Alternativ.nu
Djur => Kor => Ämnet startat av: ford-Anders skrivet 26 jul-08 kl 20:20
-
Hej, jag har funderingar på att börja ha di-kor, fjällras eller angus, har inte bestämt mig.
Vad är viktigt att tänka på innan man börjar?
Jag har en gammal lagård som jag har rustat å grejat med, det blir djupströ inne i lagården och inget tak ute, ett staket som består av nedgrävda tele-stolpar och 4 längsgående plankor, ev 2 eltrådar innanför. Utfodringen tänkte jag ska ske i en rundbalshäck med plåttak. jag har en vatten automat med 2 platser.
Hur mycket foder ska jag räkna per ko?
Bestämmelser har jag förstått att man tar reda på från länsstyrelsen.
-
En viktig sak är att man fundera på är vart de ungdjur man föder upp skall levereras.
Ska de ner i den egna frysboxen eller ska dom skickas till ett slakteri?
Ska det vara en hobby som får gå med stor förlust eller ska det "bära" sig?
-
jag hade väl nästan hoppats på en liten vinst till och med.
Vad Ungdjuren beträffar så funderar jag på att antingen säja dem som livdjur direkt efter sommarn, eller föda upp tjurarna till 20 månader sedan slakt, och få kvigorna betäckta vid 15 månader och sedan sälja dem. En viss rekrytering får man väl räkna med.
En bonus med det andra alternativet är väl att man kan ta återtag från slakteriet å få mat på bordet själv.
-
Så kan man också tänka på vart tjuren ska bo när den inte betäcker. Och att alla djur helst ska ha plats att äta samtidigt. Ska du ha dem till slakt vid 20 månader behövs det kanske kraftfoder ett tag i början (om du inte tar in kanonensilage). En mycket viktig sak är faktiskt också hur det ser ut med möjlighet till betesbidrag på de marker du har.
-
Det mästa är genomtänkt, lagården har 4 lika stora rum, ca 10*7m, ett av dem kommer användas för spannmålshantering.
Det första facket kommer vara för korna där kommer de befinna sig från oktober-november till slutet av maj, sen ska de ut på bidragsberättigad betesmark, med högre ersättning för det är massa blommor å grjes.
Det andra facket kommer tjurarna vara från att de kommer hem från betet första sommaren till början av maj då de ska ut på ett annat bete, där de går till september-oktober för att sen gå direkt till slakt.
Det tredje facket kommer kvigorna gå i, till slutet av maj, sen får de gå på samma bete som korna,
där får de gå med en tjur till hösten då kvigorna ska säljas.
Avels-tjuren kommer jag låna första åren, så den kommer inte va här på vintern, om jag skaffar en egen tjur får den gå med de mindre tjurarna över vintern.
Vad det gäller arealen så har jag ca 18 hektar åker och 11 hektar beten, 7 hektar av dem är med högre ersättning, marken har tills nu varit utarrenerad eftersom jag har vart för ung.
-
det kommer stå en rundbalshäck i varje fack och varje har plats för 12 st.
Kraftfodret blir kross och avrenspellets.
-
Hur har du de med utgödslings möjlighet?
låter som de är innom hus... måste du skotta för hand... tänker du ha djupströbädd..?
11 ha bete.. då behöver du ju en del djur..
kanske du skall kasterar dina tjurar o ha dem som stutar då kan de ev gå i samma hage som kor o kvigor utan problem.. iallafall om du funderar på fjäll o skb.. så är nog de nog de bästa alternativet.. o sen slut göda stutarna på talll efter andra sommaren..
var bodde du...
kanske kan du söka komp bidrag.. då är ju även stutarna berättigade..
även i vallstödet...
så har man egen mark o kan ta eget föder till störredelen så behöver de inte alls bli förlust...
men man behöver kanske fundera på tex om du skall föda upp ungdjuren tex som stut eller tjur.. har man mycket ensilgae tex o får de skördat i tid så kan de ju vara ide att ev ha stutar...
Har man mjölighet till odling av egen spannmål eller ej osv..
finns endel att tänka på... :-[
Lycka till.
-
Liten fundering bara, ska du verkligen släppa ut tjurarna en andra sommar, då måste du nog ha ett kanonbete, annars finns risk att de tappar för mycket vikt. Och utfodra på betet är väl uteslutet om det är bidragsmark.
-
och få kvigorna betäckta vid 15 månader och sedan sälja dem.
Det är ingen stor efterfrågan på betäckta kvigor....
knappt någon alls...
-
spanmål kommer att utgöra en tredjedel av arealen, kommer ju växla mellan åkrarna.
utgödslingen kommer ske med en kompaktlastare som min granne har.
Jag vet inte me stutar, de har haft en tendens å växa sämre än tjuraran. Visst kunde man ha stutar, de är ju lite lugnare och mindre risk att hantera dom. får se...
Jag kommer låna in djur för att det ska bli betat ordentligt.
jag har 3 traktorer å allt man behöver, kommer ta första skörden hö för att sälja och andra skörden ensilage till mina djur, visst värdena är sämre men de kompenseras med spannmål.
anngående kvigorna så kanske de blir slakt istället, om efter frågan är dålig=(
Jag ska börja gjuta fastgödselplatta nu till hösten.
vad är kompbidrag?
-
Fjäll som dikor och med den formen du beskriver är nog inte den optimala rasen.
Angus eller Limousin är väl ett bättre val just i ditt fall. Dom växer bra, mjölkar rätt mängd och har bra slaktegenskaper.
Limousin har bättre slaktkropp och större slaktutbyte än Angus.
Stutar skulle jag inte inte ens fundera på om du vill kunna slakta inom rimlig tid !! Inte skulle jag släppa ut dem den andra sommaren heller då de i princip kommer att stå still tillväxtmässigt under utevistelsen....
Vad gäller kvigorna så kan du ju inte betäcka dom på 15 månader om dom inte växer bra och får mycket foder.
Ska du slakta kvigorna med någotsånär bra resultat ska du nog ha även dom inne om dom ska växa. Och dom får ju naturligtvis inte vara betäkta.....
Räkna med 20-24 månader till slaktvikt (minst 275 kg).
Var noga med rasvalet och besök några besättningar av de raser du vill ha innan du köper in !
RaggarBonden 8)
-
det blir angus, limousin är jag skeptisk till, har bara dåliga erfarenheter av dem, nervösa å aggressiva (jag vet att många inte delar min uppfattning).
Vi hade angus-korsningar förut, angus/srb, de va trevliga och mjölkade bra så kalvarna växte ifrån grannens hereford.
-
Vi hade angus-korsningar förut, angus/srb, de va trevliga och mjölkade bra så kalvarna växte ifrån grannens hereford.
Sorry, jag har helt motsatt erfarenhet av angus korsningar, rädda, nervös och jättetråkiga att handskas med och då var de uppväxta exakt som våra vanliga mjölkrasungdjur. Men visst växte bra gjorde de, men det gör även tex jersey med rätt foderstat, slaktade nämligen jerseytur för inte så länge sen, vägde 320 kg och bra klassning på ca 17 månader.
-
hade en tjurkalv som va korsning angus srb som vägde 450 kg slaktad vid 20 månaders ålder, bra klassning. det betyder ca 900 kg=skaplig tjur
-
450 kg.... det blev minst 900 kr i avdrag på den, bara för överstorleken ! :-
vikten är ju rätt ointressant för den styr man ju själv,
(givetvis måste de vara över 275 kg slaktade)
det är ju klassningen på djuret som är viktig!
vad hade din tjur för klassning då?
gissar på O+ med fettet i 08
det blir angus, limousin är jag skeptisk till,
Limousin är en superras.
Lätta kalvningar, bästa formklass (tillsammans med Blonde)
en lägre foderförbrukning/kg tillväxt i förhållande till övriga köttraser!
Högsta Omega-3 värdet i köttet av köttraserna.
Om lynnet, jag har på 30 år med rasen haft 1 enda tjur med dåligt lynne.
Det är inte anmärkningsvärt, jo kanske.. men positivt i så fall ;D
http://www.limousin-se.info/varflimo.htm (http://www.limousin-se.info/varflimo.htm)
-
Det vart säkert avdrag, jag va 8 år då så ja har ingen aning. Får dom inte va för stor eller?
Visst är limousin en bra ras köttmässigt, kanske kan korsa angus å limousin...
-
Nej just precis, dom får inte gå över 399 kg slaktade, då blir det mycket avdrag på priset.
Korsningen Angus-Limousin blir stenhårda djur, populära i Canada för att få riktiga hårdigar för tuffa ranchförhållanden.
Ingen blandning jag rekomenderar någon att göra här hemma i Sverige.
Mvh Rosa
-
Inte skulle jag släppa ut dem den andra sommaren heller då de i princip kommer att stå still tillväxtmässigt under utevistelsen....
Vad gäller kvigorna så kan du ju inte betäcka dom på 15 månader om dom inte växer bra och får mycket foder.
Ska du slakta kvigorna med någotsånär bra resultat ska du nog ha även dom inne om dom ska växa. Och dom får ju naturligtvis inte vara betäkta.....
RaggarBonden 8)
Varför skulle kvigorna växa sämre för att de går ute? Är det inte lag på att även klövdjur måste ha tillgång till utevistelse sommartid? Kan man inte stödutfodra utomhus?
Det låter hemskt att de bara ska stå inne och äta upp sig - sicket tråkigt liv. Men det var bara en känsla jag fick, är helt novis på kovärlden :-[
-
det är ju de att man få räkna på att det går åt extra foder för att föda dem hela sommarn...
Man måste räkna hur mycket mer man får för djuren och hur mycket det kostar i arbete och allt för att få in det fodret, när de kan beta själv och då kan man ju få bidrag...
-
Om du har gott om betesmark så att du t o m behöver hyra in djur för att få det avbetat hade jag satsat på att ha så många egna djur på bete som möjligt. Stutar är då ett bra alternativ. De kan beta tillammans med kvigorna så du slipper ha så många grupper. Våra mjölkrasstutar blir slaktmogna på ca 24 mån och klarar sig bra på enbart bete och grovfoder efter sex månaders ålder och fram till slakt. De slaktas direkt från betet på hösten och väger då ca 275-360 kg slaktade med formklass O- till O samt fettklass 2+ till 3+ De som slaktas i oktober tillskottsutfodras med ensilage på slutet men inget kraftfoder. Visst växer stutar sämre än tjurar men de kräver inte heller lika bra foder. Med gott om betesmark är stutar ett bra alternativ om man inte väljer att satsa på fler kor och istället sälja tjurkalvarna på hösten förstås.
Att föda upp djur (tjurar) inomhus på stall under sommaren ger färre djur som betar, berövar djuren en del av sitt naturliga beteende samt ger flugor! Tänk på att bete är det billigaste och mest naturliga fodret för idisslare! Dessutom är det mer ekologiskt riktigt att låta djuren skörda en så stor del av sitt foder som möjligt själva om man nu ska tänka lite på miljön också...
Om du kommer att sälja köttet själv genom återtag ger även stutkött bättre köttkvalitet med mer marmorering jämfört med tjurkött, något som tyvärr inte slakterierna premierar...
Hålla kvigor inne på sommaren?! Om de inte växer beror det nog på att de går på ett dåligt bete alternativt inte tas in i tid på hösten. Bete är, rätt skött, ett utmärkt foder och inte någon förvaringsplats för djuren under sommaren. Enligt djurskyddslagen ska kvigor gå på bete på sommaren.
När det gäller val av ras kan man få lika många svar som det finns kobönder. Jag blev varnad av många att inte skaffa rödkullor eftersom de är så "vilda" och "svårhanterliga". Våra rödkullekvigor är inte alls vilda. Jag kan klappa nästan alla överallt på kroppen även ute på betet men visst springer de fortare än våra simmentalstutar när det är dags att flytta dem till ett nytt bete men det ger bara mig bättre kondition ;) Jag tror hanteringen av djuren är viktigare än själva rasvalet även om det har viss betydelse. Sen gäller det förstås att inte avla på individer med lynnesfel.
Lycka till med nötterna!
-
Att föda upp djur (tjurar) inomhus på stall under sommaren ger flugor!
Blir väl inte mer flugor av tjurarna om dom är inne, än om dom står ute... !
Hålla kvigor inne på sommaren?! Enligt djurskyddslagen ska kvigor gå på bete på sommaren.
Gäller inte köttrasdjur, då räcker det med "utevistelse" ;)
-
Nej just precis, dom får inte gå över 399 kg slaktade, då blir det mycket avdrag på priset.
Korsningen Angus-Limousin blir stenhårda djur, populära i Canada för att få riktiga hårdigar för tuffa ranchförhållanden.
Ingen blandning jag rekomenderar någon att göra här hemma i Sverige.
Mvh Rosa
Vadå hårda?
-
Om du kommer att sälja köttet själv genom återtag ger även stutkött bättre köttkvalitet med mer marmorering jämfört med tjurkött, något som tyvärr inte slakterierna premierar...
När det gäller val av ras kan man få lika många svar som det finns kobönder. Jag blev varnad av många att inte skaffa rödkullor eftersom de är så "vilda" och "svårhanterliga". Våra rödkullekvigor är inte alls vilda. Jag kan klappa nästan alla överallt på kroppen även ute på betet men visst springer de fortare än våra simmentalstutar när det är dags att flytta dem till ett nytt bete men det ger bara mig bättre kondition ;) Jag tror hanteringen av djuren är viktigare än själva rasvalet även om det har viss betydelse. Sen gäller det förstås att inte avla på individer med lynnesfel.
Lycka till med nötterna!
Håller helt o hållet med dig då de gäller ras val...
Att djuren är hanterade o vana vid människo är ju Aoch O.. oberoende av ras..
:-[
-
Blir väl inte mer flugor av tjurarna om dom är inne, än om dom står ute... !
Gäller inte köttrasdjur, då räcker det med "utevistelse" ;)
Hur kan det vara skillnad på mjölkkor och köttras när det gäller djurskydd, det var det dummaste...fast utevistelse innebär väl oftast att de går på en betesmark antar jag.
Jonte P du låter klok, hoppas de allra flesta tänker som du!
-
Bara en liten reflektion ang. detta att tillksottsutfodra på bete.
Tänk på att på "högt klassade" naturbetesmarker är det strängeligen förbjudet att tillskottsutfodra, men kan mista bidragen, det är heller inte tillåtet att ha mjölkkor på såna beten OM det går in i lagårn och äter under mjölkningen. Man får inte tillföra nån näring ni vet.
Så kolla upp noga vad som gäller era egna betesmarker.
-
fast utevistelse innebär väl oftast att de går på en betesmark antar jag.
Nej "utevistelse" är också när man går i en hall med typ öppen långsida...
(då går man under tak och blir utfodrad)
(http://bp3.blogger.com/_WWSNXJhPYVg/R-46C46UZDI/AAAAAAAAAGA/FGbnaH6HSoo/s400/)
Fördelen med det är att djuren kan utfodras med grönmassa eller ensilage från
avlägsna åkrar.
En lösning också när man inte har betesmark nära gården, eller har så mycket djur att man helt enkelt inte har bete till slaktungdjuren. Utan skulle få det söndertrampat om de gick där.
-
det har blivit lite ändringar, håller på å monterar ner ett tak som har vart till en lösdrift.
Nu blir det betongplatta och två skrapgångar och foderbord, allt under tak.
Hur bred ska en skrapgång vara? liggbås vet jag att det ska var 260*125 men gångar vet jag inte. Det är altså en gång mellan foderbord och vägg. Det ska väl vara bredare om de är mellan foderbord och liggbås?
Måtten på snedtaket blir 14*10 meter, det blir fortfarade djupströ inne i lagården.
-
Enligt min (och andras) erfarenhet blir det mer flugor om djuren hålls inne på (djup-)ströbädd under sommaren jämfört med om djuren går på bete. Åtminstone upplevs det så eftersom flugorna koncentreras mer på ett ställe. Den eventuella flugproblematiken är enligt min mening inte det tyngsta argumentet till att djuren bör släppas ut på bete.
Det är möjligt att det i konventionell djurhållning är OK att kvigor endast har tillgång till utevistelse (ej bete) under sommaren. Jag tycker personligen det är lite luddigt formulerat i djurskyddsföreskrifterna. Det står t ex när det gäller undantag från att ha djuren ute under sommaren "Om du har kvigor som ska semineras. Dessa djur får du hålla inne i högst 30 dygn. Förutsättningen är att kvigorna ändå får vara ute på bete så lång tid som bestämmelserna om utevistelse och betesgång anger på sid 9." Här står det ju faktiskt uttryckligen att kvigorna ska vara på bete!
Jag antar att folk som är inne på denna hemsidan är lite mer åt det ekologiska /alternativa hållet och därför inte har sina kvigor på stall under sommaren, om än under "utomhusliknande förhållanden" d v s under tak men med öppning åt något håll. Rätta mig om jag har fel! Förresten, var står det att det är OK att ha kvigor i stall typ kall lösdrift under sommaren? Vet att det i ekologisk fårhållning är OK att ha fåren inne på vintern förutsatt att de hålls i ett stall med klimatmässigt uteliknande förhållanden och med direkt solinstrålning, typ tre väggar och tak. Detta gäller dock under vinterhalvåret.
-
Aha var det djupströbäddar du menade det framgick inte av ditt tidigare inlägg.
Ja då blir det flugor... (urk) därför ska man inte ha ströbäddar...
Har man liggbås så slipper man både ströbäddar och flugor ;D
(Och nu var det ju inte jag som skrev om kvigor.... behövs kanske påpekas)
"Nötkreatur som är äldre än sex månader och som hålls för mjölkproduktion ska hållas på bete sommartid.
De nötkreatur som inte hålls för mjölkproduktion ska också hållas på bete eller på annat sätt ges tillfälle att vistas ute under sommaren.
Kravet på utevistelse gäller inte tjurar och kalvar, eller djur som hålls i karantän."
Djurskyddslagen
-
har köpt två highland kalvar nu, 2 kvigor :) de är 5 och 6 månader och hur fina som helst.
ska prova å se hur de går, funkar de bra blir de några till nästa år.
-
jag hade väl nästan hoppats på en liten vinst till och med.
Du gav upp tanken på en liten vinst ser jag ;D
-
Du gav upp tanken på en liten vinst ser jag ;D
Fan heller, men man lär börja nånstans
-
Har inte tänkt på Galloway som alternativ ??????????????
www.galloway.nu
Jag vet inte, ska köpa angus istället, köpte highland bara på inpuls xD men de är fina.
Highlandtjejerna blir förstås kvar:)
-
Nej just precis, dom får inte gå över 399 kg slaktade, då blir det mycket avdrag på priset.
Korsningen Angus-Limousin blir stenhårda djur, populära i Canada för att få riktiga hårdigar för tuffa ranchförhållanden.
Ingen blandning jag rekomenderar någon att göra här hemma i Sverige.
Mvh Rosa
Det var ett tag sen denna tråd var igång men måste fråga Rosa. Vilka egenskaper nedärvs i denna korsning som du inte rekomenderar, Angus x Limousin?
Jag har för avsikt att i framtiden börja med dikor, ca 10 st, och när jag började leta raser så föll intresset direkt för Angus och Limousin och såg potential för tvåvägskorsningar mellan dem alt SLB, SRB, (Hereford) x Angus för att få små kor med bra mjölkproduktion, (Hereford för temperamentet)som moder djur och Limousin som fader.
MVH JSRosen
-
Jag har haft några ungdjur angus/limousin dom blir gärna hårda i psyket,
och då hör de till att deras mödrar och fadern va/är snäll och mjuka i psyket.
Jag har flera olika blandningar
- angus/srb nja för lite kött på djuren föder små kalvar ,lätta födslar.
- limousin/srb kanonsammansättning på köttet föder små kalvar som växer som ogräs.
- Hereford/srb fina kalvar men något svårare kalvningar.föräldradjuren äter så man kan gråta.
-hereford/limousin föder i regel små kalvar lätta födslar bra köttsammansättning men äter mer än dubbelt mot srb/limousin och blir i genomsnitt 4 månader äldre innan de går att skicka till slakt.
har/haft renrasiga hereford,limousin och angus men föredrar blandningar
/Erika bonde
-
Nej just precis, dom får inte gå över 399 kg slaktade, då blir det mycket avdrag på priset.
Korsningen Angus-Limousin blir stenhårda djur, populära i Canada för att få riktiga hårdigar för tuffa ranchförhållanden.
Ingen blandning jag rekomenderar någon att göra här hemma i Sverige.
Mvh Rosa
Jag hade stentuffa Anguskorsningar. I dagen läge behöver man ha djur som kan nita en varg eller djurinspektor. >:D
-
Vi har dior och har Hereford och tycker att de är lugna, oftast lätta kalvningar och växer bra på ensilage. Vi skickar ungdjuren när de är ca 18 månader och sist vi skickade vägde tjurarna ca 240 kg.
-
240 är ynkligt för lite. 250 är skamgränsen och de bör upp i minst 275. Slutsats: De bör gå i 24 månader.
-
Jag har haft några ungdjur angus/limousin dom blir gärna hårda i psyket,
och då hör de till att deras mödrar och fadern va/är snäll och mjuka i psyket.
Jag har flera olika blandningar
- angus/srb nja för lite kött på djuren föder små kalvar ,lätta födslar.
- limousin/srb kanonsammansättning på köttet föder små kalvar som växer som ogräs.
- Hereford/srb fina kalvar men något svårare kalvningar.föräldradjuren äter så man kan gråta.
-hereford/limousin föder i regel små kalvar lätta födslar bra köttsammansättning men äter mer än dubbelt mot srb/limousin och blir i genomsnitt 4 månader äldre innan de går att skicka till slakt.
har/haft renrasiga hereford,limousin och angus men föredrar blandningar
/Erika bonde
Hårda i psyket menas då aggressiva, nervösa, envisa, farliga eller allt?
Risken med svåra kalvningar vill man ju undvika till varje pris. Känns som att en liten kalv som överlever och växer kanske något sämre är bättre än att ha veterinären springas stup i kvarten (som kostar skjortan).
Det är ju oftast så att det är de små utgifterna som ger "vinst" och inte stora intäkter.
Antar att Limousin/srb var moder djur lika som Angus/srb men vad var det för faderras till kalvarna efter dem?
Hur se foderförbrukningen ut på Angus/srb kontra Limousin/srb och hur är dem som betesdjur?
Med vänlig hälsning Jokke
-
Dom var envisa som synden,fruktansvärt tungjobbade.mer lättstressade än andra vilket jag inte vill ha.
Mödrarna va renrasiga srb och fäderna antingen angus eller limousin.
Dom växte bra på samma mängd grovfoder båda blandningarna men limousin/srb tillgodogjorde sig bättre på samma bete.
jag personligen gillar marmoreringen på köttet av limousinblandningarna bättre.
nu har jag inga renrasiga srb kvar just för jag trivs med blandningarnas psyke och att dom är lätthanterliga.
-
Angus är vakna och uppmärksamma. Lite som hästar. Antingen gillar men det eller också inte.
-
Dom var envisa som synden,fruktansvärt tungjobbade.mer lättstressade än andra vilket jag inte vill ha.
Mödrarna va renrasiga srb och fäderna antingen angus eller limousin.
Dom växte bra på samma mängd grovfoder båda blandningarna men limousin/srb tillgodogjorde sig bättre på samma bete.
jag personligen gillar marmoreringen på köttet av limousinblandningarna bättre.
nu har jag inga renrasiga srb kvar just för jag trivs med blandningarnas psyke och att dom är lätthanterliga.
Oki det vill man ju undvika. De ska ju var någorlunda lugna och inte hoppa ur hagen bara för att någon stänger grinden. Jag antar att korsningkvigorna som du då senare använde till vidare avel var bra mödrar och gav bra kalvar och lätta kalvningar till en relativt låg kostnad?
Tror nog att de flesta föredrar korsningar och dess möjligheter om man då inte håller på med avel.
-
Angus är vakna och uppmärksamma. Lite som hästar. Antingen gillar men det eller också inte.
Är van vid hästar så är det inte värre än de så går det väl ann men man vill ju ha tillgivna kor med respekt, som går att handtera utan att behöva komma invirad i gips varje gång man ska hantera dem...
-
Anguskorna var skygga, man fick inte ta i dem. Men de var aldrig aggressiva. Den enda som gick till direkt angrepp var en Hereford/ Srb när kalven skulle märkas. Just kalvmärkningen samt hanteringen av avelstjuren är den största dödsrisken som dikoproducent och en av anledningarna till att jag slutade.
-
Har korsningskor sen två år och har fått 28 kalvar,lätta kalvningar har inte haft nåt krångel vid nån.
bra mödrar ,den enda egentliga kostnaden är avhorningen.fina kalvar som växt bra.
Och jo har några renrasiga köttraser kvar utöver blandningarna men d beror på att d så fantastiskt psyke på just dom.
-
Anguskorna var skygga, man fick inte ta i dem. Men de var aldrig aggressiva. Den enda som gick till direkt angrepp var en Hereford/ Srb när kalven skulle märkas. Just kalvmärkningen samt hanteringen av avelstjuren är den största dödsrisken som dikoproducent och en av anledningarna till att jag slutade.
Då gäller det att man kanske gullar med dem lite extra eller helt enkelt väljer bort den rasen, fast alla raser får väl en ett å annat stolpskott? En del kor är väl väldigt beskyddande men det vet man kanske inte på förhand?
Lösdrift i all ära men uppbundet har ju sina fördelar just när man kanske har kalvning inne just ur den aspekten att kon inte kommer åt en när man ska märka kalvarna men de blir ju lätt galna när de inte kommer åt kalven när de vill.
Det är ju något att ha i åtanke när man ska utforma sitt stall och kanske välja låsningsbara ät-fronter i boxarna för att underlätta märkning.
Sitter du inne på några andra råd som man ska tänka på?
Ja som tjur vill man ju ha en "nallebjörn" till kjelgris men sånt vet man ju inte heller alltid.
-
Var ska korna vara när de kalvar? Du vet väl också att du måste förpröva din ladugård hos länsstyrelsen. Om du inte gör det innan du släpper in djuren kan det få ekonomiska konsekvenser om länsstyrelsen är grinig! Lycka till!
-
Har korsningskor sen två år och har fått 28 kalvar,lätta kalvningar har inte haft nåt krångel vid nån.
bra mödrar ,den enda egentliga kostnaden är avhorningen.fina kalvar som växt bra.
Och jo har några renrasiga köttraser kvar utöver blandningarna men d beror på att d så fantastiskt psyke på just dom.
Det var trevligt att höra. Avhorningen är väl nödvändig i dagsläget, både av säkerhetsskäl och för avräkningspriset? Ganska högt prisavdrag om de har horn när man skickar dem? Vad kostar de på ett ungefär att avhorna, finns väl lokala skillnader men på ett ungefär?
Hade du Angus i dina eller? Hur stor del nedärver polled, 50%?
-
Hornlösanlaget är dominant vad jag förstått. Mina kalvar hade aldrig horn.
-
Nästan alla köttraser finns som pollade nu så vill man går det att välja bort horn. Avhorning kostar ungefär en hundralapp per kalv men med resa och allt så är det svårt att komma mycket under en tusenlapp per veterinär besök. Så det gäller att samla ihop kalvarna och avhorna flera samtidigt eller passa på när man ändå behöver veterinär.
-
Jag har ingen anguskorsning kvar nu.
Avhornar av säkerhetsskäl har blivit taget av ett horn som avbytare å de va ont länge.
6 kalvar kostade 1300 men då va de lite annat med på samma.
de beror lite på om kon är en polled men en del får horn sent å då får man såga? kan de kallas de?
å då kostar de multum tyvärr.
-
Det var trevligt att höra. Avhorningen är väl nödvändig i dagsläget, både av säkerhetsskäl och för avräkningspriset? Ganska högt prisavdrag om de har horn när man skickar dem? Vad kostar de på ett ungefär att avhorna, finns väl lokala skillnader men på ett ungefär?
Hade du Angus i dina eller? Hur stor del nedärver polled, 50%?
Hurvida dom har horn eller inte lär inte påverka slaktavräkningen.Det skulle möjligen gälla HC i så fall dom vill en del slakterier inte ha över huved taget.
-
Vill börja med dikor och funderar på att använda några blandraskvigor som finns på gården till att börja med.
Dom är mjölkras blandat med Charolais och mjölkras blandat med Blonde och mjölkras blandat med Simmental.
Funderar på vilken ras att betäcka dom med,,,
Vill ha en lugn ras som ger lätta kalvningar, typ Hereford,Angus eller Galloway.
Någon som har erfarenhet av den typen av korsningar?
-
Det är många som grundat sin besättning på korsningar så det borde inte vara något problem. Kan för vissa individer bli lite problem om de mjölkar för mycket särskilt då simmenthalkorsningar men det gäller att inte utfodra för skarpt vid kalvning. Sedan anpassar sig mjölkmängden snabbt efter uttag. Sedan spelar inte rasval så stor roll. Kolla på Taurus.mu för rasernas tillväxt och kalvningsegenskaper.
-
Vill börja med dikor och funderar på att använda några blandraskvigor som finns på gården till att börja med.
Dom är mjölkras blandat med Charolais och mjölkras blandat med Blonde och mjölkras blandat med Simmental.
Funderar på vilken ras att betäcka dom med,,,
Vill ha en lugn ras som ger lätta kalvningar, typ Hereford,Angus eller Galloway.
Någon som har erfarenhet av den typen av korsningar?
Valet av faderas spelar nog inte så stor roll förutom om du ska rekrytera kvigor efter honom. Tror mer att individens egenskaper är viktigare. Fundera på vilket behov som du har i besättningen!? Kan rekommendera att läsa "Börja med Dikor"(goggla) för att få lite mer info. Förutsättningarna på gården kan kanske vara avgörande för vilken ras du inriktar dig på och om du ska sälja alvfabrikat eller föda upp själv.
Jag har med för avsikt att börja med dikor inom en snar framtid och kommer att lägga grunden i besättningen med korsningar mellan Angus och Hereford och Limousin som faderras.