Alternativ.nu
Djur => Biodling => Ämnet startat av: Flekka skrivet 19 sep-08 kl 10:20
-
Till våren ska jag bli biodlare. Jag har tagit kontakt med traktens förening och det är klart med avläggare. Har läst och läser litteratur för att vara förberedd, får låna redskap etc till en början.
Men vilka kupor ska jag välja? Föreningen har svea, men jag vill ha så lätthanterligt som möjligt eftersom jag är rädd om ryggen. Ni andra som tycker det är viktigt med lätta kupor, vad har ni och hur fungerar det? Någon som har testat plast tex?
-
Hejsan!
Jag skulle råda dig Nackakupan, med rammåttet 3/4 Langstroth.
Tänk att du ska lyfta 25 kg i ögonhöjd som en full skattlåda med honung väger i Lågnormal.
Vad en Svea-låda väger vet jag inte, men det blir väldigt höga "torn"
Själv började jag med Lågnormal och har övergått till Langstroth.
Beekeepern.
-
Men om man har lägre skattlådor och ramar så behöver man fler varv eller hur? För att bina ska få rum med lika mycket honung?
-
c-kupa? beror på storleken på pattarna vilken kupstorlek man ska ha ;D
-
Men om man har lägre skattlådor och ramar så behöver man fler varv eller hur? För att bina ska få rum med lika mycket honung?
Langstroth och Dadant är djupare/bredare än t.ex. LN och Svea, så tornen blir inte lika höga.
-
Att odla bin i lätta cellplastkupor fungerar alledes utmärkt, bina trivs lika bra i dessa som i träkupor.
Visst skall man tänka på vikten när man arbetar med att lyfta dessa lådor.
De vanligaste rammåtten i Sverige är fortfarande LN och Svea.
En full LN låda med honung väger ca 25 kg, Svean något mer eftersom kakytan är något större på den (bortåt 30 kg). Sedan kan man använda halvramar som svea ramar också vilket betyder att du halverar vikten. Dessvärre finns det nästan inga sveakupor i plast utan då får du förlita sig till trälådor.
Jag kan inte vikten på en full låda 3/4 langstroth / hellåda langstroth / Dadantlåda det kan säkert många andra här fylla i.
Det finns ett annat rammått som kallas för HLS (halv lågnormal-svea), dvs lågnormalens bredd men halvsveans höjd. Jag har själv ett antal lådor med detta ramformat och gillar det. En full låda väger ca 12-15 kg och är alledes utmärkta att lyfta. Finns som cellkupor i plast.
Fördelen med detta ramformatet är att man kan använda mycket av LNs sakerna då alla breddmått är de samma. Eftersom det finns gott om begangnat LNs saker är det lite billigare att starta upp sin biodling på detta om man inte avser att köpa mycket nytt.
Det finns Langstroth och Dadant som begangnat också men utbudet är mycket mycket mindre.
Langstroth kommer (troligtvis) att vara mycket mer utbredd i framtiden även här i Sverige. Globalt sett är det rammåttet som är mest spritt över världen.
Det jag kan säga (och jag tror många håller med mig) är att svea är ett ramformat som är på stark tillbaka gång och kommer troligtvis att minska ännu mer i framtiden.
//Roger
-
Tack för det svaret Roger!
Är det så att det kan vara bra att ha en trälåda som yngelrum och exempelvis plast till skattlådorna? Trädadantlåda med 3/4 langstroth i plast ovanpå? Trä- eller plastramar spelar väl inte så stor roll viktmässigt? Och passar de flesta rammått i viken slunga som helst, eller måste de matchas?
Angående HLS, kan man ha svea yngelrum till HLS skattlådor? 12-15 kg låter bra tycker jag.
En annan fråga: Måste man lyfta av skattlådorna egentligen? Varför inte lyfta ur ram för ram och placera i transportlåda? Sedan lyfta av den tomma skattlådan och börja titta på nästa?
-
Dadant är 1,6 gånger större än LN, vilket gör att en Dadantlåda motsvarar 16 stycken LN-ramar, detta är ett mycket bra format till yngelrum. Det är få drottningar som fyller mer än en sådan låda.
En 3/4 Langstroth ram är mindre än en LN, närmare bestämt 0,9.
Det medför att om en full skattlåda LN väger 20 kilo så väger en full skattlåda 3/4 LS bara 18 kilo. Då är det bättre att ha exempelvis 3 skattlådor 3/4 LS istället för 2 LN. Man slipper lyfta lika tungt, och framför allt inte så högt.
En kupa med Dadant yngelrum och 3 skattlådor 3/4 LS blir ungefär 80 cm hög + botten och tak.
En kupa med 4 LN blir runt 90 cm hög + botten och tak.
En kupa med 4 Svea blir cirka 120 cm hög + botten och tak.
-
för att få slut på det tomma, meningslösa och innehålslösa snacket, så lite FAKTA
mått inv.,antal ramar,kg honung (tänk på att vax, ramar och låda ocksä väger någonting).
Lågnormal 382x230 x 382,10,19
Svea 316 x 308 x 316,8,17,9
½ Svea 316 x 154 x 316,8,8
L - S 382 x 308 x 487,13,35,9
½ L - S 382 x 154 x 487,13,16,1
Norsk 380 x 270 x 380,10 23,5
½ Norsk 380 x 170 x 380,10,13,8
Wieslander 382 x 286 x 382,10,25,5
Langstroth 464 x 240 x 370,10,25,8
Farrar 464 x 167 x 370,10,17
Dadant 464 x 294 x 464,12,39
Shallow 464 x 145 x 464,12,16,9
Quintus
-
för att få slut på det tomma, meningslösa och innehålslösa snacket, så lite FAKTA
??? ::)
wictors beskrivning var väl jättebra, det säger ju vad det faktiskt handlar om; hur högt det blir och hur tungt det väger. Tomma siffror hittar man ju lätt i varje bok som handlar om biodling.
Edit: jag ångra mitt ordval, sorry quintus.
-
mille
Vad är det för fel på fakta?
Nu har ju Quintus gett oss kompletta data. Jag förstår inte ditt snack om "tomma siffror"
Flekka - du har nu alla fakta på bordet - det är bara att tänka till.
Lycka till!
-
Han känner sig kanske friare när man fabullerar fritt:
---
Vad en Svea-låda väger vet jag inte...
En full LN låda med honung väger ca 25 kg, Svean något mer...
Jag kan inte vikten på en full låda 3/4 langstroth / hellåda langstroth / Dadantlåda...
Dadant är 1,6 gånger större än LN, vilket gör att en Dadantlåda motsvarar 16 stycken LN-ramar...
Quintus
-
Hej Quintus
Jag vill bara säga dig att jag fabulerar inte fritt när jag säger att en Dadantlåda motsvarar 16 LN-ramar.
En ursäkt kanske vore på sin plats?
-
Jag vill bara säga dig att jag fabulerar inte fritt när jag säger att en Dadantlåda motsvarar 16 LN-ramar.
1 Dadant's ram yta är 1138 mm2. I en Dadantlåda finns det 12 ramar. Den sammanladga ytan är då 13 656 mm2.
1 LN ram's yta är 699 mm2.
13656 : 699 = 19,5 LN ramar
Dvs du inte bara fabulerar. Du kan inte räkna heller.
En ursäkt kanske vore på sin plats?
Det tycker jag med. Jag väntar på din ursäkt.
Quintus
-
mille
Vad är det för fel på fakta?
Nu har ju Quintus gett oss kompletta data. Jag förstår inte ditt snack om "tomma siffror"
Flekka - du har nu alla fakta på bordet - det är bara att tänka till.
Lycka till!
Det är inget fel alls på fakta, jag reagerade mest på quintus trista inställnng att vår diskussion var meningslös. Jag är ledsen om jag spädde på den ilskna tonen, det var onödigt.
Han känner sig kanske friare när man fabullerar fritt:
Om det är mig du menar så får du nog läsa lite noggrannare i min signatur... ;)
När det gäller Dadant så finns det väl även 10-ramars?
-
Det är inget fel alls på fakta, jag reagerade mest på quintus trista inställnng att vår diskussion var meningslös.
När majoritet av diskussionsbidrag är pladder (se ovan där jag citerar några), hur meningsfull diskussionen är? Det jag reagerade på var att det var alltför många bidrag utan att de bidrog med någe.
När det gäller Dadant så finns det väl även 10-ramars?
Står inte i mitt bidrag: Dadant 464 x 294 x 464,12,39??? Här pratades Dadant! Utan någon tidigare förbehåll för 10 ramars. Skifta inte spåret för att rädda ansikte tack.
Om det är mig du menar så får du nog läsa lite noggrannare i min signatur... ;)
Om du menar "Forumveteran", så jag föredrar att bli opererad av en kirurg som jobbar på avdelningen i 2 år istället att bli opererad av en städerska som har jobbad där i 15. Det som gäller är att det man skriver har relevans. Inte att man varit med länge.
Quintus
-
Hmm.... 699 kvadratmillimeter. Jag kan inget om biodling. Vilken yta på ramen är det som avses?
Du har rätt. alla mått skall vara cm2 och inte mm2 (ibland fingrar inte hinner ikapp hjärnan som har sprungit iväg till något annat). Fast det inte påverkar omräkningen till antal LN ramar, för att decimalfel var både hos Dadant som hos LN så antal LN ramar enligt beräkningen är korrekt.
Det handlar om ramens innermått. Så klart.
sorry
Quintus
-
Jag gjorde en beskrivning av ett kupformat där man använder Dadant 10 ramar (=16 LN) och däröver Langstroth 3/4 10 ramar.
Ett synnerligen bra format, använt av en betydande andel av landets yrkesbiodlare. Passar även utomordentligt för hobbyodlare som vill ha en rationell skötsel, lättarbetat och inte så höga kupor.
Det finns visserligen Dadant 12 ramar, men vanligare är 10 ramar!
-
Jag gjorde en beskrivning av ett kupformat där man använder Dadant 10 ramar (=16 LN) och däröver Langstroth 3/4 10 ramar.
Det finns visserligen Dadant 12 ramar, men vanligare är 10 ramar!
Dadant (som standard) innebär per automatik 12 ramar, OM man nu inte explicit anger 10 ramar.
Jag har 14:30 "definierad" Dadant med 12 ramar och du 18:40 skrivit:
" Dadant är 1,6 gånger större än LN, vilket gör att en Dadantlåda motsvarar 16 stycken LN-ramar..."
Inte ett spår om några 10 ramar. DadantRAMEN är visserligen 1,6 gången större än LN ramen men debatten gällde KUPOR. inte ramar. Det har inte angetts att debatten skulle gälla ramar.
Du snackar skit. (Dvs du fabullerar igen. Utöver att du inte kan räkna och inte bett om ursäkt). Du hävdar att du har skrivit om Dadant med 10 ramar. Kanske. I dina drömmar.
Quintus.
-
När majoritet av diskussionsbidrag är pladder (se ovan där jag citerar några), hur meningsfull diskussionen är? Det jag reagerade på var att det var alltför många bidrag utan att de bidrog med någe.
Synd att du tycker att vi pladdrar, det här är ett diskussionsforum och det hade ju blivit ganska trist om alla inlägg bara varit ren fakta. Sedan om en del av det som skrivs är fel så är det ju mycket bra att du rättar till och talar om fakta. Men det kan man göra på olika sätt utan. Utan att förminska alla som deltar i en diskussion.
Står inte i mitt bidrag: Dadant 464 x 294 x 464,12,39??? Här pratades Dadant! Utan någon tidigare förbehåll för 10 ramars. Skifta inte spåret för att rädda ansikte tack.
Det menade jag inte heller. Det var en fråga, eftersom jag trodde att 10-ramars var ett vanligt format. Det svarade wictor på, tack!
Om du menar "Forumveteran", så jag föredrar att bli opererad av en kirurg som jobbar på avdelningen i 2 år istället att bli opererad av en städerska som har jobbad där i 15. Det som gäller är att det man skriver har relevans. Inte att man varit med länge.
Signaturern är längst ned och det jag menade var att jag är en mamma och en inte en "han"... ;D
-
jag är en mamma och en inte en "han"... ;D
I dag är det inga garantier att en mamma per automatik är en kvinna.
Själv gillar jag fakta, siffror är siffror och lätt att förstå när jag som nybörjare inte har lärt mig alla olika ramar och dess namn kopplade till ett specifikt mått.
-
I dag är det inga garantier att en mamma per automatik är en kvinna.
Bästa poången hittills. Tack för de orden.
:-)))))))))))))))))))))))))))))))))
Quintus
-
Jag vet inte riktigt hur man skall läsa måttangivelser på ramar, men antar att LN= 382mm x 382mm.
Hoppsan. 382 x 382 är skattlådans innermått. Sedan kommer bigången runt ramen och sedan kommer listen som skall också räknas bort för att få fram ramens inre yta.
Jag skall inte skräpa här med några ytterliggare siffror för att Mille har här skrivit: "Tomma siffror hittar man ju lätt i varje bok som handlar om biodling." Så du får antigen börja leta i dina böcker eller be Mille att förse dig med de. Han hittar ju de lätt som sagt.
Quintus
-
Jo snälla :) Vilka mått använde du i din egen beräkning?
Många inte tyckte om min åsikt att det pladdras här för mycket istället att hjälpa varandra med konkret kunskap. Istället att pladdra om om man pladdrar eller inte skulle varit träda in och förse dig med behövliga siffror. Ganska kul hur man ramlade in i den själgrävda gropen.
Jag har skrivit: "Jag skall inte skräpa här med några ytterliggare siffror" och jag brukar hålla det jag lovad.
Jag tror att det var kineserna som kommit med "Det är bättre att lära en svältande man att fiska än att ge honom fisk."
Jag kan dock bidra med hjälp till självhjäp. Skaffa Binyhetsbrev nummer fyra. Där står alla siffror.
:-)
Quintus
-
Jag skall inte skräpa här med några ytterliggare siffror för att Mille har här skrivit: "Tomma siffror hittar man ju lätt i varje bok som handlar om biodling." Så du får antigen börja leta i dina böcker eller be Mille att förse dig med de. Han hittar ju de lätt som sagt.
Quintus
Du verkar vilja missförstå mig, jag har inget emot siffror eller fakta. Det som jag hade emot vara att du skrev så nedlåtande när de tidigare personerna i diskussionen försökte hjälpa till.
Det var dumt att jag kallade dina siffror tomma, och jag tar tillbaka det.
/mille - som är både mamma och kvinna... :)
-
.... Och passar de flesta rammått i viken slunga som helst, eller måste de matchas?
Angående HLS, kan man ha svea yngelrum till HLS skattlådor? 12-15 kg låter bra tycker jag.
Hej,
Det är inte säkert att 3/4 langstroth passar i alla slungor, du får kolla upp det innan du köper en slunga. Jag köpte en begagnad slunga för några år sedan och den är inte tillräckligt hög.
Svea och HLS passar inte ihop. HLS har LN bredd och halv-svea höjd.
Jag kommer att ha LN+HLS framöver. I år har jag haft bara LN och för mig, som är 166 och inte så stark..., blir det alldeles för tungt att lyfta en full LN-låda som står som nummer fyra. Nackdelen är att man behöver ha två LN som yngelrum, det blir måga ramar att kolla igenom.
-
Hej Flekka
Om jag var i ditt ställe och tänker prova på biodling, då skulla jag testa i liten skala de första åren.
Du skriver att du får låna redskap till en början. Kan du inte få överta ett par trågkupor för en ringa slant från någon äldre biodlare i föreningen. Det kan ju finnas någon som tänker sluta. På så sätt kan du prova på biodlandet och vara säker på om du vill fortsätta utan att ha satsat för mycket ekonomiskt.
I en trågkupa kan man ha flera mindre skattlådor på fem ramar, och yngerummet behöver inte lyftas.
De tunga lyften finns inte, perfekt för svaga ryggar. Samtidigt har man förvaringsplats för utrustningen under vintern.
Du frågar om man behöver lyfta av skattlådorna. Ja det behöver du vid yngelrumskontrollen på sommaren, men vid skattning kan du ta ram för ram.
För övrigt hoppas jag att du inte tycker detta var för mycket tomt, meningslöst och innehållslöst snack.
Hälsar Jano
-
Om jag nu törs kasta mig in i diskutionen igen...
Jag kör mycket som Mille har skrivit. 2 LN som yngelrum och HLS lådor ovanpå.
Anledningen till att jag uppgav ca vikten på lådorna är beroende på hur mycket bina har fyllt ramarna. Ibland är de inte riktigt knökfulla när man väljer att skatta dem ibland kan de ha "överfyllt" dem varvid vikten är lite mer.
Sedan har jag inget emot fakta heller. Det intressanta är givetvis också höjderna man måste lyfta ifrån. Att lyfta en viss vikt i höft led är lättare än att lyfta samma vikt i axelhöjd.
Som Flekka skriver måste man ibland ned för att se till yngelklotet. Har man då en uppstaplingskupa blir det att man måste lyfta av lådorna ovan. Att göra detta genom att plocka ram för ram fungerar ju men kommer att ta en otroligt lång tid (=ej lönsamt tidsmässigt). Man vill kunna plocka hela eller ev. halva lådor. Med hela lådor avser jag i detta hallet 10 ramslådor och således 5 ramslådor som i trågkupevarianten som halvlådor. (Bäst att vara tydlig med detta eller???)
Ni som har Dadant lådor som yngelrum och 3/4 langstroth ovan som skattlådor, hur gör ni för att förnya vaxet i yngelrummet bäst? Vid 2 lådor LN tycker jag det själv är ganska så enkelt att ge dem en ny låda för yngel när de växer ut på våren (brukar övervintra i endast 1 LN-låda).
//Roger
-
måste man ibland ned för att se till yngelklotet. Har man då en uppstaplingskupa blir det att man måste lyfta av lådorna ovan.
Drar man fram egna drottningar kommer man inte ifrån dessa lyft. Och gör man det efter alla konstens regler borde man innan testat samtliga samhällen i bigården för putsförmågan. Beroende på vilken metod man använder innebär det att antal dykningar i yngelrummet. Putsförmågatest ger svar på vilket samhälle skall man larva från och vilka som skall spärras för att man inte vill drönare från de i luften.
Quintus
-
Ni som har Dadant lådor som yngelrum och 3/4 langstroth ovan som skattlådor, hur gör ni för att förnya vaxet i yngelrummet bäst? Vid 2 lådor LN tycker jag det själv är ganska så enkelt att ge dem en ny låda för yngel när de växer ut på våren (brukar övervintra i endast 1 LN-låda).
Det enklaste sättet tycker jag är att i samband med slutskattningen sopa över alla bina och drottningen i en ny låda med enbart mellanväggar. Sedan ge dem foder direkt, de bygger ut bra och har rent fint vax.
Ynglet sparas eller brännes, sparas det kan man samla yngelramarna i specifika kupor och låta dem kläckas. Ordentlig varroa-behandling anbefalles i dessa samhällen eftersom de får allt kvalster med yngelramarna.
Vissa byter vax över en treårscykel, ytterligare andra byter aldrig vax i yngelrummet. Det finns många skolor. Själv gillar jag att hålla rent i mina 10-ramars Dadant yngellådor.
Sedan en kommentar kring dessa ständiga "tittar" i yngelrummet. Titta efter vaddå? Jag har märkt att ju mindre jag tittar, desto mer honung. Finns det ägg och larver på våren, bra. Då tittar jag inget mer innan slutskattningen. Det går alldeles utmärkt. Misstänker jag en eventuell svärm så går det ju förstås att lägga ett spärrgaller under yngelrummet...
-
Det enklaste sättet tycker jag är att i samband med slutskattningen sopa över alla bina och drottningen i en ny låda med enbart mellanväggar. Sedan ge dem foder direkt, de bygger ut bra och har rent fint vax.
Den här debatten gick på BF's sida där man kommit fram att byta all vax i yngelrummet innebär att man berövar bina pollenkakor. Pollenet behövs när bin börjar yngla på senvinter. Finns inte pollen då finns det inte foder och bin kan inte dra upp yngel när de är redo för det. Konsekvens? Svaga samhällen på våren.
Ynglet sparas eller brännes, sparas det kan man samla yngelramarna i specifika kupor och låta dem kläckas. Ordentlig varroa-behandling anbefalles i dessa samhällen eftersom de får allt kvalster med yngelramarna.
Man kan lyfta yngel i en extra låda, fast byter man 30% av vaxet, behövs det inte. Och även om man flyttar yngel någon annanstans förstår jag inte meningen "Ordentlig varroa-behandling anbefalles i dessa samhällen eftersom de får allt kvalster med yngelramarna." Har man kvalster i en kupa, då har man kvalster i samtliga kupor. Dvs man måste behandla ordentlig samtliga kupor. Och tror man att man lyfter kvalster från kupor med yngelramar så att kupan befrias från kvalster, då måste man också tro på tomten. Också.
Sedan en kommentar kring dessa ständiga "tittar" i yngelrummet. Titta efter vaddå? Misstänker jag en eventuell svärm så går det ju förstås att lägga ett spärrgaller under yngelrummet...
Hur misstänker du svärmningen utan att titta efter (om du nu inte gör ljudanalys) ??? Använder du vigselsring som pendel ovanför kupan? Så istället att titta efter, bryta av påbörjade celler, lyfta bort några yngelramar och sätta på en extra skattlåda (som första åtgärd) låter du bina svälta drottningen - SOM KOMMER ATT LÄGGA AV MED ÄGGLÄGGNINGEN - och låter bina lägga av med att samla nektar och tjura i kupan - om det nu verkligen handlar om förestående svärmning. Dvs samhälle bli några veckor utan nytt yngel (= mindre honung), inte samla nektar och sitta i kupan och käka upp det de har hunnit samla.
Vojne vojne. Vilka råd kommer du med hädanefter?
Quintus
-
Hur misstänker du svärmningen utan att titta efter (om du nu inte gör ljudanalys) ???
Jag var på en kurs hos BF i våras och där pratades det mycket om att låta bina vara under sommaren, bara inspektera utifrån och ingripa om något verkar vara fel. Vår lärare var i yngelrummet två gånger på säsongen; vår och höst. Han lever på sin biodling och jag tror inte många av de som gör det varken får massor av svärmar eller håller på o skär ut svärmceller.
Jag är ju nybörjare på biodling och kan absolut inte så mycket att jag vågar lita på att jag kan se vad jag bör göra utifrån, men jag hoppas att jag med tiden lär mig det. Mitt mål är att röra så lite som möjligt i yngelrummet och kunna förhindra t.ex. svärmning på annat sätt.
-
Jag var på en kurs hos BF i våras och där pratades det mycket om att låta bina vara under sommaren, bara inspektera utifrån och ingripa om något verkar vara fel. Vår lärare var i yngelrummet två gånger på säsongen; vår och höst. Han lever på sin biodling och jag tror inte många av de som gör det varken får massor av svärmar eller håller på o skär ut svärmceller.Mitt mål är att röra så lite som möjligt i yngelrummet och kunna förhindra t.ex. svärmning på annat sätt.
Yrkesbiodlare även predikar att det skall räcka med 3 arbetstimmar per år per samhälle (fan tro det). Så hos de är det så illa tvunget att röra samhällen så lite som möjligt ( fast det är i princip inget fel i det). Har man flera hundra samhällen har man inte tid att rota i de. Att "förhindra" svärmning genom att sätta spärrgaller underst är inte den bästa lösningen. Att förhindra svärmning utan att rota i samhället är visserligen möjligt men få använder den tekniken. Biodlare är självplågare. Varför göra nåt' på ett enkelt sätt när man kan störa bin och knäcka ryggen på köpet?
P.S. Det året jag inte rörde samhälle (utöver att man satte på nya skattlådor) på 9 veckor fick jag 110 kg honung och efter att jag skattade av har lushonungen kommit till med ytterliggare bidrag på 15 kg.
Quintus
-
Quintus
Hur sköter du din biodling? Det skulle vara roligt om du ville berätta för oss.
Vilket rammått har du, hur ofta tycker du att man skall ned i yngelrummet, när du är där - letar du alltid efter drottningen eller söker du bara efter att det är yngel i alla stadier.
Hur många samhällen har du och när du ändå tog upp att yrkesbiodlare försöker sköta sina bin på endast 3 timmar per kupa per år är det ju intressant att veta vad du har som måltid.
Jag kommer att invintra 8 samhällen och har det som hobby så jag räknar inte tiden. Detta innebär ju inte att jag står och "såsar" i kuporna för det men stressar heller inte igenom dem.
//Roger
-
Hur sköter du din biodling? Det skulle vara roligt om du ville berätta för oss.
Vilket rammått har du, hur ofta tycker du att man skall ned i yngelrummet, när du är där - letar du alltid efter drottningen eller söker du bara efter att det är yngel i alla stadier.
Hur många samhällen har du och när du ändå tog upp att yrkesbiodlare försöker sköta sina bin på endast 3 timmar per kupa per år är det ju intressant att veta vad du har som måltid.
Jag är ingen bra "råmodell". Jag har alltid försökt komma underfund med hur saker man aldrig får läsa om fungerar. Jag haft i bigården både ligustica (innan det åkte ut) och carnica samtidigt.*** Och vilken skillnad i deras vanor. Jag har testad olika slags lådor. Dubbelväggig 10 mm plywood med polystyren emellan (vägde multum); 17 mm tretex, 17mm luft, 17 mm tretex. Det jag fastnade för var 1 tums paraffinimpregnerad virke. Lådor ser ut idag exakt likadant som för 10 år sedan. Jag fixade tom för en kupa lindträ. Inte en enda kvist, lätt, vackert vit, mjukt – underbart att jobba med. Jag testade olika slags renblåsning. Olika slags (minst 4 olika typer) bitömmare. Jag testade pudersocker vid skattningen. Olika typer av trådning (klammerpistolen vann med hästlängder när jag ”tävlade” med en kollega som trådade traditionellt), Olika sätt att avtäcka (med värmepistol som vinnare. Det blev inget kladd, inget avtäckningsvax att ta hand om och det huvudsakliga – inget vax i honungen som skulle täppa till silar). Osv osv. Det primära för mig har aldrig varit honungen. Det primära var att lära sig nya saker. Komma underfund med nya saker. Jämföra olika saker och olika sätt. Biodlingen har alltid varit för mig utvecklande hobby. På senare år har jag gått för att minimera honungsmängden istället maximera (svårt att lyfta). Besök i yngelrummet i snitt 3 x per år (1 =vårstädning och första steget i vaxbyte, 2x = testa putsförmåga och på köpet det andra steget i vaxbyteprocessen) och givetvis vid drottningodlingen. Jag använde redan från nästan början elektronisk kontroll av svärmtendenser så jag behövde aldrig rota i yngelrummet och titta efter svärmceller. Så jag är ingen typisk biodlare man skall ta efter.
*** Det här att i början ha flera olika raser jämsides anser jag vara synnerliggen viktigt. Man kommer underfund inte bara med vilken ras man trivs bäst med eller hur pass bra material kan man få tag i, men ÄVEN hur olika raser funkar under rådande dragvillkor. Jag är mycket skeptiskt mot uttalanden – min ligustica, buckfast, mellifera är bäst. I 99 % har dessa människor inte haft någon annan ras än ligustica, buckfast, mellifera och har obefintliga referensramar. Jag känner en biodlare som efter 30 år han sysslad med mellifera fick i sina händer carnica och plötsligt upptäckte han att carnica har gett honom dubbelt så mycket honung. På samma uppställningsplats.
Quintus
-
Den här debatten gick på BF's sida där man kommit fram att byta all vax i yngelrummet innebär att man berövar bina pollenkakor. Pollenet behövs när bin börjar yngla på senvinter. Finns inte pollen då finns det inte foder och bin kan inte dra upp yngel när de är redo för det. Konsekvens? Svaga samhällen på våren.
Vill minnas att jag även läst att höstens pollen inte håller sig nått vidare över vintern utan tenderar att mögla. Vårens pollen från exempelvis sälg är betydligt viktigare än höstens som passerat bäst-före.
Eftersom jag aldrig övervintrat några bin - jag ska - så talar jag utifrån diverse trådar jag läst.
ES
-
Vill minnas att jag även läst att höstens pollen inte håller sig nått vidare över vintern utan tenderar att mögla.
VAR ???
Vårens pollen från exempelvis sälg är betydligt viktigare än höstens som passerat bäst-före.
Eftersom jag aldrig övervintrat några bin - jag ska - så talar jag utifrån diverse trådar jag läst.
Bin börjar ibland yngla redan andra halva av januari. För att larverna skall utvecklas till fullvärdiga bin behöver de protein. Dvs pollen. Honung, eller övervintringssocker är kolhydrater och på den födan kan inga bin utvecklas. Finns det ingen höstpollen, blir det nästan inget yngel, för att de små larver som kläcks ur äggen käkar bina upp som proteinföda.
Bin faktiskt konserverar pollen på ett intrikat sätt (det skulle ta för mycket plats att gå in på det närmare) så att prata om bäst-före datumet är inte riktigt på plats . Och visst ibland får man mögel i kupan (för det mesta de yttersta ramar) oavsett om ramarna är tomma, med socker eller med pollen. Det har med fukten och vädringen av kupan att göra. Kondenszonen skall ligga i nivån med flustret (eller tom under - se skriften Lätta kupor). Jag har provat huvar som beskrivs i den skriften och det var knastertorrt i kupan. Nackdelen var att mellan plywooden och polystyrenet byggde småmyror på andra året sina bon.
Visst, sälg- och videpollen är mycket värdefull, för att den innehåller de rätta essensiella syror och har högt näringsvärde. Till skillnad mot hasselpollen som trots att den fins mycket tidigare än sälgpollen är ur näringssynpunkt närmast värdelöst.
Höstpollen är mycket viktig även ur en annan synpunkt. Bina kan bygga upp sina fetkroppar. Det är dessa som bidrar till att vintergenetation av bin är långlivad.
Quintus
-
VAR ???
Hade jag vetat det så hade jag länkat. Kanske någon som vet?
Tycker ditt resonemang verkar rimligt men av mina fyra samhällen så började jag invintringen av två väldigt sent på tomma väggar. Får se om det blir nån skillnad...
ES
-
men av mina fyra samhällen så började jag invintringen av två väldigt sent på tomma väggar. Får se om det blir nån skillnad...
På senvinter när det är fint väder, lyft taket och titta på plasttaket och spåna efter kondensen på plasten över kakgator. Där det finns kondens har bina börjat yngla. Notera datum, antal kakgator och bredden på kondensen. Avrapportera tack.
Quintus
-
På senvinter när det är fint väder, lyft taket och titta på plasttaket och spåna efter kondensen på plasten över kakgator. Där det finns kondens har bina börjat yngla. Notera datum, antal kakgator och bredden på kondensen. Avrapportera tack.
Quintus
Du påminner väl mig lite längre fram! Kommer att ha alla bina i paviljong så det kommer att kännas bekvämt att kunna stå inne och kolla in de små liven.
ES
-
Hej Quintus - den femte
Tänkte bara komplettera vårt resonemang med några tankar framsprungna ur tomma intet de senaste dagarna som fyllts med allt annat än bin och biodling. Vi har snarare ägnat oss åt att pressa äppelmust och av detta frambringat olika produkter, ungefär hälften blir vin och den andra halvan cider. Det verkar faktiskt vara större åtgång på äppelcider än honung i detta landet Sverige.
Det jag tidigare talat om - kupstorlekar och rammått - framspringer ur otaliga egna försök. Så tycker jag att vetenskap skall bedrivas. Gör försök - utvärdera.
Gör nya försök - utvärdera igen.
Och upprepa.
Och därunder tiden och även därefter - dra slutsatser.
Jag har ägnat mig åt bin under 30 års tid.
Jag började med lågnormal, och mörka mordiska bin. Det fungerade jättebra - i Norrland. (med heltäckande dräkt i dubbla lager)
Sedan har jag haft bin på LN, på Svea, på Langstroth, på 3/4 langstroth, på Dadant. Alla sorters bin också som finns i Sverige.
ALLT jag gjort har noggrant dokumenterats.
Många av mina experiment har även upprepats av biodlande kolleger på ett flertal ställen runt omkring i landet. Även dessa experiment har dokumenterats.
Det jag kommit fram till är att den "exakta" sanningen inte finns. Inte inom biodling, såväl som den inte finns inom såväl grisfarmning, fåruppfödning, mjölkproduktion, äggframställning eller broilerframfödning. Jag har bekanta inom alla dessa olika gebit, och alla håller med - den exakta sanningen finns inte.
MEN man kan komma sanningen ganska nära.
Det gör man inte genom att slänga ur sig en massa siffror och sen går man därifrån - lämnandes bakom sig en massa villrådiga discipler som fortfarande inte vet vilken ände de skall börja i - och som blir tvungna att pröva alla fel som alla andra redan gjort innan de hittar "sin egen väg", kanske samma väg som grannen redan gått på i årtionden.
Så till exempel när jag säger att bioding lätt skötes på Dadant 10 ramar och med skattlådor 3/4 Langstroth, då är detta en kunskap som baseras på långvarig erfarenhet efter otaliga försök med varierande format.
Denna mångåriga kunskap från såväl mig som andra måste då vägas emot att bara få ett antal siffror om "format" presenterat för sig utan närmare definiering av vad dessa olika format har för för- respektive nackdelar.
Min erfarenhet av biodlare (inte biodling) är att många har börjat med ett format - och sedan blir detta en sanning på gränsen till religion.
Men bina är knappast religiösa.
Så är det också med olika ramformat. Vissa format passar vissa bin bättre.
Exakt likadant med mjölkkor. Vissa format på båsplatser passar vissa kor bättre, vissa är längre, vissa är kortare, vissa bajsar i rännan och vissa uppe på liggbordet.
Så är det med bina också. Vissa ynglar tidigare, andra senare. Vissa placerar pollenet si och andra så. Vissa fyller ytterramarna med honung och skippar den översta skattlådan.
Det som är det intressanta då är inte att hitta det ultimata för det kommer vi aldrig att hitta.
Det som är det intressanta är att hitta det optimala, alltså det som passar de "flesta" bisamhällen, utan alltför stora åthävor.
Det jag hittat genom mina egna försök genom årtionden är att ett Dadant 10 r yngelrum räcker för de allra flesta situationer, och ger minimalt med svärmning.
Däröver 3/4 Langstroth skattlådor. Numera med plastramar.
Mina försök har lett mig framåt. Till en biodling som är enkel - rationell - produktiv.
(Ja - jag har fortfarande kvar bin på såväl Svea som LN mest i jämförande syfte, men jämförelserna pekar ju bara åt ett håll, så inom ett par år är de formaten nog utrangerade)
Om någon vill ta till sig mina erfarenheter så står det dem fritt.
Jag kan i vart fall visa svart på vitt varför det blivit som det blivit, och även vart min biodling kommer att förändras framöver.
Det tror och tycker jag nog väger lite tyngre än att bara visa på några siffror över ramytor, utan varken förklaring eller analys.
Det skulle vara intressant att se "den femtes" presentation över vad för format denne använder, analys över varför, samt argument för eller emot.
-
wictor skriver bland annat att "Det jag kommit fram till är att den "exakta" sanningen inte finns." Kanske skulle man också kunna uttrycka det som om att det mycket väl kan finnas en bästa metod för en viss situation men att denna påverkas av en så stor mängd av yttre faktorer att det blir praktiskt omöjligt att beskriva.
Det som gör biodling extra intressant är att det är levande, i alla fall tycker jag det. De bisamhällen jag har idag ser inte exakt likadana ut imorgon. Och inte omgivningen heller. Så det som skulle kunna vara den optimala lösningen för just ett bisamhälle vi en tidpunkt behöver inte alls vara bra för ett annat någon annan stans eller vid en annan tidpunkt. Hoppas ni förstår vart jag vill komma.
Som nybörjare vill jag inte bara ha reda på vad jag ska göra utan också varför. Då får jag förutsättningar att anpassa mina kunskaper till den situation jag och mina bin har.
När jag själv gick en kurs i biodling irriterade jag mig många gånger över alla färdiga svar på hur saker och ting skulle skötas. När jag påpekade att detta nog inte skulle fungera för mig fick jag mer eller mindre rakt svar att jag då borde tänka över om biodling var något jag skulle satsa på.
Nu har jag i alla fall några bisamhällen som verkar må bra. Mycket tack vara de kunskaper som förmedlas på detta forumet. Här finns massor av erfarenhet och kunskap att ösa ur. Inte bara färdiga lösningar.
Så tack wictor och ni andra som delar med er. Fortsätt med det! Vi är många som läser, funderar och använder era erfarenheter för att sedan själva hitta metoder som passar oss bra.
-
den "exakta" sanningen inte finns." Kanske skulle man också kunna uttrycka det som om att det mycket väl kan finnas en bästa metod för en viss situation men att denna påverkas av en så stor mängd av yttre faktorer att det blir praktiskt omöjligt att beskriva.
Huvudet på spiken, MEN MAN MÅSTE FÖRSÖKA FÖRSTÅ VARFÖR ÄR DET SÅ!
Jämför man biodling med andra djurslag så - hos grisar, hästar, kor osv har man kntroll över parningen. Det har man inte hos bin.
Hos andra djurslag har man kontroll över utfodringen som är optimerad. Det har man inte hos bin. Det var många biodlare i år som fick 5-10 kilo honung och då fick man stödfodra hela sommar för att bin skulle inte svälta.
Delvis tack vare det samma bin (som man inte har) kan uppföra sig på olika sätt beeroende av de lokala klimatiska förhållanden - som man inte behöver räkna med hos andra djurslag.
osv osv.
Andra djurslag är genetiskt konsistenta. Hos andra djurslag bedriver man målmedveten avel. Att prata om avel i samband med biodling är bara nys. Hur många biodlare kan säga - jag köper drottningar från den och den drottningodlare och jag kan vara säker på att trots att det handlar om olika årsgångar får jag bin som uppför sig likadant? Biodlare och drottningodlare avlar inte. de bara parar högst olika individer. Oika hela tiden. Ta den sahlige Sahlin som jagade de "bästa bin" för Hallands Väderö. Drönarsamhällerna var från olika delar av "landet" (det lokala Hallandslandet) och man kunde aldrig ana sig till vad som kommer ut från nästa års parningar. Ta Lurö. Man placerade där SAMTIDIGT flera olika mtDNA stammar. Dvs drottningar som parades där SAMMA år kunde producera HELT olika avkommor. Det finns inga genetiskt konsistenta linjer, för att man inte bedriver linjeavel i landet (för att man vet inte hur skall man göra det). Man avlar inte med sikte på stabila egenskaper. Så även om många andra faktorer spellar in skulle stabila egenskaper släta ut de värsta avvikelserna.
Och så här skulle man kunna fortsätta i all oändlighet.
Avel som skulle stabilisera egenskaper skulle underlätta för biodlaren för att kunna jobba mera rationellt.
Quintus