Alternativ.nu
Bygga & Bo => Bygga och renovera => Ämnet startat av: Gilbert skrivet 25 aug-15 kl 18:47
-
Vi har 7 frysar som står och surrar. Vi skall dra ner till 6 st och jag mätte förbrukningen på de äldsta. De gamla 400 liters är dessutom längre/tyngre än de nya och drar drygt 70% mera än en 400 liters A+.
Vi valde 400 liters A+ före 292 liters A++ med bredd 132 cm.
Volymen är intressant och liten skillnad i förbrukning per liter.
Tretti.se med fri frakt och idag 10% extra rabatt. Hade dessutom bra pris innan rabatterna.
Beställde två st och kastar ut 3 strömslukare.
-
Tretti.se med fri frakt och idag 10% extra rabatt. Hade dessutom bra pris innan rabatterna.
De får ju inte direkt bra omdömen från sina kunder. Där handlar man inte helt enkelt.
https://se.trustpilot.com/review/www.tretti.se (https://se.trustpilot.com/review/www.tretti.se)
-
De får ju inte direkt bra omdömen från sina kunder. Där handlar man inte helt enkelt.
https://se.trustpilot.com/review/www.tretti.se (https://se.trustpilot.com/review/www.tretti.se)
Fast jag har bara goda erfarenheter
-
Jag har aldrig haft problem, har bara köpt otympliga saker (stora/tunga) till ofta bästa pris och sedan snikat in fri frakt hem till dörren. Passar oss perfekt!!
-
Men det ska mycket till innan en gammal frys drar så mycket ström att man direkt kan räkna hem ränta och amortering på en ny genom minskad elförbrukning.
Den "värsta" jag har mätt på var en stor Elektrohelios-frysbox från 1958, som jag mätte på strax innan den slängdes ut omkring 2005. Den drog 180 W i medeleffekt, och då gick kompressorn större delen av tiden. Det blir alltså knappt 1600 kWh per år, säg för enkelhets skull lika många kronor per år. En ny lika stor box tror jag knappast kommer under 70 W i medeleffekt.
Det hade varit intressant att veta vad den där gamla boxen hade för förbrukning i nyskick, nu när den slängdes ut var isoleringen praktiskt taget obefintlig - i locket låg en mineralullsmatta som ständigt var genomblöt av kondensvatten, åtminstone sedan början av 70-talet hade locket varit så tungt att fjädrarna inte orkade hålla det uppe. Och resten av boxen var isolerad med någon slags uretanskum som hade krympt ihop till 1/4 av den ursprungliga tjockleken och lämnat en fri luftspalt, som längst ner i botten förmodligen oftast var fylld med vatten eller is.
Andra effektsiffror som kan nämnas är ett 2/3-högt frysskåp, Cylinda, 1972 , som drog 75 W i medeleffekt när det var 30 år gammalt. Halvhögt frysskåp, Philips, ca 1991, det drog 58 W vid en mätning när det var 10 år gammalt. Liten frysbox (60 x 60 cm), okänt märke, ca 1995, 35 W medeleffekt när den var i stort sett ny. Den sista var den enda jag har mätt på som har "modernt" kylmedium, alltså R134. Övriga var R12-maskiner.
När man gör effektmätningar på kyl och frys så bör man komma ihåg att kompressormotorn oftast har dålig effektfaktor (stor fasförskjutning mellan ström och spänning). Billiga energimätare som inte tar hänsyn till fasförskjutningen visar en mycket högre effekt/energiförbrukning än den verkliga när man mäter på ett sådant objekt.
-
Ett av syskonen är elektriker med behörighet och jag själv jobbat med elektronik konstruktion och design i snart 35 år i eget bolag.
Vi har mätt rätt och vad det nu är gör fel på frysar som är slut/gamla/drar mycket ström bryr jag mig inte så mycket om, den åker ut.
Den kanske duger till någon förvaring utan elanslutning.
Vi ser till totala strömförbrukning och det är den som skall ner. Ut ned A--- frysar.
-
Varför har du sju frysar? Bunkrar du älgkött? Jag har ingen frys. Jag förstår inte vad man ska ha i den förutom glass och vodka.
-
Sedan har de gamla 400 liters långt till nya A+ och t ex A++ som har 339 resp 211 kWh/år specade. Data från Electrolux.
-
Varför har du sju frysar? Bunkrar du älgkött? Jag har ingen frys. Jag förstår inte vad man ska ha i den förutom glass och vodka.
De fanns här från början och jag är en ekorre som fyller på sommar höst och har hela vinter/vår till nästa säsong. Men vi minskar ner, till 6 mindre frysar med bättre strömförbrukning. Jag är jägare och vi har Gotlandsfår, köttlådor och korv till legal försäljning.
Det finns bär, svamp och fläder saft till nästa år. Det tar plats till slut och jag jagar dov och gris och har mat som hamnar i frysen. Köttbullar, korvar, viltburgare, stekar och ribs tar plats.
I år har vi höns och gäss som hamnar i frysarna.
Pajer och bakverk också. Frysta grönsaker. En del som fungerar hamnar i jordkällaren men det är enklare att använda frysen.
Jag har säkert glömt något. På sommaren glass 😀 så klart!
-
Den gamla frysen höll i 35 år iaf, får se hur länge en ny frys håller och vad kostnaderna blir om man måste köpa nytt oftare, eller om de blir ineffektiva snabbare.
-
För 35 år sedan kostade strömmen 10 öre kWh. Vem brydde sig?
-
För 35 år sedan kostade strömmen 10 öre kWh. Vem brydde sig?
Det motsvarar alltså drygt 30 öre/kWh i dagens penningvärde.
-
Ok, tack för svar. Jag ber om ursäkt för OT. Jag tycker inte det är intressant med strömförbrukningen, men det är intressant att höra att vissa har 7 frysar. Jag tror det hänger ihop med vår kultur. Mina föräldrar hade ett tag 2 frysar, medans de familjer jag jobbade för i USA inte hade någon frys alls förutom ett frysfack under kylskåpet för glass. Skulle vara roligt att läsa mer om frys-kulturen i Sverige. Kanske beror på att svenska electrolux uppfann den första frysen eller dyl.
-
Beträffande fryskultur så får jag, när jag läser tidskrifter från 50-talet, känslan av att då när djupfrysning av mat var nytt i Sverige så ansågs det vara ett nyligen importerat amerikanskt påfund. Här var det ju i slutet av 50-talet som "alla" större hushåll skaffade sig frysbox, lite tidigare förekom en del samfällighetsanläggningar för t ex en hel by där varje delägare var berättigad till ett frysfack.
I tidiga svensktillverkade frysboxar var kompressorn och andra vitala delar i kylmaskineriet nästan uteslutande tillverkade i USA eller Canada. En bit in på 60-talet började även europeiska leverantörer (t ex Danfoss) dyka upp.
Den frysbox från 1958 som jag nämnde tidigare i tråden, stod hos mina morföräldrar. Farföräldrarna skaffade vad jag vet aldrig någon frys. Beträffande de två hus jag växte upp i så var det första, radhus byggt 1964, försett med kombinerat kyl- och frysskåp från början. Det andra, villa (typhus) byggd 1963, hade från början bara ett fullhögt kylskåp med frysfack, och mina föräldrar skaffade frysskåp ett par år efter inflyttningen.
-
Förresten dagens frysar har R600a (Isobutan).
-
En del märken åtminstone, men R134 används fortfarande. Kanske mest i lågprismodeller.
-
Apropå hur många frysar man har. Vi har tre frysar. Ett "halvt" frysskåp i köket, en liten frysbox bredvid tvättstugan och en stor frysbox i källaren som man måste gå ut för att komma till. I den stora har vi lammkött framförallt till försäljning men, även eget precis efter slakten. I den andra boxen har vi lammkött för eget bruk men, även annat kött just nu rådjur och vildsvin som vi bytt oss till mot lammkött. I frysen i köket har vi bröd, kött och annat som ska ätas snart, frukt, bär, frusna kryddor och lite annat. Snart ska vi göra om köket och då ska vi ha ett helt frysskåp där. Då får nog den lilla frysboxen flytta ut till källaren som man måste gå ut för att komma till.
-
Gäller att tänka utanför frysboxen. Skaffa en tork och avveckla 2-3 frysboxar.
-
Jag vill också veta hur mycket el den gamla frysen drog.
-
Vi har tork till svamp, frukt, bär, kryddor och lite grönsaker och har därför mest kött i frysarna. Tanken med vår tredje frysbox är egentligen att den ska tömmas och stängas av under året fast det har vi inte lyckats med under de två senaste åren. ::)
-
Antalet hushåll (individer) bestämmer ofta både storlek och antal på t ex frysar. Min jakt tar minst 400 liter lätt t ex och verksamheten en hel frys. Båda husen har en frys (inräknat i de 6). Skall man ha ordning frysarna kan man inte bara trycka ner allt.
Hoppas att vakuum packningen gör allt lite mera kompakt och att det till slut går att dra ner till 5.
Då är det bara 3 externa frysar. En liten upplysning för de som tror att det står 7 frysar på rad någonstans.
Räknar med att spara 750 SEK om året med det nya. På 10 år är det betalt. De gamla skulle säkert kosta 3.000 att felsöka/reparera/fixa köldmedium etc och för det priset får man nästan en ny frys. Den jag köpte kostar 3.770 SEK. Nu slipper vi reparationskostnaden.
Men dyrast av allt är maten som till viss del är gratis här. Till detta kommer lite omkostnader typ extra frysar men låååångt ifrån vad all den goda mat vi äter skulle kosta om vi köpte den i butik.
En hjort kan vara värd lika mycket som en frys i SEK. Se till alla kostnader och den ekonomiska nyttan också.
-
De får ju inte direkt bra omdömen från sina kunder. Där handlar man inte helt enkelt.
[url]https://se.trustpilot.com/review/www.tretti.se[/url] ([url]https://se.trustpilot.com/review/www.tretti.se[/url])
http://www.pricerunner.se/ri/14698/Tretti?categoryId=15&productId=2978470#tab-fragment-retailer-reviews (http://www.pricerunner.se/ri/14698/Tretti?categoryId=15&productId=2978470#tab-fragment-retailer-reviews)
Tretti.se får riktigt höga betyg.
-
Det motsvarar alltså drygt 30 öre/kWh i dagens penningvärde.
Studerade min elräkning inför att avtalsperioden går ut. (följande siffror fritt ur minnet.)
38öre/kWh verkar ju inte så farligt. Plus energiskatt. Plus nätöverföringsavgift. Plus moms. 1,20kr/kWh blev den rörliga kostnaden. Plus fast årsavgift.
Elsnåla apparater lönar sig.
-
Antalet hushåll (individer) bestämmer ofta både storlek och antal på t ex frysar. Min jakt tar minst 400 liter lätt t ex och verksamheten en hel frys. Båda husen har en frys (inräknat i de 6). Skall man ha ordning frysarna kan man inte bara trycka ner allt.
Hoppas att vakuum packningen gör allt lite mera kompakt och att det till slut går att dra ner till 5.
Då är det bara 3 externa frysar. En liten upplysning för de som tror att det står 7 frysar på rad någonstans.
Räknar med att spara 750 SEK om året med det nya. På 10 år är det betalt. De gamla skulle säkert kosta 3.000 att felsöka/reparera/fixa köldmedium etc och för det priset får man nästan en ny frys. Den jag köpte kostar 3.770 SEK. Nu slipper vi reparationskostnaden.
Men dyrast av allt är maten som till viss del är gratis här. Till detta kommer lite omkostnader typ extra frysar men låååångt ifrån vad all den goda mat vi äter skulle kosta om vi köpte den i butik.
En hjort kan vara värd lika mycket som en frys i SEK. Se till alla kostnader och den ekonomiska nyttan också.
Vi är två individer och har ingen frys. Därför behöver vi inte tänka att vi behöver köpa saker från butik för att motivera att ha en. :)
/Jan
-
Har en kombinerad frys/kyl som duger jättebra för matrester och dylikt. Har haft den avskruvad i någon månad i våras för att vi inte hade något i den med.
Har två gamla frysar som står i ett uthus, som vi hade igång förra hösten då vi slaktade får.
Har svårt för resonemanget att nyköp skulle vara en besparing.
Ekonomiskt sett, så måste det vara en fruktansvärt ineffektiv frys, för att man ska ha igen pengarna.
Miljömässigt sett, så tror jag produktionen av en ny frys vida överskuggar alla besparingar på miljön man gör, med lägre elförbrukning.
Känner igen tänket på fordonsfronten med.
Många som köper nya bilar och ser ned på mina "gamla" skodor.
Det är klart, har man 6 frysar igång året om, då spelar förbrukningen mer roll.
Likaså om man kör 5000mil om år, istället för 500.
-
Har en kombinerad frys/kyl som duger jättebra för matrester och dylikt. Har haft den avskruvad i någon månad i våras för att vi inte hade något i den med.
Har två gamla frysar som står i ett uthus, som vi hade igång förra hösten då vi slaktade får.
Har svårt för resonemanget att nyköp skulle vara en besparing.
Ekonomiskt sett, så måste det vara en fruktansvärt ineffektiv frys, för att man ska ha igen pengarna.
Miljömässigt sett, så tror jag produktionen av en ny frys vida överskuggar alla besparingar på miljön man gör, med lägre elförbrukning.
Känner igen tänket på fordonsfronten med.
Många som köper nya bilar och ser ned på mina "gamla" skodor.
Det är klart, har man 6 frysar igång året om, då spelar förbrukningen mer roll.
Likaså om man kör 5000mil om år, istället för 500.
xxx -Otrevlig ton (:)
Om den gamla frysen drar upp till 1000 kWh på ett år och en ny 400 kWh och en A++ 211 kWH så betalar sig frysen på drygt 5-8 år med DAGENS elpris. I vinter kommer elpriset att öka och just nu är elpriset lite lågt och det kommer att ändras.
Frysarna var stora förr men hade lite utrymme i förhållande till sin storlek. Det beror på isolermaterialet i gamla frysar.
Den nya på 400 liter är bara 132 bred och en halv meter kortare än den gamla och har lika stor kapacitet. Funktioner för infrysning och avfrostning.
Jag är övertygad om att många är omedvetna om hur ineffektiv en gammal frys med gammalt köldmedium, isolering, läckage och avsaknad av elektronisk funktion är.
Vår var gammal och trött och pauserna med kompressorn var korta dvs den tid en normal kompressor jobbar. Kompressorn gick för ofta och den drog betydligt mera än den skulle göra. Men den fungerade som frys även om den krånglade när det var riktigt kallt där den står.
-
Om den gamla frysen drar upp till 1000 kWh på ett år och en ny 400 kWh och en A++ 211 kWH så betalar sig frysen på drygt 5-8 år med DAGENS elpris. I vinter kommer elpriset att öka och just nu är elpriset lite lågt och det kommer att ändras.
Frysarna var stora förr men hade lite utrymme i förhållande till sin storlek. Det beror på isolermaterialet i gamla frysar.
Den nya på 400 liter är bara 132 bred och en halv meter kortare än den gamla och har lika stor kapacitet. Funktioner för infrysning och avfrostning.
xxx -Otrevlig ton (:)
Jag tror inte du får nått medhåll för den typen av kalkyl på detta forum. Som krikav påpekar då kan du ju köpa ny bil med samma resonemang också. Ställa upp en kalkyl för när du har tillbaka den i bränsleförbrukning etc på 10-20 år. Gör vi alla så behöver det byggas väldigt många nya frysar och bilar och då har vi snart ingen planet kvar.
-
Ett av syskonen är elektriker med behörighet och jag själv jobbat med elektronik konstruktion och design i snart 35 år i eget bolag.
Vi har mätt rätt och vad det nu är gör fel på frysar som är slut/gamla/drar mycket ström bryr jag mig inte så mycket om, den åker ut.
Som entusiast inom att spara på elen gillar jag dina initiativ.
Har en fråga, på hur lång tid har du mätt förbrukningen på dina gamla frysar?
För att få ett bra förbrukningsestimat bör man mäta över längre period, exempelvis över ett helår. Då får man med säsongsvariationerna. Många har inte frysboxar i jämnt tempererade utrymmen vilket gör att de får jobba hårdare på sommaren och mindre på vintern. Nu är det ju sommar och har du mätt över ett par dygn nu är det kanske betydligt högre siffra än ett årsmedel.
Sen undrar jag om man inte kunde få ner förbrukningen ytterligare genom att superisolera boxen. Tänker typ extra 150 mm stenull runt boxen och ovanpå. Undrar om det hade gjort mycket? Många har vi ju nån gammal isoleringsbal liggandes sedan renovering eller liknande, så kostnaden för isoleringen är ofta ringa..
-
Måttot är att spara ström och därmed slantar på sikt. Vi har gjort om massor och fått ner energiförbrukningen totalt sett så att det lönar sig, anser att det är det mest miljömässiga.
Alla apparater som står på 24h om dygnet drar ström och det är de förbrukarna som står för en stor andel av den sk "hushållselen".
Nu driver vi en verksamhet (eg flera) och alla har olika behov även om en del inte förstår det av inläggen. Vi måste ha en fungerande kapacitet och det är totalen allt som har räknats och mätt.
De stora förbrukarna drar mest när det är högst omgivningstemperstur dvs på den varma årshalvan. Går kompressorn nästan hela tiden så fattar väl alla att det är något fel. Att reparera en gammal frys är inte meningsfullt av kostnadsskäl om det är kompressor och köldmedium som behöver fixas.
Jag mätte under en 14 dagars period i höstas och en vecka nu. Man kan inte mäta årsvis om man skall mäta på flera förbrukare. Men man får en ganska bra bild av vilka som drar mer och vilka som drar mindre.
Men problemet här är utöver rabiata konsumtionsinlägg att man inte köper att en 25 år gammal frys kostar att reparera och att den drar mer än dubbelt så mycket som en ny energisnål. Den tar dessutom mindre plats och låter mindre.
-
Sen undrar jag om man inte kunde få ner förbrukningen ytterligare genom att superisolera boxen. Tänker typ extra 150 mm stenull runt boxen och ovanpå. Undrar om det hade gjort mycket? Många har vi ju nån gammal isoleringsbal liggandes sedan renovering eller liknande, så kostnaden för isoleringen är ofta ringa..
Nej, det är inte så lämpligt. Många gamla frysboxar har ju kondensorn, som ska avge värme, omedelbart innanför ytterplåten, och om man isolerar mera omkring den så fungerar kylprocessen bara sämre. Boxen trivs bäst med att ha fri luftväxling på alla sidor, man bör alltså inte ställa den tätt mot väggen eller trava upp saker mot den utan lämna några cm fritt på alla håll. Det som kan löna sig är att se till att gummitätningen runt locket är hel och ligger an hela vägen. Man kan också isolera ovanpå locket t ex med en frigolitskiva. Håll rent runt kompressorn och eventuell fristående kondensor - genom att t ex dammsuga eller blåsa med tryckluft.
-
Om jag nu läser dina tidigare inlägg rätt Torbjörn så verkar det inte som gamla frysar drar så mycket mera ström. Bara isoleringen som blivit dålig. Detta borde väl gå att åtgärda genom att stanna och torka ut frysen, sen ersätta isoleringen med ny (ev. polyuretanskum?), Kanske svårare än det låter?
Jag kommer också ihåg att jag läst att gamla frysboxar kan stå i kalla vintertemperaturer utan att ta skada, men inte modernare, stämmer det och av vilken orsak?
-
xxx -Otrevlig ton (:)
Ett trick man kan göra, om man har en frys som kompressorn går hela tiden på, (troligen termostat som är kaputt).
Är att sätta en vanlig timer på stickproppskontakten,
15min av, 15 min på, dygnet runt.
På så vis räddade jag en av våra frysboxar, utan att ha behövt bemöda mig om att laga den, eller köpa en ny.
Nära nog halverade elförbrukningen på den frysen med den metoden.
Känns väldigt orättvist att jämföra en svingammal trasig frys som man inte gör något med, med en ny.
Superenkla lösningar, t.ex en timer och lite tätningslist bör vara vad du jämför med. INTE med nollalternativet.
-
Jag kan lixom inte ha en gammal frys med kass termostat eller skenande kompressor insvept i en massa skit och tidsstyrd med timer med vilken Temp det nu blir och visa upp för tanterna som besöker livsmedelsföretag i kommunen.
Lokalen är numera nymålad och det finns lister. Tidigare var det bara masonit på väggarna. En åtgärdslista och egenkontroll. Allt fixat!
Lite skillnad på att vara företagare och Åsa-Nisse.
Jag slapp köpa timer också, sedär ... sparade en hundring till!! Slapp konsumera en helt onödig timer!!
-
Studerade min elräkning inför att avtalsperioden går ut. (följande siffror fritt ur minnet.)
38öre/kWh verkar ju inte så farligt. Plus energiskatt. Plus nätöverföringsavgift. Plus moms. 1,20kr/kWh blev den rörliga kostnaden. Plus fast årsavgift.
Elsnåla apparater lönar sig.
Helt klart är det bra att spara på strömmen, men det var det även 1980. Jag har för mig att elpriset låg strax under 30 öre då ( inte 10 öre ) och en industrilön låg under 4000 i månaden. 120 öre idag och en industrilön ligger väl knappast under 20 000, medan behovet att frysa in borde vara det samma ungefär, så skulle jag säga att elpriset slog hårdare för den som ville driva en frys för 35 år sedan.
-
Jag kan lixom inte ha en gammal frys med kass termostat eller skenande kompressor insvept i en massa skit och tidsstyrd med timer med vilken Temp det nu blir och visa upp för tanterna som besöker livsmedelsföretag i kommunen.
Lokalen är numera nymålad och det finns lister. Tidigare var det bara masonit på väggarna. En åtgärdslista och egenkontroll. Allt fixat!
Lite skillnad på att vara företagare och Åsa-Nisse.
Jag slapp köpa timer också, sedär ... sparade en hundring till!! Slapp konsumera en helt onödig timer!!
Ja men det är väl ändå inte det de handlar om, initialt i tråden skrev du att det handlade om en jämnförelse i energiåtgång mellan ny och gammal frys, och du hade slängt ut den gamla för den nya drog mindre ström.
Visst kan man bli lurad att tro att det är ett smart miljöval eftersom den drar mindre energi. Men då glömmer du att det behöver byggas en ny frys. Hade du fortsatt köra den gamla så hade det inte behövts.
Ska vi överleva på den här planeten måste vi sluta bygga nya saker och konsumera dem. Allt vi redan byggt måste ses som en resurs och användas så länge det går. Det rimmar illa i tiden då det är så billigt att köpa nytt - och visst de flesta tänker inte så. Men du är gammal nog att minnas en tid då man reparerade sina prylar istället för att köpa nytt, så du vet att det fungerar.
Jag tappar hakan åt hur du börjar den här tråden:
"KOLLA GRABBAR!" Ny värsting frys, hemkörd å klar. Billigt billigt 10% rabbat! De ni!
Det är inte något fint, det är något fult. Du vet vad det kallas.
Visst kan du nu i efterhand börja snacka om att termostaten var paj och bla bla men det är ju i sådana fall info du lagt till nu efteråt för att hjälpa ditt argument. Var frysen trasig är det ju en annan sak naturligtvis, men det var den ju inte enl dina första inlägg.
Har hört att 2016 års modeller ska vara ännu energisnålare, du kanske kan tjäna på att uppgradera igen då.
Det är uppenbart att du tänker att du spar pengar här, och de gör du - kanske, på ett par år. Men miljön spar du definitivt inte på.
Och återigen, argumentet att nått är energisnålare och därför ka det bytas ut håller inte, det kan isf appliceras på allt, vitvaror, bilar, kläder, bostäder. Det har blivit ett argument som konsumtionssamhället använder för att lura dig att det är grönt att vara materialist.
mvh
-
Verkar vara många miljöpartister som kör runt i gamla bilar utan katalysator i tråden :-X
-
Verkar vara många miljöpartister som kör runt i gamla bilar utan katalysator i tråden :-X
En ottomotorförsedd äldre bil utan katalysator som körs på CO2-neutralt bränsle och där motor, bränsle- och tändsystem hålls i perfekt skick är definitivt att föredra framför t ex en halvgammal diesel som i bästa fall har en oxidationskatalysator som tar hand om en liten del av NOx-utsläppen eller en bensinbil med katalysator som är i tvivelaktigt skick och varje år nätt och jämnt klarar avgaskraven vid besiktning.
Den enda bil utan kat som jag äger, har vid det här laget stått avställd i 9 år.
-
Verkar vara många miljöpartister som kör runt i gamla bilar utan katalysator i tråden :-X
Jag skulle vilja utöka "utan" att omfatta betydligt mera! Det luktar kalhygge.
-
...och luktar dubbelmoral! De personer som i högt tonläge kritiserar Gilbert för att han köpt en ny frys till sitt livsmedelsföretag, sitter förstås samtliga och skriver på en dator eller telefon tillverkade någon gång kring 1980, "eftersom det går åt för mycket energi att tillverka en ny" o:) .
-
Tråden handlar om att spara ström inför kommande elräkningar, inte vänstervridna rabiata konsumtionsaspekter.
Lovar visa läckra bilder på frysarna när de anländer om 2-3 dagar.
Ett litet äldre frysskåp drog nästan lika mycket som en ny frysbox. Då inser man att frysboxen är effektiv.
-
Ett litet äldre frysskåp drog nästan lika mycket som en ny frysbox. Då inser man att frysboxen är effektiv.
Kan du ange några bestämda siffror? Lämpligen som medeleffekt under några dagars mätning.
-
Om jag nu läser dina tidigare inlägg rätt Torbjörn så verkar det inte som gamla frysar drar så mycket mera ström. Bara isoleringen som blivit dålig. Detta borde väl gå att åtgärda genom att stanna och torka ut frysen, sen ersätta isoleringen med ny (ev. polyuretanskum?), Kanske svårare än det låter?
Jag kommer också ihåg att jag läst att gamla frysboxar kan stå i kalla vintertemperaturer utan att ta skada, men inte modernare, stämmer det och av vilken orsak?
Det är inte bara att isoleringen blir dålig med tiden, det finns faktiskt saker som har förbättrats också.
Dels har isoleringen ofta blivit tjockare, i synnerhet på de sidor av boxen där kondensorn finns innanför ytterplåten.
Dels verkar det som om kylmaskineriet ofta är betydligt effektivare på boxar med R134 som kylmedium (dvs tillverkade ca 1993 och senare) än på äldre typer med R12. Det står alltid på typskylten vad det är för kylmedium i boxen. Ännu bättre har det blivit på dyrare modeller under de allra senaste åren med varvtalsreglerad kompressor som kan gå på lågt varvtal med mycket god verkningsgrad istället för att slå till och från. Tyvärr tycks en del av de lösningarna inte ha varit särskilt driftsäkra, men det kanske var frågan om barnsjukdomar hos ny teknik som är övervunna idag.
Och, inte minst, är det numera sällsynt med sådana energislukande lösningar som t ex att ha ett elektriskt värmeelement runt luckans kant för att inte tätningslisten ska frysa fast. Det var inte helt ovanligt på 70-talet. Jag hade en gång i tiden ett kombinerat kyl- och frysskåp (Electrolux, tillverkat ca 1974) som visade sig dra 40 W från elnätet även då båda kompressorerna stod stilla. Och det var ständigt varmt runt frysdörrens kant.
-
...Tittar man på miljöaspekten så är ju en upplysning om typ att nytillverkning kan vara mer skadligt inte helt fel...Tittar man på sin egen situation om man spättat ut det gamla aset på grund av tyngden i dom gamla frysarna så är man ju inte så pigg på att ersätta den med en likadan :D ...som står på original järnmedar...Få tag i rätt tätningslister är inte heller så lätt, ofta är väl locket spräckt enligt typ resväskemetoden att stå och stampa på locket så det går att stänga till var pris. Har man en frys som bara är ca 10-20 år gammal så är det nog inte så lätt att tjäna in den på elräkningen...När det gäller reparationer var det väl billigare förr...trenden sen många år är ju att liksom byta ut hela kitt i stället för att bara fixa det som är sönder. När det gäller hållbarhet och energiförbrukning så är det ju upp till politikerna att sätta mål för industrin...Nu när politikerna snackar miljö så får man känslan av att dom med lägst inkomst drabbas värst...Det som tillverkats låter man verka ut, inte lägga massa konstiga avgifter på det för att subventionera rika eller industrin med nyförsäljning....
-
Så här skriver Naturskyddsföreningen:
Har du ett skåp från 90-talet så är det en rejäl miljöbov
som står och går 24 timmar om dygnet. I många fall är det
bästa för miljön att konsumera så lite som möjligt, att återanvända
och köpa begagnat men i det här fallet där utvecklingen
har gått så snabbt stämmer inte detta. Byter du ut ditt
gamla 90-tals skåp mot ett kvalitetsskåp av A+++ modell
har du tjänat in miljöpåverkan för att producera skåpet på
bara 2-3 år.
Då energieffektiviteten har sett en sådan snabb utveckling
bör faktiskt de flesta äldre kylskåp idag bytas ut och
flertalet frysskåp bör bytas ut mot en A+++ modell.
Förutsatt att de äldre modellerna tas om hand på ett miljö-
riktigt sätt.
Kylskåpsmodeller äldre än 2005 (7 år) bör av miljöskäl bytas
mot de effektivaste modellerna på marknaden.
För frysskåp har utvecklingen i energieffektivitet gått
ännu snabbare. Här bör du byta ut till en A+++ modell om
du har ett frysskåp av standardmodell, A och A+ modeller.
Har du en A++ modell av frysskåp bör du byta ut den efter
5 års användning.
Då standardmodellerna för frysskåp ligger så långt efter
A+++ modellerna i energieffektivitet så blir rekommendationen
att aldrig köpa ett frysskåp av standardmodell.
http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/nytt-rad-byt-kyl-och-frys-om-de-ar-aldre-sju-ar (http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/nytt-rad-byt-kyl-och-frys-om-de-ar-aldre-sju-ar)
http://mb.cision.com/Public/514/9434267/a1f2acb61a89ab4f.pdf (http://mb.cision.com/Public/514/9434267/a1f2acb61a89ab4f.pdf)
-
Dock, Naturskyddsföreningen skriver också...
Detta resultat måste ses som en grov uppskattning då det
vilar på flera osäkra parametrar.
1. Den förväntade livslängden för ett modernt kylskåp är
under debatt. Många anser att moderna kylskåp med
mycket elektronik har en lägre livslängd. Produktens
livslängd påverkar rekommendationerna något.
2. Rekommendationerna bygger på förutsättningen att
A+++ modellerna håller vad de lovar och att de inte
tappar i energieffektivitet under sin livstid. Om så är
fallet återstår att se. Detta påverkar också rekommendationerna
något.
3. Konsumentens energikälla påverkar rekommendationerna
väldigt mycket. Ju större miljöpåverkan energikällan
har desto mer slår energibesparningar med nya
modeller igenom. Om konsumenten till exempel använder
förnyelsebara energikällor är rekommendationerna
helt annorlunda.
4. Rapporten har använt en relativ hög återvinningsgrad
på kasserade kyl och frys i Sverige. Det bygger på insamlade
uppgifter men dess exakthet är svår att säkställa
d.v.s. hur vanligt det är att produkter inte
samlas in på ett miljömässigt korrekt sätt.
För vår del så har vi inte möjlighet att ha frys i uppvärmd byggnad, så vi har därför valt en frysbox i A++ modell som klarar av lite tuffare minusgrader. Vilket A+++ frysboxarna inte gör.
Känner också till att studenter vid Linköpings universitet tittat på data från tillverkarna av vakumpanelsisolering och sett att isoleringsförmågan avtar kraftigt efter några år. Å andra sidan så är vakumpanelsisolering, även när den är som sämst, bättre än polyuretanskum (i samma tjocklek) - och den intjänade miljöeffekten går ju förhållandevis snabbt enligt Naturskyddsföreningen.
-
Energimyndigheten har samma rekommendationer efter SP tester. Men det hjälper inte på alternativ.nu för här gäller Jantelagen.
-
:D...Det här var lurigt...Jämför man i dagens läge två skåp ett A+++ och ett A+ skiljer det ca tre tusenkronor i pris mellan dom , skillnaden i förbrukning år ca 150kw ca 150kr enkelt räknat. på tio år har man då sparat 1500kr mot A+ skåpet ,men samtidigt är A+++ 3000kr dyrare så fortfarande en förlust med 1500kr ;D ... Kul att veta vad ett 90-talsskåp drog i ström eller ett i början på tvåtusentalet så är det ju möjlighet att kolla siffrorna....Hmmm...En sak man inte tänker på är ju att det faktiskt kostar att bli av med den gamla frysen är väl knappast någon som vill ha ett gammalt as i blickfånget ,ser ju hmmm ut :o . dessutom läcker den kanske onyttigheter... Har man en bit till tippen + släphyra kan det lätt bli en femhundring...Och då försvann en del av eventuell besparing, kanske flera års besparingstankar :D ...Så känsligt kan det vara...
-
Jag kommer också ihåg att jag läst att gamla frysboxar kan stå i kalla vintertemperaturer utan att ta skada, men inte modernare, stämmer det och av vilken orsak?
Jag glömde att svara på den andra frågan i inlägget förut.
Det är i praktiken ingen skillnad på äldre och nyare frysboxar när det gäller deras funktion i kyla, skillnaden är bara att produktstandarder och krav för CE-märkning numera kräver att tillverkaren ska ange ett tillåtet temperaturområde, det behövdes inte förr.
Det problem som kan inträffa är när det är så kallt ute att kompressorn får mycket korta drifttider och långa stilleståndsperioder, så den är helt utkyld innan den ska starta igen. Dels finns det en risk för s k vätskeslag för att det har samlat sig kylmedium i flytande form i kompressorn, och dels kan den ha svårt att komma igång när den är kall och oljan trögflytande. Kompressorer med startkondensator brukar vara lättare att "kallstarta" än de som saknar sådan. Det är också viktigt för att den ska ha chans att orka igång, att den matas från ett starkt elnät med låg impedans så att inte nätspänningen sjunker för mycket i startögonblicket. Det är t ex inte lyckat att ha en frysbox i ett uthus som matas via en lång och klen kabel från boningshuset eller kanske ännu värre via flera tiotal meter tunna skarvsladdar.
I luftvärmepumpar med kompressor i utomhusdelen brukar man lösa detta med ett litet värmeelement under kompressorn och en termostat som slår till det då utetemperaturen är lägre än ca +4 grader.
Ett annat problem är startreläer med s k PTC-motstånd som i många år har använts framför allt på kylkompressorer av märke Danfoss. De har en förmåga att ta eld om de har utsatts för fukt och kyla länge, och har orsakat många bränder. För 10-15 år sedan byttes de eldfängda reläerna ut kostnadsfritt, åtminstone i Sverige, jag vet inte om samma erbjudande har funnits även i andra länder eller om det fortfarande går att utnyttja. Det är i varje fall i kylar och frysar tillverkade under hela 80- och 90-talet, kanske även en del av 70-talet som det finns ett potentiellt problem.
Om man har en frysbox som man är misstänksam mot, så är ett tillräckligt brandskydd att se till att hålla rent och dammfritt runt kompressorn samt att se till att golvet och väggen bakom boxen är klädda med brandsäkert material (t ex gipsskiva).
-
Jag kan lixom inte ha en gammal frys med kass termostat eller skenande kompressor
Hade nån av dina gamla frysar trasig kompressor eller termostat?
-
Varför visar ni inte upp era isdösar i denna tråden istället? (Handupptagen is med hästtransport skall det vara, annars gills det inte).
-
Tråden för min del är avslutad, det känns inte meningsfullt att dra den vidare.
-
Så här skriver Naturskyddsföreningen:
Har du ett skåp från 90-talet så är det en rejäl miljöbov
som står och går 24 timmar om dygnet. ...
[url]http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/nytt-rad-byt-kyl-och-frys-om-de-ar-aldre-sju-ar[/url] ([url]http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/nytt-rad-byt-kyl-och-frys-om-de-ar-aldre-sju-ar[/url])
[url]http://mb.cision.com/Public/514/9434267/a1f2acb61a89ab4f.pdf[/url] ([url]http://mb.cision.com/Public/514/9434267/a1f2acb61a89ab4f.pdf[/url])
Jag köpte en Whirlpool frysbox 1999. Ingen ville ha den och jag blev avrådd av handlaren eftersom han inte förstod vitsen och den rymde mindre pga den tjocka isoleringen, en av de första sk superisolerade boxarna. Egentligen kostade den en tusenlapp mer är de vanliga men eftersom ingen köpte den fick jag den för samma pris som en vanlig.
Den är alltså 90-tal men fungerar utmärkt fortfarande och framförallt går den väldigt sällan, långt ifrån den generalisering som Naturskyddsföreningen gör. Den ska klara minst 48 timmar strömlöst utan att maten tinar. Jag kan inte tänka mig att en ny motsvarande är speciellt mycket effektivare och den kan omöjligen vara så mycket sämre att det motiverar ett byte ur energisynpunkt.
-
:D...Att alla 90-talsfrysar går dygnet runt är väl inte riktigt sant :D ...Kan ju mycket väl finnas ett knippe kusiner i frysbranschen där ,eller mycket troligt ;D . Lite magkänsla och sunt förnuft gäller nog...
-
De frysar jag har stött på som har varit i så dåligt skick (antingen isolerings- eller maskinmässigt) att kompressorn måste gå nästan oavbrutet, har varit mer än 35 år gamla.
Sen är det klart att bland starkt prispressade, masstillverkade produkter som det här är frågan om, så får man alltid räkna med ett eller annat "måndagsexemplar" som får mycket kortare livslängd än vad som är representativt för typen.
Om man går tillbaks och tittar i konsumenttidskrifter från 70-talet så klagas det mycket där på vitvaror som knappt höll garantitiden ut, osv osv, men faktum är att det bara var på sin höjd 5 procent av alla tillverkade exemplar som höll så dåligt, resten klarade sig åtminstone maskinellt gott och väl 30 år innan de började visa ålderskrämpor.
-
Jag köpte en Whirlpool frysbox 1999. Ingen ville ha den och jag blev avrådd av handlaren eftersom han inte förstod vitsen och den rymde mindre pga den tjocka isoleringen, en av de första sk superisolerade boxarna. Egentligen kostade den en tusenlapp mer är de vanliga men eftersom ingen köpte den fick jag den för samma pris som en vanlig.
Den är alltså 90-tal men fungerar utmärkt fortfarande och framförallt går den väldigt sällan, långt ifrån den generalisering som Naturskyddsföreningen gör. Den ska klara minst 48 timmar strömlöst utan att maten tinar. Jag kan inte tänka mig att en ny motsvarande är speciellt mycket effektivare och den kan omöjligen vara så mycket sämre att det motiverar ett byte ur energisynpunkt.
Naturskyddsföreningen har ju tyvärr inte räknat på frysboxar, som ju är bättre konstruerade för att hålla kyla än skåpen, så man får räkna/uppskatta själv.
OM man antar att energiåtgången för återvinningen och nyproduktionen av frysskåp är motsvarande för frysboxar (förmodligen ett rimligt antagande).
Då kan man räkna baklänges genom att använda sig av rapporten och tillverkarnas data för frysskåp och sen räkna om detta för frysboxar. (Dock är det fortfarande oklart vilken systemgräns Naturskyddsföreningen använder för sin livscykelanalys, och jag har ju bara räknat på några specifika skåp så beräkningen blir ungefärlig och en uppskattning, men ändock...)
För en A++ frysbox tar det då ca 16 år innan det blivit en energivinst att byta ut den till en A+++, och för en A+ box tar det ca 8 år.
Tittade på Cylindas frysboxar A++ 350 liter (234 kwh/år), respektive A+ boxen på 360 liter (318 kwh/år), samt LiebHerrs A+++ box på 331 liter (152 kwh/år). (kompenserade för volymskillnaden)
Naturskyddsföreningens inställning verkar vara att frysskåp som har en energiåterbetalningstid på knappt 4 år, bör bytas direkt (förmodligen iom att livslängden på det nya skåpet vida överstiger detta). Ett A++ frysskåp har en energiåterbetalningstid på 9,5 år och bör bytas efter 5 års användning (för efter ytterligare fyra år har man tjänat in energivinsten) enligt deras rekommendation. Utifrån detta resonemang, bör man byta en A+ frysbox (enl. ovan) efter 4 år till en A+++. Dvs. köper man en A+ box idag bör man byta den INOM fyra år till A+++ för man gör då en energivinst totalt sett! (Deras utgångspunkt var 2012, så varför köpa en A+ box?!)
Jag vet ju inte hur mycket ditt 90-tals skåp drar, jämfört med en A+ och A++ box. Men vid strömavbrott håller A+ boxen i 36 timmar och A++ boxen i 67 timmar. A+++ boxen håller i 77 timmar. Sen har ju kompressorerna förmodligen också blivit bättre. Kanske är din box att jämföra med en A+ box? Det är möjligt att det skulle vara en energivinst om du då byter ut din box. Men med tanke på att det fortfarande är oklart hur effektiva de nya vakumpanelsisoleringarna är över tid, hade jag nog avvaktat lite. Men man kan ju alltid mäta för att få ett bättre beslutsunderlag.
Och om ekonomin begränsar, så avvaktar man kanske man har råd till en A+++ box istället för A++ box, när man väl byter... och det kanske blir det allra bästa (om man inte har råd med A+++ idag)?
-
Men om det då skiljer 166 kWh per år mellan A+ och A+++ så rör det sig om ca 200 kr per år vilket knappast kan motivera att slänga ut ett fungerande skåp och köpa ett nytt. Ofta så har man ju nytta av värmen från skåpet eftersom vi bor i ett kallt land och måste värma upp våra hus. Har man direktverkande el så är driften av kylboxen "gratis", medan den som eldar med ved kanske endast räknar hem 20 kr som energivinst. Men han kanske å andra sidan har skåpet ståendes i en kallare del av huset där det inte behöver gå så ofta.
Men när det är dags att byta skall man givetvis satsa på ett så snålt som möjligt i rimlig prisklass, så man kan undra varför det finns A+?
-
:D ...Läste lite om märksystemet...verkar som nytt är på gång...På ren latin så man inget förstår :D ,istället för år står det annum ...Kanske lika bra det...Så kan det gå med många kockar...blir en obegriplig soppa...Lägger in en länk om vitvaror...
http://www.radron.se/artiklar/Kop-ett-kylskap-med-sa-lite-elektroniskt-lullull-som-mojligt-/ (http://www.radron.se/artiklar/Kop-ett-kylskap-med-sa-lite-elektroniskt-lullull-som-mojligt-/)
-
Örnnäste: Väldigt utförlig svar, lyfter på hatten!
Jag ägnade lite tid åt att försöka hitta data, men det verkar svårt. De 48 timmarna är enbart något jag har i minnet men det brukar vara bra.
Modellen heter iaf AFG529 och sidor samt lock är 9cm tjocka. Instruktionsboken är tyvärr bara generell och innehåller inga data alls. Den är tryckt 1/6 1998. Hittar ingen data på nätet trots att min Google-Fu är rätt bra.
Med tanke på hur pass sällan den går (18C inomhus) så känner jag inget akut behov att byta men kommer antagligen att köpa den högst klassade när jag byter om inte priset är extremt. Liebherr är väl mycket bra kvalitet men också dyr men förbrukningen verkar ju vara väldigt låg, så både lång livslängd och billig drift betalar sig.
Gjorde en snabbkoll på Elgiganten men herregud så dåliga klassningar på de flesta boxar och en hel del med bara A! Tiden verkar ha stått still där, men Whiteaway hade betydligt mer. Tydligen får man räkna med runt 10000 för en A+++ LiebHerr, runt tre gånger så mycket som jag gav för AFG529, inte så kul. Elextrolux har A++ för halva priset jämfört med den tyska tillverkaren (är det väl?).
Egentligen borde jag kolla på boxen i någon butik. Den Whirlpool jag har nu har jag aldrig behövt stänga av för att avfrosta eftersom den räfflade, blanka aluminiuminsidan gör att man bara kan skrapa bort isen med en spatel och fiska upp isen från botten, tar bara runt 5 minuter. Mycket bra om boxen saknar automatisk avfrostning.
-
Trist att det inte finns data MultiMan, men det låter som du gjorde ett kap när du köpte boxen. Du har inte möjlighet att låna mätutrustning, det vore onekligen lite intressant...
Ekonomiskt tjänar man nog inte på att köpa de dyrare A+++ boxarna, även om man måste köpa nytt (jämfört med A++ boxarna), men miljösamvetet kanske får det att väga över ändå. Förmodligen kommer priset också att sjunka med tiden, och om elpriset stiger...
Lite beklämmande att det fortfarande säljs (och köps) så dåliga nya frysboxar. Skillnaden i pris mellan A+ och A++ är trots allt inte särskilt stor.
Sen blir ju A+++ boxarna än mer känsliga och ska inte stå i utrymmen under 10 plusgrader, så för vår del som bor så litet måste boxen bo i den oisolerade ladan - bästa valet blev då en stor A++. Ska bli intressant att mäta och se hur förbrukningen blir där ute över tid.
-
Har man väldigt rappiga vitvaror och familjen krymt...Köper mindre kyl och frys...Då kan man ju välja lägre klassning och få en slant över...
-
Ja, om man skall placera sina tillgängliga pengar på rätt ställe för att få ned sin elförbrukning, eller energi och resurskonsumtion, så lär inte att byta ut en halvgammal frys mot en ny vara rätt val.
Jag har två stora boxar, A+ båda två och inköpta kring 2002. Den ena en vanlig och den andra med automatisk avfrostning. Båda Whirlpool och ställda på -18 grader och de står i jordkällaren där det är ca 15 grader nu och det dyker till ca 3-5 grader i kallaste perioden. Letade reda på två energimätare och kopplade in dem idag vid middag. Jag har precis som torbjörn mätt andra av de frysar och någon kyl som passerat huset, men jag kommer inte ihåg några exakta siffror. Jordkällaren har jag mätt som enhet förut då min fru har gått på många av de här rapporterna om frysar som drar så mycket, så jag vet att det inte är någon större förbrukning, men jag har aldrig kollat skillnaden dem emellan.
-
...Hoppas dina mätare mäter rätt eller kanske har funktion så det går att se hur många gånger+tid dom är igång...På våran A+ står det 0,599kw per dygn ca 220kr om året då en krona kilowatten räknat...Finns även en klisterdekal med ett grönt träd på frysen så nog är den miljövänlig :D
-
Har inte kontrollmätt mätarna, men de är av samma typ så frysarna tävlar för närvarande med samma domare ;D
Har också gröna träd, så det är miljövänligt så det stänker om det ;D
-
:D ...Gröna träd är hemligheten...Får man en fanatikersläng så får man ligga och lyssna på frysen och bara ta ut varor eller stoppa in varor när man hör att frysen ändå är igång så den inte startar upp i onödan ;D
-
Jag ska mäta våra frysar också. De går för jämnan tycker jag.
-
Jag hade en box som gick för jämnan. Den var det dryga 30 minus i. Blev kurerad med en yttre termostat och gick bra i flera år. Kolla tempen , Toll.
Det som är bra att veta om frysar och kylskåp är att de vanliga kompressorerna inte är kraftigare än 60-280W. Alltså kan de inte dra en enorm mängd el även om de går kontinuerligt. Ett litet element på 500w eller en frostvakt på 400w är alltså betydligt värre än en frys som skenar.
-
Igår frostade jag av den gamla Cortinan från uppskattningsvis 1957. Vi skänkte den till länsmuseet för tio år sen men de har inte hämtat den ännu. Nu ska jag fylla den med tomater som jag ska göra ketchup av senare i höst, om jag orkar. Sen ska jag ta ett samtal till med länsmuseet för jag ska göra om uthuset där den står till verkstad och då får inte den frysen plats där. Vill inte museet ha den blir det tippen. Den verkar dra en hel del ström, jag har satt en mätare på den.
-
Igår frostade jag av den gamla Cortinan från uppskattningsvis 1957. Vi skänkte den till länsmuseet för tio år sen men de har inte hämtat den ännu. Nu ska jag fylla den med tomater som jag ska göra ketchup av senare i höst, om jag orkar. Sen ska jag ta ett samtal till med länsmuseet för jag ska göra om uthuset där den står till verkstad och då får inte den frysen plats där. Vill inte museet ha den blir det tippen. Den verkar dra en hel del ström, jag har satt en mätare på den.
På jobbet har vi ett gammalt Cortina frysskåp, gissningsvis från runt 1970. För några år sedan stod det och gick ständigt och jämnt, tills jag upptäckte att någon hade råkat slå till strömbrytaren för infrysning. Nu är det betydligt kortare drifttider, men jag har inte gjort någon energimätning på det skåpet än. Temperaturövervakning finns dock, och temperaturen brukar pendla mellan -17 och -21 grader.
-
:D...17-21minus borde väl vara godkänt ...Tänkte på dom här frysskåpen...Vi har haft ett sådant i uthuset en gång som rostade upp ,dörrarna blev skeva och då började isen leta sig ut trots tejp... tyckte även magnetlisterna förlorade sin magnetism...Sedan var det liksom plastskivor framför facken som bara snäppte sönder ...Så frysskåp är säkerligen känsligare än en box...Tillägg: Minns lite till... för mig att nedre lådan hade ett fast plastskiva fastsnäppt...Dom där plastskivorna kanske hade som funktion att hålla kvar kylan lite extra...Sedan blev den en fermenteringskammare och till sist blev det tippen....Viktigt man vet historien om frysarna :D
-
"Jag har inte mätit men" .... "Jag tycker"....."1957".....
-
Jag har mätt, men nu bara en kort stund under varmaste perioden med energimätare som kan visa för mycket. Extrapolerat så drar den vanliga boxen 300kWh per år och den med automatisk avfrostning 290kWh per år. Finns inte en chans att jag byter ut dem för något som drar mindre innan de är slut. Taget ur minnet så drar de båda plus en gammal box som stod där då jag mätte ungefär 25% mindre på vintern.
Den här debatten om snåla frysar, standbye-förluster eller lågenergilampor har en tendens att lukta rökridå. Bilarna blir bara större och större och folk åker utomlands 2 ggr om året som om det vore en mänsklig rättighet. När jag läste rubriken på den här tråden så såg det ut som en rubriksättning från Aftonbladet och jag förväntade mig ruskiga siffror.
-
Helt ot är det någon som vet om det är sant att frysar drar olika mycket beroende på hur fulla de är?
-
Ja allt som mäts och skrivs här är synnerligen vetenskaplig fakta
Frysarna har kommit och fungerar ungefär 100 ggr bättre än de gamla.
-
Ja allt som mäts och skrivs här är synnerligen vetenskaplig fakta.
var detdär ett svar till mig? Mitt intresse med min fråga var rent praktiskt, kan man minska förbrukningen på frysen genom att packa den?
-
Egentligen borde det inte påverka, men marginellt kan det nog bli så att om frysen är full så kan termostaten känna av fel temperatur så att det blir kallare eller varmare än tänkt i vissa delar av frysen. Sådant kan nog dra några procent extra.
Däremot drar en frys väldigt mycket per infryst matbit om man bara har en bulle i sin frys ;D
-
Ja allt som mäts och skrivs här är synnerligen vetenskaplig fakta
Frysarna har kommit och fungerar ungefär 100 ggr bättre än de gamla.
Då har du nog ett rekord där! 100 ggr, det är inte dåligt det ;D
-
var detdär ett svar till mig? Mitt intresse med min fråga var rent praktiskt, kan man minska förbrukningen på frysen genom att packa den?
Nej det var inget svar till dig Lena. Det var mera generellt till dem som får det till att en gammal frys är mer ekonomisk än en ny ...
De som saknar lite kulor i kulramen, räknar fort men fel. Gamla frysar får kategori C i alla mätningar och varje steg är minst -10%
Så en gammal till ny skiljer uppåt 70% i energiförbrukning oavsett vilka kommentarer det än får av alla tyckare om frysar.
-
Då har du nog ett rekord där! 100 ggr, det är inte dåligt det ;D
Jag kan vara i frysrummet utan att hörseln tar skada!! Har man alla samlade har man heller inga problem med starter oavsett väder.
-
Först 100 ggr bättre. Och sen 70%.
Du får bestämma dig, Gilbert. Och gärna redovisa dina mätningar, som du skrev om tidigare i tråden.
-
Toll, det finns för många häcklare på forumet för något sådant. Det blir bara ett 100-tal nya lika vetenskapliga inlägg som tidigare och det behöver inte jag läsa.
-
Helt ot är det någon som vet om det är sant att frysar drar olika mycket beroende på hur fulla de är?
I viss mån. Om frysen är i stort sett tom, så går temperaturväxlingarna fortare så att maskineriet får kortare drifttid för varje gång termostaten slår till. Och eftersom det inte just lämnar någon kyla (men drar ström ändå) under den eller de första minuterna efter tillslag, så går förhållandevis mer energi förlorad när den startar ofta och går i korta intervall. Dessutom är det troligt att en hel del av slitaget på kompressor och andra detaljer (startrelä mm) sker just i startögonblicket, så även ur den synpunkten är alla åtgärder som får kompressorn att starta mer sällan och gå längre tid för varje gång av godo.
En del moderna, påkostade frysar har varvtalsreglerad kompressor som sällan stannar helt och hållet utan går ner på lågt varvtal när det inte behövs så mycket kyleffekt, de bör rimligtvis påverkas mindre av hur fulla eller tomma de är.
-
Toll, det finns för många häcklare på forumet för något sådant. Det blir bara ett 100-tal nya lika vetenskapliga inlägg som tidigare och det behöver inte jag läsa.
Fast det blir skevt när du får häckla och vara besserwisser hur du vill men när andra gör det är det galet.
Syftet med alternativ.nu är att leva i ett självhushållarperspektiv. Det är en oerhört subjektiv åsikt vad det innebär men det syftet borde bära de flesta diskussioner. Och då är diskussionen om behovet av många frysar man har, hur mycket el man gör av med osv berättigad.
Och sen att bli ifrågasatt och be om siffror är inte så farligt, tycker jag. Har du siffror, dela med dig! Har du inga siffror, be om ursäkt och frågan är ur vägen. Men att i stället fortsätta vara besserwisser och klaga leder inte diskussionen vidare.
-
Vi lever helt utav gården 100% och vad är kriteriet för självhushåll?
Max en frys från 1957?
Jakt, fiske, fårskötsel, fjäderfän, skogsbruk och livsmedel. Vi får det att gå runt.
Men livsmedel hanteringen kräver en del maskinell utrustning.
-
Fast det blir skevt när du får häckla och vara besserwisser hur du vill men när andra gör det är det galet.
Syftet med alternativ.nu är att leva i ett självhushållarperspektiv. Det är en oerhört subjektiv åsikt vad det innebär men det syftet borde bära de flesta diskussioner. Och då är diskussionen om behovet av många frysar man har, hur mycket el man gör av med osv berättigad.
Och sen att bli ifrågasatt och be om siffror är inte så farligt, tycker jag. Har du siffror, dela med dig! Har du inga siffror, be om ursäkt och frågan är ur vägen. Men att i stället fortsätta vara besserwisser och klaga leder inte diskussionen vidare.
Men hörni, vi är alla människor och som människa har man behov av att bli bekräftad. Det är inte alltid man fixar att bli emotsagd på ett helt känslofritt sätt därför.
-
...Den största besparingen görs nog av att man överhuvud taget har en frys ,den som fixar en bortskänkesfrys när den gamla gjort sitt kanske gör den allra största besparingen...Mindre körningar, utnyttja större inköp när det är billigt...Packar man bra och slänger skrymmande kartonger runt vissa varor får man plats med mer än man tror...Är man i livsmedelsbranschen får det ju inte vara för snuskigt...Börjar man oroa sig för kommunens inspektörer om man säljer livsmedel är man nog i en gränszon och får fatta det vuxna beslutet att fixa bättre prylar,då kan man säga att kommunens inspektörer fyller en liksom pådrivande funktion,behöver knappt visa sina anleten :D... Övrigt: Kyskåp ska tydligen också vara knökfulla för bäst ekonomi...
-
utnyttja större inköp när det är billigt...
Varför handla: bär, svamp, grönsaker ... hembakt
-
Varför handla: bär, svamp, grönsaker ... hembakt
Visst har man tillgång till bär så behöver man ju inte köpa det likaså svamp som man kan plocka själv...hembakt går ju att fixa :D .Grönsaker frysta är bekvämt att köpa på senhösten ,våren... Lite får man av bekvämlighet köpa...Frysboxen är ju förövrigt en bekvämlighetspryl, alternativa konserveringsmetoder finns ju som sagt...
-
...Kollade en sida i England...vitvaror upp till tio år gamla skulle man inte fundera på byte...upp till 20 år kanske dags ...Sedan tas ett exempel men liksom bara ett antagande vad en gammal pryl drar...Man vet ju inte om det är samma volym på produkterna som jämförs...Måste ju till mer riktig fakta tycker jag annars kan man gissa att det finns kusiner överallt :D
http://www.thegreenage.co.uk/buy-new-energy-efficient-fridge-freezer/ (http://www.thegreenage.co.uk/buy-new-energy-efficient-fridge-freezer/)
-
Brukar ju ges spartips att fylla tomma utrymmen i frys eller kylskåp med vattenflaskor eller tomflaskor men det verkar ju inte vara värt besväret...
http://cooking.stackexchange.com/questions/57957/does-keeping-a-fridge-freezer-full-significantly-help-energy-efficiency (http://cooking.stackexchange.com/questions/57957/does-keeping-a-fridge-freezer-full-significantly-help-energy-efficiency)
-
...Kollade en sida i England...vitvaror upp till tio år gamla skulle man inte fundera på byte...upp till 20 år kanske dags ...Sedan tas ett exempel men liksom bara ett antagande vad en gammal pryl drar...Man vet ju inte om det är samma volym på produkterna som jämförs...Måste ju till mer riktig fakta tycker jag annars kan man gissa att det finns kusiner överallt :D
[url]http://www.thegreenage.co.uk/buy-new-energy-efficient-fridge-freezer/[/url] ([url]http://www.thegreenage.co.uk/buy-new-energy-efficient-fridge-freezer/[/url])
Samma råd som vi gavs i Sverige för Naturskyddsföreningens uträkningar?
Tycker att deras bilagor kunde vara mer utförliga, men efter att ha försökt titta på deras rekommendationer mer utförligt så verkar det mycket troligt att frysSKÅP som inte har A++ bör bytas då energivinsten snabbt överstiger energin för återvinning och nytillverkning. Ekonomiskt är det dock fortfarande inte lönsamt.
-
Som i så många fall så måste man gå utanför den Svenska ankdammen för att få riktig information. Eller tänka själv och göra egna mätningar. Mina båda frysar ligger kvar i samma härad efter ytterligare ett dygn, 295 och 287 kWh i extrapolerad årsförbrukning med en omgivningstemperatur på 18 grader (såg fel och skrev 15 grader förut). Den med fläkt och automatisk avfrostning är aningen snålare.
Att enbart räkna energin för återvinning/nytillverkning blir galet då verksamheten som sådan alstrar mer problem än ren energiförbrukning. Ekonomiskt lönsamt får visserligen med en del av det övriga, men inte fullt ut. Speciellt när vi har all tillverkning i låglöneländer med tvivelaktig miljöhänsyn.
-
Att enbart räkna energin för återvinning/nytillverkning blir galet då verksamheten som sådan alstrar mer problem än ren energiförbrukning. Ekonomiskt lönsamt får visserligen med en del av det övriga, men inte fullt ut. Speciellt när vi har all tillverkning i låglöneländer med tvivelaktig miljöhänsyn.
Detta kan jag hålla med till fullo om.
Det blir helt fel när man bara sitter och tittar på abstrakta siffror, antingen i kronor eller kilowatt.
Man måste försöka se till helheten, och där är saker och ting aldrig så svart och vitt eller enkelt.
-
Detta kan jag hålla med till fullo om.
Det blir helt fel när man bara sitter och tittar på abstrakta siffror, antingen i kronor eller kilowatt.
Man måste försöka se till helheten, och där är saker och ting aldrig så svart och vitt eller enkelt.
Instämmer dessutom måste det bero på vad personen har för alternativ användning för pengarna.
-
Gamla frysen!
Säljes till högstbjudande miljöpartist!!
Den är portabel, den väger bara nästan 100 kg.
-
Nya frysarna!!!
Det känns bra att spara energi!!
-
Som i så många fall så måste man gå utanför den Svenska ankdammen för att få riktig information. Eller tänka själv och göra egna mätningar. Mina båda frysar ligger kvar i samma härad efter ytterligare ett dygn, 295 och 287 kWh i extrapolerad årsförbrukning med en omgivningstemperatur på 18 grader (såg fel och skrev 15 grader förut). Den med fläkt och automatisk avfrostning är aningen snålare.
Att enbart räkna energin för återvinning/nytillverkning blir galet då verksamheten som sådan alstrar mer problem än ren energiförbrukning. Ekonomiskt lönsamt får visserligen med en del av det övriga, men inte fullt ut. Speciellt när vi har all tillverkning i låglöneländer med tvivelaktig miljöhänsyn.
Naturskyddsföreningen gör en, tycker jag, mycket tveksam rekommendation att man bör byta ett frysskåp (A++ skåp) som drar motsvarande vad dina boxar drar (per liter) efter ca 5 år till ett A+++ skåp. Vilket de sen delvis tar tillbaka i sin egen osäkerhetsanalys, framför allt gällande huruvida A+++ skåpen håller vad de lovar över tid, samt att resultaten kraftigt påverkas av vilken el man använder. Använder man förnyelsebar el så är det mer miljövänligt att ha kvar de äldre skåpen eller i det här fallet boxarna - även enligt rapporten. Jag skulle inte heller byta ut dina frysboxar, om de vore mina. Och jag tycker det är olyckligt att man så svartvitt kommunicerar att alla frysskåp och kylskåp (och på ett ställe nämner man även frysboxar, vilket man inte räknat på), äldre än 7 år bör bytas ut. När det börjar dröja uppåt 8-9-10 år innan miljöonyttan med bytet är sas intjänad då tycker jag man har dragit sina analyser för långt. Men innehållet i rapporten är faktiskt inte så dumt...
Rapporten räknar inte på enbart energiåtgången utan räknar på just helheten. Visst blir det till viss del abstrakta siffror, men det blir klart mycket bättre än gissningar. Man väger t.ex. in climate change human health, fresh water ecotoxicity, metal depletion, climate change ecosystems, marine ecotoxicity, fossil depletion, human toxicity, etc. etc. När man ut efter bästa förmåga väger in just helheten så tjänar miljön (utifrån alla dessa parametrar och många många fler) på att man byter ut äldre frysskåp redan efter 1,5-4 år efter bytet. Dvs. för den som har ett äldre frysskåp och byter till ett A+++ skåp, så är den bytet miljövinst redan 1,5-4 år efter bytet - jämfört med att man har kvar sitt gamla skåp. Det är inte svart eller vitt, men det är ganska tydligt!
Gamla frysen!
Säljes till högstbjudande miljöpartist!!
Den är portabel, den väger bara nästan 100 kg.
Men hur hör ev. partitillhörighet hit???
Jag kan förstå iom priset varför man inte väljer en A+++ box, men det skulle vara intressant att höra Gilbert hur du resonerade i ditt val mellan A+ boxarna du köpte och A++ boxar som inte är så våldsamt mycket dyrare.
-
400 liter resp 292 liter, älg, dov, rådjur, Vildsvin, gås, kyckling, lite hare i en frys upp till kanten. Sedan en för lamm, köttlådor och korv till salu, den lär också bli full i höst. Kapaciteten viktig när man drar ner på antal frysar.
Bifogar en gammal tvättmaskin som åker ut. Den fanns i gäststugan.
Ålder okänd, vikt "för mycket", en Siemens Siwamat plus 641 med en extra trumma som åker på tippen i kväll.
-
Rapporten räknar inte på enbart energiåtgången utan räknar på just helheten. Visst blir det till viss del abstrakta siffror, men det blir klart mycket bättre än gissningar. Man väger t.ex. in climate change human health, fresh water ecotoxicity, metal depletion, climate change ecosystems, marine ecotoxicity, fossil depletion, human toxicity, etc. etc. När man ut efter bästa förmåga väger in just helheten så tjänar miljön (utifrån alla dessa parametrar och många många fler) på att man byter ut äldre frysskåp redan efter 1,5-4 år efter bytet. Dvs. för den som har ett äldre frysskåp och byter till ett A+++ skåp, så är den bytet miljövinst redan 1,5-4 år efter bytet - jämfört med att man har kvar sitt gamla skåp. Det är inte svart eller vitt, men det är ganska tydligt!
Det är när någon släpper sådana utdrag ur sin datamodell som jag drar öronen åt mig. Det är ganska tydligt att datamodellen antingen saknar parametrar eller att felaktiga ingångsvärden använts.
-
400 liter resp 292 liter, älg, dov, rådjur, gås , kyckling, lite hare i en frys upp till kanten. Sedan en för lamm, köttlådor och korv till salu, den lär också bli full i höst. Kapaciteten viktig när man drar ner på antal frysar.
Bifogar en gammal tvättmaskin som åker ut. Den fanns i gäststugan.
Ålder okänd, vikt "för mycket", en Siemens Siwamat plus 641 med en extra trumma som åker på tippen i kväll.
Men jag är inte speciellt bortskämd med mat ... Jag fixar ju den själv! Idag har jag plockat gula kantareller till kvällsmackorna!!
-
Det är när någon släpper sådana utdrag ur sin datamodell som jag drar öronen åt mig. Det är ganska tydligt att datamodellen antingen saknar parametrar eller att felaktiga ingångsvärden använts.
Skulle du kunna förtydliga vad det är som gör du tycker att det är "ganska tydligt att datamodellen saknar parametrar eller att felaktiga ingångsvärden använts"?
Det blir ju lite tydligare då i diskussionen...
-
400 liter resp 292 liter, älg, dov, rådjur, gås , kyckling, lite hare i en frys upp till kanten. Sedan en för lamm, köttlådor och korv till salu, den lär också bli full i höst. Kapaciteten viktig när man drar ner på antal frysar.
Ok.
Jag hade gärna haft lite av allt från din frys i min frys. ;)
Dock landar årets första dovhjort i vår box på söndag.
-
Gamla frysen!
Säljes till högstbjudande miljöpartist!!
Den är portabel, den väger bara nästan 100 kg.
R12-stånkor har inte längre något existensberättigande. Sådana är det bättre att frakta till någon seriös återvinning än att lämna vind för våg eller skänka bort.
-
Skulle du kunna förtydliga vad det är som gör du tycker att det är "ganska tydligt att datamodellen saknar parametrar eller att felaktiga ingångsvärden använts"?
Det blir ju lite tydligare då i diskussionen...
Om man redan efter 1,5-4 år har gjort en miljövinst på att kasta ett fungerande skåp som redan finns för att tillverka ett nytt som man då skulle kunna kunna kasta enbart för en skillnad i årsförbrukningen av el på några hundra kWh så tycker jag det är uppenbart att det är något fel i den ekvationen.
-
Om man redan efter 1,5-4 år har gjort en miljövinst på att kasta ett fungerande skåp som redan finns för att tillverka ett nytt som man då skulle kunna kunna kasta enbart för en skillnad i årsförbrukningen av el på några hundra kWh så tycker jag det är uppenbart att det är något fel i den ekvationen.
Summasummarum, du förkastar resultatet pga resultatet?
-
;D ...Här suger det datorkraft ;D ... Jag har även sett pdf från privata affärer om frysar...hör och häpna...då har även en stor vitvarujätte även varit inblandad ;D ... Den där kalkylen det snackas om typ släng din nya frys :o ...Garanterar att det går att slå hål på deras räkning om man lägger energikrävande resurser på det, krävs ju mat för att tänka djupt.... För egen del räcker det att titta på förbrukningssiffror, finns ingen chans att jag slänger ut en fungerande a+ frys... Tittar man på antaganden om gamla frysar så står det ju ofta typ kan dra så mycket liksom inget säkert och då friskriver dom sig...Känslan är ju att dom tagit det värsta scenariot med en trasig frys som går i ett och då är väl ägarna medvetna om det och agerar...
När det gäller återvinning typ man kör den söndriga frysen till tippen så tycker man sig se att där står mängder av frysar i ur och skur och rostar...Kanske samlas till stor mängd innan dom plattas ihop eller skickas utomlands i miljöns namn.
http://www.scancomark.com/Scandinavia-today/Sharp-expansion-of-illegal-waste-export-from-Sweden-but-the-police-up-their-antics-174106012013 (http://www.scancomark.com/Scandinavia-today/Sharp-expansion-of-illegal-waste-export-from-Sweden-but-the-police-up-their-antics-174106012013)
Från 2006 verkade det vara helt tillåtet i miljöns namn... http://www.svd.se/miljofarliga-kylar-skickas-utomlands (http://www.svd.se/miljofarliga-kylar-skickas-utomlands)
-
Summasummarum, du förkastar resultatet pga resultatet?
Japp, jag tycker det är orimligt. På samma sätt som om polisen stoppar mig och säger att jag har åkt i 200 km/h för det har de minsann mätt med sin fina utrustning, men jag vet att min bil inte gör mer än 160 km/h. Rimlighetsanalys och kritisk granskning är nyttigt. Naturskyddsföreningen refereras ofta till som en opartisk och kunnig, nästan helig, kunskapsspridare.
Usch vad du hittar otrevligheter, Tännlappen. Man blir deprimerad, bäst att gå och lägga sig.
-
När det gäller återvinning typ man kör den söndriga frysen till tippen så tycker man sig se att där står mängder av frysar i ur och skur och rostar...Kanske samlas till stor mängd innan dom plattas ihop eller skickas utomlands i miljöns namn.
[url]http://www.scancomark.com/Scandinavia-today/Sharp-expansion-of-illegal-waste-export-from-Sweden-but-the-police-up-their-antics-174106012013[/url] ([url]http://www.scancomark.com/Scandinavia-today/Sharp-expansion-of-illegal-waste-export-from-Sweden-but-the-police-up-their-antics-174106012013[/url])
Från 2006 verkade det vara helt tillåtet i miljöns namn... [url]http://www.svd.se/miljofarliga-kylar-skickas-utomlands[/url] ([url]http://www.svd.se/miljofarliga-kylar-skickas-utomlands[/url])
Den första länken går till en artikel om olaglig export av blybatterier.
All kommunal insamling av gamla kyl-och frysvaror går genom företaget El-Kretsen, som ägs av producenterna (vi har ju producentansvar på gammal elektronik i EU). De upphandlar sedan olika företag i Sverige som tar hand om och återvinner de olika sorternas elektronikavfall mot betalning.
Vad gäller att det ofta samlas större mängder på återvinningscentralerna, beror det på att grejerna hämtas med lastväxlarbil med kran och det måste vara minst en full container (gärna 3, alltså bil+släp) innan El-Kretsens entreprenörer kommer och hämtar.
-
För egen del räcker det att titta på förbrukningssiffror, finns ingen chans att jag slänger ut en fungerande a+ frys... Tittar man på antaganden om gamla frysar så står det ju ofta typ kan dra så mycket liksom inget säkert och då friskriver dom sig...Känslan är ju att dom tagit det värsta scenariot med en trasig frys som går i ett och då är väl ägarna medvetna om det och agerar...
Nej, det går utmärkt att räkna på och uppskatta utifrån de siffror som tillverkarna själva tillhandahåller för nya A+ frysskåp för att få samma resultat i jämförelsen med A+++ skåp.
Japp, jag tycker det är orimligt. På samma sätt som om polisen stoppar mig och säger att jag har åkt i 200 km/h för det har de minsann mätt med sin fina utrustning, men jag vet att min bil inte gör mer än 160 km/h. Rimlighetsanalys och kritisk granskning är nyttigt. Naturskyddsföreningen refereras ofta till som en opartisk och kunnig, nästan helig, kunskapsspridare.
Men om den sk. rimlighetsanalysen enbart bygger på ens egen magkänsla så är väl det knappast en kritisk granskning, utan mest bara allmänt tyckande.
Naturskyddsföreningen är en kunnig kunskapsspridare. Det skulle vara mycket intressant att ta del av en riktig kritisk granskning. Men även om de skulle ha räknat fel med en faktor 2 så skulle det ändå löna sig att byta de äldre frysskåpen...
-
Vi hade flera gamla frysar, en Electrolux som är ca 10 år gammal och ca 25 cm längre än de nya. När vi flyttat över i t o m korgar så har vi nästan 1/3 kvar på nya frysen.
Så bli inte imponerad av tjockleken på frysväggarna, det är vad som finns innanför som är intressant!
-
Ett effektivt frysskåp som är 70 cm brett, högt, lite ovanliga mått som gick att pruta en del på.
330 liter, A++, specat till 286 kWh. Automatisk avfrostning och låter lite.
Men best! Men plats finns på landet.
-
Den första länken går till en artikel om olaglig export av blybatterier.
All kommunal insamling av gamla kyl-och frysvaror går genom företaget El-Kretsen, som ägs av producenterna (vi har ju producentansvar på gammal elektronik i EU). De upphandlar sedan olika företag i Sverige som tar hand om och återvinner de olika sorternas elektronikavfall mot betalning.
Vad gäller att det ofta samlas större mängder på återvinningscentralerna, beror det på att grejerna hämtas med lastväxlarbil med kran och det måste vara minst en full container (gärna 3, alltså bil+släp) innan El-Kretsens entreprenörer kommer och hämtar.
För mig det stod något om något kylaktigt....Som man brukar säga teori är en sak verklighet något annat...För mig det var ett stort engelskt företag som skickade dom till Ghana för något år sedan...Lämnar vi in i princip nya frysar så lär dom troligtvis få fötter...Snabba fötter ser till att dom hamnar på en båt driven av äkta råolja...kan ju även få för sig att spola tankarna till havs...Allt i miljöns namn :D
-
För mig det stod något om något kylaktigt....Som man brukar säga teori är en sak verklighet något annat...För mig det var ett stort engelskt företag som skickade dom till Ghana för något år sedan...Lämnar vi in i princip nya frysar så lär dom troligtvis få fötter...Snabba fötter ser till att dom hamnar på en båt driven av äkta råolja...kan ju även få för sig att spola tankarna till havs...Allt i miljöns namn :D
Av egen erfarenhet så vet jag att tullen ofta kontrollerar kontainers som exporteras till just dessa länder i jakt på just kylar och frysar.
-
Av egen erfarenhet så vet jag att tullen ofta kontrollerar kontainers som exporteras till just dessa länder i jakt på just kylar och frysar.
Kan så vara men dom som sysslar med skumraskaffärer brukar hitta vägar, kanske inte miljövägar :D ...Vet jag sett någon typ dokumentär om smuggel där dom kriminella organisationerna har full koll på tullen, ju mer värde i produkterna desto större mutor kan man anta, och skriver andra destinationer som sedan ändras så varorna kommer fram till tänkt mål till slut...Sedan är väl tullarna rätt upptagna med menlösa saker typ personer som köper dricka,laglig mängd kanske...men då måste tullarna grunna länge på om personerna verkligen ska ha sin dricka själv :D ...Medans frysarna försvinner utomlands ;D
-
Vill man undvika att en kasserad frys får fötter och hamnar i skumraskbranschen kan man ju se till att demolera skåpet så det inte ser onödigt fräscht ut, plocka bort dörr/lock och kasta det separat, osv. Se bara till att inte demoleringen gör att kylmedium läcker ut. Tänk på att kondensor och kylmedierör kan sitta direkt innanför sidoplåtarna.
-
Kan så vara men dom som sysslar med skumraskaffärer brukar hitta vägar, kanske inte miljövägar :D ...Vet jag sett någon typ dokumentär om smuggel där dom kriminella organisationerna har full koll på tullen, ju mer värde i produkterna desto större mutor kan man anta, och skriver andra destinationer som sedan ändras så varorna kommer fram till tänkt mål till slut...Sedan är väl tullarna rätt upptagna med menlösa saker typ personer som köper dricka,laglig mängd kanske...men då måste tullarna grunna länge på om personerna verkligen ska ha sin dricka själv :D ...Medans frysarna försvinner utomlands ;D
Jag vet juh inte speciellt noga hur det ser ut i landet i stort.
När jag körde sidolastandekontainerbil så hämtade jag en hel del burkar som skulle neråt den afrikanska kontinenten och alla dessa burkar lossades på speciell plats i hamnen då samtliga genomgick något slags kontroll.
Hur ofta den genomfördes vet jag inte något om men det hände att vi fick köra ut burkarna och ställa dom på annan plats.
-
Jag vet juh inte speciellt noga hur det ser ut i landet i stort.
När jag körde sidolastandekontainerbil så hämtade jag en hel del burkar som skulle neråt den afrikanska kontinenten och alla dessa burkar lossades på speciell plats i hamnen då samtliga genomgick något slags kontroll.
Hur ofta den genomfördes vet jag inte något om men det hände att vi fick köra ut burkarna och ställa dom på annan plats.
Det jag skrivet är ju ett antagande...men vissa miljönissar antar ju också...Om man tittar på den första kedjan så kallad miljöstation...Man får ju inget kvitto precis när man lämnar en frys...Finns väl ingen koll på frysarna där...Fina frysar kan man "anta" hamnar hos släkten till en del som jobbar där eller det egna hemmet...Tradera...Secondhandshop som bisyssla...Man kan ju tänka sig att kompressorerna skruvas väck och säljs till mindre seriösa tillverkare någonstans...putsas upp så dom ser nya ut :D ...Tanken var ju att frysarna skulle liksom återvinnas direkt enligt naturskyddsföreningens uträkningar vad jag förstod...
-
Det jag skrivet är ju ett antagande...men vissa miljönissar antar ju också...Om man tittar på den första kedjan så kallad miljöstation...Man får ju inget kvitto precis när man lämnar en frys...Finns väl ingen koll på frysarna där...Fina frysar kan man "anta" hamnar hos släkten till en del som jobbar där eller det egna hemmet...Tradera...Secondhandshop som bisyssla...Man kan ju tänka sig att kompressorerna skruvas väck och säljs till mindre seriösa tillverkare någonstans...putsas upp så dom ser nya ut :D ...Tanken var ju att frysarna skulle liksom återvinnas direkt enligt naturskyddsföreningens uträkningar vad jag förstod...
Nu är det exportförbud på kyl och frys.
Precis som att du antar att det fuskas på återvinningen och i andra led.
-
Min två frysar, en liten box och ett 120 (?) cm högt skåp har tillsammans dragit 2,5 kWh sen i igår morse. 19 grader just nu i källaren där de står.
Vi funderar på en frys till för att de räcker inte riktigt till när två lamm ska i frysen...
Edit: fel dag...
-
Nu är det exportförbud på kyl och frys.
Precis som att du antar att det fuskas på återvinningen och i andra led.
Visst är det exportförbud...men det bryr sig inte ligor om... Om man vill vara bäst i klassen så kanske det bästa är att själv slå sönder den nästan nya frysen...Ta plåten och använda till annat...plasten eldas upp i en spilloljetunna...kompressorn knackar man ihop med en slägga och slänger i metallåtervinningen...Eller sortera upp allt själv och köra skräpet till tippen...Efter sådant hårt arbete ta flyget utomlands... :D ...Uträkningskalkylen byggde väl på återvinning direkt...Personligen har jag inget mot att prylarna man slänger återanvänds av personal på tipparna eller andra tar dom...
-
Det jag skrivet är ju ett antagande...men vissa miljönissar antar ju också...Om man tittar på den första kedjan så kallad miljöstation...Man får ju inget kvitto precis när man lämnar en frys...Finns väl ingen koll på frysarna där...Fina frysar kan man "anta" hamnar hos släkten till en del som jobbar där eller det egna hemmet...Tradera...Secondhandshop som bisyssla...Man kan ju tänka sig att kompressorerna skruvas väck och säljs till mindre seriösa tillverkare någonstans...putsas upp så dom ser nya ut :D ...Tanken var ju att frysarna skulle liksom återvinnas direkt enligt naturskyddsföreningens uträkningar vad jag förstod...
Många antaganden här o:) .
Jag antar att den återvinningsarbetare som driver egen second hand-affär med grejer hen tagit hem från ÅVC:n, inte blir så långlivad på det jobbet...
...och varför i hela friden skulle återvinningspersonalen göra sig omaket att gå och skruva dän gamla kompressorer från kylmöblerna, när såna är värda noll och intet? Inte ens "nattskiftet" bryr sig ju, en läser mest om stölder av koppar och blybatterier från återvinningsanläggningarna (och diesel från anläggningarnas maskiner).
-
Jag har en 175 cm hög Elektro Helios kyl som varit igång från 1/4 till idag.
Det är ca 4+ i den och den har varit fylld till en 1/4 i snitt.
Jag har även haft några 60 watts glödlampor tända ibland och laddat batteriet ca 10 gånger till traktorn.
Jag har även kört en stor rondell lite grann.
Totala förbrukningen under den perioden för allt är 102 kWh enligt elmätaren.
Kylen är nog från slutet av 90-talet och i nyskick. Jag fick 500 kr för att jag tog emot den med tillhörande frys.
Jag passerade i ett annat ärende, så det medförde ingen kostnad för mig.
Jag finner ingen anledning att byta upp mig.
-
Nu har tråden totalt spårat ur av en massa meningslöst tyckande igen. En del inlägg visar att ett gammalt skitskåp är energisnålare än ett nytt. Det finns lixom ingen vettig vetenskaplig information som bidrar till lägre energiförbrukning längre.
Vi har en separat elektronisk elmätare och ser skillnaden i olika förbrukare. När vi mäter en frys drar vi el från en annan central till de övriga frysarna och ser förbrukningen på enskilda förbrukare eller två lika dana år gången, det blir överskådligt och korrekt. Det är den elen man betalar för och det är den riktiga energiförbrukningen.
Sänkningen nu med nya frysarna är predikterad till ca 80 SEK per månad, det blir runt 800 SEK per år och 8000 på 10 år med "oförändrat" elpris, det blir sannolikt mera då vi har ett förhållandevist lågt elpris just nu. Frysarna kostade 7.540 SEK och betalar sig på mindre än 10 år.
Den specade förbrukningen på A+ och A++ stämmer riktigt bra och det skiljer kanske 5% med vår förbrukning nu på sommaren, den kommer att minska beroende på vädret (kallare omgivning) och då kommer det att bli nästan samma.
Så certifieringen (A+ resp A++) stämmer bättre än väntat.
-
Det är ganska säkert att ett äldre kylskåp/frys drar mer ström, men samtidigt så kan det vara bättre isolerat än ett modernt. Och på sätt bli mer ekonomiskt ändå.
Sedan har vi miljövinsten i att byta ett fullt fungerande skåp till ett med bättre klassning. Den är tveksam.
Bästa är enligt min mening om det inte är ett urbota gammalt skåp att köra på till det visar dödstemdenser och då byta till ett med en kvalitet som uppfyller då rådande normer och förväntad möjlig livslängd.
-
Nu har tråden totalt spårat ur av en massa meningslöst tyckande igen. En del inlägg visar att ett gammalt skitskåp är energisnålare än ett nytt. Det finns lixom ingen vettig vetenskaplig information som bidrar till lägre energiförbrukning längre.
Vi har en separat elektronisk elmätare och ser skillnaden i olika förbrukare. När vi mäter en frys drar vi el från en annan central till de övriga frysarna och ser förbrukningen på enskilda förbrukare eller två lika dana år gången, det blir överskådligt och korrekt. Det är den elen man betalar för och det är den riktiga energiförbrukningen.
Sänkningen nu med nya frysarna är predikterad till ca 80 SEK per månad, det blir runt 800 SEK per år och 8000 på 10 år med "oförändrat" elpris, det blir sannolikt mera då vi har ett förhållandevist lågt elpris just nu. Frysarna kostade 7.540 SEK och betalar sig på mindre än 10 år.
Den specade förbrukningen på A+ och A++ stämmer riktigt bra och det skiljer kanske 5% med vår förbrukning nu på sommaren, den kommer att minska beroende på vädret (kallare omgivning) och då kommer det att bli nästan samma.
Så certifieringen (A+ resp A++) stämmer bättre än väntat.
Men vi har fortfarande inte sett några siffror på medeleffekt mätt över t ex några dygn, separerat för var och en av dina frysar?
-
Nu har tråden totalt spårat ur av en massa meningslöst tyckande igen. En del inlägg visar att ett gammalt skitskåp är energisnålare än ett nytt. Det finns lixom ingen vettig vetenskaplig information som bidrar till lägre energiförbrukning längre.
Vi har en separat elektronisk elmätare och ser skillnaden i olika förbrukare. När vi mäter en frys drar vi el från en annan central till de övriga frysarna och ser förbrukningen på enskilda förbrukare eller två lika dana år gången, det blir överskådligt och korrekt. Det är den elen man betalar för och det är den riktiga energiförbrukningen.
Sänkningen nu med nya frysarna är predikterad till ca 80 SEK per månad, det blir runt 800 SEK per år och 8000 på 10 år med "oförändrat" elpris, det blir sannolikt mera då vi har ett förhållandevist lågt elpris just nu. Frysarna kostade 7.540 SEK och betalar sig på mindre än 10 år.
Den specade förbrukningen på A+ och A++ stämmer riktigt bra och det skiljer kanske 5% med vår förbrukning nu på sommaren, den kommer att minska beroende på vädret (kallare omgivning) och då kommer det att bli nästan samma.
Så certifieringen (A+ resp A++) stämmer bättre än väntat.
Kanske också meningslöst räknande isåfall :D ...Liksom 12-månader på ett år tror inte man ändrat på det och då blir summan 960 kr, på tio år 9600kr om priset står still...Sedan kostnad för dom gamla då till tippen vet vi inget om... Om miljön där dom nya frysarna ska stå ligger under specc blir livslängden troligtvis lidande...Ett generalfel många gör är att dom glädjeräknar för att motivera sina köp :D ...Där får man växa upp och våga se verkligheten i vitögat...
-
Det är ganska säkert att ett äldre kylskåp/frys drar mer ström, men samtidigt så kan det vara bättre isolerat än ett modernt. Och på sätt bli mer ekonomiskt ändå.
Sedan har vi miljövinsten i att byta ett fullt fungerande skåp till ett med bättre klassning. Den är tveksam.
Bästa är enligt min mening om det inte är ett urbota gammalt skåp att köra på till det visar dödstemdenser och då byta till ett med en kvalitet som uppfyller då rådande normer och förväntad möjlig livslängd.
Större delen av effektiviseringen av frysar sedan 1990 är just effektivare isoleringsmaterial som dessutom är tunnare än de gamla materialen.
Vanlig billig typ av uretan 30mm kan vara effektivare än 110mm mineralull. Idag finns ännu effektivare material i de mest energisnålaste frysarna.
-
Större delen av effektiviseringen av frysar sedan 1990 är just effektivare isoleringsmaterial som dessutom är tunnare än de gamla materialen.
Vanlig billig typ av uretan 30mm kan vara effektivare än 110mm mineralull. Idag finns ännu effektivare material i de mest energisnålaste frysarna.
Helt rätt så är uretan effektivare än mineralull. Finns inget att diskutera om det.
Men det är fortfarande så att man måste räkna hem vinsten på något sätt om man funderar på att byta upp sig.
Min åsikt är att om en fungerande frys inte drar iväg enormt mot en ny supereffektiv så är det svårt att räkna hem en ekonomisk vinst.
-
Större delen av effektiviseringen av frysar sedan 1990 är just effektivare isoleringsmaterial som dessutom är tunnare än de gamla materialen.
Vanlig billig typ av uretan 30mm kan vara effektivare än 110mm mineralull. Idag finns ännu effektivare material i de mest energisnålaste frysarna.
Nja. Uretanskum har använts som isolering i frysar åtminstone sedan 70-talet. Äldre typer av uretanskum skrumpnade ihop med tiden och förlorade sina isolerande egenskaper, men tillverkarna har väl lärt sig med åren. Mineralull är ytterst sällsynt, man upptäckte redan på 60-talet att den drog åt sig för mycket fukt och var i praktiken oanvändbar. En del gamla Electrolux-frysar (och kylskåp) hade på 60-talet en mycket effektiv, men dyr, isolering av många lager paraffinerad wellpapp.
Jag skulle vilja påstå att de saker som har gjort frysar mer energieffektiva framför allt är följande:
1) Tidiga missbildade automatavfrostningsanordningar med elektriska värmeelement har avskaffats.
2) När man gick över från det gamla kylmediet R12 till R134 omkring 1992-93, så fick hela kylmediekretsen en uppryckning och omdimensionering som förbättrade verkningsgraden en hel del. Samma sak har skett en gång till på senare år när en del tillverkare har gått över till R600a.
3) Kompressormotorer med ständigt inkopplad driftkondensator utöver den startlindning som användes sedan tidigare, infördes i mitten av 90-talet. Ger dels bättre verkningsgrad hos motorn tack vare lägre järnförluster i statorn (roterande magnetfält istället för pulserande) och dels bättre effektfaktor.
4) Elektroniska termostater som ger bättre kontroll på drift- och paustider, det ger mindre risk att vissa exemplar av frysar startar och stoppar med alltför korta intervall som det kan bli med mekaniska termostater där varje exemplar har sina individuella egenheter, som kanske blir ännu värre efter ett antal års åldring. Började införas på 90-talet men så sent som omkring 2008 fanns det fortfarande kyl och frys - som regel billiga modeller - med mekanisk termostat.
5) Mer avancerad kompressor- och kylteknik övertagen från luftvärmepumpsbranschen, t ex frekvensstyrd kompressor och elektroniskt styrd expansionsventil istället för det gamla kapillärröret. Sådan teknik hittar man i de dyra och bra energiklassade frysarna idag, men inte i billiga modeller.
-
Detta är en polyuretanhybrid som används i frysbilar. Jag har fått några pallar sådant att bygga ett kylrum till hängmörat vilt eftersom det cirkulerar en del vilt kött här.
35 mm plattor som jag tänker limma med konstruktionslim "omlott" i skarvarna och få ut ca 70 mm isolering i väggarna.
Till tak och golv har jag helplattor på 95 mm.
Det är ungefär denna typ av skumhybrid som man fyller nya lågenergifrysar med. Några fabrikat lägger dit 4 delar som formgjutits och limmar ihop. Hörn för sig och olika långa långsidor beroende på frysvariant.
Jag har fått ett renoverat Norcool aggregat till kylrummet.
-
Kylrum är ju kanon att ha om man måste slakta på sommaren, eller när det blivit för kallt att hänga kött. Ett sådant aggregat går ju heller inte så många timmar om året. Ett problem kan vara att de långa tider aggregatet inte används gör att det inte startar när det väl behövs.
Grannen har ett, så fast jag tycker om att bygga och gärna vill lösa problem med egna grejer så kan jag inte motivera ett bygge. Och så har jag min omgjorda jordkällare som klarar 4 hängande får.
-
Vårt "skafferi" eller vinkällare för att spetsa till det lite (alltid retar det någon) har haft 11-12 grader de senaste dygnen, kallare nätter och inte så varma dagar påverkar klimatet.
Man kan i princip hänga hjort där nu.
-
Hade 4 olika sorters termometrar i frysarna, men bara den från Electrolux visade rätt i de olika frysarna. Mätt med 0.1 grad upplösning.
Köpte 6 st lika termometrar att ha som referens på Temp i frysarna.
En gammal termometer visade t ex 2.6 grader fel.
-
Sådär är det med mätinstrument, har man ett så tror man på det, har man fler så ser man att det finns en anledning att kalibrera mot ett säkert. Temperatur är ju ändå en relativt billig och enkel parameter att mäta. Sätt upp 4 olika RH-mätare så slår det mer.
-
Oavsett förbrukning så betyder varje onödig grad runt 5% mer energi.
-
Om man har gott om frysar kan det vara intressant att ordna temperaturloggning på dem.
-
Jag har en logger som finns i en av de nya frysarna, tar den om en vecka. En Testo från Nordic Instruments och får fram kurvor.
-
Någon frågade efter bild på kylrumsaggregatet, suck!
Här är det mera verkstad!! Allt fixas.
Ett CU 900 aggregat som har allt man behöver, tar hand om avfrostning och kondens automatiskt. Min kondensslang kommer att gå ut genom väggen till en behållare.
Fördelen med ett modell större aggregat är att det blir kyla fortare och att gångtiderna blir kortare.
-
Referens termometrarna har kommit!
Alla har varit i samma frys ett dygn och visat lika och rätt!
Rätt -grad.
-
Plockade bort energimätaren från den ena frysen och läste då av. Den traditionella boxen ligger efter 12 dygn på en förväntad förbrukning av 301 kWh/år, medan den med självavfrostning ligger på 270 kWh/år. Lite förvånad att den med avfrostning är snålare, men på det stora hela så har jag bara blivit än mer bestämd i min uppfattning att skall här sparas på ström genom investering i något nytt så är det inte frysarna som står på tur. Men så är mina med ca 13 år på nacken nästan nya :)
-
Våra två mindre frysar i källaren har på 10 dagar gjort av med 18,45 kWh enligt den mätare jag har. 336 kWh per år per frys. Så på 15-20 år skulle vi tjäna på att skaffa en stor frys som ersätter båda. Nja.
Däremot har vi funderat på att köpa en frys till...
-
Nu har vi fyllt en 400 liters med vilt. Det är marginell skillnad på halv och full frys på en ny frys dvs inom felmarginalen för variation i mätningen.
Men våra beräkningar på minskad elförbrukning både före och efter frysbyten stämmer fortfarande.
-
Redovisa siffror tack!
-
Två månaders mätning, 98 kWh mindre än förra frysgruppen.
Prognos 6 x 98 = 588 kWh sparat på årsbasis, minst lika mycket i pengar.