Alternativ.nu
Övriga ämnen => Redskap, verktyg och maskiner => Ämnet startat av: pota skrivet 21 apr-20 kl 23:27
-
Jag har tänkt köpa en svets o lära mig svetsa i sommar. Kommer mestadels svetsa detaljer då jag förstått att TIGsvets är att föredra (?). Har även sett kombisvetsar TIG/MIG i olika amperestorlekar.
Det finns även kombisvetsar har jag sett. Det verkar ju smidigt. T.ex denna:
https://www.expondo.se/stamos-germany-kombisvets-tig-mig-mag-mma-fcaw-195-a-10020162 (https://www.expondo.se/stamos-germany-kombisvets-tig-mig-mag-mma-fcaw-195-a-10020162)
Den kombinerar tigm, mig, mma och fcaw i samma svets. Några tankar kring det? när kan man tänkas använda respektive teknik?
Hur många ampere kan man tänkas behöva?
Jag vet inte exakt material jag ska svetsa i utan det kan säkerligen variera en hel del.
Tar gärna emot rekommendationer på svets!
Vad behöver man mer för utrustning? svetshjälm, handskar etc?
-
Jag svetsar lite mma, eller pinne som det också kallas, för att det är roligt och bra att ha till att laga saker. Den funkar dock inte speciellt bra till järn tunnare än 3 mm, det blir alltför lätt att bränna hål istället för att foga ihop bitarna. Cykelram är för tunt, man får hålla på och trixa för att få till det.
Ersatte nyligen min billiga autohjälm från ebay med en Esab warrior som var på rea och skillnaden är helt enorm. Den gamla har jag haft ett par år och jämfört så är den så dålig att den gör sig bättre som blomkruka :)
Svetshandskar, vinkelslip med slipskiva, stålborste eller en till vinkelslip med stålborste och reglerbart varvtal (biltema har en sån för några hundra, hur länge den håller vet jag inte ännu), en slagghacka, några svetstänger och några vinkelmagneter. Sen pinnar efter materialet du ska svetsa.
Det finns många tipsfilmer på tuben hur man ska göra och inte, jag har lärt mig en del av chucke2000 trots att han är påfrestande :)
-
Kraftiga svetsar som levererar hög ström med bra intermittensfaktor är något som behövs i serieproduktion där svetsaren jobbar på ackord och det ska gå att få dit många kg svetsfog per timme, utan att behöva ta extra fikapauser i väntan på att en överhettad svets ska kallna.
För hobby- och reparationsbruk krävs det inte så grova saker, de flesta har väl ändå inte en elförsörjning till verkstaden som medger särskilt kraftig svets.
TIG är bra om man ska arbeta i aluminium och rostfritt, eller om man vill hårdlöda med mässing- eller silverlod utan att skaffa gassvets.
Men ska man bara hålla på med vanligt "svart" järn och stål, så är det överkurs. Då är det bättre att sikta på MIG/MAG för tunnplåt respektive MMA för grövre material.
Har man begränsad budget så brukar det vara en bättre affär att köpa en bättre begagnad svets än en ny lågprispryl till samma pris.
Det är stora fördelar att välja svetsar för trefasanslutning till elnätet. MIG/MAG-svetsar av äldre konstruktion (transformator + likriktare, inte inverter) blir mycket bättre i trefasutförande eftersom de lämnar en jämnare likström och inte kräver den stora drossel i serie med jordledningen som en enfas-MIG har. Och överhuvudtaget ger ju trefas (eller åtminstone enfas 400 V, alltså ansluten mellan två faser i ett svenskt 400/230 V-elnät) mycket bättre möjligheter att ta ut de höga effekter som krävs från nätet, utan att riskera problem med varmgång, osymmetrisk belastning mm.
Beträffande MMA så är likströmssvetsar som regel att föredra framför växelström (svetstransformatorer). Utbudet av olika elektrodtyper blir mycket större om man kan svetsa med likström, och vanligtvis blir det enklare att svetsa med likström också. Det är bara i speciella fall som växelström verkligen är att föredra - ett exempel är svetsning i innerhörn i grova konstruktioner där s k magnetisk blåsverkan kan göra att ljusbågen vid likström inte alls gör som svetsaren vill. Det finns också en del äldre sorters MMA-elektroder för rostfritt, som sägs gå bättre på växelström.
För MMA, så tänk på att de flesta svetselektroder är fuktkänsliga. Om det går dåligt att svetsa eller resultatet blir mindre bra, så är orsaken mycket ofta fuktiga elektroder. Om man inte har bra möjligheter att förvara dem torrt (tänk på att det kan bli för fuktigt även inomhus i en bra lokal t ex under rötmånaden eller kompakt regniga höstar), så bör man inte ha stora mängder elektroder i lager utan bara köpa hem just vad man behöver för stunden. Måttligt fuktskadade elektroder går att torka i ugn, då bör elektrodtillverkarens anvisningar för aktuell typ följas.
-
Jag har tidigare svetsat med gassvets, pinne och vanlig MAG, men hade nu bara tillgång till pinnsvets och skulle svetsa en del plåt. Så jag köpte biltemas billiga MAG för flusstråd, alltså så man slipper hyra en dyr gasflaska. Och jag blev positivt överraskad faktiskt, den fungerar utmärkt. Förmodligen en bra nybörjarsvets, vilket en billig TIG inte är.
https://www.biltema.se/verktyg/svetsning/svetsar/svets-mig-90-2000022912 (https://www.biltema.se/verktyg/svetsning/svetsar/svets-mig-90-2000022912)
https://www.youtube.com/watch?v=egdrSXZ2_mQ (https://www.youtube.com/watch?v=egdrSXZ2_mQ)
-
Det går bra att köpa flaskan så man får ner priset. Nu har de större flaskor också, så man inte blir låst till en 5a.
Det beror ju på vad man vill svetsa för något vad man behöver för svets. Jag använder oftast en liten pinnsvets till skopor och diverse grövre konstruktioner, både för att den bränner bra och är lätt att ta fram. Men jag vet de som har en stor MIG och kör den med rörtråd till grovt, framför allt ute där vinden ställer till det.
Har en bra MIG med dubbla matarhjul som går bra till aluminium. Kör järn eller rostfritt med den också. MIG är verkligen bra typ av svetsmetod, snabbt, snyggt och full koll. Har en liten billig Kina-TIG också, och den går det att göra snygga jobb med, men det är en långsam svetsmetod som kräver vindstilla (inomhus, inget drag).
-
Det går bra att köpa flaskan så man får ner priset. Nu har de större flaskor också, så man inte blir låst till en 5a.
Det beror ju på vad man vill svetsa för något vad man behöver för svets. Jag använder oftast en liten pinnsvets till skopor och diverse grövre konstruktioner, både för att den bränner bra och är lätt att ta fram. Men jag vet de som har en stor MIG och kör den med rörtråd till grovt, framför allt ute där vinden ställer till det.
Har en bra MIG med dubbla matarhjul som går bra till aluminium. Kör järn eller rostfritt med den också. MIG är verkligen bra typ av svetsmetod, snabbt, snyggt och full koll. Har en liten billig Kina-TIG också, och den går det att göra snygga jobb med, men det är en långsam svetsmetod som kräver vindstilla (inomhus, inget drag).
Men rörtråd gör väl ingen skillnad om det blåser? Är väl gasen som "blåser bort"?
-
Men rörtråd gör väl ingen skillnad om det blåser? Är väl gasen som "blåser bort"?
Visst är det gasen som blåser bort, därför använder man rörtråd som innehåller skyddet i pulverform. På insidan istället för utsidan som det är på pinnarna.
-
Du menar flusstråd? Har alltid trott att de flesta menade rörtråd (för kraftigare mer professionella svetsar) med skyddsgas när de sade rörtråd. Men jag är ingen duktig eller särskilt erfaren svetsare. Flusstråd kan jag köra i min enfas mig/mag men har aldrig fått bra resultat med den tråden.
-
Du menar flusstråd? Har alltid trott att de flesta menade rörtråd (för kraftigare mer professionella svetsar) med skyddsgas när de sade rörtråd. Men jag är ingen duktig eller särskilt erfaren svetsare. Flusstråd kan jag köra i min enfas mig/mag men har aldrig fått bra resultat med den tråden.
Att svetsa med flusstråd är inte alls som att köra med gas.
Lågan blir inte riktigt lika ren och det sprätter betydligt mer.
Jag upplever även att man behöver mer ström för att få en bra låga och perfekt anpassad matarhastighet.
Jag har bara jobbat med flusstråd de senaste 10 åren och kommer inte gå tillbaka till skyddsgas när det gäller hobbysvetsandet.
Något som är bra att skaffa sig är en skyddapray som man lägger på matrialet innan svetsning.
Själva svetsstället blir tillräckligt varmt och bränner bort det, medan sprutet inte är varmt nog för att bränna fast.
Nackdelen är att det kan bli svårt att måla på de behandlade ytorna.
-
Flusstråd eller självskyddande rörtråd är ju ett sätt att komma ifrån gasen. Men en liten invertersvets med pinne är smidigare att ta fram och skvätter inte så mycket ;D
Själv håller jag MIGen som den trevligaste svetsen när man använder den med gas och solid tråd. Men TIG är trevligt det också.
Men valet av svetsmetod beror ju på vad man skall svetsa. Jag har aldrig testat någon kombisvets, men är lite misstänksam mot dem. Risken är att allt är en kompromiss. Och då man använder de olika svetsmetoderna i olika miljöer kan det vara bra att ha olika maskiner.
-
Man kanske kan säga så här:
Grovt material: Pinnsvets
Plåt, med låg budget: MIG/MAG med flusstråd
Plåt, med hög budget: MIG/MAG med gas och solid tråd
"Konstiga" material som aluminium samt precisionssvetsning i stål: TIG
Sedan får man väl tillägga att pinnsvets och TIG kräver ganska mycket övning innan det blir bra. MIG/MAG är mycket enklare att lära sig.
-
Lite grovt är det nog så, men köper du en 5a , eller snikar med koldioxid så kommer du undan med rätt lågt startvärde på MIG/MAG med gas. Till järn är gasen inte så dyr att man vinner så mycket på flusstråd (som är mycket dyrare än solid tråd).
Och jag kör oftast aluminium i MIGen. TIGen är långsam, men suverän till detaljer där det skall vara snyggt. Men då är det Argon som gäller, och den är lite dyrare. TIGen drar mer gas per meter svets också.
-
Jag svetsar ganska mycket allt möjligt och klarar det mesta med sticksvets.
Svetsen är en 200 ampere likriktare tillverkad av Unitor AS i Stavanger någon gång på 60-talet och såldes av AGA i Sverige. En rent fenomenal svets som kostade 90 euro på auktion för ungefär 10 år sedan. Den har två separata transformatorer som transformerar ned två olika växelströmmar och sedan likriktar dem och slår ihop dem efter likriktningen så den ger slätare ström än de flesta andra likriktarna. Å andra sidan så väger den 150 kilo och då likriktardioderna brann blev vi tvungna att bygga om diodbryggan med hemgjorda delar eftersom dioder av den ursprungliga typen numera endast specialtillverkas för amerikanska krigsmaktens räkning. I förrfjol köpte jag en likadan svets till för 50 euro att ha i reserv om den gamla favoriten skulle ge upp.
Med den klarar jag allt från att svetsa 30mm plåt och hårdsvetsa ny yta på skadade smidesstäd till att bygga avgasrör till bilen av rör med 1mm väggtjocklek. Bilplåt och annan tunnplåt går inte att svetsa med den så till det anlitar jag en bekant som har en lyxig Kemppi MIG. På senare tid har jag börjat lära mig svetsa gjutjärn själv.
De flesta som husbehovssvetsar med stickor klarar sig med en svets i 150 amperes klassen förutsatt att svetsen är av bra kvalitet. Då kan man svetsa nästan hur mycket 2,5mm stickor man vill och enstaka 3,2 mm stickor. Billigsvetsar har ofta sämre intermittens det vill säga att överhettningsskyddet slår från och så måste man vänta medan svetsen svalnar.
Andra svetsmetoder har jag inte så mycket erfarenhet av så jag kan egentligen bara säga en sak. Undvik billiga hobbysvetsar och växelströmssvetsar. Sådana grejor brukar få folk att inbilla sig att de saknar begåvning och inte kan lära sig svetsa.
-
Bra inlägg av TW. Man måste se till viket det största behovet man har. utgå från det.Tunn plåt typ bil upp till 120 amp.lugnt.klarar det mesta på en bil.Allround person komplettera med en pinnsvets om behovet finns. Köp gärna svets från dom stora tillverkarna så gör dom jobbet.Man slipper en massa strul.
-
Väljer man att köpa en migsvets så är det viktigt att veta att denn klarar kolsyra som skyddsgas. Danska maskiner borde klara det.Dom är inte bortskämda o svetsar med kolsyra som skyddsgas. Mycket ekonomi i det.Svetsar man mycket lär man märka det. Inte snålhet men sunt förnuft..stora tillverkare börjar nu se till att deras maskiner fungerar utmärkt med kolsyra. gas är dyrt.
-
När man svetsar med kolsyra så är det MAG och inte MIG.
Vad menar du att det skulle vara för teknisk skillnad mellan en svets som kan använda kolsyra och en som inte kan göra det?
-
Väljer man att köpa en migsvets så är det viktigt att veta att denn klarar kolsyra som skyddsgas. Danska maskiner borde klara det.Dom är inte bortskämda o svetsar med kolsyra som skyddsgas. Mycket ekonomi i det.Svetsar man mycket lär man märka det. Inte snålhet men sunt förnuft..stora tillverkare börjar nu se till att deras maskiner fungerar utmärkt med kolsyra. gas är dyrt.
Vad för tekniska krav finns det för att det ska fungera att jobba med kolsyra som skyddsgas?
-
De flesta hobbysvetsare använder nog benämningen MIG om själva svetsapparaten oberoende vad man har för skyddsgas, eller till och med om man kör utan gas med flusstråd. Lite konstigt egentligen när de flesta kör med blandgas.
Det finns de som får huvudvärk av koldioxid som skyddsgas. Kan vara värt att tänka på om man har dålig ventilation i garaget/verkstaden. Punktutsug är bra att ha.
Jag undrar också vad det skulle vara för något som hindrar en svets från att tåla koldioxid?
-
Jag har börjat sukta efter en Kemppi MIG svets själv. Men det är ingen brådska. Mina krav är att den ska vara minimum 180A och helst 250A. En Kempomat vore idealet.
Men jag har klarat mig i åratal helt bra med pinne och TIG och gör det nog ett bra tag ännu, mest en lyxgrej jag vil unna mig själv. Den dagen jag hittar ett riktigt bra deal.
-
Jag har tidigare svetsat med gassvets, pinne och vanlig MAG, men hade nu bara tillgång till pinnsvets och skulle svetsa en del plåt. Så jag köpte biltemas billiga MAG för flusstråd, alltså så man slipper hyra en dyr gasflaska. Och jag blev positivt överraskad faktiskt, den fungerar utmärkt. Förmodligen en bra nybörjarsvets, vilket en billig TIG inte är.
https://www.biltema.se/verktyg/svetsning/svetsar/svets-mig-90-2000022912 (https://www.biltema.se/verktyg/svetsning/svetsar/svets-mig-90-2000022912)
https://www.youtube.com/watch?v=egdrSXZ2_mQ (https://www.youtube.com/watch?v=egdrSXZ2_mQ)
Den här var ju väldigt billig. Funkar en sådan för att svetsa detaljer eller behöver man ha tig till det? 90 A låter lite?
-
De flesta som husbehovssvetsar med stickor klarar sig med en svets i 150 amperes klassen förutsatt att svetsen är av bra kvalitet. Då kan man svetsa nästan hur mycket 2,5mm stickor man vill och enstaka 3,2 mm stickor. Billigsvetsar har ofta sämre intermittens det vill säga att överhettningsskyddet slår från och så måste man vänta medan svetsen svalnar.
Andra svetsmetoder har jag inte så mycket erfarenhet av så jag kan egentligen bara säga en sak. Undvik billiga hobbysvetsar och växelströmssvetsar. Sådana grejor brukar få folk att inbilla sig att de saknar begåvning och inte kan lära sig svetsa.
Biltema har ju några stycken också som är MIG. Kanske funkar det också för ändamålet? Det kanske går under kategorin billig hobbysvets dock. :)
Vad är egentligen en invertersvets?
Får jättegärna komma med en rekommendation. Jag skulle tror att jag kommer svetsa allt ifrån sätta ihop plattor till två pinnar som kan tänkas vara några millimeter tjocka
-
Tack för svar. Jag har upptäckt att svetsen jag länkade till kräver 25 A. Vilket låter mycket och inte tänkbart då jag för tillfället har 10 A säkring men tänkt på uppgradera till 16 A vilket kan vara klokt tror jag för att kunna köra en svets.
Jag undrar om det är någon som har en rekommendation på en svets som kombinerar flera tekniker TIG och MIG fast som klarar sig på en max 16 A säkring.
Alternativt en MIG. Jag skulle som sagt tror att jag kommer svetsa allt ifrån sätta ihop plattor till två pinnar som kan tänkas vara några millimeter tjocka
Hur är det med flusstråd? Blir det billigare än att köra gas men sämre kvalite?
-
Den här var ju väldigt billig. Funkar en sådan för att svetsa detaljer eller behöver man ha tig till det? 90 A låter lite?
Vad menar du egentligen med "detaljer"? Lite mera precis får du nog vara om jag skall kunna svara. Jag använder den där svetsen till plåt 1-3mm, den går säkert att använda till grövre också. För att svetsa järnvägsräls duger den dock inte.
-
Tack för svar. Jag har upptäckt att svetsen jag länkade till kräver 25 A. Vilket låter mycket och inte tänkbart då jag för tillfället har 10 A säkring men tänkt på uppgradera till 16 A vilket kan vara klokt tror jag för att kunna köra en svets.
Jag undrar om det är någon som har en rekommendation på en svets som kombinerar flera tekniker TIG och MIG fast som klarar sig på en max 16 A säkring.
Alternativt en MIG. Jag skulle som sagt tror att jag kommer svetsa allt ifrån sätta ihop plattor till två pinnar som kan tänkas vara några millimeter tjocka
Hur är det med flusstråd? Blir det billigare än att köra gas men sämre kvalite?
Skaffa en svets som går på trefas så fördelas effekten över alla de tre faserna. Sedan är det ju vad svetsen maximalt drar, när man svetsar klenare material med lägre strömmar drar det mindre ström.
-
Den här var ju väldigt billig. Funkar en sådan för att svetsa detaljer eller behöver man ha tig till det? 90 A låter lite?
Ju mindre svets man har desto större krav på svetsaren och förarbetet.
Ska man till att svetsa grövre matrial med en liten svets så behöver man fasa av styckena ganska rejält.
Och sedan bygger man upp svetsen. För det bränner in i matrialet men man kan inte tillföra för mycket matrial då det blir för kallt för bra genombränning.
-
Vad menar du egentligen med "detaljer"? Lite mera precis får du nog vara om jag skall kunna svara. Jag använder den där svetsen till plåt 1-3mm, den går säkert att använda till grövre också. För att svetsa järnvägsräls duger den dock inte.
Med detaljer menar jag t.ex. smala järnstänger stora som piprenseare eller precisionsarbeten där man ska svetsa fast en låt säga 2 mm pinne på en 1 cm stor platta. Den typen av precisionsarbete :)
-
Gassvets eller TIG är det som fungerar bäst då. Om du inte skall svetsa många sådana pinnar, för då är det bättre att punktsvetsa dem.
MIGen gör sig bäst om du skall foga samman delar där du startar och svetsar ett par cm eller mer. Men med 0,6mm tråd och en inte allt för kass MIG så går det att punkta sådana detaljer hyfsat snyggt.
-
När man svetsar med kolsyra så är det MAG och inte MIG.
Vad menar du att det skulle vara för teknisk skillnad mellan en svets som kan använda kolsyra och en som inte kan göra det?
Svetsen verkar bli känsligare på inställningar med kolsyra.Upplevt på gammal maskin,problem på låga lägen,med blandgas inga problem. Nya invertermigen klarar tunn plåt utmärkt med co2. Dyrare migar har oftast fler inställningar som troligtvis gör att dom inte får några större problem med co2. Dyrare maskiner brukar ha inställning för induktans om jag minns rätt...Kanske bra o ha. Läste manual för b-temas invertermig...Står där att inställning för co2 är svårare. Är skillnad på olika skyddsgaser.På invertermigen har jag olika skalor för blandgas o co2...Vore det samma sak så hade man bara haft en skala.
-
Svetsen verkar bli känsligare på inställningar med kolsyra.Upplevt på gammal maskin,problem på låga lägen,med blandgas inga problem. Nya invertermigen klarar tunn plåt utmärkt med co2. Dyrare migar har oftast fler inställningar som troligtvis gör att dom inte får några större problem med co2. Dyrare maskiner brukar ha inställning för induktans om jag minns rätt...Kanske bra o ha. Läste manual för b-temas invertermig...Står där att inställning för co2 är svårare. Är skillnad på olika skyddsgaser.På invertermigen har jag olika skalor för blandgas o co2...Vore det samma sak så hade man bara haft en skala.
Man har en del att aöborera med även om man har lite rattar och vrida på.
Matningshastigheten är en och en annan viktig komponent är gasklockan som man kan variera väldigt mycket och anpassa.
För det kan helt enkelt vara så att man har det ställt för högt och då kyler co2 härden för snabbt.
Eller för lågt då det kommer åt för mycket syre.
-
Jo, det är ju bara att ljusbågen beter sig olika beroende på vad det är för gas runt om. En svets som har flera andra finesser för att bygga upp ljusbågen och underhålla den fixar att svetsa bra i fler gaser än en som bara har sin grundspänning. Men svetsa järn med koldioxid som skyddsgas skall väl gå med vilken svets som helst. Blir garanterat bättre än om man stänger av gasen ;D
-
Jo, det är ju bara att ljusbågen beter sig olika beroende på vad det är för gas runt om. En svets som har flera andra finesser för att bygga upp ljusbågen och underhålla den fixar att svetsa bra i fler gaser än en som bara har sin grundspänning. Men svetsa järn med koldioxid som skyddsgas skall väl gå med vilken svets som helst. Blir garanterat bättre än om man stänger av gasen ;D
Drar mig till minnes att jag svetsade stötfångaren på min terrängbil med kolsyra som skyddsgas.
Den håller helt perfekt.
-
Jag skulle vara väldigt försiktig med allt från Biltema. De lär ha haft någon sticksvets som var prisvärd en gång men annars är deras grejor effektiva på att inbilla folk att de inte kan lära sig svetsa.
Du frågade vad en inverter är.
Det finns olika typer av strömkällor i svetsar:
-Inverter. En frekvensomvandare höjer frekvensen varefter växelströmmen transformeras ned och likriktas. Ger pulserande likström med så hög frekvens att den nästan blir slät. Bra svetsar men känsliga och svåra att reparera. Vissa tidiga modeller fungerade aldrig ordentligt.
-Likriktare. Växelströmmen transformeras ned och likriktas. Ger pulserande likström. Visa modeller med två transformatorer ger nästan slät ström för att pulserna överlappaŕ. Bra svetsar. Lätta att reparera.
-Transformator. Ger växelström. Rent skräp förutom till vissa specialändamål.
-Generator även kallad omformare. Ger helt slät likström. Helt fenomenala svetsar men de börjar bli gamla och är fulla av rörliga delar som slits och inte längre finns att köpa. Man måste kunna tillverka reservdelarna själv till svetsen. Dessutom är de högljudda.
-
Jag började svetsa bilplåt med en transformator och blöta 3,25mm pinnar när jag var 14 år, så när jag köpte en liten invertersvets på Biltema för 10-15 år sedan så var det som pinnsvetsandet fick en ny dimension. Kändes som om den svetsade själv. Och den håller faktiskt fortfarande fastän den har använts ute i dåligt väder och stått i en bod däremellan. Lite imponerad av den lilla leksaken faktiskt.
-
Jag började svetsa bilplåt med en transformator och blöta 3,25mm pinnar när jag var 14 år, så när jag köpte en liten invertersvets på Biltema för 10-15 år sedan så var det som pinnsvetsandet fick en ny dimension. Kändes som om den svetsade själv. Och den håller faktiskt fortfarande fastän den har använts ute i dåligt väder och stått i en bod däremellan. Lite imponerad av den lilla leksaken faktiskt.
En sak som brukar ta död på invertersvetsar är när man kör med vinkelslip och sprutet hamnar på svetsen och in genom ventilationsspringorna. Varje gnista är ju en liten järnbit och det brukar inte elektroniken tycka om.
-
Jag skulle vara väldigt försiktig med allt från Biltema.
Ja jag är nog också det :) Men kom gärna med ett tips om du har något i rockarmen. Skulle jag hitta någon kombination TIG / MIG eller dylikt i 6-7 tkr klassen och som klarar sig på 10-16 A så är jag idel öra
-
Det som avgör om du klarar dig på 10-16 A är inte vilken typ av svets du har utan hur grova saker du tänker svetsa. Om du ställer in svetsen på lagom ström för ett visst svetsjobb så drar den vad den behöver från elnätet, den drar inte mer för att den råkar ha möjlighet att ge en mycket högre ström.
Har du tillgång till trefas 400/230 V 10 A så vågar jag påstå att du aldrig kommer att få problem för de typer av svetsjobb du har beskrivit.
Förmodligen är en inverter eller svetslikriktare (då inräknat en vanlig enkel MIG/MAG-svets) mer "strömeffektiv" än en svetstransformator eller roterande omformare. Detta pga omformarens stora tomgångsförluster respektive transformatorns låga effektfaktor. Å andra sidan har omformaren fördelen att den har en tung roterande svängmassa som fungerar som "svänghjul" och bidrar till att dämpa strömstötar.
Och så får du ju tänka på att om du inte svetsar kontinuerligt långa stunder i sträck så kan du utnyttja säkringarnas överbelastningstålighet.
-
Tack för svar. Jag har upptäckt att svetsen jag länkade till kräver 25 A. Vilket låter mycket och inte tänkbart då jag för tillfället har 10 A säkring men tänkt på uppgradera till 16 A vilket kan vara klokt tror jag för att kunna köra en svets.
Funderar på din elförsörjning. Kanske tänker jag fel, men jag har för mig att endast enfaskunder har 10A. Men du kanske menar att du bara har 10A ut till verkstaden?
Jag matar både TIGen och inverterpinnen med 10A uttag, och har inte bränt någon säkring. Min MIG är ju trefas för den är lite kraftigare, men idag finns det säkert enfasMIGar som svetsar lika bra som den. Tekniken går ju framåt.
-
Funderar på din elförsörjning. Kanske tänker jag fel, men jag har för mig att endast enfaskunder har 10A. Men du kanske menar att du bara har 10A ut till verkstaden?
Jag matar både TIGen och inverterpinnen med 10A uttag, och har inte bränt någon säkring. Min MIG är ju trefas för den är lite kraftigare, men idag finns det säkert enfasMIGar som svetsar lika bra som den. Tekniken går ju framåt.
Ja har 16 A . Det trodde jag alla på landet hade eller mera ?
-
Ja jag är nog också det :) Men kom gärna med ett tips om du har något i rockarmen. Skulle jag hitta någon kombination TIG / MIG eller dylikt i 6-7 tkr klassen och som klarar sig på 10-16 A så är jag idel öra
Min begagnade kemppi kostade 5000kr, 3 fas maskin.
-
Funderar på din elförsörjning. Kanske tänker jag fel, men jag har för mig att endast enfaskunder har 10A. Men du kanske menar att du bara har 10A ut till verkstaden?
Jag matar både TIGen och inverterpinnen med 10A uttag, och har inte bränt någon säkring. Min MIG är ju trefas för den är lite kraftigare, men idag finns det säkert enfasMIGar som svetsar lika bra som den. Tekniken går ju framåt.
Jag har 16 A in men 10 A ut från elcentralen. Så funderar därför på byta ut till en 16 A på ett uttag. Den kombimaksin jag kollade på vår enfas.
-
Men det är enfas du vill hålla dig till för att du endast har enfas till verkstaden? Som Dennis med flera nämnt så finns det bra begagnade trefassvetsar, men de faller ju bort om du allvarligt behöver dra om elen.
Skall du köpa begagnad MIG så är det bättre med en trefas.
-
Jag har 16 A in men 10 A ut från elcentralen. Så funderar därför på byta ut till en 16 A på ett uttag. Den kombimaksin jag kollade på vår enfas.
Att säkra upp så som du funderar på kan innebära att det blir ruskigt tråkigt för dig om du behöver ta hjälp av ditt försäkringsbolag efter ett tillbud.
-
Jag har 16 A in men 10 A ut från elcentralen. Så funderar därför på byta ut till en 16 A på ett uttag. Den kombimaksin jag kollade på vår enfas.
Glöm inte att byta kabel till 2,5mm2 också. Reglerna är lite snåriga men jag tror 1,5mm2 bara är godkänd upp till 13A? Om ens det, beroende på en mängd faktorer som kabelförläggning, längd, kortslutningsströmmar osv.
-
Att säkra upp så som du funderar på kan innebära att det blir ruskigt tråkigt för dig om du behöver ta hjälp av ditt försäkringsbolag efter ett tillbud.
Jag tar hjälp av elektriker :)
-
Jag tar hjälp av elektriker :)
Det som kommer behövas är att du behöver gå upp ett steg till på huvudsäkringen in till fastigheten.
Dvs du behöver ha antingen 25 eller 32 amp vilket innebär att Nätavgiften stiger.
I en del fall ganska markant.
-
Behöver man gå upp i huvudsäkring? Det är ju praktiskt, men är det tvång?
Och skulle man vilja gå upp så är det bäst att hålla sig till 20 eller 25A, sedan blir det krångel.
Men 2-3 mm plåt kräver inte sådana strömmar.
-
Behöver man gå upp i huvudsäkring? Det är ju praktiskt, men är det tvång?
Och skulle man vilja gå upp så är det bäst att hålla sig till 20 eller 25A, sedan blir det krångel.
Men 2-3 mm plåt kräver inte sådana strömmar.
Jag har för att man har hoppat över 20amp steget i en hel del nät.
Det var så i den förra där kunde man få 16 och sedan var nästa 32.
Motivationen var att att att handskarna såg ut så nu för tiden.
-
Jag har för att man har hoppat över 20amp steget i en hel del nät.
Det var så i den förra där kunde man få 16 och sedan var nästa 32.
Motivationen var att att att handskarna såg ut så nu för tiden.
Jag har 16 in i dagsläget så ska vara lugnt så länge jag inte går högre än så
-
Jag har 16 in i dagsläget så ska vara lugnt så länge jag inte går högre än så
Saken är ju den att du vill ha något som kallas "selektivitet". När säkringen ryker skall det vara den närmaste, det skall inte vara huvudsäkringen. Alltså skall huvudsäkringen vara större än den du har i säkringsskåpet som matar uttaget du sätter svetsen i. Om båda säkringar är på 16A vet du inte vilken av dom som löser ut först.
-
Men är det ett tvång, fåret? Jag som har 3x16A i huvudsäkringar och 8-10x3x10A i undersäkringar kan ju överbelasta så att huvudsäkringarna går utan problem.
Tänkte nämligen säkra upp ett uttag så grabben kan ladda elbilen när han hälsar på. Får förstås se till att den hamnar på en fas jag inte behöver belasta just då.
-
Jag vet inte, jag kan inte de svenska reglerna ??? Det är nog bara Torbjörn som vet. Men jag vet flera som bytt till 25A huvudsäkringar på egen hand och det har gått utmärkt.
-
Reglerna ändras ju hela tiden också, och de regler jag lärde mig för 30-40 år sedan gäller inte alltid nuförtiden. Men här ute i skogen är det viktiga att det fungerar, inte att det följer senaste modet ;D
Byter man bottenkontakt till större än vad man betalar för så kan man få en retroaktiv räkning om de märker det.
-
Mätarsäkringarna (de som bestämmer elabonnemangets fasta avgift) får man inte byta till kraftigare själv. Vill man "säkra upp" så brukar det gå till så att man först anmäler saken till sitt nätbolag, antingen skickar de ut en gubbe som byter passdelar och säkringar, eller också får man själv anlita någon med installatörsbehörighet som gör jobbet och - vad som är allra viktigast - skickar in en underskriven färdiganmälan till nätbolaget när det är klart.
För att vara säker på att få selektivitet mellan huvudsäkringar och gruppsäkringar så måste man ha två steg emellan. Har man 16 A huvudsäkringar så får man vara beredd på att någon av dem löser vid kortslutning på en gruppledning, om gruppsäkringarna är på mer än 6 A. Det är tillåtet att ha kraftigare gruppsäkringar (under förutsättningar att ledningar och all annan materiel tål tillräcklig ström), men då får man också ta risken att det går åt huvudsäkringar emellanåt. Man kan förbättra selektiviteten genom att använda tröga huvudsäkringar och snabba gruppsäkringar. Dvärgbrytare bör ha B-karaktäristik på ställen där de inte utsätts för stora toppströmmar.
-
Byter man bottenkontakt till större än vad man betalar för så kan man få en retroaktiv räkning om de märker det.
Man får sätta i grejerna bara när man behöver lite extra ström ;) Men så länge man inte använder över 16A i längre perioder så är det osannolikt att elbolaget märker det. De har ju inte precis någon inspektör som åker omkring bland stugorna och kollar på måfå att man har rätt huvudsäkringar.
-
Man får sätta i grejerna bara när man behöver lite extra ström ;) Men så länge man inte använder över 16A i längre perioder så är det osannolikt att elbolaget märker det. De har ju inte precis någon inspektör som åker omkring bland stugorna och kollar på måfå att man har rätt huvudsäkringar.
Har man fjärravläsning så bör elbolaget enkelt kunna se om du tar ut mer än du har rätt till.
-
Har man fjärravläsning så bör elbolaget enkelt kunna se om du tar ut mer än du har rätt till.
Det är därför man inte skall överstiga 16A mycket eller länge. Men som sagt, jag vet flera som har gjort detta och aldrig någonsin blivit avslöjade.
-
Jag satte i en 20A i en av faserna. Bottenkontakten var trasig så jag behövde inte byta den. Misstänker att de faktiskt såg det på fjärravläsningen även om den fasen bara kan ha varit över 16A några enstaka gånger. Ett par år på sin höjd hade jag det så innan jag märkte att de varit ute och satt i en hel bottenkontakt och rätt säkring. De måste ha någon automatik på det där, för den proppen går bara ett par gånger per år. Lite snedbelastat här...
-
Tänk på att en proppsäkring inte löser ut omedelbart på överström, utan den har en s k inverttidkaraktäristik - den löser ut fortare ju högre överströmmen är. Enligt gällande standarder ska den tåla 25 % överström i 90 minuter , vid 100 % överström ska den lösa ut på ca 2 minuter, vid 1000 % överström ska den lösa inom några sekunder.
-
Man kan förbättra selektiviteten genom att använda tröga huvudsäkringar och snabba gruppsäkringar. Dvärgbrytare bör ha B-karaktäristik på ställen där de inte utsätts för stora toppströmmar.
vad är egentligen en trög säkring? Är det någon beteckning man ska leta efter?
Jag pratade med den elektriker som nyligen varit ute och installerat elcentral och jordfelsbrytare i vårt torp beträffande att göra ett uttag till 16 A och han sa att om bara jag har 16A in så ska det inte vara något problem ...?
-
En trög säkring är en säkring som inte löser ut på en gång när märkströmmen uppnås, den tål en tillfällig strömstöt som sker tex. när en elmotor startar. För automatsäkringar talar man om karakteristik, B är den vanligaste och C används just där det är extra stora startströmmar. Jag ser dom oftast när det handlar om elmotorer och om belysning i stora hallar.
-
Tänk på att en proppsäkring inte löser ut omedelbart på överström, utan den har en s k inverttidkaraktäristik - den löser ut fortare ju högre överströmmen är. Enligt gällande standarder ska den tåla 25 % överström i 90 minuter , vid 100 % överström ska den lösa ut på ca 2 minuter, vid 1000 % överström ska den lösa inom några sekunder.
Det var rätt stora överströmmar. Är det tröga säkringar som har de värdena? Kan du de för snabba säkringar?
Automatsäkringarna här i huset är betydligt snabbare, och det är ju skönt så man slipper gå ut till stolpen så ofta ;D
Pota, tröga säkringar brukar ha ett snäckskal som märke. Snabba är nog omärkta, tror jag.
-
En trög säkring är en säkring som inte löser ut på en gång när märkströmmen uppnås, den tål en tillfällig strömstöt som sker tex. när en elmotor startar.
tack då förstår jag
Hur länge räcker förresten en tub med gas om man svetsar med en TIG svets? Är det drygt? T.ex. en sådan här:
https://www.jula.se/catalog/verktyg-och-maskiner/svets-och-lod/svets/svetsgas/argongas-008539/ (https://www.jula.se/catalog/verktyg-och-maskiner/svets-och-lod/svets/svetsgas/argongas-008539/)
Kollar även lite på julas svetsar. Såg denna tigsvetsen:
https://www.jula.se/catalog/verktyg-och-maskiner/svets-och-lod/svets/invertersvetsar/tig-invertersvets-006193/ (https://www.jula.se/catalog/verktyg-och-maskiner/svets-och-lod/svets/invertersvetsar/tig-invertersvets-006193/)
är även för MMA vilket jag förstår kan vara bra om man som jag ibland kommer vara ute och svetsa. MMA är med pinnar belagda med flussmedel. Hur blir detta? Kanske känns som en okej kombination i den lägre prisklassen
-
Jag vet inte om man kan TIG:a aluminium med en sån svets? Tror man måste ha AC för att klara det men jag vet inte mycket om TIG. Att kunna svetsa alu ser jag annars som största fördelen med TIG.
-
Gasen går åt rätt fort med TIG-svetsning, mycket snabbare än med MIG, men du kan snåla om du har bra kåpor på handtaget och så helt vindstilla där du svetsar. Det lönar sig att ha en bra regulator.
Det finns en större flaska som har regulatorn inbyggd, den kan vara värd att titta på om du tror du kommer fastna för TIG. 11 liter ligger de på hos air liquide, och tydligen har Jula dem som 8 liters med 300 bar.
Julas svetsar har nog sämre kvalitet än Biltemas... Det där är en pinnsvets som man med god vilja kan använda som TIG, men då måste man köpa till grejer. Jag skulle inte börja med en sådan om det var TIG jag var ute efter. Kolla lite på Youtube vad de kör med för grejer när de TIGsvetsar. Det är en del man vill kunna ställa in på en TIG.
En liten billig pinnsvets bör finnas i vart hem ;D Med lättsvetsade 2,5 pinnar så fixar du det mesta även om det inte är lika lätt som med MIG eller snyggt som med TIG. MIG är ju som att trycka kaviar ur en tub och TIG är vackert. Pinne blir bra det med, men du ser inte svetsen förrän slaggen sprätt bort (eller du knackat bort den). TIG kan du svetsa med i vedboden även om jag inte rekommenderar det. Det går inte med de båda andra metoderna, de stänker lite.
-
Jag skaffade TIGen enbart för aluminium även om den går till annat. Har använt den till smått i rostfritt några gånger, och då blir det DC istället för AC och andra elektroder.
MIGen svetsar aluminium med DC.
-
Såg att Jula hade en liten ESAB-svets https://www.jula.se/catalog/verktyg-och-maskiner/svets-och-lod/svets/invertersvetsar/svetsinverter-210038/#tab01 (https://www.jula.se/catalog/verktyg-och-maskiner/svets-och-lod/svets/invertersvetsar/svetsinverter-210038/#tab01)
Det är lillebror till en riktig slitvarg när det gäller inverterpinnsvetsar, och ESAB är Sveriges motsvarighet till Kemppi, Finnarnas svets.
Jula är en lite konstig butik, de blandar frisk med rena skräpet och bra grejer. Biltema ligger stabilare i kvaliteten, där behöver man inte vara lika orolig att bli lurad.
-
Såg att Jula hade en liten ESAB-svets https://www.jula.se/catalog/verktyg-och-maskiner/svets-och-lod/svets/invertersvetsar/svetsinverter-210038/#tab01 (https://www.jula.se/catalog/verktyg-och-maskiner/svets-och-lod/svets/invertersvetsar/svetsinverter-210038/#tab01)
Just en sån har jag. Bra svets men den funkar ju bara med pinne, inga TIG-tillsatser eller annat.
-
Det var rätt stora överströmmar. Är det tröga säkringar som har de värdena? Kan du de för snabba säkringar?
Automatsäkringarna här i huset är betydligt snabbare, och det är ju skönt så man slipper gå ut till stolpen så ofta ;D
Pota, tröga säkringar brukar ha ett snäckskal som märke. Snabba är nog omärkta, tror jag.
Det är bara från 5-10 gånger märkström och uppåt som det är någon skillnad på snabba och tröga säkringar.
Automatsäkringar har ungefär samma karaktäristik som proppsäkringar på bimetallutlösningen, men dessutom har de en magnetutlösare som slår ifrån utan fördröjning vid mycket höga strömmar. B-karaktäristik ca 5 gånger märkström, C-karaktäristik 10 gånger märkström, D-karaktäristik 20 gånger märkström.
Ska se om jag hittar något bra diagram eller tabell framöver...
-
tack då förstår jag
Hur länge räcker förresten en tub med gas om man svetsar med en TIG svets? Är det drygt? T.ex. en sådan här:
https://www.jula.se/catalog/verktyg-och-maskiner/svets-och-lod/svets/svetsgas/argongas-008539/ (https://www.jula.se/catalog/verktyg-och-maskiner/svets-och-lod/svets/svetsgas/argongas-008539/)
Kollar även lite på julas svetsar. Såg denna tigsvetsen:
https://www.jula.se/catalog/verktyg-och-maskiner/svets-och-lod/svets/invertersvetsar/tig-invertersvets-006193/ (https://www.jula.se/catalog/verktyg-och-maskiner/svets-och-lod/svets/invertersvetsar/tig-invertersvets-006193/)
är även för MMA vilket jag förstår kan vara bra om man som jag ibland kommer vara ute och svetsa. MMA är med pinnar belagda med flussmedel. Hur blir detta? Kanske känns som en okej kombination i den lägre prisklassen
Det beror på hur snål du är.
-
Kollade på Jula. Man kan nog inte få allt. Ska man köpa en tigmaskin så får man verkligen läsa på...Läs på alla forum. Finns lift o skrap tigar o pedaler som man kanske behöver...Troligtvis går det åt gas i mängder. Kanske inget problem om reparationen blir billig i jämförelse om en verkstad gjort jobbet. Gas är dyrt...En stor kostnad som man kommer att märka förr eller senare. Likadant med migsvetsar...När man helsvetsar går det gas vilket jag lovar. Återigen Jula,deras maskiner... Man har tillgång till enfas...Satsar på mig...Kollar först sitt syfte...Vad ska man göra mest. Gissar att man inte kan göra fel om man köper en Esab c171 som är enfas. Ska gå bra att köra med kolsyra som skyddsgas vilket är billigare än blandgas o varar längre...Besparing...https://www.esab.se/se/se/products/arc-welding-equipment/mig-equipment-cv/industrial-equipment/origo-mag-c171-c201-c251.cfm (https://www.esab.se/se/se/products/arc-welding-equipment/mig-equipment-cv/industrial-equipment/origo-mag-c171-c201-c251.cfm) ...Köper man en billig maskin eller billigare så snålar tillverkarna på slanglängder o återledarekabel. Snålas det på återledarekabeln så är det lätt att förlänga,icke med slangpaketet...kan bli kostsamt. Esabmaskinen väger nog ca 55kg utan trådspole. Själv kör jag invertermig just nu för smidigheten...Svetsar utomhus. Maskin med korta kablar o slangar gör det svårt att kunna svetsa under en bil...Eller i bagage eller motorrum...Svårt att dra svetsmaskinen under en bil på pallbockar...
-
Man har en del att aöborera med även om man har lite rattar och vrida på.
Matningshastigheten är en och en annan viktig komponent är gasklockan som man kan variera väldigt mycket och anpassa.
För det kan helt enkelt vara så att man har det ställt för högt och då kyler co2 härden för snabbt.
Eller för lågt då det kommer åt för mycket syre.
Tyvärr inte så enkelt i mitt fall....
-
Jo, det är ju bara att ljusbågen beter sig olika beroende på vad det är för gas runt om. En svets som har flera andra finesser för att bygga upp ljusbågen och underhålla den fixar att svetsa bra i fler gaser än en som bara har sin grundspänning. Men svetsa järn med koldioxid som skyddsgas skall väl gå med vilken svets som helst. Blir garanterat bättre än om man stänger av gasen ;D
Inte så lätt som man tror...Koldioxid verkar kräva lite mer.
-
Tyvärr inte så enkelt i mitt fall....
Eller så har man inte utvärderat prolematiken på ett rätt sätt och funnit en lösning som fungerar.
Jag har lyckats göra nödvändiga inställningar med apparater med 4 strömlägen, matarhastighet och klocka.
Visst kan jag ha haft tur, men det återspeglas inte i mina lotterivinster.
-
Eller så har man inte utvärderat prolematiken på ett rätt sätt och funnit en lösning som fungerar.
Jag har lyckats göra nödvändiga inställningar med apparater med 4 strömlägen, matarhastighet och klocka.
Visst kan jag ha haft tur, men det återspeglas inte i mina lotterivinster.
Själv har jag funnit lösning genom att skaffa en invertermig med skala för kolsyra. Skiljer garanterat på olika migsvetsar...inställningar ,precision i inställningarna...Helt enkelt hur maskinen är skapt kvalitetsmässigt. T.ex hur mycket jobb har tillverkaren lagt på kontroll av hastighet o känslighet. Skiljer säkerligen väldigt mycket hos olika tillverkare. Jag säger inte du har fel. Min gamla maskin med fyra lägen går bra på dom två högsta lägena med kolsyra. Kör man normalt läge med blandgas märker man att man får vrida ner med kolsyra. Maskinen jag länkade till ovanför så står det att den går bra med kolsyra. Hoppas fler kör med kolsyra så priserna sjunker på blandgasen. Tittat man på AGA o dom andra så växelprisar dom så dom inte ska åka dit för prissamarbete.
-
Saningen är att vi använder onödigt dyr skyddsgas när vi migar. Asien kör med kolsyra.Gör man i industrin.Danskarna kör med kolsyra. Som sagt viktigt man skaffar maskin som fungerar bra med kolsyra som skyddsgas. En tub kolsyra varar kanske tre gånger så länge som en blandgastub. Ekonomi helt enkelt. svetsfogarna blir lika bra.Silverblanka. Varför skinnas av månglarna tro .Dårför föreslår jag att man noga läser manualerna till tänkt maskin. Glöm b-tema ,varför då tro. Kollat deras maskiner...för klen matning. Kolla o jämför med t.ex danskarnas maskiner typ rallymig. Då förstår ni.Så öppna o kolla.
-
Snacka går ju...kan ni rita en smajley på 0,7mm plåt med era svetsar tro... o lägga upp en bild....
-
Snacka går ju...kan ni rita en smajley på 0,7mm plåt med era svetsar tro... o lägga upp en bild....
Tja....
För att försvara sina val och visa på att man har rätt till vilket pris som helst?
-
Det är framför allt av arbetsmiljö- och hälsoskäl som man använder blandgas istället för ren kolsyra i civiliserade länder. Argon + övriga tillsatser i blandgasen minskar bildningen av kväveoxider och andra otrevligheter i ljusbågen. Men om någon inte tycker att ens luftrör och hälsa är värda de korvören man spar på att snåla med gaskvaliteten så må det väl vara hänt...
-
Det är lättare att rita en smiley på 0,7 plåt än att lägga upp en bild ;D
Som torbjörn säger så är det inte bara svetsfogens kvalitet som räknas i västvärlden. Men svetsar man i god ventilation och bara låglegerat stål så kan man ju köra koldioxid. Man kan ju trösta sig miljömässigt med att man sparar på argonet som kostar lite att få tag i. Idag utförs bilreparationssvetsning med svetslödning, och jag vet inte hur känslig den är för gasen. Förmodligen går koldioxid bra.
Men aluminium går inte (vad jag vet).
-
Garanterat svetsad med blandgas :-)
(https://uploads.tapatalk-cdn.com/20200430/6e47b5a8a7a34d3292b0f0551ebc5312.jpg)
-
Läckert! Kul med konstnärliga användningar.
-
Det är framför allt av arbetsmiljö- och hälsoskäl som man använder blandgas istället för ren kolsyra i civiliserade länder. Argon + övriga tillsatser i blandgasen minskar bildningen av kväveoxider och andra otrevligheter i ljusbågen. Men om någon inte tycker att ens luftrör och hälsa är värda de korvören man spar på att snåla med gaskvaliteten så må det väl vara hänt...
Nja...gissar du uppfattat saker o ting lite fel...Lever i en annan verklighet kanske. Jag är inte "ekonomisk" ... Svetsar man i ett utrymme där ingen luftcirkulation finns bör man ha en röksug...Oavsett vilken gas man använder,eller kanske flusstråd. Man ska även tänka på vad som kan hända när man svetsar på en gammal bil...Underredsmassa o dylikt, kanske även plast kan börja brinna o avge hälsovådliga gaser....Oavsett vilken gas man använder eller flusstråd. En kolsyretub varar kanske tre gånger så länge som en blandgastub...Stora pengar att spara,absolut inga korvören. Man är helt enkelt intelligent om man skaffar en maskin som fungerar bra med kolsyra som skyddsgas...Gäller att vara skärpt.
-
Jag har tidigare svetsat med gassvets, pinne och vanlig MAG, men hade nu bara tillgång till pinnsvets och skulle svetsa en del plåt. Så jag köpte biltemas billiga MAG för flusstråd, alltså så man slipper hyra en dyr gasflaska. Och jag blev positivt överraskad faktiskt, den fungerar utmärkt. Förmodligen en bra nybörjarsvets, vilket en billig TIG inte är.
https://www.biltema.se/verktyg/svetsning/svetsar/svets-mig-90-2000022912 (https://www.biltema.se/verktyg/svetsning/svetsar/svets-mig-90-2000022912)
https://www.youtube.com/watch?v=egdrSXZ2_mQ (https://www.youtube.com/watch?v=egdrSXZ2_mQ)
Funderar på denna, ska förstärka en båtkärra med 1-2mm plåt, handlar om en 30-kärra med båt på 600kg så inga stora påfrestningar. Tror ni att svetsen klarar det? Jag har svetsat en del rost på gamla bilar i min ungdom så är inte helt obekant med att svetsa men heller inget proffs. Svetsen kostar ungefär lika mkt som att lämna bort jobbet så fungerar det så vore det bra:)
-
Funderar på denna, ska förstärka en båtkärra med 1-2mm plåt, handlar om en 30-kärra med båt på 600kg så inga stora påfrestningar. Tror ni att svetsen klarar det? Jag har svetsat en del rost på gamla bilar i min ungdom så är inte helt obekant med att svetsa men heller inget proffs. Svetsen kostar ungefär lika mkt som att lämna bort jobbet så fungerar det så vore det bra:)
Det funkar hyfsat.
Var noga med rengöring och fasning, så låg trådmatning som möjligt så du får upp bra värme i härden.
-
Funderar på denna, ska förstärka en båtkärra med 1-2mm plåt, handlar om en 30-kärra med båt på 600kg så inga stora påfrestningar. Tror ni att svetsen klarar det? Jag har svetsat en del rost på gamla bilar i min ungdom så är inte helt obekant med att svetsa men heller inget proffs. Svetsen kostar ungefär lika mkt som att lämna bort jobbet så fungerar det så vore det bra:)
Inga problem, jag har svetsat både 1 och 2mm plåt med den och det gick utmärkt.