Alternativ.nu
Djur => Får => Hus, hägn & bete för får => Ämnet startat av: _matte_ skrivet 22 jun-08 kl 16:16
-
Så har vargen kommit hit ner också..
Natten till midsommar var två vargar i grannens hage och hade ihjäl 4 får och rev 5 till varav 4 så illa att dom fick avlivas..
Inte kul alls.. :-\
Läskigt när dom kommer så här långt söder ut.
innan har man ju aldrig tänkt på att man ska hålla något ute ur hagarna utan bara att hålla fåren inne i dom, men nu blir det till att stängsla om.
max 20 cm från marken skulle den understa tråden vara och det är ju inte alltid så lätt när stänget går i skogsmark där det går upp o ner hela tiden.
men det får la bli till o söka sånt där bidrag för rovdjurs stängsel.
http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=1179387
-
Oj, det var onekligen väldigt långt söderut :o
-
Dom kommer fortsätta att etablera sig i södra Sverige.
Mest pga att det finns mera mat där än vad som finns kvar här.
-
Artiklar om fårrivningen i midsommar:
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=119&a=428957 (http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=119&a=428957)
http://www.bohuslaningen.se/artikel_pm_standard.php?id=380940&avdelning_1=101&avdelning_2=101&avdelning_3=0 (http://www.bohuslaningen.se/artikel_pm_standard.php?id=380940&avdelning_1=101&avdelning_2=101&avdelning_3=0)
-
Hur skall man hägna mot varg?
Fårstängsel med eltråd överst duger inte antar jag? Om man sätter en eltråd nere vid marken på utsidan, räcker det då, dvs tråd nederst, tråd överst, nät i övrigt. Får man ens sambygga eltråd och fårnät, eller blir det till att riva 2.5km med fårnät nu?
Har idag eltråd över, men aldrig el inkopplad, tråden är bara till för att höja stängslet så mina gutar inte gör snygga hopp över.
-
Mot varg gäller 5 trådar den lägsta på 20cm från marken. Jag fick jätte fina broschyrer från länsstyrelsen. Ringde växeln frågade efter "rovdjursstängsel-ansvarig" och fick sen en hel lunta i brevlådan. Bland annat ang. hur man söker bidrag för stängsel.
Har dock läst på annat håll att fårnät med tråd uppe och nere på insidan är bäst mot lo-djur. När katten sticker in huvudet i nätet och träffar tråden (alt gräver sig under) så hjälper nätet till att jorda el-tråden och lon frå sig en riktig kyss. Vi har en hage med den lösningen och har just satt sex trådar i en annan hage, eftersom sex trådar (20, 35, 50, 65, 85, 110cm) är bättre mot lo än fem trådar.
Som ni kanske börjar förstå så har vi lo-djur kring/på våra marker. Och eftersom vi just har börjat med får så vill vi stängsla ordentligt med en gång. Tyvärr har vi nog för få får för att få bidrag. Det finns inget lägsta antal får för bidrag men bedömning av kostnaderna för bidraget ställs mot vilken ekonomisk förlust ett rovdjursangrepp skulle medföra.
-
Mot varg gäller 5 trådar den lägsta på 20cm från marken. Jag fick jätte fina broschyrer från länsstyrelsen. Ringde växeln frågade efter "rovdjursstängsel-ansvarig" och fick sen en hel lunta i brevlådan. Bland annat ang. hur man söker bidrag för stängsel.
Har dock läst på annat håll att fårnät med tråd uppe och nere på insidan är bäst mot lo-djur. När katten sticker in huvudet i nätet och träffar tråden (alt gräver sig under) så hjälper nätet till att jorda el-tråden och lon frå sig en riktig kyss. Vi har en hage med den lösningen och har just satt sex trådar i en annan hage, eftersom sex trådar (20, 35, 50, 65, 85, 110cm) är bättre mot lo än fem trådar.
Som ni kanske börjar förstå så har vi lo-djur kring/på våra marker. Och eftersom vi just har börjat med får så vill vi stängsla ordentligt med en gång. Tyvärr har vi nog för få får för att få bidrag. Det finns inget lägsta antal får för bidrag men bedömning av kostnaderna för bidraget ställs mot vilken ekonomisk förlust ett rovdjursangrepp skulle medföra.
Sex trådar. Det är lika många som i ett fårnät. Fast inga rutor förstås.
Går en varg rätt genom ett fårnät? Har man eltråd över så borde den inte gå över, och har man eltråd nedtill borde den inte heller gå under. Fast jag kanske har helt fel.
-
När ska våra beslutsfattare fatta att jakt på"Ulven" måste införas!!
-
Man får inte ha el i trådar som går över fårnätet. Då måste man ha distans isolatorer eller eltråden innanför/utanför på ett visst avstånd.
Mvh
Charlotte
-
Man får inte ha el i trådar som går över fårnätet. Då måste man ha distans isolatorer eller eltråden innanför/utanför på ett visst avstånd.
Mvh
Charlotte
Jo, det var min minnesbild också. Har som sagt bara tråden för att göra "nätet" högre.
Det finns ju distansisolatorer annars, istället för de vanliga isolatorerna.
-
Man får inte ha el i trådar som går över fårnätet. Då måste man ha distans isolatorer eller eltråden innanför/utanför på ett visst avstånd.
Mvh
Charlotte
Har ngn en källa till denna information?
-
Har ngn en källa till denna information?
Jordbruksverket borde ha denna information, stängselgubben i våran by hänvisar iaf till dem.
-
Här står lite om stängselkombinationen taggtråd/el. Samma borde ju gälla för nät/el, eller?
http://www.sjv.se/amnesomraden/djurveterinar/djurskydd/farochgetter/betesmarkerrastgardarochtransport.4.b1bed211329040f5080003068.html
Det är dock tillåtet att kombinera taggtråd med elektrifierad slät elstängseltråd, om eltråden monteras på ett sådant sätt att en horisontell distans på minst 150 mm uppnås mellan taggtråden och den elektrifierade tråden. Taggtråden ska då jordas på återkommande avstånd och elstängseltråden monteras på den sida djuren hålls.
Angående om varg går rakt igenom fårnät, så skulle jag inte tro det. Så länge nätet är helt så borde inte vargen komma igenom utan välja att gå över eller under istället.
-
Här står lite om stängselkombinationen taggtråd/el. Samma borde ju gälla för nät/el, eller?
[url]http://www.sjv.se/amnesomraden/djurveterinar/djurskydd/farochgetter/betesmarkerrastgardarochtransport.4.b1bed211329040f5080003068.html[/url]
Angående om varg går rakt igenom fårnät, så skulle jag inte tro det. Så länge nätet är helt så borde inte vargen komma igenom utan välja att gå över eller under istället.
Det väcker då frågan om kombinerat nät och eltråd - då skall väl eltråden sättas på utsidan om avsikten är att stänga inne vargen i resten av världen, så den inte rymmer ut i fårhagen? Så att säga.
-
http://www.u.lst.se/u/amnen/Naturvard/Rovdjur/Rovdjursstangsel.htm
-
Nu hittar jag inte bestämmelserna om eltråd och fårnät, men jag minns när bestämmelserna kom för då kopplade jag bort all ström i tråden över fårnäten på mina lånehagar. Har vi inte diskuterat detta förut här på Alternativ?
Jag skulle tro att ström utanför nätet är det som gäller för att hålla vargen ute. Elstängsel är ju egentligen inte ett "Fyskiskt" stängsel utan ett "psykologiskt". Går rovdjuren utanför och känner på nätet finns det ju inget som hindrar dem från att försöka hoppa in och slinka mellan trådarna eller ha sönder dom. Får dom däremot en rejäl kyss på nosen när dom kollar nätet utifrån så blir ju hela stängslet lika "farligt" antar jag. Det borde egentligen inte hjälpa om tråden går över nätet heller, det borde också kunna göra att dom försöker hoppa över om dom nosat och upptäckt att stängslet inte är farligt, när dom nuddar tråden är dom ju redan "i luften"...
Mvh
Charlotte
-
http://www.viltskadecenter.se/images/stories/Publikationer/att_forebygga_rovviltskador_med_stangsel_2007.pdf
-
Hmm...
En annan variant av stängsel mot
rovdjur består av ett vanligt 90 cm
fårnät med en kompletterande eltråd
15-20 cm ovanför nätet och en tråd
innanför eller utanför nätet (ca 20-30
cm från marken).
Har det kommit nya regler efter 2007?
-
Nu blir jag himla osäker...
Kan det vara Svenskt Sigill regler eller nåt annat?
Eller nåt som stått i LG-Produkter? Jag fattar inte varför jag skulle ha tagit bort strömmen utan anledning?
Jag brukar inte göra saker i onödan ;)
Mvh
Charlotte
-
Hmm...
En annan variant av stängsel mot
rovdjur består av ett vanligt 90 cm
fårnät med en kompletterande eltråd
15-20 cm ovanför nätet och en tråd
innanför eller utanför nätet (ca 20-30
cm från marken).
Har det kommit nya regler efter 2007?
Låter bra tycker jag. Om inte reglerna ändrats. Fårnät är dock inte taggtråd, vilket är det enda som det finns regler om. Hade fårnäten omfattats borde det väl heta "taggtråd eller fårnät"?
-
Låter bra tycker jag. Om inte reglerna ändrats. Fårnät är dock inte taggtråd, vilket är det enda som det finns regler om. Hade fårnäten omfattats borde det väl heta "taggtråd eller fårnät"?
Ja, rimligen. Jag har då trott att det är el+taggtråd som är förbjudet.
-
Ja, rimligen. Jag har då trott att det är el+taggtråd som är förbjudet.
Går väl att ringa någon att kolla. Vore inga större problem att sätta en tråd på utsidan nedtill längs alla fårstängsel, och sedan slå på strömmen iom att jag har tråden över redan.
-
Här hittade jag en gammal tråd:
http://www.alternativ.nu/smf/index.php?topic=23951.0
Rosa skriver något om att el och fårstängsel inte får sitta på samma sida på stolpen.
Jag vet att jag någonstans lärt mig att det kom några nya bestämmelser någon gång...
Faran med el och fårnät tillsammans är ju risken att fåret fastnar i nätet och ligger och är perfekt jordad och får ström tills det dör.
Rosa: Har du något tips?
Mvh
Charlotte
-
Här duger både 4 och 5 trådar och 30 cm över mark i "vargstaket" enligt lst. Skillnaden mellan 20 och 30 cm är i praktiken (när man ska bygga och underhålla stängslet) ganska stor. Tidigare var kravet 20 cm.
Personligen ogillar jag fårnät, både för att de är dyra och bökiga att sätta upp och underhålla, och för att det då och då fastnar ett får som gjort ett misslyckat hopp. Med långa stängsel och många får är det tyvärr inte alltid man upptäcker det i tid. Hittills har inget djur mig veterligt fastnat i våra 4-5 trådiga elstängsel av slät ståltråd. Och de har varit mycket rymningssäkra.
Jag har aldrig hört talas om att man inte skulle få ha eltråd över/invid nätstaket. Att fastna med ett bakben i övre delen av ett nätstaket är i sig livsfarligt för ett får, oavsett elstängseltråd.
Elsäkerhetsverket är nog den myndighet som hanterar reglerna för elstängsel
-
Vi har valt att sätta el tråden på insidan nertill vid fårnätet. Detta för att undvika att fåren trycker på nätet innifrån så att det blir kontakt mellan nät och tråd. Eller, ve och fasa, sticka igenom huvudet och trassla in sig i nätet när elen går in i nosen :o
Vårt nät sitter på insidan stolparna (förutom i hörnen) och eltråden sitter i distansisolatorer ca 15 ca innanför. Eftersom el-tråden gör att fåren ej trycker på nätet så skulle vi kunnat sätta nätet på utsidan stolparna, men för att ha både hängslen och livrem så satte vi det ändå på insidan ifall elen skulle haverera.
-
Att man ej får ha strömförande taggtråd vet jag; det står så i djurskyddslagen. Beslutades rätt nyligen, dock, vilket känns förvånande.
-
En bilist från Hälsingland såg en varg natten mellan lördag och söndag bara några kilometer från där vi bor. En stor varghanne sa han att det var. Han har sett varg flertaleet gånger i vargreviret i Edsbyn och var säker på vad han såg. Stämmer det tycker jag det är lite spännande :) Förmodligen tycker jag det blir mindre spännande om den gör ett besök i fårhagen...
Den blev sedd mellan Hörlinge och Hörja norr om Hässleholm.
-
Ett ordentligt uppsatt fårnät av bra kvalité med eltråd över och på distans på utsidan är som jag nämnt i annan vargtråd troligen det bästa. Det finns info hos Viltskadecenter om hur det bör sättas upp.
Detta stoppar våra hundar och då troligen även vargen. Hundarna gräver sig lätt under en 20 cm tråd om marken ger med sig, men får gräva betydligt djupare med nätet hårt spännt vid backen utöver en eltråd rakt över ryggen då.
-
Det är helt riktigt som Birgit skriver. Möjligen har reglerna ändrats för jag vet att "min mentor", som lärde mig om fårskötsel, pratade om för några år sedan att man inte fick ha el över fårstängsel. Men nu kan Charlotte släppa på elen igen, det är helt lagligt. Jag var på ett möte förra veckan med företrädare från Viltskadecenter och Länsstyrelsen, så jag har fått färsk information. Frågan är om inte den sortens stängsel är nästan bättre än bara eltrådar. Man får se till att det inte finns stenar eller stubbar intill nätet, som ett rovdjur kan ta sig upp på och hoppa över.
-
Jag har iofs svårt att tänka mej att vargen stannar här. Förmodligen är den ute på walkabout för att hitta sej en hona, men syns den fler gånger så får vi sätta eltrådar på de sätt ni beskrivit.
Egentligen är jag mest rädd om min gammelhund som går in och ut som han vill. Milda nätter vägrar han totalt att gå in och ligger i någon av sina grävda hålor. Hundkojan går han inte in i, men vi har den iaf. Ska vara så enligt lag.
Han är hör och ser dåligt (när det passar honom iaf) och är lite stel i bakbenen så han har inte en chans mot en varg.
-
Det finns så vitt jag vet klara riktlinjer hos länsstyrelserna för hur rovdjurssäkra stängsel ska se ut. Minst fem trådar ska det vara, med ståltråd. I vargområdena ger ju Länsstyrelsen oftast stöd, i form av material till stängsel., om inte potten tillfälligt är slut. På vissa håll betalar de även jobbet. Då kan man anlita proffs och få riktigt häftiga staket.
Vargen vill, så vitt jag lärt mig av vargfolket på Grimsö viltforskningstation, helst krypa under ett stängsel, den lär visst hoppa ytterst sällan. Därför kan den undre trådens placering vara viktig. Inte heller lokatter lär vara så förtjusta i att hoppa över eltråd.
De här fina el-näten som finns att köpa kan väl fungera. Problemet som jag ser det är att de måste vara stenhårt spänt. Annars torde risken att de kryper under det vara uppenbar. Elnätet leder ju inte ström i den nedre delen.
Även om vi haft så kallade walkabouts där jag bor har vi hitills varit förskonade, varför jag har enklare stängsel, med plasteltrådar. Men vargreviren kryper otäkt nära så jag ligger i startgroparna.
Ofta är det just hannar som vandrar ut för att bilda ny flock som ställer till mest oreda i fårflockarna, sägs det.
-
En viltdjursexpert har uttalat sej i lokalblaskan om vargen idag. Han har svårt att tro det var en varg, men det har funnits genomgångsvargar i trakterna förr så jag vet inte vem man ska tro på. Ett vargvant ögonvittne eller en viltdjursexpert som inte sett vargen. Jag har inte hunnit läsa artikeln så noga, bara skummat igenom den. Han har kanske något klokt att säga om varför det inte var en varg.
-
Det bästa vore väl att skjuta bort vargar som inte kan låta bli tamdjur. Vargen är på intet sätt utrotningshotad om man ser till hela jorden. Varför ska vi dras med besvärliga rovdjur i tättbefolkade områden som man väl kan kalla sydsverige för eller hur. Har vi klarat oss i 150 år utan här vargar så går det väl bra i fortsättningen också.
-
Vargen kryper helst, helt rätt, men lon kan hoppa och även klättra över med hjälp av träd och grenar.
Även vi som har hundar är anslutna till Viltskadecenter/Grimsö.
Visst finns det varg i övriga världen. 18 mil från Rom finns mängder av varg. Därför har de även hundar och herdar.
Jag tycker det är snudd till löjligt att hävda att vargen bör skjutas av här! Tätbefolkat? Då har du ingen aning om hur mycket folk och djur som bor i en 18 mils gräns runt Rom????
Sverige är glesbefolkat, även tätortsnära. Vi både bör- och kan hysa stora rovdjur. Det är frågan om biologisk mångfald i naturen. Inte enskilda människors intressen som ska styra.
Känns rovdjursstängsel inte tillräckligt säkert? Skaffa boskapsvaktande hundar då. De kan också införskaffas för bidrag i vargområden. Dessutom fungerar de 24/7/365 ::)
-
Vargen kryper helst, helt rätt, men lon kan hoppa och även klättra över med hjälp av träd och grenar.
Även vi som har hundar är anslutna till Viltskadecenter/Grimsö.
Visst finns det varg i övriga världen. 18 mil från Rom finns mängder av varg. Därför har de även hundar och herdar.
Jag tycker det är snudd till löjligt att hävda att vargen bör skjutas av här! Tätbefolkat? Då har du ingen aning om hur mycket folk och djur som bor i en 18 mils gräns runt Rom????
Sverige är glesbefolkat, även tätortsnära. Vi både bör- och kan hysa stora rovdjur. Det är frågan om biologisk mångfald i naturen. Inte enskilda människors intressen som ska styra.
Känns rovdjursstängsel inte tillräckligt säkert? Skaffa boskapsvaktande hundar då. De kan också införskaffas för bidrag i vargområden. Dessutom fungerar de 24/7/365 ::)
Hur många kilo kött äter en hund på ett år? Hur många kilo kött producerar din fårflock? Snittfårflocken i Sverige är väl i storleksordningen 10 djur, vilket nog inte producerar tillräckligt med kött för att föda en boskapsvaktande hund.
Att mota bort en köttätare genom att skaffa en annan köttätare är knappast hållbar utveckling.
Lite som att göra av med 26 liter bensin för att åka till en billig bensinmack och tanka 50 liter och sedan göra av med 26 liter på hemvägen igen.
-
Visst finns det varg i övriga världen. 18 mil från Rom finns mängder av varg. Därför har de även hundar och herdar.
Rom??? Allvarligt?? Skarp jämförelse - Birgit - mellan Landet Sverige och Staden Rom...
Nä, nu är det julafton och jag ska inte reta upp mig på tokerier idag. God Jul.
-
larso, varför tror du att en boskapsvaktare äter så fruktansvärt mycket mer än enjakt- sällskapshund? Skillnaden är att den arbetar för brödfödan ;).
Naturligtvis kan man inte slakta sina egna djur bara för att fixa käk åt hunden. Men det är inga större problem att få fatt i slaktavfall m.m + hushållsrester.
Vissa vill bara se problemen 8) Du har säkert hund själv larso? Eller kanske katt? Någon som funderar över vad katten käkar för på ett år? En hel del, med tanke på att kattmat är riktigt dyrt!
Fordson, jag skrev 18 mil från Rom. Det finns björn också. Jag känner folk där, så jag har själv besökt området. Abruzzerna heter bergsmassiven. www.abruzzese.org/usa.htm är en intressant länk.
Missa inte dagens höjdpunkt: Naturens gång SVT1 16.10 ;)
-
Missa inte dagens höjdpunkt: Naturens gång SVT1 16.10 ;)
Dagens höjdpunkt är flera timmar i verkstan med trasig bil. ;)
-
Ja, roligt kan vara olika ;D
-
Vissa vill bara se problemen 8) Du har säkert hund själv larso? Eller kanske katt? Någon som funderar över vad katten käkar för på ett år? En hel del, med tanke på att kattmat är riktigt dyrt!
Ingen hund. Katter däremot.
Faktum kvarstår, inte heller en jakthund går att räkna hem - den äter garanterat mer kött på ett helt år än du lyckas fälla i jakten. Även om du jagar älg.
Sällskapsdjur går inte att räkna hem. Boskapsvaktare eller vallhundar kan gå att räkna hem om du har tillräckligt många djur, men har du en normal fårbesättning runt 10 djur, så är det vansinne att skaffa en boskapsvaktare. Bättre i så fall att rovdjurshägna, alternativt stå sitt kast och låta vargen och lon ta djur.
Ha gärna sällskapsdjur, men påstå inte att det är någon form av hållbar utveckling.
Det finns två aspekter, dels företagsekonomiskt, och dels ekologiskt. Mest ekologiskt är antagligen att inte göra något alls åt rovdjuren, utan låta dem ta tamdjur, även om det är företagsekonomiskt vansinne. Men att skaffa en boskapsvaktare för en besättning på mindre än 50 får är antagligen både företagsekonomiskt och ekologiskt vansinne.
Förresten upptäckte jag just att mössen ätit upp ca 10kg morötter (resten av vårt lager) den senaste veckan eller så. Tack för det katterna. Hade varit bättre att ge dem till fåren... Morötterna alltså.
-
Jaha och vad åt katterna då? Kattmat kanske????
Dessutom, larso, har man 10 får är de heller inte ekonomisk försvarbara. Då är de endast sällskapsdjur! De går inte att räkna hem. Det är då alltså oekonomiskt att stängsla alls. För att inte tala om att köpa kraftfoder, eller salt och mineraler.
Fattar inte varför du bara ser "oekonomi" i hundar???? Förr fans alltid hundar på gårdarna. De fyllde många uppgifter och åt också rester och ben, vi inte kunde äta. Så ock idag! Mina fyra hundar av kolossalformat kostar mindre i mat än en sällskapshund som föds upp på typ: Royal Canin hundfoder. Bit i den du!!!
Dessutom är elstängsel inte ekologiskt försvarbart. Djuren ska vistas ute i naturen så mycket som möjligt. Hundarna ser till att både djuren och husse/matte kan vara lugna! De gör ett mega jobb. Det anser du inte ens är värt maten?
Har man mindre än 50 djur är det inte för ekonomin över huvud! Det är en hobby!
-
10 får kan man inte leva på, men det är väl en alldeles ypperlig storlek för en Självförsörjarflock?
Runt 15 lamm att lägga i frysen räcker långt till en familj.
Men ska man samtidigt självförsörja 2 Herdehundar med köttet (minst 2 krävs för att skydda mot de stora rovdjuren) så förstår jag att larso tvekar.
Alternativ är en sida där de allra flesta är eller försöker vara just Självförsörjande på sina gårdar, inte affärsdrivande bönder med över femtio djur.
Jag tror man måste försöka inse att alla inte kan/vill använda samma lösning på problem som vad själv gör. Herdehundar passar inte för ALLA, av olika orsaker, så är det bara...
Dessutom skriver väl inte larso inte enbart om ekonomi, utan Hållbarhet och då är det egentligen frågan om det är Ekologiskt hållbart att hålla hundar för att kunna ha 10 får om hundarna samtidigt äter mer kött än vad flocken producerar?!?
Mvh
Charlotte
-
Läs igen vad jag skrev Charlotte ::) Du fattar ruskigt snabbt iaf.
Det är jag som anser att man ska ha två hundar, minst. Viltskadecenter rekommenderar en upp till 100 får!!!!
-
Viltskadecenter skriver ju att dom inte riktigt har koll på antalet hundar beroende på rovdjurstryck och vilka rovdjur det ska vaktas mot... De har ju inte använts så länge ännu här i Sverige.
Du, Birgit, är den enda människa jag träffat på som har egen erfarenhet av Herdehundar och har rest runt i olika länder där man använder Herdehundar, är det då fel att lita på dina ord angående hur många hundar man ska ha?!?
Jag undrar vad det är jag ska läsa igen av vad du skrivit?!? Vad tror du jag inte förstått?
Tycker du att ALLA med tamdjur ska ha Herdehundar? Oavsett storlek på besättningen? Oavsett om djurägaren har hundintresse/kunskaper? Om man tycker att det är fascinerande att jobba med hundar kan man ju ha en Herdehund till sina 3 tackor, bara för att man tycker det är intressant att arbeta med hundar. Men om man inte har det minsta hundintresse eller hundvana tycker du det är lämpligt att skaffa Herdehund oavsett hur många får man har?
Nu bortsåg jag helt ifrån både ekonomiska och ekologiska hållbarhetsskäl eftersom såna tydligen inte betyder något i sammanhanget ;)
Mvh
Charlotte
-
Nej Charlotte, jag tycker inte alla ska ha hund. Absolut inte de med tre tackor! För hundarna måste ha nåt att göra också. Tre tackor ger dem inte tillfredsställelse på den punkten. Då vidgar de vaktandet.
Men jag tror att fler än vad som själva tycker, borde ha hundar. Det är ett trevligt sätt att arbeta på. Men hundintresse och hundvana är ett måste.
Angående antal finns två aspekter; dels hundarna, som mår bättre om de har en till hund att umgås med, dels rovdjurstrycket. Har man varg och björn riskerar man ju livet på hunden vid angrepp. Är de två samarbetar de för att undvika skador. Det är också mer frustrerande för de som anfaller. Vi hade diskussionen på vårt möte i nov. angående antal. De som har erfarenhet av hundar anser att en är för lite.
De som såg filmen om Hedling igår, kan jag upplysa om att hans två hundar (inte de i filmen) vid minst två tillfällen i sommar jagat bort varg. Ena gången hade varget attackerat en get inne på fäboden och en av hundarna flög på vargen. Den andra hunden var en bit ifrån, men kom till undsättning. Vargen flydde och hundarna följde den någon km innan de återvände. Helt oskadda ;) Hedling satt i stugan och drack kaffe när det hände, så han såg det hela.
-
Är det lagligt att ha hundar som angriper varg?
Det borde ju räknas som jakt. Så i hägnet är det nog kanske okej.
Men när hundarna följer efter vargen någon km! Då kan det ju knappast kallas för att skydda sina får.
Eller kan man skaffa 10 hundar som man hyr ut till jägare som vill ha vargrent på sina jaktmarker?
-
Eftersom det är en fäbod utan stängsel och markerna sträcker sig mer än en km i omkrets, så får de jaga iväg vargen. Dessutom är detta med boskapsvaktande hundar ett av regeringen godkänt projekt, just för att se om det kan fungera i vårt land och öka acceptansen för just varg.
Därutöver är vi som har hundarna godkända av Naturvårdsverket och har tillstånd att använda dem till detta!!!! Men det innebär inte att vem som helst kan börja med detta, bara för att man ogillar varg eller liknande ::) Det krävs även rätt sorts hundar, vilket innebär ett visst antal raser eller korsningar däremellan. Dessutom kontrolleras våra hundar, så att de fungerar osv.
Förstår inte att vissa alltid ska se det negativa >:( Att de jagar iväg rovdjuren en bit, är ju för att kunna ha koll på att de inte återvänder direkt!
Frågan om jakthundar var uppe på vårt senaste möte, där en av hundägarna fått en förfrågan från "sitt" jaktlag. Vad hon svarat var: Visst, men då har du ingen glädje av jakthunden heller, för boskapsvaktaren kommer vakta den så den inte får tillfälle att jaga! (Alltså skydda hunden från viltet)
-
Jaha och vad åt katterna då? Kattmat kanske????
Dessutom, larso, har man 10 får är de heller inte ekonomisk försvarbara. Då är de endast sällskapsdjur! De går inte att räkna hem. Det är då alltså oekonomiskt att stängsla alls. För att inte tala om att köpa kraftfoder, eller salt och mineraler.
Fattar inte varför du bara ser "oekonomi" i hundar???? Förr fans alltid hundar på gårdarna. De fyllde många uppgifter och åt också rester och ben, vi inte kunde äta. Så ock idag! Mina fyra hundar av kolossalformat kostar mindre i mat än en sällskapshund som föds upp på typ: Royal Canin hundfoder. Bit i den du!!!
Dessutom är elstängsel inte ekologiskt försvarbart. Djuren ska vistas ute i naturen så mycket som möjligt. Hundarna ser till att både djuren och husse/matte kan vara lugna! De gör ett mega jobb. Det anser du inte ens är värt maten?
Har man mindre än 50 djur är det inte för ekonomin över huvud! Det är en hobby!
Jag påstod aldrig att katterna var bärkraftiga. De är rent tärande sällskapsdjur, precis som hundar.
Konstaterar att dina hundar kostar i mat, så de är inte självförsörjande på fåren de vaktar då alltså? Annars är ju Royal Canin rätt billigt, som kattmat kostar det väl 40:- per kg torrvikt, vilket motsvarar åtminstone 20:- kg för färskt kött. Går iofs att få tag på innanmat till det priset i butik, men det är likväl billigt.
Men ur ett ekologiskt perspektiv handlar det inte om vad som är billigast, utan om djuret förtjänar sitt levebröd genom att se till att produktionen av kött ökar mer än vad hunden konsumerar, oavsett om det är inköpt RC eller hemslaktat lamm.
Går utmärkt att få ekonomi i bara 10 får. Mina får går plus (iaf enligt bokföringen, debit och kredit och avskrivningar på anläggningstillgångar, eget uttag av kött och uttag eller försäljning av skinn och sånt), och jag har bara sju. Men så har jag förstås inte någon vakthund som fåren skall föda. Däremot kan man ju inte leva på sju får (=få heltidslön, eller ens vettig timpenning på nedlagd tid), det kan man inte heller på 50st.
-
Men jag tror att fler än vad som själva tycker, borde ha hundar. Det är ett trevligt sätt att arbeta på. Men hundintresse och hundvana är ett måste.
Du pratar om dina egna känslor och åsikter, det avslöjas med ordet "trevligt".
Ekologi har inget med "trevligt" att göra. Producerar fårflocken mindre kött än hundarna konsumerar på ett år så är det fullständigt befängt att skaffa hund, om man nu inte tycker det är "trevligt", men då skall man inte ursäkta sig med något om att det är hållbart eller ekologiskt. Eller ekonomiskt. (Finns ju å andra sidan folk som tankar etanol från svenskt vete, där det förbrukats mer diesel i jordbruket än vad man år ut i energi från etanolen. Ekologiskt vansinne, som enbart fungerar pga subventioner)
En räv som lägger mer energi på att jaga än den får i sig i form av mat svälter ihjäl, även om den tar byten. Det är inte hållbart att konsumera 100kg kött för att producera 70kg kött. Kul kanske, men inte hållbart.
Två herdehundar på 100 får kanske går runt, däremot står jag nog fast vid att jakthundar uteslutande är tärande och sällan jagar hem sitt eget årsbehov av kött.
Hur mycket kött (ej torkat eller helfoder) och innanmat behöver en hund på ett år? 0.5-1kg om dagen? Mer? Vi talar inte torkat helfoder nu, utan kött, dvs mestadels våtvikt. 365kg kött på ett år. Med 10kg kött per lamm (rent kött alltså, inte slaktvikt som ju inkluderar ben), så behövs 36.5 lamm för att föda en hund i ett år. Två hundar alltså 73 lamm. Ca 50 tackor alltså. Man inser rätt snabbt varför våra föregångare utrotade vargen.
Korrigera för faktiskt köttbehov. Herdehundarna är väl inga små taxar direkt? Sedan vet jag inget om effekten av att ge herdehundarna lammkött, de kanske får smak för det de vaktar? OK, några kalvar per år då kanske?
-
Förstår inte att vissa alltid ska se det negativa >:( Att de jagar iväg rovdjuren en bit, är ju för att kunna ha koll på att de inte återvänder direkt!
Men vad händer om 2 boskapsvaktare råkar skada vargen så mycket att dom kommer ifatt den 1 km bort?
Jag vet ju vad jakthundar och vargar gör när dom är flera och kommer ifatt något som flyr.
Kommer den slakten öka acceptansen för boskapsvaktande hundar bland allmänheten?
-
Först, Rosten, dessa hundar har inte som mål att döda! Utan att hålla bort faran. Måste de så dödar de naturligtvis. Men de här hundarna är inte blodtörstiga och de fattar egna beslut, som på det stora hela ska vara bra för det de vaktar. Att utsätta sig för fara i onödan gör de alltså inte, men tvekar inte när det gäller.
Sedan larso, Vad gaggar du om rent kött för? Vi ger ben och slaktavfall, plus självdöda djur, nödslaktade osv. Sådant många betalar för att skicka till destruktion. I lammningssäsong försörjer de sig ganska gott på efterbörder m.m. De fungerar som renhållare också.
Sedan kan jag nämna att de behöver mindre mat av BARF-karaktär och släpper ut mindre iom att nästan allt förbränns, mot torrfoder, där det blir "gödselhögar" av oförbrännt foder + att det går åt mer för att få samma underhåll.
Dessutom är det ganska lätt att köpa slaktavfall, åtminstone vid de mindre slakterierna.
40 kr/kg!!!!! Det vill ju svenska folket knappt betala för rent kött ju! Tror sjutton att det blir dyrt då!
Tror inte heller larso att du räknar in alla kostnader för dina sju får? El till stängsel, lyse under den mörka årstiden osv, vatten, foder, salt, mineraler m.m, m.m..
Ja, tänk att jag visade någon form av känslor och inte såg allt krasst ekonomiskt!!!! Fy, på mig ;)
-
Först, Rosten, dessa hundar har inte som mål att döda! Utan att hålla bort faran. Måste de så dödar de naturligtvis. Men de här hundarna är inte blodtörstiga och de fattar egna beslut, som på det stora hela ska vara bra för det de vaktar. Att utsätta sig för fara i onödan gör de alltså inte, men tvekar inte när det gäller.
Det är nog få hundar som har som mål att döda. Men när dom är flera som triggar varandra och det tilltänkta målet flyr. Då kan vad som helst hända.
Det problemet har man med hundar som kommer in i fårahagar. Precis samma problem har man vid vildsvinsjakt med flera hundar igång samtidigt.
Så i framtiden kommer man att få läsa om hur några hundar slaktade en varg inne i ett tätbebyggt område.
Efter det så kommer det att finnas rätt många villaägare som protesterar mot dessa "kamphundar" (vilket dom kommer att kallas för i media.)
-
Rosten, du förstår dig uppenbarligen inte alls på den här typen av hund, det märks.
De triggar inte varandra när de jobbar, de sköter sitt jobb. Oftast räcker deras närvaro för att hålla bort rovdjur. De har i princip inga jaktinstinkter alls. De vaktar och lever som en del av fårflocken. Som vaktmästartackor. De samarbetar dessutom, för att ge intrycket av att vara fler än de är!
Att jämföra dem med- eller kalla dem kamphundar visar att du saknar sakkunskap.
-
Att jämföra dem med- eller kalla dem kamphundar visar att du saknar sakkunskap.
Om du läser lite nogare så skrev jag att mediakommer att kalla dom för kamphundar efter att dom har fått tag på en skadad varg.
Nog triggar dom varandra om dom följer efter "bytet" någon km.
-
Dom eskorterar det bort från flocken de vaktar ;) Det är inget "byte" utan ett hot som angripet en i flocken!!!!
-
Dom eskorterar det bort från flocken de vaktar ;) Det är inget "byte" utan ett hot som angripet en i flocken!!!!
Så du menar att dom inte skulle döda vargen om dom kom ifatt den utan bara "leka" med den en stund :o
-
Tror inte heller larso att du räknar in alla kostnader för dina sju får? El till stängsel, lyse under den mörka årstiden osv, vatten, foder, salt, mineraler m.m, m.m..
Ja, tänk att jag visade någon form av känslor och inte såg allt krasst ekonomiskt!!!! Fy, på mig ;)
Jag driver ett företag. Vad gör du? Du får gärna driva en hobby, vilket inblandningen med hundarna rätt tydligt visar, men jag leker företag. Nu står fåren förstås bara för en liten bråkdel, men likväl.
Jag har som företagare något som kallas bokföring, har en egen anpassad kontoplan, som inkluderar ett antal konton som specifikt täcker in alla kostnader och intäkter för fåren. De går med vinst. Inräknat allt. El till stängsel och lyse kostar några kWh om året, inte mer, har mest fårstängsel och lyse är minimalt.
Inräknat bla avskrivningar för anläggningstillgångar (bla stängsel och grindar), utrustning, foder, salt, mineraler, veterinär, destruktionsavgifter mm så går sju får med vinst, tack vare intäkter från kött (bokfört som eget uttag), skinn (eget uttag eller försäljning) och EU-bidrag för marker med särskilda värden plus lantras.
Sett till avkastning på satsat och sysselsatt kapital så klår intjäningen mångdubbelt den riskfria räntan, vilket förstås är målet med all företagsamhet. Annars kan man som sagt sätta pengarna på riskfri ränteplacering istället. Företagsekonomi 101. Eller leka hobby istället, då man t ex kan blanda in hundar eller vad man har lust med.
Timpenningen är dålig, men likväl är det en vinst. Hade det inte gått att driva med vinst hade markerna fått växa igen, utom det vi ser från brukningscentra.
Man kan göra saker man gillar utan vinst och genom att lägga egna pengar, det kallas hobby, eller så gör man saker man gillar med vinst, det kallas företagande. För små besättningar är det en hobby att ha fårvakthund, inte företagande.
-
Jo, tack för upplysningen!!!
Vi har ca 50 ha och driver gården med lönsamhet. Vi har idag ca:70 tackor (alla av bidragsberättigad ras, 10 rödkullor-också hotad lantras, 15 tjurar, EU-stöd, bokföring (gubben är godkänd revisor, jobbar på SJV med just stöd!!!!!) Fåren är under uppbyggnad och kommer sluta på 150 - 200 tackor. Mestadels naturbetesmark och mark med särskilda värden (bra betalt alltså).
Tror jag begriper minst lika mycket som dig, utan att blanda in känslor!
Vår princip är maximal djurhållning till minimalt arbete på maximalt lönsam mark (stöd) Eko-cert. m.m.
Jo, tack vi går rätt skapligt med vinst och för att kunna hålla fåren som vi vill, är det nödvändigt med vakthundar som ser till att onödigt svinn inte uppstår. Dessutom har vi inga kostnader för vare sig vet. eller destruktion. Vi satsar på maximal betesproduktion, förädlar det mesta av ull och skinn och kommer även börja med kött till hösten.
Så pyttebonden kanske får ett par kronor över, här är det mer!!! Dessutom är hundarna en orsak till obefintliga vet. kostnader. De upptäcker sjuka eller skadade får långt innan oss ;)
Angående hundfoder, så köper vi vårat BARF-liknadne färskfoder (utöver slaktavfallet från egna djur) för 10:-/kg. Så dina fantasisummor för foder får du stå för själv! Det gäller ju att vara ekonomisk eller 8)
Angående vargens utrotande, så är det intressant att de flesta gårdar hade sina gårdshundar kvar långt in på 50-60 -talet ::) Fy vilka kostnader!!!!
Jag bara undrar: Vem av oss leker?????
-
Jag bara undrar: Vem av oss leker?????
:-X ;D ;D
-
Dessutom har vi inga kostnader för vare sig vet. eller destruktion.
Jag bara undrar: Vem av oss leker?????
Definitionsmässigt så leker man företag om man redovisar som företag, och leker hobby om man inte gör det. Storlek kvittar. Annars anser du väl att storbönder är finare än pyttebrukare, ju större desto bättre?
Inga kostnader för destruktion? Lämnar ni in för slakt så betalar ni förstås kostnaden den vägen. För vid hemslakt så måste ni förstås lämna in slaktresterna och betala destruktion. Som bekant får man ju inte sprida dessa i naturen. Inte ens våmen. Fast den kanske hundarna äter upp? Annars får jag inte ihop hur hundarna får ben och annat slaktavfall att gnaga på. Antar att ni får tillbaka det slaktavfallet från slakteriet, eller har något mobilt slakteri som kommer och slaktar så de tar destruktionsavgiften?
Jag är även imponerad av att ni har så bra hälsotillstånd hos era djur, att ni på 70 tackor och gissningsvis över 100 lamm inte har ett enda dödsfall (ex dödfött lamm) under året där åtminstone resterna skall lämnas in till destruktion. Inga vet. kostnader heller, ex träckprov för kontroll av mask, Maedi-Visnaprogrammet (OK, betalas väl med stöd, men stödet skall väl redovisas som intäkt, och vetkostnaden som kostnad, man får väl inte bara trolla bort den utan att bokföra?) etc. Bara att gratulera till en fantastiskt frisk besättning!
Har du dragit bort kostnaderna för hundarna (BARF-mat, vaccinationer, övrigt vet., inköp, utrustning, veterinärvårdsförsäkring etc) från intjäningen på fåren, eller tar ni den kostnaden privat efter skatt?
Normalt kostar väl en hund ca 5000:- om året, allt inräknat. Liksom en katt. Ex BARF-mat för 10:- om dagen blir ju 3650:- om året, försäkring borde kosta kanske en tusenlapp om ni har livförsäkring+vetvårdsförsäkring på hund, vaccination kostar väl 200:-, plus resor till veterinär för vaccination (ni har ju ingen vet som kommer ut till er för ni har inga vetkostnader för de övriga djuren, eller så tar ni väl det när vet är där för det mobila slakteriet).
Bara där var kostnaden 3650+1000+200=4850:- per år.
Bra med friska hundar som inte en enda gång under året ens behöver konsultation hos vet.
Har era hundar räddat vinst efter skatt motsvarande 5000:- per år, om ni tar den kostnaden privat? Utan hundarna hade ni alltså blivit av med 5-10st lamm per hund och år? Tufft område, eller väldigt lönsamma lamm. Mycket räv och lamning på betet? Fast i takt med att ni förädlar allt mer och säljer själva (kör på!) så blir ju varje förlorat lamm mer pengar.
Jag vågar nog fortfarande hävda att hundarna inte drar in sin egen kostnad, och att man definitivt inte i en snittbesättning, dvs 10 får, tjänar på att ha vakthund. Speciellt inte som länsstyrelsen betalar för rivna djur, dock ej destruktionsavgiften. Men jag skrev tidigare att man i en större besättning nog kan motivera det hela. Men normalbesättningen är liten.
-
I en liten besättning kan inte hunden bli ekonomiskt bärande.
Birgit har skrivit förut att hennes hundar äter upp (förutom slaktrester) självdöda, nödslaktade och efterbörder. I larsos lilla besättning på 7 tackor skulle hunden inte klara sig långt på sånt.
Jag har för mig att Birgit fått något sorts klartecken för att ge hundarna mat på detta vis?
Själv ger jag kött och ben till mina men INTE självdöda djur.
Fodax färskfoder kan man köpa för 10,40/kg tll lägsta pris (då behövs en frys till 165 kg hundmat). En hund på 40 kg äter ca 800g/dag.
OM jag skulle ha Herdehund så skulle dom vara två, jag skulle inte utsätta hundarna för björn (som vi har gott om) eller varg ensamma.
Så i de små besättningarna har man antagligen hund av intresse och inte av ekonomiska skäl...
Och alla är inte intresserade av hundar...
Mvh
Charlotte
-
Fodax färskfoder kan man köpa för 10,40/kg tll lägsta pris (då behövs en frys till 165 kg hundmat). En hund på 40 kg äter ca 800g/dag.
Vid jämförelse mellan färskfoder/BARF och helfoder, så skall man ju tänka på att BARF-foder är våtvikt, dvs ca 2/3 av maten är vatten om det bara är kött, med inblandning av grönsaker (som ju ofta ingår i BARF-kost), så ökar vattenhalten ännu mer.
Helfoder innehåller ingen vätska, så då tillkommer vatten lokalt.
För att jämföra priset mellan färskfoder/BARF och helfoder skall man dividera helfodrets pris med tre. 40:- kg för helfoder blir 13:- per kg i jämförelse.
Den lilla prisskillnaden mot ditt exempel kanske en del är beredda att betala för att slippa ha en extra frys, och ha mindre utrymme och slippa transportera runt vatten.
-
Du har inte koll på läget larso!
Maten för 10:-/kg äter de bara när inte annat finns!
Jo, jag har diskuterat med miljö- och hälsa angående slaktrester. Vi får ge allt till hundarna!!!!!!!
De käkar allt, så det enda som blir kvar av ex. en vuxen gutebagge är hornen och skinnet ;) Detta, om vi inte tar det omhand, får vi skicka med ordinarie sopor!. Vi har kontrollerat detta!
Nej, vi har inga dyra försäkringar på hundarna heller, de ingår i den allmänna försäkringen för lantbrukets djur. De är ju inga "gosedjur" direkt!
Rätt. vi har mängder av räv, korp o jakthundar i markerna (även lo och vildsvin har setts här i bygden). Utelammning, ja numer, då vi har hundar som vakar över det hela. Visst finns lamm som dör, men de käkar hundarna upp, det är deras jobb. Magen, ja naturligtvis. Kan upplysa dig om att magen och tarmarna är det första de tar. Köttet kommer sedan.
Dessutom är fåren friskare och lammningarna går nästan helt utan komplikationer med utelammning.
Utrustning???? Vad för nåt? Behöver vi flytta hundar osv. så använder vi LG:s fårhalsband (mycket bättre kvalité än hund-dito) och grimskaft från hästarna. Billigt och bra, finns redan hemma! Annars, kan jag upplysningsvis meddela att hundarna lever med fåren och alltså använder samma "utrustning". Våra hundar har inte ens tandsten och genom att de är i rörelse för det mesta, så sliter de klorna själva.
Men naturligtvis är vi anslutna till djurhälsovården! Vi diskuterade vet. kostnader??? Det är väl ändå det man gör för akut sjuka djur, inte det förebyggande som är förutsättningen för att kunna sälja ex. livdjur till ett acceptabelt pris? Men även sådant blir en låg kostnad per tacka när man har många. Allt sådant är dyrare ju färre djur man har.
Vi passade på att vaccinera hundar vid blåtungevaccineringen ;) Betalade endast för vaccinet ;)
Dessutom har vi ju haft några valpkullar, så hundarna har nog betalat sin livslängd med det. Men det räknade jag inte in i detta. Det är en hobby!!!!!
Även går nog katterna med vinst också, för de är duktiga på att käka möss och råttor ;) Möss kan förstöra en hel del om de får härja fritt! (Det är också pengar)
Herdehundar är inga taxar, nej, men de kan också äta mer på ett djur än en tax kan förstår du! Men de äter faktiskt ganska måttligt för sin storlek, när de har vuxit färdigt!
Vuxna hundar vaccineras vart annat år inte varje och våra hundar är friska. Vi har inte haft en anledning att söka vet. för någon av hundarna, utöver vaccinering.
Det är väl snarast som så att de som har sällskapshundar har betydligt mer hälsoproblem på dem. Dels för att hundarna har ett långtråkigt liv, brist på naturlig stimulans, utevistelse, utfodring med spannmålsbaserat torrfoder osv.
Våra hundar lever det liv som de avlats för i tusentals år. Tänk vad människan handlat olönsamt 8) i historien! Att människan överhuvud viljat ha hunden i sin tjänst, beror nog inte riktigt på att de önskade ett keldjur, utan såg nyttan med det.
Jag ser inte ner på småbrukare alls! Men anklaga inte mig för att leka!!!! jordbrukare. Man har de förutsättningar man har och gör det bästa av det. Det finns både bra och dåliga storbönder också. Vad jag ser som viktigt är att man låter djuren utöva sina medfödda instinkter m.m. så att de kan ha ett trevligt liv, oavsett vad man sedan gör med dem. Jag jobbar för att helheten ska vara bra. Både djur etiskt, miljömässigt och konsumentmässigt.
Läste för nåt år sedan (tror det var i Fårskötsel) att genomsnittsbesättningen hade 20 tackor, vilket ger runt 30 lamm/år.
Du kan räkna hur mycket du vill larso, vi går på plus gott och väl ;)
-
Hunden kan inte tillgodogöra sig den höga halten spannmål och övrig växttråd som finns i torrfodret. Det passerar ut i andra ändan!!!!!!
12 x 8 kg gäller för lägsta pris, jag köper det ju direkt, vilket torde ge 96 kg inte 165 ??? ???
Duktigt Charlotte, att alltid komma in på hundintresset ;) Men det är väl en annan sak än att diskutera det ekonomiska? Låter mer som känslomässiga aspekter, tycker jag.
Varför ger du inte hundarna självdöda djur då? Hundar är asätare. För att du tycker det är äckligt?
-
Duktigt Charlotte, att alltid komma in på hundintresset ;) Men det är väl en annan sak än att diskutera det ekonomiska? Låter mer som känslomässiga aspekter, tycker jag.
Varför ger du inte hundarna självdöda djur då? Hundar är asätare. För att du tycker det är äckligt?
Japp, jag tycker det är äckligt ;) Hundarna skulle säkert tycka det var mums.
Jag kanske skulle kunna göra det om jag till 100% visste vad djuren dött av, men jag tycker det är äckligt att hålla på med självdöda djur, mina hundar får aldrig "hela djur" att äta på utan delar av dom och jag vill inte hantera likstela får som dött av okänd anledning.
Jag ska förklara en gång till hur jag menar ekomiskt/känslomässigt. Precis som larso skriver så kan inte hunden betala sig ekonomiskt i en liten besättning. Det gör stor skillnad på om du ska dela kostnaderna på 170 tackor eller 7, eller hur? Men har man däremot intresse av hundhållning och hur det fungerar med Herdehundar osv så kan man ju dels ta dom på "Företagskontot" och dels på "Nöjeskontot". Det är så jag räknar ekonomiskt på min Vallhund, Fågelhunden är enbart en lyx, han gör inte mycket mer än förgyller min tillvaro :-* Han lever på dom pengar andra åker till Kanarieöarna för... Men har man inget som helst intresse av hund så är man antagligen inte beredd att ta av "Nöjeskontot" för att utfodra Herdehunden.
Mvh
Charlotte
-
Och vad är kilopriset på god nattsömn?
-
Och vad är kilopriset på god nattsömn?
Om man har 7 tackor är antagligen en god nattsömn billigare/Kg med rovdjursstängsel än med två Herdehundar...
Mvh
Charlotte
-
Du har inte koll på läget larso!
Maten för 10:-/kg äter de bara när inte annat finns!
Jo, jag har diskuterat med miljö- och hälsa angående slaktrester. Vi får ge allt till hundarna!!!!!!!
De käkar allt, så det enda som blir kvar av ex. en vuxen gutebagge är hornen och skinnet ;) Detta, om vi inte tar det omhand, får vi skicka med ordinarie sopor!. Vi har kontrollerat detta!
Du kan räkna hur mycket du vill larso, vi går på plus gott och väl ;)
Angående räkna, så pratar jag om marginalvinsten. Anser ni att hundarna betalar sig genom att rädda X antal lamm så är de väl värda det då. Men jag är skeptisk. Å andra sidan så tittar jag på marginalvinst och marginalkostnader, avkastning på sysselsatt kapital, riskfria räntan och sånt, det är ju inte alla som fokuserar på sånt, utan många tittar ju bara på sista raden.
Men framför allt, vilket jag inte var medveten om, så slipper ni alla destruktionsavgifter och transportkostander för kadaver, eftersom ni bor i en progressiv kommun där de godkänner att ni får ge alla kadaver till hundarna. Alla kommuner är inte så progressiva, tyvärr. Håll fast vid det och håll tummarna att det inte ändras när tjänstemän byts ut. Dessutom flyttas ju nu ansvaret för en del frågor över till Länsstyrelsen, vilket kan leda till annan tolkning.
Slipper man destruktions- och transportkostnader, så går det väl att räkna hem hundarna enbart på det, strunt samma i om det finns rovdjur. Vet inte hur mycket ni hemslaktar, men handlar det om 10-20 lamm, så är det ju redan där tusentals kronor i destruktion av slaktavfallet.
Så länge det inte bryter mot några tvärvillkor för EU-stöden så kör på. Tyvärr är det ju inte kommunens miljö- och hälso som bestämmer över tvärvillkoren. Om det är i linje med dem, det vet jag icke.
Här har Jordbrukstjänst just varit och hämtat resterna av baggen (=skalle, klövar, en del inälvor) som blev hemslaktad i dagarna. Blir några hundralappar i avgift, så som reglerna tillämpas här iaf. Bara att gratulera.
Men jag står fast vid att det är betydligt enklare och billigare med rovdjursstängsel än hund för en liten besättning.
-
Fast skallar och ryggrader från äldre får är väl "Riskavfall" som egentligen ska provtas?
Mvh
Charlotte
-
Antagligen vid försäljning eller liknande. Jag tror dock inte någon kan hindra dig från att själv äta detta eller ge till din egen hund.
Jag är inte så säker på det...
Det har väl med Scrapies-spårningen att göra?
Mvh
Charlotte
-
Antagligen vid försäljning eller liknande. Jag tror dock inte någon kan hindra dig från att själv äta detta eller ge till din egen hund.
Inte fullt realistiskt att hävda att man ätit fårskallen eller klövarna om man nu inte råkar ha hund. Ryggraden följer ju däremot med om man gör kotletter av den.
Finns annat avfall. Tarmar med innehåll. Våm. Äter hund sånt? Testiklar och könsorgan. Säkert en delikatess man kan hävda att man ätit... Och koka tvål på bukfettet.
Får över 18 månader skall väl testas mot scrapie och klassas som riskavfall. Varför just de nu är riskavfall, med tanke på att även yngre får kan innehålla prioner. Dessutom drabbar ju scrapie/galna ko-sjukan/Creutzfeldt Jakobs endast individer med en mutation som gör dem sårbara för prioner. Inaveln inom vissa raser har dock gjort de flesta mottagliga. Fast fallet av galna ko som hittats i Sverige var väl spontan, dvs berodde på en lokal mutation i enskild cell i hjärnan som ger upphov till en kedjereaktion. Kan drabba (och har drabbat) vegetarianer också, dvs spontan CfJ, även om det är en på miljonen eller ngt sådant. Otur kan man inte skydda sig mot.
Iaf har man inte mutationen som gör att man är sårbar för prioner så kan man äta färsk fortfarande kroppssvarm hjärna från en galen ko utan att någonsin bli sjuk. Tror det rör sig om ca 1% av befolkningen som har mutationen, eller något sådant.
-
Som jag skrev, larso, hundarna äter allt du skrev. Magen med innehåll inkl. tarmar är smask för hunden. Könsorgan, andra inre organ, nos, tunga osv också. De yttre hornen, skinn och klövar lämnar de dock.
Vi styckar alltid upp djuren i lagom protionsdelar. Utom nyfödda lamm då.
Jo, man får visst äta riskavfall själv. Vem bevisar vad du ätit osv? Ingen kan hindra dig, men du får inte sälja eller bjuda utomstående på något som inte är veterinärbesiktigat.
Så om ett djur självdör, eller nödslaktas, kan det vara livsfarligt kött? Men om du skickar samma djur till slakt innan symptom uppstår? Alla djur provtas ju inte.
-
Som jag skrev, larso, hundarna äter allt du skrev. Magen med innehåll inkl. tarmar är smask för hunden. Könsorgan, andra inre organ, nos, tunga osv också. De yttre hornen, skinn och klövar lämnar de dock.
Vi styckar alltid upp djuren i lagom protionsdelar. Utom nyfödda lamm då.
Jo, man får visst äta riskavfall själv. Vem bevisar vad du ätit osv? Ingen kan hindra dig, men du får inte sälja eller bjuda utomstående på något som inte är veterinärbesiktigat.
Så om ett djur självdör, eller nödslaktas, kan det vara livsfarligt kött? Men om du skickar samma djur till slakt innan symptom uppstår? Alla djur provtas ju inte.
Birgit, jag har inte hittat på reglerna och tänker inte försvara dem. Bara skönt att höra att det finns vägar runt för de som har hund, iaf i vissa kommuner och/eller vissa hundar.
-
Hej
Kul tråd om vargar som gick över till Birgits hundar och ekonomi.
Birgit dina hundar är säkert bra och de gör säkert nytta och trevliga är de säkert också.Men framför allt du har råd att ha dem oavsett vad de äter tror jag ,var det inte du som hade 50 hektar naturbetesmark med höga stödet 2400 kr per hektar.Sedan säljer du säkert några hundar också för du lobbar och marknadsför dem starkt ,synd att de inte var med på tv programmet den 25-12.
Larso- går du med vinst på 7 st tackor ,hur går det till ,slaktar du själv och säljer till stockholmare,fanns nätet på gården redan när du kom dit.
Hö priser på 2,5 kr per kg,pellets på 5,5 kr och mineraler på 16 kr per kg plus (moms) ,jag är glad om halva eu stödet är överskottet när fodret och en del mindre inköp är betalda.De stora satsningarna nät,stolpar ,elaggregat,tråd,grindar,maskiner,(byggnader),de får man dra när man startar under 5år.Annars går det ALDRIG ihop sig (gäller för oss).Vi har 45 tackor.Sedan har vi samma problem som de flesta vi brukar ca 20 hektar ,men har bara bidrag för 6 hektar ,3 själv och 3 på arrende resten muntligt tyvärr.Jag tror det är marken som ger pengar och ev vinst inte djur.
Lars
-
Ja, det handlade ju om att skydda sig mot vargen också ;)
Visst handlar det om att få maximala bidrag idag. Det är det de flesta mindre lantbrukare drar runt verksamheten på - tyvärr!
Men vi får inte 2400 för all mark. Den totala arealen är ca: 50 ha, men det innefattar åker och skog också. vi fick 7 ha godkända som särskilt bevaransvärda marker i år. Kommer ta upp något liknande nästa år. Då vi håller på att återskapa de gamla "utmarkerna" enligt kartan som är daterad vid 1800-talets ingång. Alla granplanteringar är på väg bort och visst är det så att det lönsammaste är att sköta sina marker väl och hålla dem öppna med hjälp av utrotningshotade raser. Då är det också viktigt att djuren kan hållas på lång betes säsong och slipper problem med rovdjur.
Vi köper inte heller in något foder, utan producerar själva. Vi har gott om grovfoder, så vi behöver inte snåla. Vi köper visserligen salt och mineraler, men tack vara att vi också håller djuren med sly året runt, så äter de lite av ovannämnda.
Vi har också principen att djuren får växa klart i lugn och ro och skickar merparten av lammen på våren, då de är närmare 1 år - vilket ger max betalning.
Vårt system fungerar hos oss och hundarna passar väl in. De ingår som vilket lantbruksdjur som helst och kostar inte några enorma mängder alls.
Sedan har jag haft några kullar, visst, men det är inte där lönsamheten ligger utan i helheten med ett fungerande system på de marker vi har.
-
Larso- går du med vinst på 7 st tackor ,hur går det till ,slaktar du själv och säljer till stockholmare,fanns nätet på gården redan när du kom dit.
Grovt ur huvudet, allt ex moms.
Intäkter
EU-stöd: 9000 SEK (lantras ca 1700, gårdsstöd ca 2800, miljöstöd ca 4500)
Lammskinn: Netto 500:- styck efter beredningskostnader etc
Eget uttag kött: 60:- per kg, 600:- per lamm
Blir det 10 lamm så är intäkter 9000+5000+6000=20000. Fem lamm 9000+2500+3000=14500
Kostnader:
Avskrivningar anläggningtillgångar (stängsel): 1500:-
Vinterfoder, inklusive havre som kraftfoder, saltsten etc, inköpt: 6000:-
Destruktion per hemslaktat lamm: 250:-
Veterinär (avmaskning, Fårkontrollen etc): 1000:-
Övrigt, ex slitage utrustning, förbrukningmtrl: 500:-
Med 10 lamm blir kostnaden 1500+6000+1000+500+2500=11500. Fem lamm 10250:-
Så resultat före skatt med 10 lamm blir 8500:-, med fem lamm blir det 4250:-. Skulle alla lamm tas av varg/räv/korp/tjyvar så skulle det bli nollresultat. Tacka de sjuka EU-stöden för det.
I år tog vi ut ca 3 veckors eget foder från bla vår gräsmatta. Nästa år kan vi nog halvera vinterfoderkostnaden genom att slå vinterhagen på sommaren istället för att beta den i oktober-november, då vi får klart fler hagar i sommar (vilket också drar upp bidragen) och alltså kan beta något annat i oktober.
Timpenningen är usel, förstås. Men det är iaf en liten vinst som skall beskattas. Vi får betala skatt på det egna uttaget av kött. Notera att det skulle vara vinst även om vi slängde köttet och bara sålde skinnen.
Totalt satsat kapital handlar om drygt 35000. 4250:- i vinst per år på det är ca 12% i avkastning på satsat kapital, vilket får anses vara helt OK företagsekonomiskt. 8500:- i vinst är 24% i avkastning. Detta betyder i sin tur att även om man lånat pengar till stängsling och inköp av får och utrustning så skulle man kunna betala räntan på lånen på överskottet, iaf så länge man lånar till läge än 12% i ränta...
-
Hallå Birgit, vad är det för ras du använder för att vakta mot varg? Jag såg "naturens gång" för att få se en skymt av herdehundar i arbete men det visades inget om det.. tyvärr.
Jag har själv en "hälftenpyreneer" och fashineras av dessa magnifika hundar! Jag skulle väldigt gärna se era lojala vaktare i sin ursprungliga funktion, vaktandes får. Går det att besöka dig eller Hedling?
-
bergslagemannen, jag såg bilden på din maffiga hund ;) Vi har pyrenéer, estrela och ett barn till dem.
Du får gärna besöka mig, men frågan är var du bor? Närmast har du nog till Hedling? Hans fäbod är ju öppen, så vem som helst kan ju åka dit sommartid. Annars går det att ringa honom.
Har två till hundar utanför Orsa hos en lantbrukare med får och kor och höns. De hundarna är yngre, men fungerar bra redan. Den yngsta är drygt 6 mån. De är ju inte färdiga förrän tidigast 2 år, även om många fungerar bra hela tiden. Men de behöver ju mogna och få egna erfarenheter också. Naturligt sett har man ju en äldre hund som lär upp valpen. Så är det sällan i Sverige, utan att man börjar med en eller två valpar och ska själv agera läromästare. Som tur är har de det mesta i sig, men specifika förhållanden m.m. kan de ju inte veta.
Tyvärr var filmen inspelad innan hundarna kom dit. Hade också gärna viljat se dem i arbete.
Lars-Göran, varför har du inte stöd för all din mark? Det skulle öka lönsamheten en hel del!
larso, se till att få med de nya markerna i ansökan, det är välskötta beten och för all del åkrar som ger pengar. Djuren är ju främst ett redskap för att uppnå detta. Då är det bra att ha duktiga betesdjur, som inte är stora i maten, utan man kan ha fler och de ska vara friska och klara sig själva i första hand.
Har väldigt svårt att se att man genom investeringar och intensivuppfödning kan få lönsamhet i lammproduktion ??? Ett lamm, även maxklassat ligger inte på enorma summor direkt. Vitsen är att det ska vara enkelt och smidigt att producera. Det är säkert mer pengar att hämta genom att lägga tiden på förädlig osv. istället för uppfödningen. Då är det också bra att djuren kan gå ute så mycket som möjligt och inte störas av rovdjur och annat, så du kan syssla med resten i lugn och ro ;)
-
larso, se till att få med de nya markerna i ansökan, det är välskötta beten och för all del åkrar som ger pengar. Djuren är ju främst ett redskap för att uppnå detta. Då är det bra att ha duktiga betesdjur, som inte är stora i maten, utan man kan ha fler och de ska vara friska och klara sig själva i första hand.
Har väldigt svårt att se att man genom investeringar och intensivuppfödning kan få lönsamhet i lammproduktion ??? Ett lamm, även maxklassat ligger inte på enorma summor direkt. Vitsen är att det ska vara enkelt och smidigt att producera. Det är säkert mer pengar att hämta genom att lägga tiden på förädlig osv. istället för uppfödningen. Då är det också bra att djuren kan gå ute så mycket som möjligt och inte störas av rovdjur och annat, så du kan syssla med resten i lugn och ro ;)
Som sagt, lammskinn direkt till slutkund är en förädlad produkt som betalar sig. Och man kan i lugn och ro hemslakta lammen innan de vare sig behöver kraftfoder eller grovfoder, oavsett kö på slakteriet.
Själva lammen tar ju väldigt lite tid över sommaren. Daglig tillsyn, vilket är ett rent nöje, färskt vatten varje dag, och flytt mellan hagar varannan vecka eller så. Arbetstiden är de vuxna djuren på vintern, inklusive eventuell skörd av vinterfoder.
Nu är jag inte säker på att de nya hagarna är klara när EU-ansökan skall vara inne, och det kan vara bra att låta dem betas en säsong först för att göra länsman lycklig. Finns massvis med indikatorarter i hagen mot sjön (och stenmurar, hyfsade möjligheter för särskilda värden), men det finns gammalt välväxt gräs som växt under tallarna som måste bort. Plus all grot från en halv hektar tallskog. Tror inte att det är klart i mars när ansökan skall vara inne. Övriga hagar som jag har stöd för var betade en säsong innan jag sökte, och resultatet blev riktigt bra.
Sedan har vi ytterligare en hage som skall hägnas, ingen avverkning där, men den har slyat igen helt. Behöver också minst en säsong bete, eventuellt först gris som röjer helt rent. Låg chans för särskilda värden på den hagen, även om den också går ner till sjön.
-
Jag har funderat en del på detta med andra får ,lite mindre och som det finns bidrag för.Men om man lämnar till slakt så funkar det väl knappast .Jag tyckte det var en del problem när jag hade pälsfår,mindre vikter och svårt med pälsen.Så nu har vi texelkorsningar.
Men kan man få det att funka så är det nog bra,men det bygger väl på att man kan sälja köttet själv och ev skinn.
Det här med marker är ett gissel,jag vill alltid skriva kontrakt men de andra vill aldrig .Så det är svårt att planera plöjning och sådd oftast blir det ingen nysådd.På sikt hoppas jag att jag kommer åt mer marker på hemmaplan och får in mer mark långsiktigt som jag kan söka bidrag för.
Kul att se din redovisning Larso,det ser ut att gå bra.Är bensinen till åkgräsklipparen med i grovfoderkostnaden?.Är aspenbensinen för hagesröjningen med i förbrukningssumman?.
Hoppas man får skoja lite ,du verkar vara väldigt ekonomiskt intresserad så jag tvivlar inte på att det du skrivit är rätt.
Ps Vi har en Bordercolli,han betalar sig inte men han är trevlig att ha.Ds
Lars
-
Birgit, tack för upplysningarna. Då jag bor i södra Dalarna så får det definitivt bli ett besök på fäboden i sommar. Gärna kombinerat med ett besök på Furudals bruk där det verkar finnas intressanta människor och en gammal bruksmiljö (och ett vargrevir f.ö).
Jag hoppas att jag om några år hittat ett lagom stort och avskilt ställe att ha mina egna får på. 25-30ha blandat äng och skog vore verkligen drömmen. Lagom att ta hand om, eller vad säger du Larso?
Om jag sedan kunde låta 2-3 Estrela-hundar (min favorit pga sin vackra färg..) gå med flocken och vakta så skulle jag sova lugnt om nätterna.
För min egen skull hade jag nog skyltat upp ordentligt bara, så inga friluftsmänniskor blir skrämda av hundarna. Att dom skulle bli bitna är jag inte så orolig för, herdehundar driver bort hot med hot.
Det känns mer naturligt att låta djur vakta djur mot djur, men är man inte intresserad av hundar så väljer man naturligtvis elstängsel. Det har nog mer med intresse än ekonomi att göra eller vad tror ni?
-
Kul att se din redovisning Larso,det ser ut att gå bra.Är bensinen till åkgräsklipparen med i grovfoderkostnaden?.Är aspenbensinen för hagesröjningen med i förbrukningssumman?.
Nej, det ligger inte med där. Slåtterbalken till grovfodret tankas en gång, 2 liter. 20:- bensin alltså. Mer om vi skall slå mer nästa sommar. Röjsågen drar några liter för hagröjningen. Säg fem liter, dvs 100:- för Aspenbensin.
Man borde iofs ha med avskrivningarna på slåtterbalken i kalkylen. Det blir väl 1000:- till, vilket försämrar rejält och gör att det krävs mer än ett lamm för att visa vinst. Röjsågen är helt avskriven.
-
Bergslagenman, tycker du förmedlar detta på ett positivt sätt. Kunde inte förklarat ståndpunkten bättre själv ;)
Estrelorna kan vara lite skarpa för svenska förhållanden. Men mycket beror på uppfostran och prägling. De är inte lika positiva som pyrrarna, även om de är extremt envisa 8)
Våra korsningar har oftast det bästa av de båda raserna, men ser mest ut som estrelor ;)