - eller flyttar upp den nedre - snabbar man på processen med yngelsättningen, drottningen kommer snabbt att gå uppåt och helt plötsligt har man ett fantastiskt fint klot.
Jag övervintrar på en Dadantlåda, tidigt sätter jag till en 3/4 langstroth ovanpå och hon kan snabbt bygga upp ett stort klot.
-
Man kan kanske rita klotet högre upp i översta lådan, men platsbytet är det intressanta och jag tror inte bina har några större problem med det.
Om undre nya lådan är fräschare så blir den invintringen till nästa år och man har även bytt invintringslåda på så sätt.
Ett arbetsbi kläcks efter ca 21 dagar. En högproduktiv drottning kan lägga upp till 3.000 ägg per dag, vi spånar däromkring i alla fall.
21 * 3.000 = 63.000 celler på gång max samtidigt med bara nya ägg till färdiga bin.
Även om vi bara räknar med 2.000 ägg per dag så blir det ganska många celler.
En yngellåda i 3/4 Langstroth rymmer teoretiskt 50.000 celler och drygt (minst) 50% är kanske högaktiva, då behövs två lådor!
Man kan alltså inte få hur många yngel som helst med en drottning, det finns alltså ett mer eller mindre teoretiskt maximalt antal.
Drottningen fyller heller inte ramarna till exakt 100% utan beläggningen varierar från format till format och biras till biras, det har jag själv sett.
Några ramar i mitten har mera och ramarna längst ut mindre.
Man kan här flytta om ramarna lite under resans gång så att beläggningen ökar totalt sett.
Frågan är bara vad som är effektivt, enkelt och ger ett mervärde i form av starkare och mera produktiva samhällen.
Jag är övertygad om att ett starkare och produktivare samhälle även har mera hälsa än annars, friskare bin totalt sett.
Allt beror alltså inte bara på vilka bin och drottningar man har, husse kan lixom inte ha huvet under armen!
-
Hej igen.
Det går bra att göra hur som helst med den nya lådan. Jag har använt båda sätten men funnit att den fortare blir antagen om den ställs under. Kanske beror det på binas trafik genom lådan.
Även nästa låda ställs under. Då har man det nya yngelrummet på plats direkt utan omflyttningar av lådor.
Efterhand finns bara täckt yngel, utkrypande yngel och honung i de gamla vinterlådorna som nu står överst så spärrgaller kan man glömma tillsvidare för drottningen går inte dit upp mer.
Ett andra plus med att sätta den första lådan under är att det kan ske tidigt utan att samhället blir avkylt. Man behöver inte ens öppna.
/Jano
-
Hej Jano
Ja, så kan det bli. Fråga två biodlare så får du tre svar... (gammal sanning?)
Min erfarenhet är i alla fall att en låda ovanpå snabbt antas och bestiftas.
Förr hade jag mestadels LN, satt de på två lådor över vintern så hände det mer än ofta att de inte alls gick ner i den undre lådan utan fyllde den övre, och sedan svärmade...
När jag bytte plats med lådorna i månadsskiftet april/maj så inträffade det motsatta, bägge lådorna fylldes med yngel väldigt snabbt, drottningen ville hålla ihop klotet och då var hon ju tvingad att cirkulera i den övre lådan också.
Nu har jag inte använt Dadant och 3/4 LS så länge, så jag får se hur det går.
Till våren planerar jag dock att på alla samhällen som sitter på en Dadant någon gång under April sätta till en 3/4 LS ovanpå (med en foderram av Agrebs fabrikat ytterst med torrsocker, möjligen bara fuktat med vatten) , sedan som jag gjort tidigare spärrgaller och skattlådor.
Jag har ju ett enormt tidigt drag på raps, och för att utnyttja det maximalt behöver jag många bin tidigt.
MEN, har jag märkt, även de som inte har höstsådd raps som blommar tidigt har enormt mycket att vinna på tidiga starka samhällen.
Det är ett faktum att den allra mesta floran i Sverige blommar på våren-försommaren. Det är bara bin som kan ge honung, så många bin tidigt är alltid rätt. Den övriga floran får man så att säga "på köpet". Har man starka samhällen tidigt så kan man ge sig den på att totalskörden blir god.
Har man haft ett starkt vårsamhälle och sedan flyttar det till höstljungen så kan man garantera att de vet att ta vara på den rikedomen också.
Samhällen däremot som inte ger någon vårskörd att tala om - de kommer knappast att ge någon höstskörd heller.
Bara man slipper svärmar. Och min erfarenhet är att svärmar mest kommer när drottningen går i väggen eller går i taket. Väggen är väl svår att flytta, men taket kan man lyfta genom att tillsätta en ytterligare yngellåda.
Jag har däremot inte erfarenhet av bin som svärmat för att det varit för kort avstånd till "golvet", drottningen vill inte alltför långt ner för att yngla, det kan ju vara kallt därnere. Däremot hamnar det ju väldigt mycket pollen i "botten".
-
Och så kom jag på en sak till som jag glömde att skriva...
Jag pratar om utbyggda vaxramar.
För det kan jag garantera - har man övervintrat på EN låda - och lyfter den och sätter en låda med mellanväggar underst - så kommer den INTE att byggas ut, bina är lite dumma ändå, det får nog inte plats så mycket hjärna i ett sånt litet huvud.
Har man däremot övervintrat på EN låda och sätter en till låda ovanpå, med mellanväggar, kommer den omedelbart att byggas ut och fyllas med yngel. Speciellt snabbt om man samtidigt fodrar med socker med ½ procent salt i.
För de som inte har hållit på med bin så länge är det av yttersta vikt att ta vara på utbyggda vaxramar, de är guld värda för att få stor tillgång till drottningens kapacitet att yngla.
-
Ja du har så rätt Viktor. Var och en har sitt sätt att odla bin på. Det allra bästa är att var och en får göra sina egna erfarenheter. Mitt sätt fungerar iallafall bra för mig och jag får upp bistyrkan tidigt utan svärmar. Det är LN-lådor jag har. Det är ett himla smidigt förfarande och man stör ej drottningen. Min uppfattning är att hon ynglar inte i klot utan i en bågform som drar sig neråt. Eller åt vilket håll som helst förresten om man ser på trågkupan. Det är på vintern bina sitter i ett klot. På sommaren drar sig ynglingen neråt och honungen lagras i överdelen av kupan. Vad gäller salt så har jag det också i drivfodringen, men mitt drivfoder består av honungslösning i små givor. Den första skattlådan ställer jag ovanpå yngelrummet med med bara mellanväggar och spärrgaller under.
Det finns så många olika orsaker till varför man skall göra si eller så. Alla sätt är bra utom dom dåliga.
/Jano
-
Ja det stämmer att pollen hamnar i yngelrummet ,men det är väl där det skall vara och inte skattlådorna .
Vinterlådan skall bort senare och skattas så där vill vi inte ha något pollen. Mina drottningar verkar då inte ha ont av att gå ner mot botten. Jag har nätbottnar men de fyller ramarna med yngel ända ner.
Är det därför dom inte svärmar så ser jag alls inget fel i att ha den första lådan under, givetvis med uttbyggda ljusa fina ramar.
/ Jano
-
Drottningen brukar annars vara ganska ljusskygg och genast knalla över på andra sidan ramen. Det borde vara så även bland lådorna att drottningen söker sig uppåt från ljuset där nere på något sätt.
-
Drottningen brukar annars vara ganska ljusskygg och genast knalla över på andra sidan ramen. Det borde vara så även bland lådorna att drottningen söker sig uppåt från ljuset där nere på något sätt.
Hej!
Jag vet inte vad du stöder ditt påstående på, men enligt min uppfattning är hon inte ljusskygg.
När mina barnbarn började intressera sig för bina, och tvunget ville kolla på dem, köpte jag en observationskupa där två ramar sitter på höjden med glasväggar på båda sidor. Denna kupa brukar jag ladda med bin och drottningcell varje sommar. Där kan man följa hela utvecklingen av en drottning, när hon kläcks, när hon har kommit tillbaka från parning och börjar sin äggläggning. Vi kan stå där i fullt solljus och beundra aktiviteten.
Hon fortsätter att yngla som om det inte bekommer henne ett dugg att täckskivorna tas bort på sidorna.
Däremot är hon försedd med ett stort mått av självbevarelsedrift, hon är ju den viktigaste individen i samhället,
som gör att hon gärna springer undan om man skulle råka störa henne vid ett ingrepp i kupan.
Sen vad det gäller att bygga yngelnästet neråt, så har hon flera tusen bin före sig som skall göra cellerna iordning för bestiftning. Hon går nämligen inte själv som förtrupp varken uppåt eller neråt.
Samtidigt gör bimassan som finns under henne att där hon befinner sig hålls temperaturen på lämplig nivå.
/ Jano
-
Till lådor (sarger) i 3/4 Langstroth önskas följande:
Propolisgaller: det finns 2 storlekar, 415 x 503 samt en på 415 x 500. De skiljer en del i pris, den på 503 kostar 86:- medan den andra på 500 126:- (någon som vet skillnaden?)
Pollenfälla: Plast för ca 156:-
http://www.lpsbiodling.se/cgi-bin/ibutik/AIR_ibutik.pl?funk=visa_artikel&artnr=102105
Någon som provat om den är bra och att den går att montera på en 3/4 Langstroth polystyrensarg?
-
Bina behöver bra vatten och det finns tillgång till vatten vid ett fågelbad liknande objekt. Talgoxen kommer väl att sitta där av flera skäl antar jag.
Finns det vattengrejjer som är bra och funkar bra enbart för bin, någon som provat?
-
Vattenbehovet hos bina är störst vid den intensiva yngeluppfödningen i april och maj. Det tillgodoses med drivfoder i små givor. Honungsvatten är bäst, har man inte det används tunn sockerlösning.
När nektardrag pågår behöver man inte tillföra vatten, det kommer in mer än behovet genom sänkningen av vattenhalten i nektarn. När inget drag finns får det tänkas ut ett annat sätt.
Finns kuporna ute i jordbruks- eller skogslandskapet, hämtar bina själva sitt vatten i diken, bäckar eller andra vattensamlingar som det finns överallt ute i naturen. Har man däremot sina bisamhällen i tätort kan det vara bra att få till någonting på den egna fastigheten, så att grannen slipper ha bina i sin pool.
En damm med bäck, där vatten pumpas runt hela tiden har anlagts på tomten och det är en fröjd att se när vattenhämtarna står där och pumpar, men bara när inget nektardrag förekommer, då är där tomt.
Förr ordnade jag vatten försörjningen med trädgårdsslangen, som fick ligga och rinna så svagt som möjligt på en svagt lutande grund plåtlåda fylld med singel, helst så nära kuporna som möjligt. Det är bara att låta fantasin flöda.
/ Jano
-
Hittade en (av många på den sidan) intressant artikel om vatten för bin:
http://www.bwrangler.com/lwin.htm
:)
Sten-Åke: Hur har du tänkt få avsättning för din pollen och propolis när du väl samlat den? Jag vill pyssla med sånt där också men det känns som att marknaden är osäker.
-
Puh! Heldag denna gång 10 - 16:00 ca ... kursverksamhet!
Fortsättningskurs i Bin och Biodling
Exempel ur innehållet är:
- Bättre överlevnad
- Drottningodling för husbehov
- Att göra avläggare
- Honungens hanterig och egenskaper
- Biodlingens produkter
- Lönsamhet i din biodling
Kursledare: Lotta Fabricius och Preben Kristiansen.
Vi har kommit halvvägs och det blir nu ett uppehåll till i Maj då resten avklaras med praktik i bigården ...
Sedan har jag dokumenterat "körkort" på allt så att man kan hitta på andra hyss.
-
Jag kommer att samla pollen ett tag och kolla vad det ger, har konstaterat att getingar inte kommer igenom pollenfällan vilket kan vara av intresse under getingtider/problem.
Att lägga in ett propolisgaller verkar inte så arbetskrävande så jag tänker även prova att se om det blir något.
-
Jag har fått ett par kupor av min mor, och tänkte försöka mig på biodling i år. Jag tolkar den här tråden som att det inte är någon panik ännu, avläggare får man tag på först framåt slutet på maj, stämmer det? (Vi har en biodlarförening i samhället, men jag har just inte hunnit med något mer än att betala medlemsavgiften dit ännu...)
-
Jag väntar själv på avläggare men har kuporna klara. Jag tror inte jag får mina förrän till midsommar, ett och annat övervintrat samhälle kan man köpa tidigare på våren.
Man får försöka stå ut, men längtar faktiskt till bina.
-
Så om jag får tag på övervintrade samhällen skulle det gå att installera dem redan nu? Nu när jag har bestämt mig för bin så är jag ju allt ganska sugen på att komma igång så fort som möjligt... ;D
-
Kankse inte just nu, men när tempereaturen stiger till +10-12 grader i mars (om någon vecka) så blir det möjligt. I södra delen av landet börjar det, det är bara att hänga på forumen och annonseringar på Biram.se
Det är alltid enklast att anskaffa i närområdet där man bor. Själv skall jag kånka mina från Örebrotrakten till Stockholm, ca 1.5 timme med bil.
-
Här i trakten (Bromma) finns en storodlare som har Buckfast men "man påstår" att de flesta ändå har Krainer och det kanske skulle vara lämpligt för mig att skaffa Kranier.
Men jag vill inte!! Det är inget bi som passar mig alls.
Elgon avläggarna kanske inte blir av. Det finns en storodlare från Lidingö som har Buckfast i området vilket påpekas då & då.
Regeln att skaffa samma bin som grannarna verkar väl sunt om man skall hålla på med drottningodling mm.
Men vad skall man göra om det redan finns olika raser i området?
Vem bestämmer vilka bin man får ha?
Skall man välja bin man tycker om?
VAR FINNS INFORMATION OM VILKA RASER SOM FINNS VAR!
Jag fick rådet att kontakta odlarna i området! Jag har en matrikel men där står bara en massa telefonnummer.
Skall jag ringa och fråga alla?
Personligen blir man lite trött när det finns knappt med information och mycket gnäll.
Eller skall jag starta 4:e världskriget genom att skaffa gula bin här?
-
Hej!
Mig veterligen finns det ingen som har monopol på en viss biras inom ett visst område annat än på parningsstationerna. Skaffa du bin av den ras du tror på. Själv har jag blandras och det har ingen haft några synpunkter på. Fram för den genetiska mångfalden!!! 8)
/Jano
-
En av de absolut bästa artiklar jag läst angående binas genetik är författad av den utomordentlige genetikern (började sin bana med att forska i fiskars genetik, och är högutbildad inom området) Martin Nehmann.
Född i tyskland, numera boende i Småland och en av de vi brukar kalla "storbiodlare".
Hans alldeles utomordentliga artikel har varit publicerad i en intressant tidskrift kallad "Gadden".
Det han förfäktar är att man låter bina själva sköta urvalet - alltså anpassa sig efter den plats de lever på. Survival of the fittest. Det man som biodlare har att göra är att se till att ta bort det man inte vill ha, alltså busiga samhällen skall nedmonteras till avläggare, drottningen avlägsnas. Eventuellt tillsätta nya drottningar, eventuellt inte. Låta naturen ha sin gång - och så vips - efter några generationer och några år så har man de bin man vill ha. De som övervintrar bra i sin (nya) omgivning, de som ger bra skördar, de som inte busar för mycket.
Är med åren mer och mer böjd att hålla med Martin Nehmann.
Har ju märkt att förr när man var nere och rotade i tid och understundom även otid, så fick man elaka bin, svärmar, inte så speciellt mycket honung, och ibland även hög vinterdödlighet.
Har numera märkt att när jag inte gör för mycket i samhällena sommartid, att skörden ökar, bina blir snällare, och i vart fall hittills vet jag att alla mina samhällen har övervintrat. Peppar, peppar - samhällsdöd sker ofta i skarven mars-april... när en dålig eller död drottning tar med sig samhället ner i gehenna.
Min bi-bana började i slutet av 70-talet i Ångermanland, med mörka mordiska bin. Jag och far gjorde inte mycket, de fick mest sköta sig själv och så skördade vi på hösten. Otroliga skördar.
Har försökt sköta bin "bättre" därefter, sedan jag flyttade söderut.
Är dock mer och mer inne på att strunta i den överdrivna "skötseln", bina tror jag klarar det bättre än jag.
Ge dem ett drägligt livsutrymme, så sköter de sig över förväntan.
Men en ren botten är ju knappast fel...
-
Sammanfattning: "The less the merrier". Ju mindre jobb ju mer kul av bina. :P
-
Det där tror jag också på men man måste se till att brakta sjukdomar. Det känns som nosema drar fram i en del gårdar och det vill jag helst inte ha.
Skall man skaffa avläggare från någon som haft nosema problem under vintern med 25% vinterdöd?
-
Är dock mer och mer inne på att strunta i den överdrivna "skötseln", bina tror jag klarar det bättre än jag.
Ge dem ett drägligt livsutrymme, så sköter de sig över förväntan.
Men en ren botten är ju knappast fel...
Det är också min övertygelse. Har man sett att yngel finns vid vårgenomgången så finns det ingen anledning att leta efter drottningen i tid och otid. Det är bara att utöka hennes plats efter behov. I övrigt ser man på flustertrafiken om allt är som det skall vara.
-
Det känns som nosema drar fram i en del gårdar och det vill jag helst inte ha.
Nosema är ju en svamp. Och lätt att bli av med. Bensoesyra i drivfodringen.
Vi kollade i fjol i min biodlarförening, där en hel del av mina biodlande grannar hade nosema. Jag ligger i och för sig några kilometer avlägset, så jag tror inte att jag har så stort smitttryck utifrån, men visst finns det.
Några grannar som aldrig behandlar - de hade nosema.
Jag och andra med mig som använder bensoesyra hade ingenting.
Så tveka inte att köpa bin - men se till att behandla.
Bensoesyra är en synnerligen harmlös syra, finns naturligt i bl.a lingon. Men ingår i nästan allt av det vi köper i affären i frukt- och bärväg. Kan man hålla på och spruta på så grymma syror som myrsyra och den dödliga oxalsyran på bina, då borde man med lätthet kunna svälja användandet av bensoesyra.
Och i krav-odlingen är ju syror tillåtna, varför även bensoesyra väl torde tillhöra de tillåtna syrorna?
-
Men det finns företrädare för SBR som påstår att Bensoesyra i fodret inte hjälper!
-
Problemet med SBR är att de snarast är pseudovetenskapliga i sina yttranden.
En högintressant artikel om en dämpning av nosemaangreppet har publicerats i den ryska tidskriften Pcelovodstvo (Efimenko, eksenicer, 1998). Försöket genomfördes på biforskningsinstitutet i Kiev (Ukraina).
Det är sådana försök i "verkligheten" som är intressanta, vad SBR-s representanter sitter runtom i landet och "tycker" är något helt annat. Och även att lägga märke till - SBR propagerar ständigt för syror när det gäller att behandla Varroa - trots att resultaten ofta är tvivelaktiga. Att då mer eller mindre "förbjuda" användningen av den harmlösa bensoesyran rimmar illa.
Mer finns att läsa på http://www.wermdobiodlare.se/under/arkiv/bnb25.pdf
Bläddra längst ner så finns det en fyra sidor lång artikel om nosema och atamon (bensoesyra) med noggranna källhänvisningar till de forskare som grubblat och dragit vissa slutsatser.
-
Citat ur BNB:
"Nosema är ingen ny företeelse.
Den upptäcktes i biet:s avföring
av Dönhoff redan 1857.
Genom att Leuckart felaktigt klassificerade
den som en mögelsvamp tog
det ytterligare 50 år att upptäcka
parasiten. Först 1909 rapporterade
Zander om ett spordjur. Nosema och
dess verkningar är ett gissel som vi
enligt den nya miljöbalken inte kan
göra någonting aktivt åt."
Spordjur eller svamp?
-
Åter igen samma svar!
"/
Biologi och sjukdomsförlopp
Nosemasjuka (i dagligt tal kallad nosema) orsakas av Nosema apis och Nosema ceranae som tillhör mikrosporidierna. Mikrosporidier är små organismer med förmåga att bilda sporer, ett sorts vilstadium, som också fungerar som organismens spridningsstadium. Bina infekteras genom att de via munnen får i sig sporerna. Nere i mellantarmen gror sporerna och kastar ut en så kallad poltråd som tränger igenom cellmembranet i en tarmcell och möjliggör för sporinnehållet att tränga sig in i en tarmcell. Väl inne i tarmcellen utvecklas parasiten, tillväxer i antal, och bilder i sin tur nya sporer som kan spridas till andra tarmceller eller föras ut med biets avföring. Alla vuxna bin (arbetsbin, drönare och drottning) kan angripas av nosemaparasiten, men normalt angrips arbetsbin i betydligt större utsträckning främst beroende på deras städningsaktiviteter i samhället. Andelen infekterade bin i ett samhälle är störst på våren.
/"
En högfungerande svamp! ordet "parasit" är alltså fel.
Puh!
Har packat upp prylar! Det kom en pall till med spärrgaller, vaxgrytor, pollenfällor, propolisgaller, kupknivar, gafflar, tänger, apifonda, vaporizer, hmm ja ungerfär sådär!
-
Åter igen samma svar!
"/
Biologi och sjukdomsförlopp
Nosemasjuka (i dagligt tal kallad nosema) orsakas av Nosema apis och Nosema ceranae som tillhör mikrosporidierna. Mikrosporidier är små organismer med förmåga att bilda sporer, ett sorts vilstadium, som också fungerar som organismens spridningsstadium. Bina infekteras genom att de via munnen får i sig sporerna. Nere i mellantarmen gror sporerna och kastar ut en så kallad poltråd som tränger igenom cellmembranet i en tarmcell och möjliggör för sporinnehållet att tränga sig in i en tarmcell. Väl inne i tarmcellen utvecklas parasiten, tillväxer i antal, och bilder i sin tur nya sporer som kan spridas till andra tarmceller eller föras ut med biets avföring. Alla vuxna bin (arbetsbin, drönare och drottning) kan angripas av nosemaparasiten, men normalt angrips arbetsbin i betydligt större utsträckning främst beroende på deras städningsaktiviteter i samhället. Andelen infekterade bin i ett samhälle är störst på våren.
/"
En högfungerande svamp! ordet "parasit" är alltså fel.
Puh!
Har packat upp prylar! Det kom en pall till med spärrgaller, vaxgrytor, pollenfällor, propolisgaller, kupknivar, gafflar, tänger, apifonda, vaporizer, hmm ja ungerfär sådär!
Snarare en fullfungerande protozot och inte svamp. Parasit är inget taxonomiskt begrepp utan ett begrepp som appliceras på levnadsätt, dvs så kan alla organimser ur vilket rike som helt kan definieras som parasit.
-
Kanske en Mikrosporid!
-
Ser man till den strikt vetenskapliga klassificeringen så är en mikrosporoid en svamp.
Tillhör gruppen Eukaryota, alltså svamp!
-
Härlig läsning! En ung tjej som tänker och tycker självständigt! Bland alla sidor jag läst så ser man attityden bland de unga nya odlarna, jag tror det är bra för hela näringen, de får mitt stöd!!
biloggen.blogsome.com
*/
Detta är dock inte mer än (något kvalificerade) gissningar och spekulationer och det skulle behövas en vetenskaplig studie för att dra några egentliga slutsatser. Kanske har en sådan redan gjorts, om inte i Sverige så i något annat land. Hur som helst vore det bra att kunna understödja sina hypoteser med faktisk forskning i stället för att lita till sina instinkter eller till någon bi-guru. (I biodlarkretsar förekommer alltför mycket av det senare - auktoriteter som inte får eller kan ifrågasättas, som vet hur det ska vara och bara tar in ny information om den överensstämmer med bestämda uppfattningar. Självfallet ska man som nybörjare lita till de som är mer erfarna än en själv, men man ska inte lita blint på allt man hör, särskilt inte i en så konservativ skara som biodlare!).
*/
-
Jag har kikat lite på spärrgaller och har just nu metallspärrgaller med träram. Träramen är lite för smäck tycker jag och därför funderar jag på om det finns "bättre" alternativ än metallspärrgaller med träram?
-
Jag kör törebodas plastspärrgaller för 19kr mestadels. Aldrig haft några problem och de äldsta plasstgallrena har hållt i 5-7år nu.
-
Jag skall också prova olika spärrgaller tills jag blir nöjd. Hemma i Sverige i igen efter ett antal äventyr på bystan i olika länder.
I kväll har jag rollat vax på mera ramar och tagit en del bilder som jag lägger ut senare hemma (är på sommarstället).
Trots att jag använder frasiga snittar så tar det en evig tid att smälta ner vaxet i en El-vax-gryta från CMF.
Pressar man ut luften ut rollern i vaxet så att det sipprar bubblor i vaxet så drar rollern in mera vax. Man kan trycka den mot bottnen om man vill. Man tar upp rollern och den får rinna av i ca 3 sek och flyttar sedan rollern direkt till ramen. Man pressar ner rollern mot rames början och trycker en "våg" av vax/vaxskum framför rollern ända till slutet och drar tillbaka och flyttar ut rollen till andra långsidan och gör lika dant. Allt i ett svep så blir det precis så mycket vax som behövs.
Vaxgrytan måste stå på ett tag så att vaxet är genomvarmt på 70-80 grader enligt termostaten på vaxgrytan annars händer det inte mycket. Smälta vaxet går långsamt och en hel gryta full med smulade snittar tar ca 30 min att smälta och ca 10 min att rolla ut.
Man måste se till att rollern är med i smältan annars får man vänta 5 min på att den skall fungera också.
Skall man vaxa kontinuerligt måste man ha två vaxgrytor!
Jag har inte fått något positivt besked om mina avläggare ännu, skall få veta under denna månad.
-
Suck! Elvaxsmältare/elvaxgryta i all ära, det fungerar men vilken J*V*A tid den tar på sig!!! Flera timmar att smälta vaxet. Har nu rullat ca 160 ramar på 10 kg vax.
Det blir ca 30 gram per sida på varje ram. Räkna med ca 3 timmar för att värma upp en smälta som är ca halva insatsen. Man blir HYPER!!! Långsamt!
Finns det någon turbovaxsmältare?
-
Hur gör ni med era avläggare ni fått under sommaren (efter midsommar)? Klarar de av att bygga ut vaxade plastramar i någon omfattning?
Det är just avläggare till salu under sässongerna, men man borde kanske köpa hela samhällen också?
-
Är detta den senaste lagen rörande honung som livsmedel?
http://www.slv.se/upload/dokument/lagstiftning/2000-2005/2003_10.pdf
-
Puh!
Nu händer det ganska mycket! Hämtar hem 300 utbyggda plastramar i veckan och sedan får vi se vad det blir för bin.
Det är mycket snack och lite verkstad på många ställen och glöm allt om bin med olika typer av Varroa resistens!
Det finns helt enkelt inga härdiga bin om man inte sköter bina ordentligt och har starka samhällen som klarar den omsorg samhället kräver.
Svaga samhällen verkar vara den största orsaken till reinvasion av varroa.
Alla borde ta vara på bin och material och eleminera sina svaga samhällen i stället för att försöka köra vidare på dem.
Av alla samhällen jag planerade så vet jag att jag åtminstone får två avläggare, men skulle behöva flera samt minst lika många hela samhällen.
Problemet med de outbyggda ramarna är lösta! Jag har faktiskt allt men saknar bina!! samtidigt som jag mår illa av allt skitsnack i svensk biodling!
Öskar köpa starka samhällen på 3/4 Langstroth!
-
Lika bra att fortsätta i egen tråd ...
Till helgen från fredag besöker jag tre biodlare i nedåt Norrköping och vädret skall bli bättre, uppåt +15 till +20 grader och solsken.
Vettiga bigårdar med skötselmetoder som överensstämmer med sin egen syn på näringen är faktiskt ganska intressanta och man finner alltid något nytt kul och spännande som man kan ta med sig och prova hemma.
Det är klart brist på bin och samhällen. Det finns en massa omaka lådformat där ute med jag lovar allt möjligt. Allt ifrån "stackars bin" till tyvärr redan sålt av allt för sässongen. Om det sedan är sk "hobbyoldare" bara för att de är med i SBR eller "PROFFS" bara för att de är med i Biodlarföretagarna har ingen betydelse, same same när det gäller lägsta nivån.
Problemet kvarstår "Var får man tag på bra bin" när man oftast slår ut sina sämsta samhällen och oftast "den seriöse" tillsätter ny drottning och säljer av.
Har ni andra startat så?
Ett annat problem är företagandet, att få kvitto på sitt köp för att hantera materialet i företaget/bokföringen/verifikationen, de flesta vill sälja utan kvitton vilket stör mig. Så fort man säger "Kvitto/Faktura" så sticker 50%, nämner man sedan ordet "Kvalitet" så drar 30% och frågar man efter deras bitillsyningsman för att man vill konferera lite över åren så drar 20% ...
Varför är alla så förbannat rädda? Vad är problemet?
-
Hej!
Hur går det, hittar du några bisamhällen/avläggare?
Beekeepern
-
Jag skall flytta ihop allt till en egen bigård så småningom och då blir det ca 12 samhällen hoppas jag.
De avläggare jag beställt kommer kanske inte alls i den omfattning jag hoppats på om det ens blir något, skall få besked under April var senaste budet.
Sedan blir det två aväggare till i Maj som är klart.
Men jag vill ha mera bin så som det ser ut just nu och kommer att boka samhällen inför nästa sässong av dem som gör avläggare och övervintrar dem och får överskott på våren.
-
Bättre att sköta utbyggeriet själv.
Börja med några samhällen, som får bygga som tusan. Strunta i honungen.
Köp några paketbin (Martin Nehmann, Lagan) och sätt igång dem med mängder med foder. MÄNGDER med foder
Att utbygga tar inte ett par tre år...
Det tar två tre fyra fem år. Kanske sex
Första året händer ingenting, om man inte gör drastiska saker själv.
Grymma avläggare - dela ett fullt samhälle i fem, alltså två ramar i varje. I cirkel runt den gamla platsen. (Kräver ju bigårdar av lite större storlek än en vanlig radhusträdgård...)
Mindre grymma avläggare:
Låt en drottning fylla två lådor, eller tre...
Ställ lådorna åt sidan, den befintliga drottningen skall inte hamna på ursprungsplatsen. Ställ avläggarna (de utan drottning) i bredd där det första samhället var. Då kommer dragbina att hamna där...
Så om man ifjol hade 10 samhällen så kan man endera grymt (steg 1) försöka utbygga till 50. Då vill det till att de görs tillräckligt tidigt, och att man fodrar. Honung kan man glömma... FODRA - så har man 50 (minus avdrag för vinterförluster) samhällen nästa år. Och så gör man likadant en gång till, då har man vips drygt 200 (kanske?) FODRA!
Eller så delar man riktigt starka samhällen.
Sitter de på två yngellådor delas de rakt av, så har man helt plötsligt fördubblat antalet, + att man kommer att få honung.
Sitter de på tre yngellådor delas de rakt av, så har man helt plötsligt tredubblat antalet, + att man kommer att få LITE honung.
Lycka till!
-
Jag har haft chansen att köpa lite vad-som-helst men tackat nej!
Jag kan få bin söderifrån (Skåne) men vill inte ha dem pga lite problem och annat som är mera befängt där än norröver.
Bina är inte så friska som man tycker och tror på sina håll faktiskt.
Jag gör att avsteg från dessa principer och köper ca 300 utbyggda ramar från en tillförlitlig leverantör.
Det kan vara lika bra och ta lika lång tid att ta det lungt och få bin man tycker om och tror på och får beställa till nästa sässong.
-
Står i begrepp att starta en minimal biodling (ivrig att komma igång). Jag har en 12-15 LN lådor, 5 bottnar/tak som jag fått gratis så det blir på LN som premiären sker. Går nu en mycket bra grundkurs som närmar sig slutet. Så nu kliar det i fingrarna :)
Tänkte som såhär:
Alt 1) Försöker få tag i 2 övervintrade samhällen i full gång. Låter det svagaste gå "normalt" med fokus på honung. Av det starkaste gör jag en avläggare så tidigt som möjligt (när jag kan få köpt en parad drottning). Görs med 4-5+ yngelramar så det startar hyffsat starkt. Om allt fungerar har jag tre övervintringsdugliga samhällen i september (efter eventuellt ljungdrag - bor i ljungtrakter).
Alt 2) Får inte tag i 2 samhällen eftersom alla häromkring verkar vara på jakt efter komplettering efter vinterns stora förluster. Får då kanske tag i avläggare i juni/juli och får då bara fokusera på att de byggs upp så de klarar vintern - kan glömma honung. Får då göra en avläggare år 2.
Någon som har några synpunkter på det ? Allt mottages med tacksamhet !
-
Står i begrepp att starta en minimal biodling (ivrig att komma igång). Jag har en 12-15 LN lådor, 5 bottnar/tak som jag fått gratis så det blir på LN som premiären sker. Går nu en mycket bra grundkurs som närmar sig slutet. Så nu kliar det i fingrarna :)
Tänkte som såhär:
Alt 1) Försöker få tag i 2 övervintrade samhällen i full gång. Låter det svagaste gå "normalt" med fokus på honung. Av det starkaste gör jag en avläggare så tidigt som möjligt (när jag kan få köpt en parad drottning). Görs med 4-5+ yngelramar så det startar hyffsat starkt. Om allt fungerar har jag tre övervintringsdugliga samhällen i september (efter eventuellt ljungdrag - bor i ljungtrakter).
Alt 2) Får inte tag i 2 samhällen eftersom alla häromkring verkar vara på jakt efter komplettering efter vinterns stora förluster. Får då kanske tag i avläggare i juni/juli och får då bara fokusera på att de byggs upp så de klarar vintern - kan glömma honung. Får då göra en avläggare år 2.
Någon som har några synpunkter på det ? Allt mottages med tacksamhet !
Om du skulle få tag i två övervintrade samhällen och väljer att spara ett för honungen, så skulle jag föreslå att du gör fler än bara en avläggare på det andra. En eller t.o.m två avläggare kan du göra utan att det märks så mycket på honungsskörden om du gör avläggarna tidigt. Men du kan göra tre och fyra också, men det blir ju på bekostnad av honungen. Å andra sidan har du fler samhällen till hösten som ger honung nästa år!
Jag hade två fungerande samhällen förra sommaren + ett som fungerade fram till midsommar då den gamla drottningen slutade lägga ägg. Jag gjorde åtta avläggare av dessa samhällen, sålde en och invintrade resten. Skörden blev 65 kilo honungen och under omständigheterna tycker jag att det var helt ok.
-
Det känns nästan som om övervintrade avläggare, dvs samhällen till salu på vårkanten är det bästa även om det kostar lite mera.
Många små avläggare kan ta en del stryk på vintern och då har man inte heller vunnit så mycket.
Jag väljer nog att inhandla samhällen för att senare göra egna avläggare, då behövs även lite utbyggda ramar som är på gång.
Man kan sedan också använda en del av de utbyggda ramarna ovanför spärrgallret för att få igång samhällena.
Vårveckorna är superviktiga och speglar sedan samhällets livskraft hela vägen till invintringen.
-
Vilken dag, efter 16:00 ca 17 grader och vaxgrytan är på för jag har ca 600 ramar som skall vaxas.
I morse när jag smulade vaxet var det +7 och det blev vara flis av allt. Nu när jag kom hem var snittarna som kola och fick vikas ner i grytan.
Nyfikna humlor, ett Buckfast bi och ett antal Kranier bin har surrat på vaxbordet och jag försökte prata med dem om att hämta drottningen och alla kompisarna!
Trevligt med små åskådare, de vet precis vad jag håller på med och de har t o m gått ner i en av lådorna och spanat in nyvaxade ramar.
-
Puh!
320 ramar (32 lådor) fixade med utbyggda plastramar! (hårdvaluta)!
-
Vet någon om det finns "ritningar" el dyl för konvertering mellan LN och 3/4 Langstroth och tvärt om?
Det här med ramformat igen, och tillgång på bin .. och avläggare, vilken soppa. Det än nästan enklare med Norsk längst ner i så fall.
-
Nu har jag garderat mig så att det blir mellan 12 och 25 avläggare, allt beroende på leverans samt några till via kursverksamheter.
Bin i år alltså men inte riktigt som jag önskat, får nöja mig med avläggare i år med leveranser kring midsommar.
På många håll verkar det som om vinterdödligheten varit större än vanligt, utsot, nosema, virus, varroa ... allt möjligt.
Det blir bilder vid midsommar.
-
Dagens bitidning verkar onödigt konservativ tycker jag! Trä eller plast? Referenspriser enligt Bitidningan.
Notera att man kan få motsvarande eller t o m bättre EPS konfiguration billigare än så. I alla fallen TRÄ/Plast så tillkommer en massa andra saker som inte specats men som i EPS fallen är fritt (ingår).
Att bygga själv blir inte billigare, då får man göra det enkelt och bygga många utan isolering, bara arbetet får då kosta ingenting!
TRÄ!
Klassisk trågkupa: 4.835 - 4.359:-
Östervålakupan: 2.126:-
Törebodakupan: 1.737:-
Vandringsbihus: 2.850:-
PLAST!
Flexikupan: 790:-
Lysonkupan: 780:-
Nackakupan: 637:50:-
På sidan (jaha .. var är pagina nudå! SAKNAS!) Hmmm ... men på andra bladet bakifrån längst upp till höger "Passa på och hör" nämns bilabbet ARS-USDA i Tuscon AZ! Där var jag och hälsade på!!!
-
Håller med om att träkupor som nyköpta är väldigt dyra. Det är klart att det ligger mer arbetstimmar bakom en träkupa och materialen är dyrare så priset kanske i sig är motiverat men frågan är ju om produkten som sådan kommer överleva. Det skulle i så fall vara ur ett miljöperspektiv där träkupan kan sägas komma från förnyelsebara material, om man bara kan lösa isoleringen utan att använda frigolit. Kanske kan bli en produktnisch - miljöcertifierade kupor med isolering av träull ;)
Själv har jag två varianter av uppstaplingslådor - en som mycket påminner om OGTs vandringsbihus men hörnbeslag, bärhandtag och allt samt en som består av sammanfogade frigolitdelar. Allt byggt av min far för drygt 20 år sedan. Det är anledningen till att jag använder träkupor - jag har fått dem gratis. Jag hade aldrig gått och köpt motsvarande kupa för över 2.000:- när jag kan få en i EPS för ca 700:-. Jag tror det är ett fåtal som köper nya träkupor - de flesta köper nog begagnade av odlare som skall sluta och då blir kostnaden som en ny i EPS.
Själv tänker jag nog köpa EPS och använda som skattlådor för viktens skull. Trälådorna blir yngelrum. En sak skall sägas till trälådornas fördel - med lite ny färg är skicket oförändrat mot för 20 år sedan. Hade det varit EPS hade de troligen varit sämre. Men med det priset de har kan man ju köpa 3 kupor till priset av en trä så de hade säkert varit utbytta.
Däremot komemr jag använda träramar med trådning, iläggning av mellanväggar och hela paketet eftersom jag räknar med att få ljung och jag har svårt att se hur en perforator klarar en plastram. Om inte man har fjädrande stift - men det ligger längre fram i tiden när en sådan kostnad kan vara motiverad (alltså fler än två kupor ;) )
-
Utrustning kostar den också! Ett sätt att minska ner på den är faktiskt att satsa på plast som i många fall gör arbetet enklare.
Jag har gjort en del studiebesök på bigårdar, stor som små och intressant är att de som lägger ner minst tid på sin odling per kupa är de som har EPS + plastramar och låter bina sköta sig själva i största möjliga mån, även drottningbytet.
Det krävs förstås att man har bin som tillåter det. En del (bland)raser kräver ett kontinuerligt och kontrollerat avelsarbete för att behålla rasegenskaperna, medan andra inte kräver detta.
-
Bina och deras vatten!
Katten hemma dicker sällan ur sin vattenskål, det blir utomhus i vattenpussar och ibland från vaser på bordet ...
Men bina är kanske inte lika knäppa!
Hur har ni löst vatten i bigården som FUNGERAR!! ?? även en torr het sommar när man inte är där!
Bigårdens utrustning ur SBR //
Bland bigårdens utrustning bör en väl fungerande vattningsanordning finnas. Denna gör att bina hämtar vatten hemma hos biodlaren och inte t.ex. i grannen fågelbad eller badpool.
En vattningsanordning är dessutom bra ur smittspridningssynpunkt, bina får här rent vatten som inte är kontaminerat av varken bekämpningsmedel eller binas exkrementer. Vattenanordningen placeras utanför den förhärskade flygriktningen.
//
-
Mycket intressanta inlägg att läsa fast nu handlar inte tråden längre om avläggare. Gör gärna nya rubriker. Om någon vill läsa om olika kupor och deras priser så missar de det när det står i den här tråden. :)
-
Bina och deras vatten!
Mina bin på hembigården dricker vatten ur en damm 100 meter därifrån, utbigårdarna har jag placerat nära bäckar och åar, delvis för vattnet men mest för växtligheten som finns i trädridåerna närmast vattnet. Hallon, björnbär, alla sorters blommor, al, vide, you name it...!
Men när jag tvättade trätrallen på uteplatsen så ville de komma och dricka det också, så jag tror att bina finner vatten, oavsett det är bara nån meter utanför flustret eller de får flyga några hundra meter...
-
Nu är bina på "G", alla på en gång.
Snabb lunch idag! Har satt ihop lådor med utbyggda ramar och foderlåda för ca 2.5 kg Apifonda.
Jag råkade köpa Apifonda på 15kg förpackning och delade hemma med brödkniv!
Vilket segt och klibbigt skit! Nästa gång blir det 2.5kg förpackat!
Det skall bli 6 st förpackningar (fryspåsar) med Apifonda till varje avläggare om 5 ramar, en foderram som tar 2 platser och 3 st utbyggda ramar för transport till bigården.
Behöver ca 30 kg till! Puh!
-
Dagens bitidning verkar onödigt konservativ tycker jag! Trä eller plast? Referenspriser enligt Bitidningan.
Notera att man kan få motsvarande eller t o m bättre EPS konfiguration billigare än så. I alla fallen TRÄ/Plast så tillkommer en massa andra saker som inte specats men som i EPS fallen är fritt (ingår).
Att bygga själv blir inte billigare, då får man göra det enkelt och bygga många utan isolering, bara arbetet får då kosta ingenting!
TRÄ!
Klassisk trågkupa: 4.835 - 4.359:-
Östervålakupan: 2.126:-
Törebodakupan: 1.737:-
Vandringsbihus: 2.850:-
PLAST!
Flexikupan: 790:-
Lysonkupan: 780:-
Nackakupan: 637:50:-
På sidan (jaha .. var är pagina nudå! SAKNAS!) Hmmm ... men på andra bladet bakifrån längst upp till höger "Passa på och hör" nämns bilabbet ARS-USDA i Tuscon AZ! Där var jag och hälsade på!!!
Sten-Åke: Hur många lådor räknade du in i de där priserna? 637:50 för en Nacka... hur många lådor med ramar är det. 2-3?
-
Det var priser med två lådor. BT #5 Maj 2009
-
Om lådorna ligger runt 100, tak & botten runt 100 = 400. Plastramar 10 x 20 = 200. Man hamnar runt 600 sek i bulk (på pall).
Men det tillkommer ju en hel del annat.
-
Ok, var anser du att det är billigast att handla då? Eller köpte du utomlands eller hur var det? :P
-
Jag begärde en offert på allt på en gång, i alla fall den mängd som jag behövde. Transport kostar också och då blir det pallkostnad.
Offert är bra för då får man tid att tänka lite, kontakta och snacka priser igen. Det skiljer bara några 10:or mellan ett 10 pack och ett 120 pack på pall.
Köper man mycket blir det förstås en peng. Personligen tycker jag att LP har fungerat klart bäst.
Har man transportkostnader mot en leverantör så kanske den lokala handlaren har samma pris totalt, låt då han ta hem allt. Smidigast i tid/arbete, men glöm inte att gruffa om priset i alla fall. ;D
-
Kan meddela att man idag presenterades material för en SBR nybörjarkurs som var till klar fördel för typ EPS Nacka kupa etc och man visade även upp plastramar i olika format.
Det kommer att hända mycker framöver även inom den sk "hobby" biodlingen som kommer att ha samma material och samma driftform som många större biodlingar.
Utbildning är därför viktigt!
Det man förr i tiden fick lära sig under lång tid kan man lära sig på betydlig kortare tid idag genom att inte behöva prova sig fram utan få vettiga råd och direktiv via antingen kursverksamheter, aktiva SBR föreningar eller ny pedagogisk litteratur.
Jag tänker t ex ta fram egna drottningar redan i år (första året med bin), men så är jag jäkligt nyfiken och vetgirig också ...
-
Hur fodrar ni era avläggare?
Enbart sockerlösning för att de skall få vatten?
-
Ja, sommartid är sockerlösning 50% helt OK.
Och om det är för lite blomning så går det bra att strö sojamjöl (från konsum eller ica) ovanpå ramarna som pollenersättning. En del avläggare har ju för lite dragbin, då kan det vara bra med pollenersättning.
Vid fodring, stäng till flusteröppningen till max en centimeter, annars blir det lätt röveri. Liten flusteröppning gör inget om man har nätbotten, då blir ventilationen ändå god.
-
För att temperaturen skall bli rätt (ca 34 grader) så att drottningen börjar lägg ägg igen, gör n i en halvlåda eller gränsar av utrymmet ett tag tills nya bin kläcks?
Är detta kritiskt eller inte? Ett litet samhälle (avläggare på ett par ramar) kanske har svårare att hålla värmen i en låda.
-
Har dun fått fler bin än kupor nu Sten-Åke?
-
Läget är under kontroll! Det blir bara lite panik med allt på en gång.
-
När jag gör avläggare nu under sommaren så låter jag dem få en full låda direkt om jag tillsätter färdig drottning, två tre yngelramar och resten helst utbyggda. Rätt eller fel, jag vet inte. Men det funkar, drottningen lägger ägg direkt...
Gör jag en avläggare med kläckfärdig cell, samma sak, full låda med ramar, cellen mitt i. Här kan man ha blandat mellanväggar och utbyggda ramar, bina hinner bygga en hel del innan drottningen är kläckt och parad och äggläggande. Bina vet var de skall värma, de låter inte en drottningcell sitta och frysa...
Dragbiavläggare likaså, ramen med cell i mitten, eventuellt en eller ett par till yngelramar och resten tomramar eller mellanväggar. Dragbina brukar vara duktiga på att bygga ut innan drottningen kläcks.
-
Wictor: Ger du inga honung och pollenramar?
-
Nej, de får dra själva. Svaga avläggare fodrar jag, och strör sojamjöl på ramarna. Men jag gör sällan svaga avläggare.
Alldeles speciellt dragbiavläggare (min vanligaste avläggarmodell) behöver ytterst sällan något tillskott, de drar själva. Jag gör de flesta avläggarna som dragbiavläggare, eftersom jag funnit att det är en modell som fungerar bra som svärmförhindrare i min driftsform. Och så är ju Nacka kupan helt enkelt så lätt att göra dragbiavläggare med. Jag flyttar helt enkelt upp modersamhället en våning, vänder taket "bak-och-fram" och ställer det gamla samhället ovanpå. Så återvänder dragbina till sin gamla botten där de finner mellanväggar och en till tre ramar, varav en med drottningcell. Vill jag byta drottning avlägsnar jag cellen och sätter till en krypmogen istället.
Enkelt sen att endera flytta bort det övre eller undre samhället till någon utbigård eller slå samman det hela.
Ibland - jag tror att i år blir ett sådant år - får man göra flera dragbiavläggare efter varandra. Tidig varm vår brukar leda till tidig svärmkänsla, och då vet man ju vad som kan hända flera gånger i juni.
Modersamhället, alltså det jag ställer överst, behöver skattlådor hela tiden. Det kläcks ju hela tiden nya bin som förvandlas till dragbin, så det gäller att ha koll varje vecka.
I juli lugnar det ner sig...
-
Jag har gjort mina dragbiavläggare som du skriver wictor, med modersamhällena ovanpå avläggarna. Jag kommer sedan flytta avläggarna till en annan bigård. Hittar de nya dragbin som börjat flyga från modersamhällena tillbaka hem när jag ställt ner samhällena och vänt tillbaka flustret? Ska jag sätta en glasskiva framför flustret för att de ska orientera sig rätt?
/Andreas
-
Jadå de hittar tillbaka. Första kvällen kommer de att sitta på baksidan, men nästa morgon har de krupit varvet runt och hittat in till mamma. Man behöver ju inte vända hela kupan direkt heller, man kan ju först vrida det hela 90 grader ett par dar, därefter vrider man ytterligare 90 grader ett par dar senare, så man får flustret "framåt". (Vad som nu är fram och bak på en bikupa? Jag brukar ha mina fluster mot öster eller sydöst, men på dragbiavläggarna blir det ju tvärtom några veckor, bina verkar inte bry sig...)
-
Finns det någon notis om hur bina påverkas av oväder mera än att de håller sig hemma när det regnar.
Vad gör dragbina på fält när det börjar ösregna?
Här har det blixtrat och regnat så att man inte kunnat sova riktigt på ett par timmar. Riktigt skitväder på landet.
-
Finns det någon notis om hur bina påverkas av oväder mera än att de håller sig hemma när det regnar.
Vad gör dragbina på fält när det börjar ösregna?
Här har det blixtrat och regnat så att man inte kunnat sova riktigt på ett par timmar. Riktigt skitväder på landet.
Vad dom gör vet jag inte riktigt, antagligen slås de till marken och blir halvdränkta... sen torkar de till igen och flyger hem. (eller blir heldränkta...)
För ett par dar sen hade vi kraftiga hagel/åskskurar hemma. en kvart efter det slutat tilttade jag till ett av mina samhällen, med jämt intervall kom tre mycket trötta och tunga dragbin hemsläpandes med pälsen full av regn, och förhoppningsvis nån droppe nektar som lön för mödan =)
-
Nu kanske jag får till allt med ramformat och bin, men stämmer inte ramformatet så stämmer inte bina och vice versa.
Nu får jag till rätt många bra avläggare, en del vill jag skifta ras på så fort det går.
Jag kan alltså göra ett drottningbyte bland mina "stygga" avläggare när som helst strax efter midsommar.
Jag beställer drottningar separat och tror jag vet vad jag får, bättre att tro än att inte veta alls ... men prognosen är bra.
-
Nu har jag varit och kollat på några av mina avläggare, det ser bra ut men det blir drottningbyte på en del tror jag.
Jag har beställt drygt 10 st riktigt bra drottningar av en sort man tyvärr måste driva ett kontinuerligt avelsarbete med för att bli bra.
Ändå tänker jag prova på drottningodling denna sässong och utvärdera resultatet.
När allt flyttas på plats efter midsommar blir det några riktigt bra bigårdar med en hel del samhällen.
Går en nybörjarkurs med min dotter, mera för att vara moraliskt stöd och vara med. Går sedan själv en av fortsättningskurserna, en intensivkurs med bla drottningodling "hands on mitt bland kuporna" så veckorna kan bli intensiva med lektioner om 3 timmar 18-21 3-4 ggr per vecka, denna veckan 4 ggr, Ti, On, Lö + Sö på olika ställen från Eggeby gård till Kyrkhamn.
Kontakten med bina känns bra, känns som förr men de ser lite ynkliga ut idag jämfört med då. Det är bara drönarna som blivit lite större tycker jag. Studiebesöken hos biodlare har blivit många, varav ca 6-7 denna våren/sommaren redan och några till blir det. Skåneregionen, Söderköping, Uppsala, Stockholm, Dalarna, senare Sätila, Säffle m fl. (plus att jag varit en del utomlands och snokat, dock inte i Argentina!)
Det har varit ganska intressant att få se materialet, slungrummen och lite av odlingarna och hur de arbetar. I Söderköpinge köpte jag 32 lådor om 10 st färdigutbyggda plastramar, lite ospecificerat vad vaxet innehöll och vad man använt på landet men ändå utbyggda ramar. (Hårdvaluta!!!) om man vill få igång sin biodling lite snabbare!!
Allt chafs om att "Han har inte ens bin" och "biår" har jag bara sett som nonsens, inget att bry sig om. Jag har skaffat allt och anser mig ha funnit bra prylar som jag tycker fungerar innan jag köpt dom. Alltså inga stora investeringar som man bara ångrar eller vill byta.
Jag är ganska nöjd och får en ordentlig start på biodlingen och ger den ytterligare expansionsmöjligheter, det är planen. Man känner det när det vankas överskott att de som har en halvpall stående har just mitt format, de ramar och de lådor jag gillar t ex.
Men det är en del jobb kvar, att måla flera lådor, att vaxa (rolla) ca 1.000 ramar till, att måla foderlådor och att köpa hem en pall Bifor till invintringen i höst. Puh! Binas skötsel (driftform) och bisjukdomar har stått högt på den vetgiriga listan och det kommer att fungera.
NOTERA! Det har faktiskt varit bättre att skaffa/fixa allt först och bin sist!!
-
Puh! Värmen, allt på en gång gör att hjärncellerna snart svärmar ...
Jag gick och köpte en Dadant 10 rökpust idag, dyr så att man skulle kunna kräkas! Plus en massa annat!
Mina väl skötta Buckfast drottningar är på gång till midsommar i alla fall, får jag köpa fler blir det kanske Buckfast på samtliga samhällen i år.
-
Din tanke om att hjärncellerna snart stannar passar väl in på mig. Opererade bort en cancer häromdagen, just i hjärnan. Så får se - mina bin överlever säkert och jag hoppas sammalunda.
Den stora rökpusten kommer att ge dig mycket glädje. Tänd den på morgonen med varmluftspistolen - halva pusten pellets - och gå sen in och drick ditt morgonkaffe. Sen går du ut nån timme senare och jobbar lugnt hela dagen. Pellets helst från lövved, tjärar inte igen så förtvivlat... God frukost, härligt! Packa gärna ner några rejäla suddar med grönt gräs ovanpå när det glöder bra, det doftar såå gott. Ibland köper jag tobak av LP:s, oj oj vilken aromatisk doft...
Buckfast kommer du att älska när du väl lärt känna dem.
Avla varje år efter de två-tre bästa och byt ut alla dåliga.
Köp ibland in EN god avelsdrottning och avla efter, men byt bara 30-50% efter henne, man vet ju aldrig... (kanske var hon inte SÅÅ bra...)
Du kommer att ÄLSKA Buckfast.
Och nu skall jag återgå till min konvalescens, jag hoppas att vi hörs framöver och att några vill läsa mina tankar om bin...
-
Krya på dig Wiktor.
Min fru jobbar med bl a med Lymfom på KI.
-
Tack, Sten-Åke
-
Jag hade tänkt sätta en flusterdörr i plåt på några av kuporna.
Har någon provat att borra/plugga/skruva i EPS material? t ex ett gipsankare?
http://www.clasohlson.se/Product/Product.aspx?id=53807328
-
Jag snackade med han som säljer dem han sa att det går bra i EPS kupor bara man använder plugg
-
Jag skaffade 4/20 plugg (4 mm borr) och 3.5 x 16 mässing (+)skruv. Skall provmontera i morgon, det går åt 6x till varje kupa.
-
let us know how it went :)
-
Jonas! Nu slänger jag ut startern och odlar direkt i skattlådan, det fungerar hur bra som helst.
Omlarvning för hand kräver minst tid och resurser, det är dessutom kul och blir precis lika bra.
Man skall bara ha rätt pryttlar för att kunna se!
Nu är min 10" dator på resa till Berlin men kommer åter på Söndag.
Då skall jag visa lite omlarvning med hjälp av USB mikroskop och portabel dator.
Hälften av allt man beskrivit i gamla böcker om drottningodling behövs inte, det är bara onödigt krångel.
Kläckskåpet behövs inte heller, man kan flytta upp några ramar yngel vid båda sidor om odlingsramen så håller bina värmen.
Antalet pollen, antalet yngelramar, vicelöst, vänta en vecka, vänta två veckor ... suck!
Slöseri med tid, det blir ju drottningar ändå.
-
Jo, statern känns som onödigt arbete. Även NC-kassetten om man inte ska odla jättemycket på en gång. Jag och brorsan larvade om förra helgen i skattlådor. Får se hur det går. Vi har misslyckats förr. Nu följde jag receptet i Laidlaws drottningodlingsbok. Hade dock inte tid till att förebereda samhällena dygnet före (har inte bil och bina är långt bort) så det blev bara upp med öppet yngel och i med larvramen ungefär. Det jag är orolig för är kvaliten på omlarvningen. Körde med kinesnålen och det gick relativt smärtfritt men en och annan larv fastnade ju på cellkanten och rullade lite och sissådär. Det är onekligen lite teknik i detta. Får jag 5celler är jag nöjd. Behöver inte mer för eget behov men det vore ju kul att få snurr på det.
-
Hej Vargalyster
Den kinesiska nålen är jättebra. Det har du säkert märkt också.
Dock blir den bättre av att man sitter och har den i munnen ett tag innan man larvar (5-15 minuter), tuggar lite försiktigt på "tungan" och kanske försöker få den lite böjd, och den kommer att mjukna av din saliv...
Tungan görs av ko-horn, och ko-horn mår bra av att behandlas som jag beskriver ovan, då mjuknar hornmaterialet och blir mjukt och följsamt. Sedan brukar det gå bra att bara sticka ner, vrida runt i cellen och så följer larven med upp snyggt och fint. Sen brukar jag alltid suga av nålen mellan varje larv, och även misslyckade larver går samma väg, söta och goda. Så blöts den upp mellan var larv och resultatet brukar bli gott.
Sen, lite kuriosa:
Jag har skaffat förstoringsglas som jag sätter på glasögonen. De ser ut ungefär som de där fula "pensionärs"-solglasen som min pappa använder när han åker på solsemester, med gångjärn och allt. Jag köpte mina på Synsam för nån hundralapp.
Och så har jag skaffat en pannlampa med lysdioder. Suveränt.
Att sitta vid köksbordet i lugn och ro, med larvlisterna under en blöt frottéhandduk, larvramen i lämplig arbetshöjd och så SE larverna perfekt och flytta över de små dygnsgamla larverna är en njutning. LED är en perfekt belysning.
-
Kinesnålen är bra för den kan hjälpa till att ha av larven.
Men så här blev flusterdörr montaget på plastkupor.
http://solare.blogsome.com/images/stapel_ny_25.jpg
-
Wictor: Hur arrangerar du i skattlådorna inför odlingen?
-
En liten fråga till er, kläckskåpet eller kläckapparat. Jag har allt jag behöver men tänker inte skaffa en sådan då den används så jäkla lite.
På många ställen står det att täckta celler placeras i kläckskåpet på den 8:e eller 9:e dagen och hålls i skåpet tills den 10:e dagen eller på morgoen den 11:e dagen köer de ut till Apideor etc.
Läser jag det här rätt så är det 1-2 dygn i kläckskåp, ett moment som lika väl kan hanteras i skattlådan genom att flytta upp yngelramar för att få bra temperatur.
Ett kläckskåp kostar runt 5.000 sek medan skattlådan är gratis.
-
Wictor: Hur arrangerar du i skattlådorna inför odlingen?
Jag låter dem sitta i startlådan tills cellerna är täckta, fodrar med honungslösning 50/50. Två honungsramar, en välfylld pollenram. 28 larver åt gången, antagning mellan 90-100%
Sen burar på och i skattlåda mellan två yngelramar (helst med mycket ägg) tills dan innan kläckning, sen endera till Apideor eller direkt i avläggare. Med mycket ägg slipper man flytta upp nya yngelramar.
-
Hej Wiktor,
Kan du utveckla hur du laddar din "startlåda" och hur länge du väntar tills du sätter in cellerna?
Är din startlåda lika med snabbkokare?
Öppnar du upp ev. fluster i lådan, när du väntar så länge med att flytta till skattlåda?
-
Det finns "träribbor" med hål för drottningodling. Vet någon var man kan finna en sådan list med hål i metall/aluminium?
-
Länkar om Drottningodling som är precis vad jag har letat efter ...
A Versatile Queen Rearing and Banking System. "The Cloake board method" of queen rearing.
http://www.leedsbeekeepers.org.uk/modules.php?name=News&file=article&sid=225
http://www.honeybee.breeding.com/HBIS/pdf/Cobey%20-%20Cloake%20Board%20Method-QR.pdf
http://www.dave-cushman.net/bee/method2.html
http://website.lineone.net/~dave.cushman/cloake.html
http://www.honeybee.breeding.com/HBIS/pdf/Cobey%20-%20Cloake%20Board%20-%20Banking.pdf
http://www.honeybee.breeding.com/HBIS/pdf/IIvsNM.pdf
-
Hej Wiktor,
Kan du utveckla hur du laddar din "startlåda" och hur länge du väntar tills du sätter in cellerna?
Är din startlåda lika med snabbkokare?
Öppnar du upp ev. fluster i lådan, när du väntar så länge med att flytta till skattlåda?
Min startlåda=snabbkokare är en fem-ramars skattlåda som jag köpte i delar och modifierade lite. Sågade upp spår för en plåt som avdelar ramarna i 3-2. Liten förhöjning och en botten, två nättäckta hål för ventilation.
Sopar ner en massa ungbin från 7-10 ramar, i med två honungsramar och en välfylld pollenram.
Ställ åt sidan nån timme, drick kaffe, hämta larverna och larva om. Jag ger två lister i en ram, 14 celler i varje.
Stoppa ner larvramen på andra sidan plåten, och ytterst en utbyggd tomram. Förr gav jag vatten i den men det struntar jag i.
Har modifierat locket/täckbrädan så här sitter en foderballong över 3-ramars delen. Upp med plåten och på med foderballongen - vänta tills larverna är täckta. Bura och ner i skattlåda mellan två yngelramar.
Nej, jag har inget fluster. Efter odling skakar jag tillbaka bina i den kupa de kom ifrån.
Enkelt.
-
Jag tänker prova en metod (se inlägget innan) där den där skivan du drar ut ligger under översta skattlådan, för övrigt gör man samma sak men odlar i ett större samhälle direkt.
Där finns då kapacitet för två odlingsramar. Får jag bara bin så det räcker provar jag i sommar.
Man behöver ju inte ha avståndet så att kläckburen får plats om man kan ta ut ramlisten ur ramen och sätta den separat med kläckbur senare i lådan igen.
-
Man behöver ju inte ha avståndet så att kläckburen får plats om man kan ta ut ramlisten ur ramen och sätta den separat med kläckbur senare i lådan igen.
Hur menar du nu?
"Ur tanken föds på mannens läppar ordet..."
-
Mellan ambina och pollen/odling/honung-ramarna har du en plåt som du drar upp när de börjat sakna larver.
Det viktiga är att de får vara vicelösa ett tag och att det finns gott om ambin. Detta kan göras på flera sätt! Man kan använda en skattlåda med spärrgaller under som i artikeln.
När man har skivan i dag #1 så kommer ambina att börja mata och täcka larverna.
Skivan kan tas bort redan dag #2.
Bina fortsätter att mata/täcka larverna trots att det går en drottning i nedre lådan och lägger ägg.
Med ett avstånd mellan två rader i en 3/4 Langstroth får man inte på en kläckbur. Men man kan organisera det så att pinnen/listen går att ta av och förses med kläckbur.
Bifogar ett exempel på ram i bild. På bilden ser du visserligen 3 rader, men med 2 rader i en 3/4 Langstroth går det att få in 20 st.
Man kan då köra ganska många i ett starkt samhälle. I exemplen kör man 2 x 2 rader med 20 celler i varje ram, det blir 80 celler på ett bygge.
Det låter mycket men för en större odlare skulle det här kunna ge många drottningar om det visar sig fungera.
Cellerna kan sedan sitta i tills den förses med kläckbur eller används i Apideor och få rätt temp och omsorg på plats.
Läs mera om denna metod.
http://www.honeybee.breeding.com/HBIS/pdf/Cobey%20-%20Cloake%20Board%20Method-QR.pdf
http://www.honeybee.breeding.com/HBIS/pdf/Cobey%20-%20Cloake%20Board%20-%20Banking.pdf
-
Det är trångt i en 3/4 Langstroth med två rader. Därför vill jag ha tunna lister i aluminium (se bild).
-
Intressant förfaring.
Enligt Page och Laidlaw kan man ju fortsätta att dra upp i skattlådan var tredje dag genom att flytta odlingsramen till andra sidan om ramen med spätt yngel i lådan och sen sätta i en ny larvram på den gamlas ställe direkt. På detta sätt ska man kunna fortsätta hur länge man vill bara man ser till att byta ut yngelramen så att det alltid finns spätt yngel i lådan. Låter mycket rationellt. Enligt boken kan man dra upp över 40 celler per ram. Nån som testat?
-
Jag har inte så mycket bin att jag kan testa än, men när det går tänker jag prova vad som fungerar/inte fungerar.
-
Jag har snokat runt en del på olika "driftformer" och bara ordet driftform har olika definition inom binäringen.
Ibland är det hela vägen från kupköp till burkning och ibland bara en massa egochafs om en totalt meningslös universalbotten som finansierats med EU medel.
Driftform för mig är hur man organiserar kupan, då självklart med spärrgaller med lådor och ramar under spärrgallret.
När man sätter på 3:e 3/4 Langstroth lådan och spärrgallret, när man lägger på t ex 4:a skattlådor på en gång så är det klart.
I samband med att man läger på 3:e lådan (under spärrgallret) kan man stuva om ramarna som Thomas Dahl visar i länken, fast det finns ett stänk av konservatism även här.
Här är en variant som har sina poänger faktiskt.
http://www.mamut.net/bigardenhb/subdet16.htm
Men om det påverkar svärmlusten och bimassan är det positivt.
Jag fick vara med om en svärm igår i Kyrkhamn, senast var 1971 så det var på tiden (har ca 6-7 år med bin fast för länge sedan).
När vi kom till en av fortsättningskurserna (sista dagen) så hängde det en regäl svärm i en björk intill bigården.
Preben tyckte att nu skall vi köra den "sportsliga kuliga metoden" så svärmen klipptes ner i en stor hög hink och hälldes ut på en lång bräda framför en tom kupas fluster.
Sedan tassade bina in i kupan sakta men säkert med en lite förvirrad drottning som till sist hittade in.
Man såg även verkan på det samhället som svärmat. Själva svärmen fyllde en låda med 10 ramar, den blev smockfull.
Svärmning vill man till varje pris undvika även om tillställningen var roande och intressant.
Dessa bra metoder att driva biodling finns det inte mycket dokumenterat på nätet.
En tillförlitlig källa sa att man vet inte vad som är bäst, alla gör på sitt sätt och tycker det är bra.
Åter igen, det finns lika många förslag som det finns biodlare.
Men varför dokumenterar man inte några bra och lättsamma förslag som för binäringen framåt.
-
GETINGAR!!
Nu hann jag inte med med kameran i kväll men på en plats där jag hade två lådor med utbyggda ramar fick jag det till ca 60 getingar. Blåste bort dem och bytte plats på tak/lock och låste dem ute.
Sedan kom hela gänget tillbaka och surrade i ca 1 timme tills solen gick i moln, då drog alla. Jag gjorde en getingfälla som tyvärr bara tog 3 st, de var helt fokuserade på att hitta in till "honungen" igen.
-
Ja, jag fortsätter babbla för döva öron om Checkerboarding. Tycker det verkar smidigare än Thomas Dahls metod (som är en variant av Wrights metod) eftersom det sker i början av april och inte kräver att man gräver bland bina (om man inte vill). Har inte testat själv men kommer att göra det. Vore kul om fler gjorde det.
http://www.bwrangler.com/lche.htm
-
Det är betydligt flera som använder Checkerboarding i världen, så varför inte ... man äventyrar heller inte yngelklotet på samma sätt om det nu kan gå snett. Därför provar jag hellre metoder från de stora institutionerna än något enstaka försök här hemma. Här får man ju EU pengar till i mina ögon "destruktiv verksamhet" och kallar det revolutionerande nyheter/forskning/utveckling etc.
-
Den metoden påminner mycket om en annan metod jag just läst om som faktiskt är den driftform som logiskt verkar bäst.
http://www.beesource.com/resources/point-of-view/walt-wright/nectar-management-101/
Nectar Management är också skriven av Wright och den skall man definitivt använda, enkel effektiv/produktiv.
-
Sten-Åke: Checkerboarding är Wrights ursprungliga namn på Nectar Management som bitidningar i USA antog som namn senare. Det är alltså samma metod. Känns helt självklar om den visar sig fungera... men många positiva anekdotiska vittnesmål florerar ju på nätet så varför inte?
Men vafan... ska vi ta och ansöka om bidrag från nationella programmet och testa metoden under Svenska förhållanden då? Vi är ju akademiker bägge två så vi borde väl kunna sätta ihop nått vettigt genomförande? Dennis Murell, som jag mejlade och frågade, sade att metoden användes i Alaska och att vi i Sverige troligen kunde genomföra ingreppen i början av april. Kylning av yngelklotet var inget problem enligt honom. ;)
Patrick Berg i Nordbigruppen ringde mig i vintras och gick igenom nordbiprojektet och de nordiska binas förutsättningar och egenskaper. De hade sett just backfilling (även om de inte läst wrights artiklar) som den största orsaken till svärm men de visste inte vad de skulle göra åt det. Idéer hade det men inget som liknande checkerboarding. De kunde ju också vara med? Svärmiga bin har de så det räcker o blir över iaf!
-
Notera att den metoden går stick i stäv med den rådgivning man har på BF eftersom den informationen är mycket subjektiv och ibland saknar vetenskaplig grund, bara ett joller av tyckanden.
Ett stort expansivt yngelrum (= starkt samhälle) är en förutsättning för god skörd så länge de inte går ut i svärm som motverkas av denna driftmetod.
Och det är denna poäng som man absolut inte fattat!
-
Mm, vad säger de i sin rådgivning då? Allt jag hört från dem är att man ska ge rejält med utrymme i yngelrummet och ha svärmtröga bistammar ungefär.
-
Det som Tinna beskrev innan jag lämnade forumet kändes då som en överraskning bland alla, dom har bra koll på sitt!
Många tror t ex fortfarande att man måste ha stora lådor Dadant/Langstroth i yngelrum och man skiljer fortfarande på svarta/vita plastramar. Drottningen gör si, drottningen gör så ... suck!
Det har ingen betydelse om ramen fått vädras ut (plasten härdat klart), därför köpte jag mina ramar innan vintern för att användas nu i sommar.
Tar man dem rakt från fabrik direkt ur kartong så kan de lukta (förånga) en del polystyren även om den är en liten del i denna plast, kan tänka mig att bina har synpunkter på det.
Sätter man en låda med plastramar vita som svarta över en låda med träramar ser man ingen skillnad, det är bara skrock, de kunde lika gärna varit gröna eller blåa. Hade funkat!
Gamla beskrivningar om biodling och hur drottningen rör sig bland ramarna stämmer lixom inte, det skiljer i kupor med lika dana förutsättningar ändå. Det beror inte på ramformatet.
Man ser däremot varians bland hundratals lika dana konfigureringar av kupor att alla inte är lika eller beter sig lika.
Men det beror mest på samhället i stort att det finns normal variation bland 100-tals drottningar, några % måste vara avvikande för att det helt enkelt skall vara normalt. (alltså ett antal kupor).
-
Jojo, självklart. Biodlingen är full av vandringssägner/skrönor/konstiga påhitt. Men just svärmförhindring är något jag saknar en diskussion om. De flesta verkar bara leta svärmceller och dela samhällena vid behov och vara nöjda med det. Visst funkar det... liksom att dela samhällena som prevention som Jano beskrivit. Känns nästan som att Janos metod är bäst eftersom den ger nya samhällen man kan sälja om man vill (fast om man inte gör det blir det ju lite mer jobb förstås) och hög skörd. Bättre än att åka ut och leta svärmceller var tionde dag eller oftare. Men inget slår checkerboarding i rationalitet om det fungerar som jänkarna hävdar!
-
Men inget slår checkerboarding i rationalitet om det fungerar som jänkarna hävdar!
Det vore ju intressant att se om "jänkarna" har några siffror att presentera för att jämföra det "ena" med det "andra"... 8)
-
Den metoden påminner mycket om en annan metod jag just läst om som faktiskt är den driftform som logiskt verkar bäst.
[url]http://www.beesource.com/resources/point-of-view/walt-wright/nectar-management-101/[/url]
Nectar Management är också skriven av Wright och den skall man definitivt använda, enkel effektiv/produktiv.
Denna verkar vettig men är det någon som har praktiskt erfarenhet av den?
-
Wictor: Det enda jag sett är Dennis Murell som hävdar att han har endast 10% svärm när han använder checkerboarding. Vissa hävdar nog att 10% är för mycket men med tanke på det ringa arbetet borde det inte va så farligt. Murell har dessutom inte avlat på svärmtröghet för om han inte använder checkerboarding säger han att han istället får ombytta procentsatser. Något för folk med nordiska bin att ta en funderare över kanske? :)
Asthor:Som sagt: Nej. Vet ingen i Sverige som testat detta. Bara Thomas Dahl som kör en egen variant men han utför ingreppen i yngelrummet. Korrekt utförd checkerboarding skall ske ovanför yngelklotet.
Nästa år hoppas jag att jag ska ha samhällen nog att testa på. Tyvärr måste man offra en låda honung/socker per samhälle med denna metod (dvs låta bina konsumera den). Men med hls eller 3/4langstroth blir det nog inte så mycket. Funderar på att ta en låda med vattnig hösthonung eller överblivna sockerramar till ändamålet. Kanske kan man använda kristalliserade rapsramar?
-
Jag har meijlat CA och de anser att de flesta använder sig av de här metoderna, det byggs succesivt in i systemet ut till alla odlare.
-
Vad är CA? Hur då byggs succesivt in i systemet? Utveckla gärna! :)
-
University of California, Davis
Dept. of Entomology
Harry Laidlaw Honey Bee Research Facility
367 Briggs Hall
Davis, CA. 95616
http://entomology.ucdavis.edu/courses/beeclasses/
Det är bara att gå in på beesource forum så får man svar på allt, (mrlindell), men man skall ha bra fog för att bli insläppt, man får skriva en presentation.
Jag har nu även frågat där i hopp om ett mera konkret svar!
"Is there any research or study that shows more benefits and fictitious results with (Checkerboarding) Nectar Management? Method seems easy and simple. We would like to know how and where it is used and that it really works in practice. Is there additional information that can not be reached for example with Google?"
-
Här är något annat läsvärt, kanske inte den ekologiska metoden utan att man haft 66% vinterförluster. EKO odlare drabbas betydligt hårdare men 66% låter mycket, ingen mening att hålla på då.
http://www2.ekolantbruk.se/pdf/6291.pdf
Det får ju inte bli så ekologiskt att det blir dumdristigt! Stress och utbrända bin blir det i gårdar där man använder syror i stor omfattning. Man måste ha en vettig varroakontroll!
-
vad var svaret då? Lär de ut checkerboarding till sina elever? Hänger inte med.
-
Jag inväntar svar där!
Ja man använder dessa metoder i undervisningen!
Här finns mera att läsa.
http://www.knology.net/~k4vb/CKB%20articles%20only.htm
Den senaste artikeln från 2006. Man har alltså hållit på med studier i över 10 år! Jag väntar på svar om fiktiva resultat i siffror etc som man frågar efter.
http://www.knology.net/~k4vb/ABJ%20Copies/BC%20May%202006.pdf
-
Jo, allt det där läste jag för typ två år sen eller nått. 8) ;)
Det intressanta är om de har gjort riktiga studier i ämnet. Kanske man skulle skriva ned en svensk översättning av det hela och se om folk nappar? Undrar om bitidningen skulle publicera en sådan artikel? Eller är det månne lite för okonservativt? Problemet som jag ser det är att så fort man börjar snacka om utökning tidigt i april så får man höra att då kyler man bina så mycket att yngelsättningen minskar och samhället försvagas. Enligt jänkarna ska det ju dock inte spela någon roll eftersom det t o m funkar i Alaska. Här blir man kluven eftersom det går emot allt man fått höra av "alla" och läst i alla svenska biböcker. Tidningspapper kanske kan vara värt att använda mellan lådorna när man checkerboardar i Sverige? Det är ju trots allt en rejäl utökning uppåt man gör redan tidigt på våren.
-
Angående de höga vinterförlusterna hos biodlaren i artikeln från ekolantbruk. Han klarar sig! Har sålt honung till honom i 14år och han har betydligt många fler leverantörer än mig. Han är en av de få (härikring iaf) som bryr sig om att produktutveckla inom sin verksamhet. Har skapat flera olika honungssorter via sin EF Bimäster. Bra kille! :)
-
För två år sedan höll jag inte på alls .. men till slut knappar man in!
Jag tror att det fungerar, allt tyder på at det skall fungera och det är enkelt och icke resurskrävande. Bättre kan det inte bli!
Drottningodling, varroahantering och en bra driftform så funkar det.
-
Egen analys av checkerboarding/nectar management utifrån Wrights och Murells texter:
Det är enligt Wright viktigt att förstå att trångboddhet i kupan är ett SYMTOM på svärmningslust och inte anledningen till svärmningslust. Insprängning av honung i ynglet (backfilling) är signal på att kupan kommer att svärma. Detta göres för att återstående bin ska klara av att ta hand om ynglet, som med detta reduceras i mängd, efter det att halva samhällspopulationen försvunnit. Wright hävdar att metoden beroende på år, region, klimat etc. kan ge en skördeökning på mellan 30-100% med mindre jobb. Allt handlar om att bina försätts i ett tillstånd där de tror att de ligger lite illa till och måste arbeta för att stärka upp samhället. Därmed hoppar de frivilligt över svärmningen och hänger sig istället åt att producera massvis av yngel (mycket stort yngelrum behövs) och samla honung. Detta görs genom att bryta upp bandet av honung ovan yngelrummet. Ser bina tomma ramar ovanför honungslagren kommer de inte att svärma (gå i tak).
Schackbrädesmomenten utförs i 10 ramarskupor tidigt i april sex veckor före regionens svärmningsförberedelstid (trångboddhet och insprängning av honung i yngelklotet). Antingen med eller utan tidningspapper direkt (mitt eget inlägg) ovan yngelrummet. Detta att köra med eller utan pappret måste testas för att man ska veta vad som funkar och inte. Onekligen är det en helig ko för många äldre biodlare.
Dadant: Sätt två 3/4 langstrothlådor med alternerade tom- och honungsramar i schackruteform över yngelrummet (troligen är dadant inte så jättebra i detta system eftersom man inte kommer åt lika mycket ramyta).
3/4 L: Samhället står på två lådor under vintern. Gör likadant som på dadanten. Om den understa lådan är tom kan den användas i checkerboardingen men då stör man bina mer än om man bara jobbar ovanifrån.
Lågnormal: Samhället står på en låda. Två LN-lådor med alternerade honungs- och tomramar ovanför ynglet. Alternativt två eller tre HLS.
Inget spärrgaller direkt ovanför de manipulerade lådorna. Där sätter man en tomlåda. Man borde, tror jag, kunna ha spärrgaller ovanför den tomlådan eller kanske även direkt ovan ynglet men Wright avråder helt från detta. Man får väl bestämma själv utifrån sina egna förutsättningar och driftsformsönskemål hur man vill ha det. Sen är det bara lådpåsättning och slungning som gäller. Kuporna blir mycket höga och man behöver/ska aldrig gå ned i yngelrummet. Stilla byte triggas av manipulationerna (bina tror som sagt att de ligger pyrt till och den gamla drottningen får jobba på högvarv) och man får mycket ofta nya unga drottningar utan att man behöver göra något själv.
Egen reflexion: Att ha en hel langstroth i botten under vintern och sedan "schacka" kuporna med två 3/4 L + tomlåda i april borde både ge bättre utrymme under vintern samt enkelt arbete under våren (vårfodring får ju bina på köpet när man "schackar" dem). Bara att åka ut och sätta på tre lådor på varje samhälle. Ordna ramarna i schackrutesystem kan man ju göra under vintern någon gång när man har tid. När schackbrädet är på plats är det bara att sätta på resten av skattlådorna när bina kommit igång och sen behöver man inte göra något mer.
Så detta kan alltså vara ett schack matt mot svärmning och jobbiga bensinslösande tiodagarskontroller i bigården... eller vad tror ni?
P.S.
Observera att detta bara är en översättning/eget referat av de amerikanska artiklar som finns på nätet. Jag själv har inte testat.
-
OBS: startade en ny Checkerboarding/schackbrädesmetods-tråd. :)
-
Tacksam för att du startade en ny tråd. Det blir så jobbigt att leta i forumet med långa trådar som handlar om andra saker än rubriken säger.
-
Tittut!
Blev med stetoskop i kväll, skall lära mig lyssna på bina och på så sätt "höra" hur det står till mera än att alltid röra.
208 sek inkl moms för ett med dubbelt huvud (ett filter för olika frekvenser)
-
Fråga om CB/NM, Skall man fortfarande köra drönarutskärning och var skall man placera den ramen isf?
-
Man skall alltid göra drönarutskärning med få samhällen, man har en tom ram med olika delning i översta yngellådan. Där bygger bina sedan ut med drönare.
-
Nu har jag lagt undan några lådor honung att använda för checkerboarding nästa år! 8) ;D
-
Jag lät bina få en del honungsramar och pollen kvar i kupan tills nästa sässong. Jag bara skiftar ut ramarna på kanterna och ner i lådorna.
Sedan får vi se vad de konsumerar i vinter, är de kvar så kan man återanvända dem.
När jag kollade vinterfodret idag så har flera avläggare dragit ner 16 kg Bifor och de kommer att få en halv till i morgon.
Dessa ramar vad de fetaste jag sett, fullproppade med foder och en mindre del honung blandat.
Så nog har de foder för en vinter redan.
-
Jo, jag funderade också på att låta honungslådorna stå i samhällena under vintern. Vet inte hur stor lust jag att rota i samhällena redan i början av april dock. Så därför tänkte jag förvara honungen externt i checkerboardade lådor under vinter så att allt är färdigt att bara sätta på i vår sen. Murell hade övervintrade ju på tre lådor med honungen längst ned, tomma ramar högst upp och bina i mitten (eller om det var tvärtom, minns inte riktigt) men hur han kunde va så hundra säker på att bina alltid höll sig i mitten förstår jag inte. Att övervintra på tre lådor är ju inget man rekommenderar i Sverige heller (även om det nog skulle innebära lagerfördelar).
Kanske man kunde invintra på en låda som man sätter högst upp och sedan en låda med tomramar i mitten och honungen längst ned (eller checkerboardar de två undre lådorna på hösten och sedan ställer dem överst i vår)? Då spar man plats i lagret också och slipper störa yngelklotet i april. En nackdel för den här metoden är att när man har LN fyller bina ofta två lådor vid invintringen vilket gör att de får fyra lådor på sig direkt i april vilket är i högsta laget känns det som. Jag vet inte hur likvärdigt i utrymme det är mot tre hellangstroth. Får nog köra utan spärrgaller helt tills de kommit upp riktigt högt i kupan och ynglat ett tag. Enligt Murell blir det ju dock ett jättestort yngelklot av den här metoden så det ärla bara å hålla tummarna för att drottningarna stimuleras att jobba hårt i vår. Passar bra att testa CB som svärmbekämpningsmetod just nästa år med för alla drottningar i mina starka samhällen är över 2år nu och vissa äldre. Så man kan inte skylla på åldern på drottningarna ifall det verkar att fungera. ;)
-
Vet någon vad Nehmann tog för sina paketbin?
-
1000:- var det någon i carnicagruppen som sa till mig när jag undrade i våras men jag vet inte om det stämmer 100%
-
1000:- var det någon i carnicagruppen som sa till mig när jag undrade i våras men jag vet inte om det stämmer 100%
I gadden stod det ju om det och det var runt dryga tusenlappen med drottning. Minns inte hans priser exakt.
-
Ett paket bin kostar 1000:- + moms
Då ingår 1½ kilo bin och en ny drottning.
Billigt!
Kan man endera köpa av Martin eller av mig. Finns säkert fler leverantörer också.
Några leverantörer skippar momsen när man säljer till privatpersoner som köper "utan kvitto", de säljer alltså endera för 1000:- direkt utan kvitto eller 1250:- direkt, även nu utan kvitto. Redovisning för dessa kontanta pengar torde saknas i en eventuell bokföring enligt skattemyndigheternas tankar om god bokföringssed.
Men man kan ju inte köpa mjölk på konsum momsfritt "utan kvitto" så varför skall annorlunda regler gälla för honungsbin?
-
Men shit... den branschen borde man ju ge sig in i! Hur gott om ligusticapaketbileverantörer är det nu för tiden? ;)
Använder ni den där multiboxen från LPs eller? Var rätt dyr om jag inte missminner mig. Hittade den inte på deras hemsida när jag letade häromdagen dock. Måste ha läst i swientyskatalogen eller nått men den har jag förlagt.
Vad brukar du sälja dina vanliga avläggare och drottningar för Wictor?
-
känns ganska oekonomiskt att köpa multiboxen när man kan bygga själv för en struntsumma
-
Freddy Duwe säljer en kanonlåda perfekt för paketbin. Han har även tillhörande tratt så man enkelt sopar ner bina när man skattar, funkar kanonbra.
En rejäl avläggare eller ett bipaket kostar 1000:- + moms, då ingår drottning.
Bara drottningar kostar 350:- + moms.
-
Den som Freric Duwe säljerär multiboxen smidig men dyr
-
Är vdet den här rysliga mekkapären ni pratar om? 225 sek/st som hittat ....
http://www.mamut.net/SBIO/100043.jpg
-
mjo det är den, jag tänker bygga en egen sån som Amerikanerna använder
-
En rejäl avläggare eller ett bipaket kostar 1000:- + moms, då ingår drottning.
Bara drottningar kostar 350:- + moms.
Ah, inget materiel alltså. Vad skulle du ta om du skickade med ramar och låda också? Tar ju lite tid att spika, tråda och vaxa ramar liksom och att köpa materielet osv. kostar ju. Måste man ju ta rätt mycket extra för väl?
-
När jag säljer avläggare så ingår ju ramarna. Paketbin har ju den fördelen att alla ramformat passar, bara att hälla ner i kupan.
Jag gjorde några avläggare häromveckan med paketbin och stationsparade drottningar, det tycker jag är säkraste sättet att tillsätta dem. De är för dyrbara att bara tillsätta i ett vanligt samhälle där man nyper den gamla och hänger in en ny.
Sådana avläggare med paketbin lyckas alltid. Foder och så efter en vecka så har hon sprungit och värpt fullt i fyra-fem ramar, och det fortsätter hon med hela september och en bra bit in i oktober, ibland november. Det har aldrig misslyckats. Full styrka till våren.
De jag då vill odla efter håller jag snålt, plockar bort yngelramar hela tiden så de aldrig blir starka, samtidigt får hon bara ett par-tre ramar att värpa i. Ger fina drottningar vid odlingen, när hon inte lägger så många ägg per dag blir varje ägg mer välmatat till larvens fördel.
-
När jag säljer avläggare så ingår ju ramarna. Paketbin har ju den fördelen att alla ramformat passar, bara att hälla ner i kupan.
Jag gjorde några avläggare häromveckan med paketbin och stationsparade drottningar, det tycker jag är säkraste sättet att tillsätta dem. De är för dyrbara att bara tillsätta i ett vanligt samhälle där man nyper den gamla och hänger in en ny.
Sådana avläggare med paketbin lyckas alltid. Foder och så efter en vecka så har hon sprungit och värpt fullt i fyra-fem ramar, och det fortsätter hon med hela september och en bra bit in i oktober, ibland november. Det har aldrig misslyckats. Full styrka till våren.
De jag då vill odla efter håller jag snålt, plockar bort yngelramar hela tiden så de aldrig blir starka, samtidigt får hon bara ett par-tre ramar att värpa i. Ger fina drottningar vid odlingen, när hon inte lägger så många ägg per dag blir varje ägg mer välmatat till larvens fördel.
Ska jag skicka med ramar eller multibox vill jag nog ha 1250 isf... om de inte ger tillbaka ramarna och boxen. 350kr + moms kommer nog mina drottningar att ligga på nästa år när skatteverket ska få lägga sig i. :)
Så du fodrar då paketbiavläggaren ända in i oktober? Fräsigt! En elegant förlängning av säsongen måste jag säga! Det ska jag köra på nästa år! Dig får man alltid bra svar av! :)
-
Drottningtillsättning till små avläggare, paketbin eller vad det nu är har sällan klickat när jag varit med.
Det är nästan säkrare att göra en liten avläggare och tillsätta nya drottningen i den och låta den jobba några dagar medan samhället som skulle ha haft nya drottningen blir vicelöst samma tid. Sedan kan man förena avläggaren med samhället.
Köper man 10 st svindyra drottningar vill man lixom ha 100% utfall!
-
Ska jag skicka med ramar eller multibox vill jag nog ha 1250 isf... om de inte ger tillbaka ramarna och boxen. 350kr + moms kommer nog mina drottningar att ligga på nästa år när skatteverket ska få lägga sig i. :)
Ramar räknar jag inget pris på, det blir alltid över ett antal... Men när jag sålt paketbin vill jag givetvis ha tillbaka multiboxen.
Och ditt drottningpris verkar rimligt, för en hemmaparad bruksdrottning. Fraktar man iväg några stycken ut på nån ö för stationsparning skall man ha minst det dubbla. Å andra sidan behöver man inte frakta iväg speciellt många, bättre att stationspara ett fåtal och sedan odla själv hemma efter de bästa. Det gör ju inget om de stationsparade får producera mycket drönare också, det gör det hela lite bättre med hemmaparningen. Och gör man detta år efter år efter år så får man ju en god stam härhemma också. Riktigt usla samhällen kan man lägga ett spärrgaller under så dessa drönare inte slipper ut och sprider sin oönskade säd...
-
All hail wictor :)
Mycket bra insikter och kunskap från den herren :)
Ger du dem någon pollen ersättning wictor?
-
Ger du dem någon pollen ersättning wictor?
Pollenersättning (sojamjöl) ger jag bara till riktigt tidiga avläggare, om jag någon enstaka gång gör några sådana - eller till svaga vårsamhällen som jag stödfodrar lite. Den lättaste avläggaren tycker jag är dragbiavläggaren, och då får de in sitt pollen ändå den naturliga vägen. Och så här på hösten brukar de ändå ha så gott om pollen, är det något samhälle som mot förmodan skulle sakna så är det bara att lyfta över ett par ramar från nåt annat samhälle.
Sen finns det ju några genvägar. T.ex att kvickt öka upp svaga samhällen på sensommaren när det ändå knappast kommer in nån honung. Låt helt enkelt ett svagt och ett starkt samhälle byta plats. Inte här heller behövs det någon pollenersättning.
-
Sen finns det ju några genvägar. T.ex att kvickt öka upp svaga samhällen på sensommaren när det ändå knappast kommer in nån honung. Låt helt enkelt ett svagt och ett starkt samhälle byta plats. Inte här heller behövs det någon pollenersättning.
Detta har jag funderat en del på - blir det inte slagsmål då fel bin kommer till fel kupa. Har man en svag avläggare finns det då inte risk att de tom. tar ihjäl drottningen?
-
Puh ja ... i avdelningen Ljugarbänken läste jag en hopplös tidig morgon om drömmar i flera timmar .. kunde inte sova.
Någon drömde snuskdrömmar och då skrev jag ...
Japp! Biodlare drömmer om B-kupor ... och jag blev jätte iggad!
-
Detta har jag funderat en del på - blir det inte slagsmål då fel bin kommer till fel kupa. Har man en svag avläggare finns det då inte risk att de tom. tar ihjäl drottningen?
Nej, det har jag aldrig varit med om. Fullastade dragbin är alltid välkomna. Har senast gjort detta på 5-6 avläggare i andra halvan av augusti, har gått jättebra. Det är bra om platsbytet sker på morgonen-förmiddagen. Det enda man kan behöva tänka på är det andra samhället, det som förlorar sina dragbin. Har de inte mycket foder i kupan kan det faktiskt bli lite svält, bra att börja invintra samtidigt så de får foder. Men nån vecka senare har de ju dragbin igen..
Ofta har givarsamhället gott om yngel, så det blir inga problem med vinterbin där.
Mottagarsamhället kommer att få igång en rejäl yngelsättning, att det dras in nektar och pollen triggar igång drottningen ordentligt till äggläggning, så får man några rejäla generationer vinterbin även där.
Slagsmål startas ju av vaktbin som försvarar sin kupa. Lite klena avläggare har knappast vaktbin, så det händer ju liksom inget.
Däremot kan det ju bli slagsmål om det startar ett gigantiskt röveri, men det är ju en annan sak, oftast är det biodlarens fel. Skattning vid fel tidpunkt på dagen, t.ex är nog den vanligaste orsaken. Eller att man börjar ge foder för tidigt på dagen, foder skall ges kallt och helst kvällstid.
-
1 år med alternativ.nu, 1 år med biodling på hjärnan.
Det har hänt mycket på ett år.
-
Jag inväntar svar där!
Ja man använder dessa metoder i undervisningen!
Här finns mera att läsa.
[url]http://www.knology.net/~k4vb/CKB%20articles%20only.htm[/url]
Den senaste artikeln från 2006. Man har alltså hållit på med studier i över 10 år! Jag väntar på svar om fiktiva resultat i siffror etc som man frågar efter.
[url]http://www.knology.net/~k4vb/ABJ%20Copies/BC%20May%202006.pdf[/url]
Har du fått något svar än? :)
-
Det varierar lite år från år beroende på var man bor så klart!
Tabell för Nektarinventering (BT 10/09).
-
Jag har fått en tabell som finns någonstans här i röran med ett i stort intetsägande svar. Man har inte heller kommenterat det på forumet, men man svarar sällan icke-amrisar har jag märkt.
-
Ok, synd! Hade varit intressant att höra deras erfarenheter av CB/NM. :)
-
Jag har skrivit igen och kommer själv att använda CB/NM nästa år.
-
letar avläggare med kupa till våren 2010.
har någon till salu?
edit: östergötland
-
Berätta var ni bor när ni letar efter bin!!
Gideon
-
Lägger man ut en annons på biram.se så är kanske chansen större eller ökar till kontakt.
-
letar avläggare med kupa till våren 2010.
har någon till salu?
edit: östergötland
Hur många vill du ha ?
-
Problemet är oftast inte anskaffning utan utplacering!
Jag söker plats för ytterligare 25-30 kupor 2010 i Bromma trakten, ca 3 platser om 9-10 kupor vardera.
Utan uppställningsplatser är det svårt att expandera även om allt annat finnes.
Jag har alltså möjligheter att utöka med ytterligare 25-30 kupor utöver den planerade expansion om 20 kupor som jag annonserat tidigare.
Nu kan jag kanske t o m få rull på egna bin till sommaren om allt vill sig väl, det kommer 20 nya drottningar tidigt.
-
Det finns ju flera kolloniträdgårdar i Bromma-trakten. Ulvsunda slott skulle jag kolla på om jag vore som du. Och det finns också ett tomtområde intill.
I Järfälla så finns det en hel del ödetomter. Problemet är ofta bus med stenkastning.
Gideon
-
poze: 2-4st
-
Puh!
Äntligen passerat nyår och man är hemma igen. I slutet av Januari kommer vaxavskiljaren och 300 kg tanken.
Stackars bin, det lät som ett 30 min långt eldöverfall i samma område jag har mina kupor. Kanske dags att göra som man gjort i delar av USA, förbjuda smällare helt.
Vi eldar upp miljarder på några minuter.
Tänk så mycket biodling det hade blivit för samma peng!
-
I min kommun (Perstorp i Skåne) var det förbjudet att smälla raketer. Att det sedan inte fanns någon som såg till att förbudet efterlevdes är en annan sak... >:(
-
Jag tycker det är rätt att införa förbud med tanke på vilken miljöförstöring det egentligen är med allt skit som finns i fyrverkerier.
Sedan stör det både människor och djur, tänker främst på hunden och andra djur med avancerad hörsel.
-
Vet ni att om ett antal veckor är det februari och det är snart dags att vakna upp ur vinterdvalan! Man märker också att aktiviterena ökat på forumet.
Februari är månaden för planering och förberedelse inför säsongen, att se över sina ramar och lådor speciellt om man tänker utöka så att lämpligt material finns tillhanda i tid.
Tänk på att det kan vara långa ledtider hos redskapsleverantörerna och att de fortsätter att höja priserna trots att valutan hämtat sig en del.
Talgoxen har en förmåga att ta bin vid denna årstid och ser man till mina egna bin har fåglarna redan varit där och knackat på samt att det ligger en handfull döda bin i de olika snöskikten.
-
Katastrof!
Nu är det bara en tesked kvar av min egen honung ...
-
Katastrof!
Nu är det bara en tesked kvar av min egen honung ...
Ajaj! Dålig planering.
Tur att det finns billig importhonung! :D
-
Hmm .. men import från området kanske, det finns några SBR burkar jag gillar.
(inlägg #1.000)
<------------------
-
Honung stängde flygplats!!
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/utrikes/article6385424.ab (http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/utrikes/article6385424.ab)
Säkerhetstjänsten på flygplatserna är dåligt utbildade idioter som ständigt snor mitt schampo, tandkräm och deodorant ... terrorskräcken är snart så kollosal att det knappt går att flyga längre. Reser man ofta så blir man desvärre hårt drabbad med både kötider, restider och extra kontroller.
Skall man våga ta med sig en burk honung i fortsättningen?
-
Ha inte honungen i kalsongerna bara... :P