Alternativ.nu
Djur => Får => Övrigt om får => Ämnet startat av: JagArJag skrivet 03 feb-15 kl 07:26
-
Jag undrar lite korta frågor om får. Det finns säkert delvis besvarat i andra trådar om man läser igenom många många många trådar, men det kan nog vara intressant för alla at ha det lite kortfattat samlat i en tråd. Alla svar ni ämnar blir såklart baserat på den byggnad ni har och för det antal djur ni har.
Antal tackor, antal baggar och antal lamm?
Vilka kostnader är relaterade till fåren, t.ex. kraftfoder vid lammning, mineraler, årsgenomsnitt på veterinär, klippning och vad det nu kan vara?
Hur ofta behöver man köpa in nya baggar och vad kostar en sån cirka?
Finns det någon bra genomsnittssiffra på hur många tackor man behåller som rekrytering istället för att skicka dom till slakt? t.ex. 10% eller hur räknar man där?
Det blir ungefär 1,6 lam per tacka generellt har jag för mig att jag läst, stämmer det tror?
Ungefär hur mycket hö/ensilage respektive halm det går åt (dom flesta har djupströbädd för fåren gissar jag?)
Totalarean på byggnaden där djuren är i, dvs både vid lammning och övrig tid?
Hur hög blir djupströbädden på en säsong? Ni gödslar inte ut mer en på sommaren va? pga parasiter mm som flyger upp om man gödslar ut och att djuren inte mår bra av det.
-
lätt fråga men många eller krångliga svar. om du vill ha konkret hjälp med en kalkyl måste vi nog veta lite mer om dina förutsättningar och mål.
får kan bedrivas ganska extensivt med lamning ute och slakt på hösten utan nämnvärt tillskottsfoder eller så kan man ha höstlamning och mjölkfår.
veterinärkostnader tex. är ju oftast till för dyra avelsdjur eller gosedjur övriga brukar slås ut. man får hitta en vettig veterinär som kan skriva ut över telefon och skaffa sig kontakter som kan hjälpa till med komplikationer.
jag är fårklippare och har sett några hundra gårdar (tar för övrigt 32kr per får i grundtaxa) och vill med det säga att ingen kan svara på din fråga, det går ju inte ta ett medianvärde på alla andras kostnader
olika raser värper olika många.. finns att läsa om raserna på lite olika ställen 1,6 lamm stämmer på texel tror jag.
grovt räknat brukar man säga 1 ensilagebal eller motsvarande per tacka och vinter.. strö beror på hur stor yta man har och hur bra foderbord man har, dåligt hö med stora hål till maten så strör fåren själva med hö.
10-40 % rekrytering beroende på avelsmål och andra mål. bagge byter man när han inte har några att para sig med se rekrytering
summa summarum.. du kan få utslagsdjur gratis typ från blocket och slå gräs längs med vägar och ängar med lie och ta lite lövtäkt och slå lite säd i kantzoner.. allt bara din egen arbetstid
eller så kan du köpa kaninhö på konsum och pellets på granngården köpa osv.
-
har du en gård ? måste du bygga något ? arrenden ? stängslingsbehov ? maskinpark ?
-
Tack för dina svar.
Jag är fullt medveten att det skiljer mycket beroende på det ena och det andra. Därför jag skrev att infon bara gäller för det antal djur och storlek på byggnad som ni har. Jag borde kanske lagt till den ras ni har också.
Maskiner och byggnader osv skiljer sig ännu mer än olika djurslag gör. Man kan t.ex. köpa en dyr gård med bara lånade pengar, eller så kan man ärva eller få en som man inte har några lån på. Samma med maskiner + att med maskiner kanske man vill köra runt med en bm 430 eller så vill man ha en större nyare traktor som kostar 10ggr mer, lika med alla andra maskiner.
Jag ligger nånstans i mitten där ang vad för maskinerna som ska finnas, använder inte det billigaste men inte det dyraste heller.
Byggnad finns om jag inte ska ha för många djur (ca 100kvm finns) men det krävs att man river en innervägg och även en höjning av innertaket för att kunna gödsla ut på ett vättigt sätt och för att människor och djur ska kunna gå där utan att lida för mycket (bara 1,7m i takhöjd nu tyvärr)
Igen så vill jag säga att jag vet att många saker skiljer sig mycket. Men om några olika skriver vad dom ha för raser, inriktning på verksamheten (får, kött, avel etc) så blir det en liten hjälp på vägen för oss som inte ha riktig koll ännu, men som vill lära oss mer.
Ang klippnig så får du gärna utveckla lite mer vad för olika kostnader det blir. Du sa att du hade en grundavgift. Sen har du kanske en framkörningsavgift, eller olika tillägg/avdrag bereonde på antal samma gång eller annat gissar jag?
När du skriver en ensilagebal per vinter, menar du då enbart tackan eller tacka och tackans lamm?
Fårnät eller vad man vill ha, behövs runt alla betesmarker där fåren ska gå.
Mark finns, mestadels åker men även lite bete. Betar man åkrarna som man plöjer med jämna intervall så kan man ju få ganska bra bete där.
Lammning ute, då blir det väl svårt att hjälpa till vid ev komplikationer?
Veterinärkostnader kanske inte är så vanliga bland får, det är mest vid nöt där djuren har ett större värde?
Kan kort informera att mina fårkunskaper stannar vid en studiecirkel för ett par år sen + att jag jhläp till ett år hos en granne som hade och har några får, även vid lammning vad jag med och drog ut när det krånglade lite. Så jag är inte helt grön men absolut långt ifrån kunnig inom området. Jag tror att på studiecirkeln så sa läraren att det gick 7 får på en hektar mark. Kommer dock inte ihåg om det var vall eller om hon menade vall + bete? Det låter som lite mark om man ska kunna ta ensilage för vintern + att dom ska beta där hela betesperioden?
-
Varför är du så intresserad av vad alla kostnader blir? Fokusera istället på att lära dig hur man sköter får, så du inte står mitt uppe i lammning utan kunskaper. Skaffa dig några får som hobby och kolla om det är nåt för dig, och då lär du dig under resans gång vad mineraler kostar, eller hö, kraftfoder osv beroende på vart du handlar, hos granngården eller hos någon annan bonde. Vad kostnaderna blir kan du ju för det mesta googla fram.
När jag skaffade får fokuserade jag istället på inkomsterna, och tog reda på hur mycket EU-stöd min gård genererar och såg ganska snabbt att det täcker alla eventuella utgifter även fast jag håller mina får som "gosedjur" och ringer veterinär för småsaker. Djuren klipper jag själv.
Sen finns det ju folk som inte bara har kostnader på sin fårhållning, utan även inkomster och dessa verkar du inte vara intresserad av alls?
-
Varför är du så intresserad av vad alla kostnader blir? Fokusera istället på att lära dig hur man sköter får, så du inte står mitt uppe i lammning utan kunskaper. Skaffa dig några får som hobby och kolla om det är nåt för dig, och då lär du dig under resans gång vad mineraler kostar, eller hö, kraftfoder osv beroende på vart du handlar, hos granngården eller hos någon annan bonde. Vad kostnaderna blir kan du ju för det mesta googla fram.
När jag skaffade får fokuserade jag istället på inkomsterna, och tog reda på hur mycket EU-stöd min gård genererar och såg ganska snabbt att det täcker alla eventuella utgifter även fast jag håller mina får som "gosedjur" och ringer veterinär för småsaker. Djuren klipper jag själv.
Sen finns det ju folk som inte bara har kostnader på sin fårhållning, utan även inkomster och dessa verkar du inte vara intresserad av alls?
Inkomster är i stort sett slaktpengen och eu-stöd. Det tar jag reda på på annat håll, dvs från slakterier och jordbruksverket.
Utgifterna är väldigt viktig del i en verksamhet, får man inte in tillräckligt med inkomster som täcker utgifterna så bör man inte hålla på om man vill ha det som mer än "sällskap". Jag vill ha det för att ha djur, för att hålla marker öppna men även för att det ska generera lite pengar, helst så en av oss kan gå ner lite i tjänst från det vanliga jobbet.
Lammningen, vallskötsel osv har jag någorlunda koll på, som jag skrev så har jag vart med under över ett år med det mesta som händer med får/lamm. Jag behöver garanterat veta mer och börjar jag så blir det självklart med färre i början. Men jag vill inte börja utan att ha någon koll på om inkomsterna täcker utgifterna. Det kommer absolut att skilja tusenlappar från år till år, men om man gör en överslagsräkning och det visar sig att det är mer i inkomster så kan man fundera vidare.
Som sagt, om man vill ha djuren i väldigt liten skala och/eller som sällskap/betare så får dom kosta lite. Men jag vill ha lite större verksamhet och att det ska generera pengar. Därför måste man börja med en lätt koll på ekonomin för att veta om det är nått att fortsätta med. Folk som är inne i fårbranchen har säkert en grov uppfattning om detta. Men det har inte jag, därför frågar jag.
Hade jag inte haft någon som helst erfarenhet av får hade jag börjat med att skaffa mig mer kunskap där. Me nu har jag en liten grundkunskap som jag skrev ovanför.
-
Inkomster är i stort sett slaktpengen och eu-stöd. Det tar jag reda på på annat håll, dvs från slakterier och jordbruksverket.
Jag tycker du förenklar det väldigt mycket när du säger att inkomsterna är slaktpengen från slakteriet. Det finns folk som säljer kött på återtag och tjänar mycket mer, det finns folk som säljer djuren vid fel tidpunkt till scan och får nästan ingenting. Det finns folk som säljer sina skinn väldigt dyrt och vissa andra som inte tar reda på skinnen alls. Det finns även folk som säljer livdjur. Andra förädlar sin ull och andra eldar upp den. Väldigt många jordbrukare tjänar även pengar på att sälja hö.
Vad det gäller utgifter kan du ju inte gå på vad någon annan betalar. Jag köper vallfrö från kanske det dyraste stället medans andra köper större mänger på det billigaste, för halva priset mot vad jag betalar. Vissa köper lantmännens lammnäring i 5kg säck från Granngården, medan andra beställer helpall direkt från lantmännen där kg-priset är hälften så högt som Granngårdens. Vissa har inte ens utgifter för lammnäring, för de lyckas adoptera bort lamm till andra tackor. Vissa har låga kostnader för vet, för de har gått villkorad läkemedelsanvändning och behandlar sina djur själva.
Om du tror att du kan räkna ut ifall du kommer gå med vinst eller förlust som lammproducent genom att veta att jag betalar 80kr/kg för mina vallfrön så har du fel. Börja istället i liten skala så märker du väl om du har fallenhet för att vara företagare, och om du trivs med att jobba med lammuppfödning, och om det blir något överskott att leva av. Nej, jag tycker inte du verkar ha grundläggande kunskaper om får eftersom du frågar hur mycket hö det går åt? När du frågar hur många lamm de får? Vad en bagge kostar?
Exakt hur många får har du tänkt att dra igång med eftersom du är så rädd att inkomsterna inte täcker utgifterna, trots att du ska ha EU-stöd och odlar ditt eget vinterfoder?
-
Trist att du får så bittra svar på vettiga frågor... ::)
Enklast är att du kontaktar en uppfödare i den storlek du tänkt dig, och hoppas att den personen är villig att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter.
Jag har bara ett fåtal och kan inte hjälpa dig tyvärr. Här kostar fåren bara, köttet blir hundmat för ingen i familjen gillar lammkött.
-
Ang fårklippningen... 18.50kr per mil tillkommer, om det är överjävligt tovig årsull så tar jag 400:- timmen istället, klövproblem kan kosta en del max 13 kronor per får..
Hoppas inte mitt svar uppfattades som bittert men tänk dig om du ringt till hushållningssällskapet eller någon konsult som kostade pengar och la fram förfrågan på samma sätt.
Man måste vara innovativ och brinna för det man gör för att det ska va långsiktigt hållbart. Du får konkretisera och specificera dina spörsmöl för att få vettiga svar och undvika syrliga svar.
om scan betalar dåligt trots att det inte går att få tag på svenskt lamm på hösten i affärer eller restauranggrosster då säljer man inte till scan.. om arla betalar dåligt för mjölken så säljer man inte till dom etc.
intäkt får; 18 :- kilot eller 100:- kilot eller 1000:- kilot för en avelsbagge..
-
Det är svårt att tjäna pengar på får. Även om du har eget foder så skall det tillverkas.
Vi köper allt foder och går back på fåren.
En liten gårdsbutik gör att vi går plus totalt.
Att ha får är en livsstil!
-
Hoppas inte mitt svar uppfattades som bittert men tänk dig om du ringt till hushållningssällskapet eller någon konsult som kostade pengar och la fram förfrågan på samma sätt.
Det var inte dig jag tänkte på med bitter :-*
-
Det är nog inte helt rätt att försöka få några svar på den sortens frågor här...........Alla här inne kommer ju från olika delar av landet och har dessutom helt olika förutsättningar för att driva djurhållning. Är det inte bättre att du försöker göra dig en uppfattning om hur du vill hysa dina djur och sen ta kontakt med dina lokala foderförsäljare/tillverkare, fåruppfödare, slakterier osv? Då får du ett bättre värde på vad saker kostar i det område där DU bor och om du kan tycka att det är lönsamt för dig. Jag tycker väl det är jättepositivt att du försöker ta reda på kostnader innan du startar upp :)
-
Trist att du får så bittra svar på vettiga frågor... ::)
Enklast är att du kontaktar en uppfödare i den storlek du tänkt dig, och hoppas att den personen är villig att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter.
Jag har bara ett fåtal och kan inte hjälpa dig tyvärr. Här kostar fåren bara, köttet blir hundmat för ingen i familjen gillar lammkött.
Jag föreslog precis samma sak som dig (kontakta en bonde) igår när trådskaparen ställde samma typ av frågor, fast då gällde det kossor.
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=173247.msg1631706#msg1631706 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=173247.msg1631706#msg1631706)
-
Dessutom är svaret beroende på hur många får man har! Kostnaden för att hyra en maskin kan vara nästan samma oberoende om man gör gödslar ut 30 m2 eller 60 m2 ströbädd. Dessutom kan man köpa kraffoder i bulk och fodra ensilagebalar om man har fler får. Med endast ett litet antal så blir det genast dyrare. Inkomsterna hänger på hur duktig du är - som lammuppfödare och som försäljare.
-
Jag tycker du förenklar det väldigt mycket när du säger att inkomsterna är slaktpengen från slakteriet. Det finns folk som säljer kött på återtag och tjänar mycket mer, det finns folk som säljer djuren vid fel tidpunkt till scan och får nästan ingenting. Det finns folk som säljer sina skinn väldigt dyrt och vissa andra som inte tar reda på skinnen alls. Det finns även folk som säljer livdjur. Andra förädlar sin ull och andra eldar upp den. Väldigt många jordbrukare tjänar även pengar på att sälja hö.
Vad det gäller utgifter kan du ju inte gå på vad någon annan betalar. Jag köper vallfrö från kanske det dyraste stället medans andra köper större mänger på det billigaste, för halva priset mot vad jag betalar. Vissa köper lantmännens lammnäring i 5kg säck från Granngården, medan andra beställer helpall direkt från lantmännen där kg-priset är hälften så högt som Granngårdens. Vissa har inte ens utgifter för lammnäring, för de lyckas adoptera bort lamm till andra tackor. Vissa har låga kostnader för vet, för de har gått villkorad läkemedelsanvändning och behandlar sina djur själva.
Om du tror att du kan räkna ut ifall du kommer gå med vinst eller förlust som lammproducent genom att veta att jag betalar 80kr/kg för mina vallfrön så har du fel. Börja istället i liten skala så märker du väl om du har fallenhet för att vara företagare, och om du trivs med att jobba med lammuppfödning, och om det blir något överskott att leva av. Nej, jag tycker inte du verkar ha grundläggande kunskaper om får eftersom du frågar hur mycket hö det går åt? När du frågar hur många lamm de får? Vad en bagge kostar?
Exakt hur många får har du tänkt att dra igång med eftersom du är så rädd att inkomsterna inte täcker utgifterna, trots att du ska ha EU-stöd och odlar ditt eget vinterfoder?
Det är rätt att man får mer om man säljer köttlådor. Jag frågade lite om det, bl.a. här på forumet och fick till svar att det är en drös med regler att hålla koll på när det gäller t.x. transport av livsmedel. Att det är möjligt förstår jag eftersom många gör det. Men känner att det är bättre att inrikta sig på djuren i början och sen när man är inne i det då går man vidare med nya saker som t.ex. köttlådor. Eftersom jag inte vet om jag inte alls vet hur mycket man kan sälja via köttlådor (det gäller ju att det finns kunder i närområdet) så kan jag inte basera hela verksamheten på att jag ska sälja köttlådor och få dom inkomsterna innan jag vet om det finns kunder häromkring. Därför måste man räkna på att inkomsterna för djuren kommer från slakterier eftersom det är "det minsta" man får för djuren.
Beroende på vad man har för ras går det kanske att ta reda på skinnen och sälja dom också, antingen själv eller via någon annan. Men även där är det inget som man vet i början så man kan inte basera allting på en så osäker inkomst.
Man måste vara realistisk när man gör en budget, annars är det aldrig svårt att få en budget att gå ihop, men är man inte realistisk när man börjar räkna så kan man lätt bli besviken och få massa skulder som man inte kan betala.
Och ang scan så har jag aldrig hört någonting som säger att dom betalar bra så dom har jag ingen tanke på att sälja till.
Dom håller dessutom på att importerar kött till sverige när det finns i sverige, så av principskäl vill jag inte ha med dom att göra.
När det gäller kostnader så har du rätt i att jag inte kan fråga om kostnader om det finns folk som medvetet köper för det dubbla priset. Det är förbrukningen jag ska fråga efter, dvs hur många kg kraftfoder som går åt t.ex.
Även det med helpall för frö eller bulk för kraftfoder gör mycket på priset, men får jag veta hur mycket som går åt så är det lätt att ta reda på vad det kostar hos dom lokala företagen som säljer varorna jag behöver.
Det blir en del hektar som ska sås om så det blir ett antal tusenlappar i frö per år. Det är en del av alla utgifter man har så det är viktigt att inte glömma bort den kostnaden (och inte någon av dom andra heller för den delen). Och vad just du betalar för fröna är inte högintressant, det är såklart förbrukningen jag är ute efter. Jag formulerade mig fel i början när jag ställde frågan.
När det gäller antalet så kan jag tänka att det handlar om 5-10 st i början, och när jag se kört ett år så utökar jag allteftersom. Antalet när jag hållit på några år vet jag inte nu. Det beror bl.a. på ekonomin (dvs hur många man måste upp i för att dom fasta kostnaderna ska slås ut på tillräckligt många djur) men det beror även på hur många det går att få in i den byggnad jag har, om jag ska fixa till en eller båda halvorna av den. Sen är det såklart antalet hektar jag har tillgång till som styr hur många djur jag har.
Om jag ska säga någon siffra så skulle jag gissa att jag satsar på runt 60 st efter några år, så du förstår att det är inte bara några enstaka jag vill ha. Om det sen blir det antalet eller 100 får visa sig med tanke på dom parametrar jag nyss skrev.
Får jag fråga va du har för inriktning med dina får? Några få för att beta och för att ha lite djur på gården kanske? Det låter som att du inte har så stor verksamhet eftersom du inte alls vill fokusera på att få ekonomin att gå ihop?
-
Trist att du får så bittra svar på vettiga frågor... ::)
Enklast är att du kontaktar en uppfödare i den storlek du tänkt dig, och hoppas att den personen är villig att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter.
Jag har bara ett fåtal och kan inte hjälpa dig tyvärr. Här kostar fåren bara, köttet blir hundmat för ingen i familjen gillar lammkött.
Tackar för din förståelse :)
Problemet är att det finns få här i området. Det är andra inriktning på lantbruken häromkring.
Jag får nog gå via fåravelsförbundet och hitta någon och ringa och fråga om man får komma på ett besök, och sen göra en helgutflykt med familjen av det hela istället, inte fel det heller :)
Man måste dock komma ihåg att då får jag bara info från just den personen. Jätteviktigt och intressant men ändå bara av en.
Min förhoppning att fråga här är att få info och intryck av flera olika för att på så sätt få en bra uppfattning beroende på dom saker som kan skilja.
-
Ang fårklippningen... 18.50kr per mil tillkommer, om det är överjävligt tovig årsull så tar jag 400:- timmen istället, klövproblem kan kosta en del max 13 kronor per får..
Hoppas inte mitt svar uppfattades som bittert men tänk dig om du ringt till hushållningssällskapet eller någon konsult som kostade pengar och la fram förfrågan på samma sätt.
Man måste vara innovativ och brinna för det man gör för att det ska va långsiktigt hållbart. Du får konkretisera och specificera dina spörsmöl för att få vettiga svar och undvika syrliga svar.
om scan betalar dåligt trots att det inte går att få tag på svenskt lamm på hösten i affärer eller restauranggrosster då säljer man inte till scan.. om arla betalar dåligt för mjölken så säljer man inte till dom etc.
intäkt får; 18 :- kilot eller 100:- kilot eller 1000:- kilot för en avelsbagge..
Tackar för infon.
Det är bra att ni säger till om frågorna är otydliga, men jag förstår inte riktigt på vilket sätt dom är otydliga. (förutom att jag borde skrivit att jag vill veta förbrukning (i t.ex. kg beroende på vad det gäller) istället för kostnader eftersom priser skiljer från säljare till säljare och olika i olika landsdelar och beroende på hur mycket man köper osv.
T.ex. så undrar jag hur mycket kraftfoder som går åt. Om person x har 10 tackor och en bagge + lammen efter tackorna så har ju person x köpt x antal kg kraftfoder till sina djur. Har man några få djur som bete och sällskap och till eget kött kanske man inte räknar varje kg, men har man några fler och vill ha lite koll på hur mycket foder som går åt så har man lite koll på hur många kg man har köpt. Sen om det står en halv påse i ett hörn eller ej är sak samma. Det blir ändå en liten fingervisning om hur mycket just person x ger sina djur.
Sen om det är för mycket eller för lite jämfört med någon "ideal" vet man inte men spelar det någon roll? Det fungerar för person x och dom djuren. Sen kommer person y och säger antal djur och antal kg och då kan man börja jämföra om man vill det, eller så tar man bara till sig informationen och konstaterar att det handlar om ungefär ?? antal kg.
-
Det är nog inte helt rätt att försöka få några svar på den sortens frågor här...........Alla här inne kommer ju från olika delar av landet och har dessutom helt olika förutsättningar för att driva djurhållning. Är det inte bättre att du försöker göra dig en uppfattning om hur du vill hysa dina djur och sen ta kontakt med dina lokala foderförsäljare/tillverkare, fåruppfödare, slakterier osv? Då får du ett bättre värde på vad saker kostar i det område där DU bor och om du kan tycka att det är lönsamt för dig. Jag tycker väl det är jättepositivt att du försöker ta reda på kostnader innan du startar upp :)
Tack att du förstår vikten med ekonomin :)
Om jag hittar en uppfödare (vilket tyvärr inte finns häromkring, men man får väl leta längre bort) så får jag informationen om vad han eller hon tycker och säger och hans eller hennes erfarenheter om det ena och det andra. Frågar jag här så hoppas jag få svar och intryck och erfarenheter från flera olika. Just för att många har olika erfarenheter och storlekar på verksamheten, olika förutsättningar osv.
Foderförsäljare kan lätt säga vad olika foder kostar. Men dom är inte experter på hur mycket foder osv djuren ska ha i alla situationer. T.ex. en här i närheten har hållt på med köttdjur (nöt) för ett antal år sen så han har lite erfarenheter från det. Men inte helt uppdaterade enligt honom själv. När det gäller får har han ingen erfarenhet och eftersom det inte finns några sånna lantbruk i närheten säljer han knappt något sånt foder och har därför inte tagit reda på så mycket.
Det är ungefär som att fråga en däckfirma vilket däck som är bäst. Visst borde dom hålla sig uppdaterade på vad seriösa däcktester kommer fram till, men det gör dom inte alltid tyvärr, och då rekommenderar dom något som kanske inte alls är det bästa.
Men visst kan man få lite grundinformation från t.ex. dom större fodersäljarna, men jag tror ändå att det är dom människor som har får och har erfarenhet från det som har bäst koll på hur mycket och vad, djuren behöver. I alla fall om man inte ska gå till en foderrådgivare.
Att veta att ek kg kraftfoder kostar si och så mycket, eller att en säck kostar si och så mycket hjälper inte om man inte vet hur mycket det går åt. Bland dom första frågorna man får är ju hur mycket man vill köpa, liten eller stor säck, eller bulk. Då är det bra att ha ett hum om hur mycket man behöver först.
-
Jag föreslog precis samma sak som dig (kontakta en bonde) igår när trådskaparen ställde samma typ av frågor, fast då gällde det kossor.
[url]http://www.alternativ.nu/index.php?topic=173247.msg1631706#msg1631706[/url] ([url]http://www.alternativ.nu/index.php?topic=173247.msg1631706#msg1631706[/url])
Som jag skrivit ovan så finns det nästan inga sånna här men jag får nog leta längre bort i landet och åka över en helg eller i alla fall en heldag.
Men även om jag gör det så får jag ju bara info från just den bonden. Jag vill ha info från flera personer eftersom olika personer har olika kunskaper och erfarenheter. Vad är problemet i det?
Ett forum är väll till för att hjälpa varandra? Varför får jag inte ställa frågor här? Vad ska man använda forumet till enligt dig?
-
Dessutom är svaret beroende på hur många får man har! Kostnaden för att hyra en maskin kan vara nästan samma oberoende om man gör gödslar ut 30 m2 eller 60 m2 ströbädd. Dessutom kan man köpa kraffoder i bulk och fodra ensilagebalar om man har fler får. Med endast ett litet antal så blir det genast dyrare. Inkomsterna hänger på hur duktig du är - som lammuppfödare och som försäljare.
Att hyra i maskiner är inte aktuellt förutom för pressning och lastning av ensilagebalar, alla maskiner finns och jag använder dom själv.
Men det är kostnader för maskinerna oavsett om man hyr in eller inte så kostnaden måste tas med ändå.
För att veta om man ska köpa krftfoder som du säger, i säck eller bulk etc så måste man veta hur mycket man gör av med. Och som jag skrev ovan till olivia så skrev jag fel i första frågan, jag skulle ha frågat efter förbrukning istället för vad det kostar.
Om man har en tacka eller 1000 tackor så borde ändå varje tacka ha ungefär lika mycket kraftfoder.
För att kunna vara en bra lammuppfödare (gäller även alla andra yrken) så behöver man kunna ta till sig information osv från andra som sysslar med det man jobbar med, för att på det sättet lära sig mer och utveckla sig själv och verksamheten. Och om man då inte får fråga folk, hur ska man då kunna få in ny information?
-
Nej, jag tycker inte du verkar ha grundläggande kunskaper om får eftersom du frågar hur mycket hö det går åt? När du frågar hur många lamm de får? Vad en bagge kostar?
Glömde svara på detta:
Vad man tolkar som grundläggande är nog relativt.
Grannen jag hjälpte med fåren under det året hade tre tackor och en bagge och hade inte jättemycket erfarenhet sen tidigare, men vi lärde oss vartefter. Nu har vi flyttat och jag är därför inte där nu för tiden. Vi löste både lammningar med problemen som uppstod, flaskmatningar, och sjukdomar, rymningar och allt vad det nu var. Jag var inte med jämt, han gjorde det mesta såklart men om inte jag var med på något så fick jag höra om det i efterhand så jag fick information på ett sätt ändå. Detta var när jag gick kursen och det var för ett par år sen.
Kursen/studiecirkeln jag deltog i: Läraren var uppfödare och hade strax över 100 tackor och delade med sig av mycket information. Det var ett tag sen som sagt så all information finns inte färsk i minnet, men finns i anteckningarna och i fårpärmen + boken. Visst kan jag sätta mig med den informationen och räkna fram den mesta åtgången, men min förhoppning var att ett forum där det finns personer som har får, skulle vilja vara hjälpsamma mot andra människor som funderar på att börja med får. Så verkar tyvärr inte vara fallet, även om jag inte alls kan förstå varför.
Som jag skrivit så många gånger här ovanför nu så vill jag få info från flera olika för att inte basera "allt jag vet" på en person.
-
Kraftfoderåtgången, energibehovet som är beroende av många saker. När du har lammning, beteskvalitet och grovfoderkvalitet. Du kan täcka in hela energibehovet med bra grovfoder (läs ensilgae och hö). Lågdräktig tacka tex. behöver i snitt 11 kilojoule. Finns bra tabeller och åtgång per djur här:
http://www.vaxteko.nu/html/sll/hs_l_lan/utan_serietitel_hs_l_lan/UST00-15/UST00-15.HTM (http://www.vaxteko.nu/html/sll/hs_l_lan/utan_serietitel_hs_l_lan/UST00-15/UST00-15.HTM)
Att samla kunskap är bra men man måste först ta reda på vad man vill veta. Vad har Du för mål med gården ? Vart och vad vill du avyttra vad är huvudsakliga målet med fåren.. ska de beta markerna och betala sig själva eller ska du sälja korv i gårdsbutik eller påsklamm.. "jag har 100m2 stall hur mycket får kan jag ha" först om det är där du tänker ha dem enbart?!
-
Jag tycker du har fått många väldigt bra svar här men då du både frågar om nöt / mjölk och får så blir det lite splittrat tycker jag.
Du har nämnt att du har ca 100kvm att avsätta för får i nuvarande byggnader.Men hur mycket mark har du? Det är det som är intressant.Bete och åker,ägd eller arrenderad.Hur mycket?
-
Kraftfoderåtgången, energibehovet som är beroende av många saker. När du har lammning, beteskvalitet och grovfoderkvalitet. Du kan täcka in hela energibehovet med bra grovfoder (läs ensilgae och hö). Lågdräktig tacka tex. behöver i snitt 11 kilojoule. Finns bra tabeller och åtgång per djur här:
[url]http://www.vaxteko.nu/html/sll/hs_l_lan/utan_serietitel_hs_l_lan/UST00-15/UST00-15.HTM[/url] ([url]http://www.vaxteko.nu/html/sll/hs_l_lan/utan_serietitel_hs_l_lan/UST00-15/UST00-15.HTM[/url])
Att samla kunskap är bra men man måste först ta reda på vad man vill veta. Vad har Du för mål med gården ? Vart och vad vill du avyttra vad är huvudsakliga målet med fåren.. ska de beta markerna och betala sig själva eller ska du sälja korv i gårdsbutik eller påsklamm.. "jag har 100m2 stall hur mycket får kan jag ha" först om det är där du tänker ha dem enbart?!
Målet är att sälja till slakt som jag har skrivit tidigare, sen om det blir köttlådor och skinn senare får tiden utvisa.
Ladugården är på ca 270kvm, men jag vill inte ha enbart får, eller åtminstone inte i början. Självklart ska dom inte bara vara där, betesperioden är ju många månader under året också. Men inne är det såklart i den byggnaden som jag skrev.
-
Jag tycker du har fått många väldigt bra svar här men då du både frågar om nöt / mjölk och får så blir det lite splittrat tycker jag.
Du har nämnt att du har ca 100kvm att avsätta för får i nuvarande byggnader.Men hur mycket mark har du? Det är det som är intressant.Bete och åker,ägd eller arrenderad.Hur mycket?
Jag tycker knappt jag fått något svar som informerar om hur mycket det går åt. Klippning fick jag ett bra svar på, och om en ensilagebal per tacka och år, men förutom det hittar jag ingen info förutom folk som säger att allting är så olika så det går aldrig att säga något som hjälper mig. Men på något sätt kan någon bonde osm jag träffar ge massor av information. Jag förstår dock inte vad som skiljer en bonde som jag träffar mot folk som är här på forumet?
Mjölk har jag aldrig frågat om tror jag. Jag har däremot kommenterat och skrivit om mjölk, men aldrig på något sätt som syftar på att jag ska börja med mjölkkor.
Nöt kött och får går alldeles utmärkt att kombinera, finns många som gör det så varför är det konstigt om jag frågar om båda?
Mark finns det massor att få tag på här om man vill, flera tiotal hektar, det handlar bara om hur mycket man behöver och om man kan få lönsamhet i att bruka den.
Mestadels åker som då går att få bra bete på om man inte behöver det för t.ex.
Om jag äger eller arrenderar är ju ointressant eftersom jag ändå kan använda marken. Kostnaden för marken spelar roll men det har jag ju koll på när jag räknar.
-
I den här tråden så säger du att du är intresserad av nöt och mjölk och får http://www.alternativ.nu/index.php?topic=173247.msg1631706#msg1631706 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=173247.msg1631706#msg1631706)
Det var därför jag frågade.
Du säger tiotals hektar,det är ju inte något svar på frågan.Jag skrev ju också att jag inte bryr mig om huruvida du äger eller arrenderar marken.det är ju helt ointressant,det som är intressant är ju hur mycket mark du har att bruka.
Innan du vet det så är det ingen ide att svara på någonting.
Marken är avgörande.
-
Jag skulle också vilja rekommendera dig att göra många studiebesök runt om i landet för att bilda dig en uppfattning av hur det fungerar för många olika.Sedan så bildar man sig en bild hur det kommer att fungera för en själv.
-
I den här tråden så säger du att du är intresserad av nöt och mjölk och får [url]http://www.alternativ.nu/index.php?topic=173247.msg1631706#msg1631706[/url] ([url]http://www.alternativ.nu/index.php?topic=173247.msg1631706#msg1631706[/url])
Det var därför jag frågade.
Du säger tiotals hektar,det är ju inte något svar på frågan.Jag skrev ju också att jag inte bryr mig om huruvida du äger eller arrenderar marken.det är ju helt ointressant,det som är intressant är ju hur mycket mark du har att bruka.
Innan du vet det så är det ingen ide att svara på någonting.
Marken är avgörande.
Då var jag nog bara otydlig i min formulering. Jag menade att det även vore intressant att få svar ang mjölk, och det är för att även mjölkbönder brukar mark, plöjer, sår osv, och det gör man oavsett om man har nötkött eller nötmjölk.
Mjölk är jag inte ett dugg intresserad av, det är alldeles för dåligt betalt där för att man ska börja med någonting sånt.
Och i denna tråden har jag nog inte frågat hur många får jag kan ha. Jag la däremot in en mening ang hur många får man kan ha i 100kvm byggnad. Marken ser jag inte som ett problem, det är byggnaden som blir full innan marken tar slut.
Och hur som helst så behöver man inte veta hur mycket mark det finns för att kunna svara på hur mycket man själv förbrukar av olika saker, och det var ju det som jag undrade i denna tråd.
-
Jag skulle också vilja rekommendera dig att göra många studiebesök runt om i landet för att bilda dig en uppfattning av hur det fungerar för många olika.Sedan så bildar man sig en bild hur det kommer att fungera för en själv.
Besöka fårgårdar är absolut bra, det säger jag ingenting om, det har jag redan skrivit flera gånger. Men varför kan man inte göra bådeoch, dvs både besöka bönder och fråga och få svar här?
Jag har fortfarande inte fått svar på hur det kan vara skillnad att fråga bönder som jag besöker mot att fråga folk här på forumet? Vad är problemet att svara på frågan hur mycket man förbrukar av allt som behövs ang får? Det skiljer lika mycket/lite mellan bönder jag träffar och pratar med som det gör mellan folk här på forumet.
Om man ska besöka folk och fråga istället för att skriva på forumet så är ju frågan vad man får skriva här för er?
-
Besöka fårgårdar är absolut bra, det säger jag ingenting om, det har jag redan skrivit flera gånger. Men varför kan man inte göra bådeoch, dvs både besöka bönder och fråga och få svar här?
Jag har fortfarande inte fått svar på hur det kan vara skillnad att fråga bönder som jag besöker mot att fråga folk här på forumet? Vad är problemet att svara på frågan hur mycket man förbrukar av allt som behövs ang får? Det skiljer lika mycket/lite mellan bönder jag träffar och pratar med som det gör mellan folk här på forumet.
Om man ska besöka folk och fråga istället för att skriva på forumet så är ju frågan vad man får skriva här för er?
Typisk alternativare: jobbar så lite som möjligt för att kunna vara hemma och alternativa sig. Har dock inte möjlighet att gå hela vägen ut med något för hen har för lite pengar och vill inte kommersialisera sina ideal ..
Folk som har får till hobby eller annat än ren köttproduktion är det svårt att få ut något svar ifrån som är relevant i en kalkyl. Men man kan hitta många alternativa lösningar och modeller som är sundare.
Bonde är någon som jobbar för mycket så hen har inte tid att åka utanför gården och se att det inte bara är scan som köper lammkött.. hen har i alla fall slimmat produktionen för dieselpriset gick upp 3 öre litern och hen måste köpa ny handbromsdator till traktor för dörren går i baklås om man inte köper orginaldator för 49500 plus moms.
-
Då var jag nog bara otydlig i min formulering. Jag menade att det även vore intressant att få svar ang mjölk, och det är för att även mjölkbönder brukar mark, plöjer, sår osv, och det gör man oavsett om man har nötkött eller nötmjölk.
Mjölk är jag inte ett dugg intresserad av, det är alldeles för dåligt betalt där för att man ska börja med någonting sånt.
Och i denna tråden har jag nog inte frågat hur många får jag kan ha. Jag la däremot in en mening ang hur många får man kan ha i 100kvm byggnad. Marken ser jag inte som ett problem, det är byggnaden som blir full innan marken tar slut.
Och hur som helst så behöver man inte veta hur mycket mark det finns för att kunna svara på hur mycket man själv förbrukar av olika saker, och det var ju det som jag undrade i denna tråd.
Du har helt fel...Du har inte förstått någonting som alla har försökt säga dig.Hur mycket mark du kan förfoga över oavsett bete eller åker är ju grundbulten i all verksamhet.Förstår du inte det?
Att du inte äger själv har vi ju förstått men kanske arrenderar?
Du undrar ju över en massa saker och du vill inte ens klargöra hur mycket mark du/ni kommer att förfoga över...
En sak ska du ha klart för dig är att en byggnad på 100kvm är inte någonting speciellt och det är tillgänglig åkerareal som avgör om ni har någon framtid inom djurskötsel eller inte...
Det är inte alls säkert att det är byggnaden som sätter gränserna hur många djur man har...
Du funderade också och trodde att det inte spelade någon roll om man hade 1 eller 1000 djur...
-
Då var jag nog bara otydlig i min formulering. Jag menade att det även vore intressant att få svar ang mjölk, och det är för att även mjölkbönder brukar mark, plöjer, sår osv, och det gör man oavsett om man har nötkött eller nötmjölk.
Mjölk är jag inte ett dugg intresserad av, det är alldeles för dåligt betalt där för att man ska börja med någonting sånt.
Och i denna tråden har jag nog inte frågat hur många får jag kan ha. Jag la däremot in en mening ang hur många får man kan ha i 100kvm byggnad. Marken ser jag inte som ett problem, det är byggnaden som blir full innan marken tar slut.
Och hur som helst så behöver man inte veta hur mycket mark det finns för att kunna svara på hur mycket man själv förbrukar av olika saker, och det var ju det som jag undrade i denna tråd.
Du har helt fel...Du har inte förstått någonting som alla har försökt säga dig.Hur mycket mark du kan förfoga över oavsett bete eller åker är ju grundbulten i all verksamhet.Förstår du inte det?
Att du inte äger själv har vi ju förstått men kanske arrenderar?
Du undrar ju över en massa saker och du vill inte ens klargöra hur mycket mark du/ni kommer att förfoga över...
En sak ska du ha klart för dig är att en byggnad på 100kvm är inte någonting speciellt och det är tillgänglig åkerareal som avgör om ni har någon framtid inom djurskötsel eller inte...
Det är inte alls säkert att det är byggnaden som sätter gränserna hur många djur man har...
Du funderade också och trodde att det inte spelade någon roll om man hade 1 eller 1000 djur...
Hur många djur jag kan ha har inte riktigt varit en fråga i denna tråd. Det är vad man förbrukar till djuren (kraftfoder, mineraler osv osv)
Och framförallt handlar det om att jag vill veta hur mycket andra gårdar som har får förbrukar, för att lära mig mer.
Hur många får jag kan ha är då helt ointressant, en helt annat frågeställning, som jag inte har funderat på ännu för jag har inte kommit dit ännu som jag skrivit flera gånger tidigare.
Ang mark så är endel ägd och endel arrenderad, så är det för dom flesta som har lite större verksamhet.
Om det finns 40 eller 100 hektar är därmed också ointressant eftersom det inte har att göra med vad andra förbrukar till sina gårdar. Varför har du snöat in på detta när det inte finns någon fråga av mi ang hur många djur jag kan ha (förutom en liten mitt i all denna konstiga diskussion där jag svarar på storleken på byggnaden, som för övrigt också är ointressant i denna tråd)
Om du vill hjälpa till att informera mig hur mycket djur man kan ha på t.ex. dom 100kvm som jag tog upp som exempel så hade det varit trevligare om du skrev ungefär hur många kvm det ska vara per djur, eller ge något exempel på hur många djur som totalt med alla tackor, baggar och lamm får plats i ett visst antal kvm. Och därefter säga att man behöver si och så många hektar åker och si och så många hektar bete för det antalet djur t.ex. Men att säga antal hektar bete blir svårt eftersom betesmarker kan ge väldigt mycket olika.
Men som sagt, släpp det med byggnad, hektar och ur många djur jag kan ha, för det är en helt annat diskussion/frågeställning som jag inte kommit till ännu.
-
Typisk alternativare: jobbar så lite som möjligt för att kunna vara hemma och alternativa sig. Har dock inte möjlighet att gå hela vägen ut med något för hen har för lite pengar och vill inte kommersialisera sina ideal ..
Folk som har får till hobby eller annat än ren köttproduktion är det svårt att få ut något svar ifrån som är relevant i en kalkyl. Men man kan hitta många alternativa lösningar och modeller som är sundare.
Bonde är någon som jobbar för mycket så hen har inte tid att åka utanför gården och se att det inte bara är scan som köper lammkött.. hen har i alla fall slimmat produktionen för dieselpriset gick upp 3 öre litern och hen måste köpa ny handbromsdator till traktor för dörren går i baklås om man inte köper orginaldator för 49500 plus moms.
Tack för ett lite sakligare inlägg än dom andra nu i slutet.
Är det så att man inte vet kan man naturligtvis inte säga vad som går åt, men jag förstår inte varför man skriver massa annat istället för att bara skriva t.ex. "att man är för liten och hittar andra lösningar istället men jag rekommenderar det och det, eller jag gör si och så, det kanske fungerar för dig i början när du bara har några få djur" (en var snäll nog att skriva i stort sett så och det uppskattas)
Jag har dock läst i tidigare trådar om folk som har lite större verksamhet med får, men dom har valt att inte svara av någon anledning, och det är valfritt om man vill svara eller inte.
-
Vi får helt enkelt vara överens om att vi har olika åsikter, och jag får inse att det inte går att använda detta forum till att få hjälp med denna frågeställning.
Man ställer en fråga och får inte svar på det man frågar, istället får man nästan bara kritik för att man försöker lära sig något och för att man försöker ta reda på saker innan man börjar med verksamheten.
Jag får fortsätta att vara ovetande om varför ni inte vill hjälpa andra att börja med får.
Om någon kommer till mig (besöker, ringer, mailar eller annat sätt att kommunicera) och fråga om något som jag är intresserad av och kan, så tycker jag att det är jätteroligt att hjälpa den eller dom personerna med en information jag har. Sen får den eller dom personerna bilda sig en egen uppfattning genom att få information från mig och från andra, och därefter själv bestämma hur eller vad dom vill göra.
Om han eller hon väljer att ta in information i en annan ordning mot hur jag tycker så är det inte mitt ensak, det är upp till han eller hon som frågar mig att välja vilken typ av information han eller hon vill börja med. Det viktigaste är att man tar in information innan man tar ett beslut.
Ingen kan allt, men har man viljan att lära sig så blir det mycket bättre än om man kör igång med något som sen bara blir pannkaka för att man hade för lite (eller ingen) information i förväg.
Vi lär inte komma längre här.
-
Det går 10 får på en djurenhet så det borde innebära att de behöver ca 1/10 av foder av en ko och producerar 1/10 av gödseln.
-
Ok. Jag har försökt att svara sakligt och uppbackat. Har vart med och haft 350 tackor och haft får i omgångar i olika form och färg.
Detta forum håller på att drunkna i desinformation på grund av att samma frågor ställs flertalet gånger, de som försöker svara tröttnar och dränks i andras personliga syn på hur saker och ting ska skötas.
Jag kan förstå frustrationen hos folk när ytterligare en vag frågeställning kommer fram. Om man ska ge relevant svar på en vid fråga så tar det tid att komponera ett svar, den tiden kan frågaren själv lägga på faktakoll. Skit samma
Många hangarounds här känner någon slags plikt att skriva trots att dom inte har något att säga men man får som i övriga virala världen sortera, jag har försökt svara på dina frågeställningar och kommit med motfrågor så jag kan besvara något efter ditt behov.
Enkla svaret på enda frågan som är ställd angående kraftfoder har jag svarat på och är inte en diskussionsfråga utan fakta;
Tackor baggar lamm har ett energibehov, grundbehov plus eventuella övriga premisser som dräktighet tillväxt och så vidare.
Länken jag gav dig ger en fingervisning av energibehovet och när du balat ditt ensilage och har lite koll på proteiner och KJ per kilo ts så kompletterar du med kraftfoder eller kraftigare ensilage för att komma upp till önskad mängd för aktuella gruppen.
Exempel 10 nylammade tackor 2 lamm var har ett totalt energibehov av 320 kj per dag. Ensilaget innehåller 10 kj/kg ts så du behöver komplettera säg 50 KJ från kraftfodret. Som kan bestå av säd, trindsäd, koncentrat, osv.
Energibehovet är inte subjektivt och kan inte spekuleras fram och ta från andras erfarenheter utan räknas fram..
Men får är ju 4magade och kan äta och klara sig på bra grovfoder och eller bete och må bra, så kan man slänga till några deciliter kraftfoder per dag till högdräktiga mjölkande och lamm på tillväxt efter känsla för att boosta lite.
-
Det går 10 får på en djurenhet så det borde innebära att de behöver ca 1/10 av foder av en ko och producerar 1/10 av gödseln.
Var 6 komma något får per djurenhet innan, handlar mer om statistik och bidragsjox. Skillnad på en tjur på 950 kg och 10 små tackor på 25 kg styck eller motsvarande
-
Summa summarum skit i spökena och realisera din dröm. Hoppas du kan känna att du kan söka vidare kunskap och tips här. Får är i alla fall trevligare än de flesta människor ;)
-
Det är väldigt många som förklarar väldigt ingående varför de inte kan svara på frågorna - istället för att bara klicka sig vidare till ett annat ämne ::) ...
Här kommer iaf några siffror från mig, jag har inte får utan getter, men vad gäller grovfoderkonsumtion är de nog rätt lika. Jag räknade ut kostnaderna för hö, där vallarna gödslas på våren med det som finns på den egna dyngestan, slås med rotorslåtter, vänds med rotorvändare och strängas med sidoräfsa och till sist körs in med självlastarvagn och skulltorkas. Jag har inte räknat med kostnaden för att lägga om vallarna, det kan räknas till i efterhand om en vill, inte heller har jag tagit med räntekostnader för åkermarken (men åkermark är så billigt här ändå, så det blir inte många kronor). Det som är medräknat är maskin- och traktoravskrivning på 5 år, diesel till traktorn och el till skulltorken.
Om en då slår ut denna kostnad per vuxen get/bock och år blir det c:a 135 kronor per vuxet djur och år i kostnad för utfodring med hö!
-
Jag fodrar med inköpt rundbalat hö, leverat hem till gården. Det kostar mig 400:- / tacka under vintern. Kraftfoder för utfodring till tackan under 2 månader innan lammning kostar en hundralapp till (köper i bulk). Priserna är inkl moms.
Sen kostar salt och mineraler + foderblock som jag ger i samband med lammningen. Klippning 50:-/tackaX2 ggr om året, öronmärken till lammen ca 700:-/år.
Stängsel är den stora kostnaden, som man inte kan räkna hem på många år!!! Jag tror att jag lade 15000 till 20000 kronor på stängsel när jag flyttade till den gården jag bor på nu. Oräknat antal arbetstimmar, oavlönat arbete. Har ca 30 tackor.
Sen behöver lammen ha kraftfoder om betet inte är på topp... Jag har naturbete, vilken lammen inte kan bli slaktmogna på.
Jag räknar ung 10.000 kronor för kraftfodret varje år (tackor + lamm)
Tillkommer kostnad för betesputsning, utgödsling och inköp av div fårmaterial + avmaskningsmedel. Byggnaderna är ju bra om man kan använda befintliga, annars finns det en stor kostnad där.
Kostnader för träckprov, medlemskap i Djurhälsovården (ingår 2 träckprov per år), Fåravelsförbundet + Elitlamm.
-
Tack så jättemycket för svaren.
-
Det är väldigt många som förklarar väldigt ingående varför de inte kan svara på frågorna - istället för att bara klicka sig vidare till ett annat ämne ::) ...
Här kommer iaf några siffror från mig, jag har inte får utan getter, men vad gäller grovfoderkonsumtion är de nog rätt lika. Jag räknade ut kostnaderna för hö, där vallarna gödslas på våren med det som finns på den egna dyngestan, slås med rotorslåtter, vänds med rotorvändare och strängas med sidoräfsa och till sist körs in med självlastarvagn och skulltorkas. Jag har inte räknat med kostnaden för att lägga om vallarna, det kan räknas till i efterhand om en vill, inte heller har jag tagit med räntekostnader för åkermarken (men åkermark är så billigt här ändå, så det blir inte många kronor). Det som är medräknat är maskin- och traktoravskrivning på 5 år, diesel till traktorn och el till skulltorken.
Om en då slår ut denna kostnad per vuxen get/bock och år blir det c:a 135 kronor per vuxet djur och år i kostnad för utfodring med hö!
135kr per djur/år?
Hur många djur har du?
Hur många hektar brukar du?
Vad har du för traktor?
Det skulle också vara intressant att veta hur mycket du betalar för att så om den här marken?
-
Vi får helt enkelt vara överens om att vi har olika åsikter, och jag får inse att det inte går att använda detta forum till att få hjälp med denna frågeställning.
Man ställer en fråga och får inte svar på det man frågar, istället får man nästan bara kritik för att man försöker lära sig något och för att man försöker ta reda på saker innan man börjar med verksamheten.
Jag får fortsätta att vara ovetande om varför ni inte vill hjälpa andra att börja med får.
Om någon kommer till mig (besöker, ringer, mailar eller annat sätt att kommunicera) och fråga om något som jag är intresserad av och kan, så tycker jag att det är jätteroligt att hjälpa den eller dom personerna med en information jag har. Sen får den eller dom personerna bilda sig en egen uppfattning genom att få information från mig och från andra, och därefter själv bestämma hur eller vad dom vill göra.
Om han eller hon väljer att ta in information i en annan ordning mot hur jag tycker så är det inte mitt ensak, det är upp till han eller hon som frågar mig att välja vilken typ av information han eller hon vill börja med. Det viktigaste är att man tar in information innan man tar ett beslut.
Ingen kan allt, men har man viljan att lära sig så blir det mycket bättre än om man kör igång med något som sen bara blir pannkaka för att man hade för lite (eller ingen) information i förväg.
Vi lär inte komma längre här.
Det är ju tråkigt att du inte har förstått eller inte iaf velat svara på den fråga jag har ställt hela tiden och som måste besvaras innan det går att besvara någon av dina frågor,och det är hur mycket mark du/ni han/non/hen what ever kommer att kunna bruka.
Hur mycket bete finns det tillgängligt,hur mycket och i vilken kvalite kommer det gå att tillverka grovfoder,detta påverkar kostnaden på ev inköpt kraftfoder!Finns det nog med mark så att det går att ha frikostigt med bra bete både naturbete och ev bete med baljväxter med strippbetning.Bra grovfoder i rikliga mängder och går det att odla ev egen spannmål till kraftfoder
Behövs det ens något kraftfoder?
Vilken ras passar för markerna?
Inte ens en ungefärlig kostnad för stängsel går att uppge om man inte vet hur stora hagarna är eller hur de ska utformas.
Så länge du väljer att inte svara på det så går det inte heller att säga något om dina förväntade kostnader.Du måste räkna utifrån dina perspektiv,det handlar inte om att någon är hemlig eller inte vill hjälpa till utan att det ges för lite information.
Svar som att fodret kostar 135 kr för ett helt år tycker jag du ska bortse ifrån.
Lyssna inte heller på sk hangarounds som tydligen inte har någon kunskap alls utan bara vill utge sig för att veta något och som inte heller kan hjälpa till på nått sätt.Det är bara falsk hjälp och då är det bättre att låta bli.
Det är också skillnad om man har 10 eller 300 eller 1000djur,du måste försöka tro på mig där...
-
Bara ett kort svar, för som jag skrev tidigare så kommer vi inte längre.
Min fråga handlar inte om vad jag kan ha, min fråga handlar om hur mycket som går åt för er andra som har får. Jag har skrivit det flera gånger.
Och ang marken har jag svarat på det flera gånger även om det är irrelevant för min fråga som är vad ni har för åtgång på saker. Och svaret var och är fortfarande att det finns en hel del mark och det mesta är åkermark, dvs marken är inget problem i sammanhanget.
Många av dina frågor och det du tar upp är saker man ska fundera på sen när man försöker ta reda på hur mycket man själv kan ha och vad åtgången på allting blir då, men inte nu när jag vill veta vad ni har för åtgång.
Om du frågar vad andra personer har för bil, och du får till svar: "hur säker bil har du råd att köpa? hur stort garage har du? kan du parkera bilen utomhus? hur många ska ni åka i bilen? kan du skruva med bilar själv? hur mycket packning behöver få plats?"
Det är saker/frågor som inte har att göra med vad vi har för bilar på något sätt, men om du ska leta reda på en bil som passar dig så är det väldigt relevanta frågor. Snälla förstå skillnaden.
Och sen kort ang mj, grovfoder, kraftfoder, kross osv: Det är bra att fundera på det också, men i alla seriösa böcker om fårskötsel (och alla andra djur också för den delen) så finns det rekommendationer ang hur mycket man ska ge i foder, antingen i dl eller i kg beroende på vad det är för djur. Sen får man finjustera eftersom man vet vad man har för djurras och vad man kan få tag på för foder.
Även hektar mark per djur och kvm byggnad per djur finns det rekommendationer på.
Det är sånt som absolut borde finnas i fårhandboken som finns här på forumet men det finns tyvärr inte där.
Men alla dom frågorna har ni tagit upp, inte jag, jag vill bara veta vad ni har för åtgång!
Du skrev att jag gav för lite info, men som sagt, det är ER förbrukning jag vill veta, inte min, inte vad jag kan ha för djur, inte hur många djur jag kan ha osv. Jag kan inte ge ER information om hur mycket ER förbrukning är.
-
En rundbal per tacka som någon skrev låter i underkant. Närmare 1,5 går det här. Så får de hel spannmål i mikroskopisk mängd. Mera som dressyr än utfodring.Lite mer vid betäckning och lammning. Cirka 25 kilo/ djur. Fri tillgång på mineraler och saltsten. Kall utedrift med ligghall. Inga nyinvesteringar får fårdrift förutom rundbalshäck. Svårt att hitta en hållbar.
-
135kr per djur/år?
Hur många djur har du?
Hur många hektar brukar du?
Vad har du för traktor?
Det skulle också vara intressant att veta hur mycket du betalar för att så om den här marken?
Ja, exklusive moms, eftersom vi pratar företag här.
Hur många djur jag har varierar från år till år. Däremot äter ett vuxet djur ungefär lika mycket varje år. I den mån en tänker sig utfodra smålamm eller lamm som väntar på slakt, får en naturligtvis räkna på detta också.
Hektarantalet varierar med djurantalet.
Tråden handlar om kostnader för att ha får, vad jag kör för traktor är inte relevant. Både traktorn och redskapen i kalkylen är dock (naturligtvis) köpta begagnade, och i några fall egenhändigt upplagade för att kunna användas. Jag tolkar dina frågor som att du tycker att mitt påstående om hökostnaden är orimligt. Att vi kan producera hö så billigt på den här gården beror på 2 saker: 1) Äldre traktor(er) med låg bränsleförbrukning. 2) Vi använder löshö, och eftersom nästan ingen annan gör det är begagnade maskiner mycket billiga i inköp.
Vad det kostar att lägga om vallarna beror på hur mycket en gör själv och hur mycket en lejer för.
-
Här kostar fåren mellan 300 och 500 per tacka och år. Då har jag för tillfället 13 st och köper mitt foder. När jag hade fler tackor och drev det i vinstsyfte (men inte så effektivt) och brukade jorden, tog eget foder och sökte bidrag så gick det med vinst, har för mig ca 500 per tacka och år. Nu är de bara landskapsvårdare, nöje för barnen och giftfritt kött till familjen.
Har inte räknat på dagens priser, men anstränger man sig för att få det att gå ihop så går det givetvis att leva på får.
-
Sen beror det på hur noga en vill räkna (och det bör en göra i sitt företag), och hur en gör sina inköp. Det är inte alltid svenska kronor är valutan när en handlar spannmål till sina får/getter, eller lånar in grannen att plöja en vall - det kan lika gärna ingå kött som bytesvara, eller eget maskinellt eller manuellt arbete.
En kostnad som mycket väl kan löna sig är att ansluta sig till Svenska Djurhälsovårdens olika får(&get)hälsoprogram, det lilla paketet kostar 1900 kr+moms per år. Då ingår bl a två träckprover på besättningen, fri telefonrådgivning och Djurhälsovårdens tidning. www.svdhv.se (http://www.svdhv.se)
-
Jag har följt tråden o blir lite irriterad när trådskaparen kräver svar o tycker han får dålig info. Det här är ett alternativforum, jag tror merparten är som jag själv "hobbyfårägare".
Jag har mina får för bevarande o för att få eget bra kött o skinn o ull. Vårat avlånga land ger ju otroligt olika förutsättningar för foder osv. Sen är det alla raser som finns som ger ännu fler olika förutsättningar.
Så jag tror ingen vill ge dig dålig info, det är faktiskt så att vi har djuren i första hand för att få bra kvalitet på vår egen mat o värdet är inte pengar i första hand, utan värdet är att vi vet hur djuren har blivit behandlade o vad de ätit.
Ialla fall är det så för mig.
Förra årets kostnader hade jag tex inköp av hö en mkt lägre kostnad än denna vinter. Förra vinterns höbalar kostade mig 200 kr st o i år 350 kr st (rundbalar på ca 200 kg st). Åtgången är ungefär 1-1,5 bal per djur o vinter, det vet jag inte förrän jag börjat fodra då jag ser hur mycket de ratar (grovt hö eller inte...)
Höstens lamm till slakt var små o jag fick åka till ett slakteri dit jag har 9 mil enkel resa o sen dit o hämta kött o skinn. Hösten innan slaktade vi hemma.
Du ser ju själv att min fårekonomi slår VÄLDIGT olika! Inte lät då att ge konkreta råd om kostnader osv till någon!
Jag skulle vilja råda dig att ta kontakt med en fårägare i din närhet som har ungefär den typen av fårhållning som du själv tänker ha. Då kan du få mer relevanta uppgifter tror jag.
Lycka till!
-
Jag har följt tråden o blir lite irriterad när trådskaparen kräver svar o tycker han får dålig info. Det här är ett alternativforum, jag tror merparten är som jag själv "hobbyfårägare".
Jag har mina får för bevarande o för att få eget bra kött o skinn o ull. Vårat avlånga land ger ju otroligt olika förutsättningar för foder osv. Sen är det alla raser som finns som ger ännu fler olika förutsättningar.
Så jag tror ingen vill ge dig dålig info, det är faktiskt så att vi har djuren i första hand för att få bra kvalitet på vår egen mat o värdet är inte pengar i första hand, utan värdet är att vi vet hur djuren har blivit behandlade o vad de ätit.
Ialla fall är det så för mig.
Förra årets kostnader hade jag tex inköp av hö en mkt lägre kostnad än denna vinter. Förra vinterns höbalar kostade mig 200 kr st o i år 350 kr st (rundbalar på ca 200 kg st). Åtgången är ungefär 1-1,5 bal per djur o vinter, det vet jag inte förrän jag börjat fodra då jag ser hur mycket de ratar (grovt hö eller inte...)
Höstens lamm till slakt var små o jag fick åka till ett slakteri dit jag har 9 mil enkel resa o sen dit o hämta kött o skinn. Hösten innan slaktade vi hemma.
Du ser ju själv att min fårekonomi slår VÄLDIGT olika! Inte lät då att ge konkreta råd om kostnader osv till någon!
Jag skulle vilja råda dig att ta kontakt med en fårägare i din närhet som har ungefär den typen av fårhållning som du själv tänker ha. Då kan du få mer relevanta uppgifter tror jag.
Lycka till!
Om du nu tycker att ts ställer fel frågor varför svarar du då och det på frågor som inte ens ställs?
-
Jag har följt tråden o blir lite irriterad när trådskaparen kräver svar o tycker han får dålig info. Det här är ett alternativforum, jag tror merparten är som jag själv "hobbyfårägare".
Jag har mina får för bevarande o för att få eget bra kött o skinn o ull. Vårat avlånga land ger ju otroligt olika förutsättningar för foder osv. Sen är det alla raser som finns som ger ännu fler olika förutsättningar.
Så jag tror ingen vill ge dig dålig info, det är faktiskt så att vi har djuren i första hand för att få bra kvalitet på vår egen mat o värdet är inte pengar i första hand, utan värdet är att vi vet hur djuren har blivit behandlade o vad de ätit.
Ialla fall är det så för mig.
Förra årets kostnader hade jag tex inköp av hö en mkt lägre kostnad än denna vinter. Förra vinterns höbalar kostade mig 200 kr st o i år 350 kr st (rundbalar på ca 200 kg st). Åtgången är ungefär 1-1,5 bal per djur o vinter, det vet jag inte förrän jag börjat fodra då jag ser hur mycket de ratar (grovt hö eller inte...)
Höstens lamm till slakt var små o jag fick åka till ett slakteri dit jag har 9 mil enkel resa o sen dit o hämta kött o skinn. Hösten innan slaktade vi hemma.
Du ser ju själv att min fårekonomi slår VÄLDIGT olika! Inte lät då att ge konkreta råd om kostnader osv till någon!
Jag skulle vilja råda dig att ta kontakt med en fårägare i din närhet som har ungefär den typen av fårhållning som du själv tänker ha. Då kan du få mer relevanta uppgifter tror jag.
Lycka till!
Jag rekomenderar dig att läsa mina frågor.
Jag har i ett tidigare inlägg skrivit att det är förbrukning på allting som jag frågar efter, inte kostnader som jag först skrev.
Men det viktigaste är ändå att (som en annan skrev i ett tidigare inlägg) varje får äter i stort sett lika mycket oavsett hur många får man har. Om du har ett får eller 1000 får så äter dom ändå 1-1,5 balar var dom svar jag har fått. Sen om du köper dom för dyrt eller om du får dom gratis av en snäll granne är sak samma eftersom det är förbrukningen som är det intressanta.
På samma sätt är det ointressant om jag får informationen via ett forum eller genom att träffa en fårbonde och prata med honom/henne. Det är alltid den som äger fåren som ger sin erfarenhet av åtgång på saker.
Varför har du (och andra) låst in er på att ni tror att jag frågar massa andra saker? Jag vill veta vad andra har för förbrukning, det är allt mina frågor handlar om.
Många av er som läser och skriver här läser tyvärr inte frågorna. Jag vet inte om ni läser några få ord och sen gissar er till resten, eller vad det är som gör att ni helt missuppfattar när jag skriver. Det finns folk som förstått frågorna rätt och svarat därefter, men tyvärr många som inte läser allt och svarar saker som inte alls hör till mina frågor.
Men som jag skrivit tidigare: Vi kommer inte längre här, det är ingen idé att fortsätta argumentera med er.
-
...Fast det går inte ens att säga hur mycket foder det verkligen "går åt", åtminstone inte i antal balar.
Jag har följt den här diskussionen, och det är verkligen svårt att besvara väldigt vagt ställda frågor.
Både "produktionsformen", alltså när lamning ska ske, och därmed slakt, om skinn och ull är intressanta, eller ej, avgör både frågor om rasval, behov av byggnader, och också hur mycket och vad fåren ska äta.
För att få bra slaktkroppar, och bra betalt för dessa, så behöver man välja raser/rasblandningar som ger sådana djur och som kan fås att lamma på vintern, bäst betalt för skinn får man från Gotlandsfår och Leicester, men dessa lammar endast på våren...
En vuxen tacka äter ca 2-3 kg grovfoder/dygn. Får är väldigt duktiga på att sortera i fodret, och äter bara det som är ätbart enligt dem själva. Grova strån ratas och trampas ner, medan bladen och axen (utom stora timotejax) äts upp.
Har man grovfoder som är anpassat till får, med mycket örter, icke-grova grässorter, och rätt sorts baljväxter, som dessutom "serveras" ur för får välanpassade foderhäckar, så kommer det mesta att ätas upp, men om man har "fel sorts" (grovt) grovfoder som serveras ur hel rundbal, i en dåligt anpassad foderhäck, och där fodret inte är hackat, så kommer riktigt mycket att gå till spillo.
Åtgången kan slå upp till 50 %, kanske mer, beroende på kvalitén på fodret.
Dessutom så kan användningen av kraftfoder hållas på ett minimum med välanpassat grovfoder vid höstslakt, medan det kan behövas "hur mycket som helst" av kraftfoder om man vill föda lamm på stall för slakt under vår-försommar, och har dåligt grovfoder.
Det finns ingen fungerande marknad för grovfoder anpassat för får (ingen rödklöver, späd kvalité på allt, hög andel baljväxter med mycket protein), utan vill man ha riktigt bra grovfoder till sina får, så måste man endera odla själv, eller skaffa ett samarbete med någon närboende som vill så in en vall med "rätt" sorter.
Dessutom så är betena, både i antal och kvalité, av väsentlig betydelse, fåren delas upp i olika grupper under sommaren, och har olika krav på betena.
Så vad är det för typ av produktion du tänker dig egentligen? Hur mycket jobb vill du lägga ner?
-
...Fast det går inte ens att säga hur mycket foder det verkligen "går åt", åtminstone inte i antal balar.
Jag har följt den här diskussionen, och det är verkligen svårt att besvara väldigt vagt ställda frågor.
Både "produktionsformen", alltså när lamning ska ske, och därmed slakt, om skinn och ull är intressanta, eller ej, avgör både frågor om rasval, behov av byggnader, och också hur mycket och vad fåren ska äta.
För att få bra slaktkroppar, och bra betalt för dessa, så behöver man välja raser/rasblandningar som ger sådana djur och som kan fås att lamma på vintern, bäst betalt för skinn får man från Gotlandsfår och Leicester, men dessa lammar endast på våren...
En vuxen tacka äter ca 2-3 kg grovfoder/dygn. Får är väldigt duktiga på att sortera i fodret, och äter bara det som är ätbart enligt dem själva. Grova strån ratas och trampas ner, medan bladen och axen (utom stora timotejax) äts upp.
Har man grovfoder som är anpassat till får, med mycket örter, icke-grova grässorter, och rätt sorts baljväxter, som dessutom "serveras" ur för får välanpassade foderhäckar, så kommer det mesta att ätas upp, men om man har "fel sorts" (grovt) grovfoder som serveras ur hel rundbal, i en dåligt anpassad foderhäck, och där fodret inte är hackat, så kommer riktigt mycket att gå till spillo.
Åtgången kan slå upp till 50 %, kanske mer, beroende på kvalitén på fodret.
Dessutom så kan användningen av kraftfoder hållas på ett minimum med välanpassat grovfoder vid höstslakt, medan det kan behövas "hur mycket som helst" av kraftfoder om man vill föda lamm på stall för slakt under vår-försommar, och har dåligt grovfoder.
Det finns ingen fungerande marknad för grovfoder anpassat för får (ingen rödklöver, späd kvalité på allt, hög andel baljväxter med mycket protein), utan vill man ha riktigt bra grovfoder till sina får, så måste man endera odla själv, eller skaffa ett samarbete med någon närboende som vill så in en vall med "rätt" sorter.
Dessutom så är betena, både i antal och kvalité, av väsentlig betydelse, fåren delas upp i olika grupper under sommaren, och har olika krav på betena.
Så vad är det för typ av produktion du tänker dig egentligen? Hur mycket jobb vill du lägga ner?
Som jag skrivit alldeles för många gånger redan:
Jag frågar vad NI har för förbrukning.
Jag frågar INTE hur mycket det går åt för mig om jag skulle börja med får.
-
...Och vi svarar i kör: en luddig fråga får luddiga svar!
Har man 50-100 tackor som lammar, så spelar det stor roll att ha grovfoder och utfodring som är ekonomiskt vettigt, och därför vill man minimera åtgången per tacka genom att ha så bra kvalité som möjligt.
I större besättningar med vårlamm som säljs till stora slakterier så kommer svaret vara ett helt annat, än för en liten hobbybesättning med höstlamm och hemmaslakt. Den hantverksintresserade, kommer också att svara annorlunda.
Vill du göra en enkät om "åtgången" av olika förbrukningsvaror som foder, så ställ i så fall specifika frågor:
Antal får: ?
Produktionsform:?
Vilken sorts grovfoder:?
Antal grovfoder: kg/tacka?
m.fl frågor.
Annars kommer du bara fortsätta att vara frustrerad över att du inte får de svar du önskar.
-
Dessutom är alltid svaret på frågan "hur mycket äter ett vuxet får": 2-3 kg grovfoder/dygn
Sedan är det enkelt att multiplicera med antalet får.
Men att sedan ha friska får, i gott hull, som kan ge tillräckligt med mjölk för att ta hand om sina lamm, då börjar struktur och näringsvärden i fodret komma in också.
-
...Och vi svarar i kör: en luddig fråga får luddiga svar!
Har man 50-100 tackor som lammar, så spelar det stor roll att ha grovfoder och utfodring som är ekonomiskt vettigt, och därför vill man minimera åtgången per tacka genom att ha så bra kvalité som möjligt.
I större besättningar med vårlamm som säljs till stora slakterier så kommer svaret vara ett helt annat, än för en liten hobbybesättning med höstlamm och hemmaslakt. Den hantverksintresserade, kommer också att svara annorlunda.
Vill du göra en enkät om "åtgången" av olika förbrukningsvaror som foder, så ställ i så fall specifika frågor:
Antal får: ?
Produktionsform:?
Vilken sorts grovfoder:?
Antal grovfoder: kg/tacka?
m.fl frågor.
Annars kommer du bara fortsätta att vara frustrerad över att du inte får de svar du önskar.
LÄS mitt första inlägg så ser du att jag frågat efter antal djur, kraftfoder osv. förutom att jag inte har en separat rad för exact varje fråga.
Att jag inte skrev en rad per fråga var för att jag trodde att det skulle uppfattas som för "uppradat" och att det skulle bli trevligare med att skriva på mer normal svenska istället för att designa ett frågeformulär.
Bevisligen var det fel att överhuvudtaget tro att ett forum är till för att fråga saker, och att be om hjälp här. Det verkar finns oändligt mycket energi på att klaga på hur frågan är formulerad, och ännu mer energi på att tolka egna frågor som inte ha något med ursprungsfrågorna att göra.
Om bara lite av den energin hade använts för att faktiskt skriva svar på frågorna så hade det blivit så mycket mer givande för alla.
Hade jag haft får och läst frågan skulle jag svarat hur många djur jag hade och vilken typ (tacka, bagge, lamm), hur mycket grovfoder som går åt samt vad för typ av grovfoder, hur mycket kraftfoder dom får och när, hur mycket bete, åker, typ av byggnad, osv osv osv.
Om sen ursprungsfrågan var formulerad på en eller flera rader hade jag inte lagt en endaste tanke på.
Och om jag tyckte att någon liten formulering var "luddig" så hade jag ändå förstått innebörden av frågeställningen, dvs att trådskaparen vill veta många saker som man behöver veta för att ha får.
Jag hade hellre skrivit 1 sida för mycket text om vad som går åt för min fårbesättning istället för att fråga massa saker som inte på något sätt har med frågorna att göra! Sen är det upp till trådskaparen att ta in den information som skrivits, låta bli att ta in informationen, eller att ställa följdfrågor som jag gladeligen hade svarat på. Men sån är jag, jag delar gärna med mig av information som jag har, tyvärr verkar det som att många andra inte vill det.
-
Kommer det svar på min fråga (inte era uppdiktade funderingar) så svarar jag gärna på det.
Alla inlägg som skrivs av folk som mest är ute efter att feltolka och hitta fel och få för sig att jag ställde den ena och den andra frågan, kommer jag inte att besvara.
Jag har redan skrivit samma sak så många gånger så det finns ingen anledning att skriva det igen och igen och igen eftersom många bevisligen inte läser vad jag skriver.
-
Om någon moderator vill så vore det väldigt snällt om han/hon ville byta namn på tråden till "Förbrukning/åtgång och kostnader till din fårbesättning?"
-
Som jag skrivit alldeles för många gånger redan:
Jag frågar vad NI har för förbrukning.
Jag frågar INTE hur mycket det går åt för mig om jag skulle börja med får.
Ok.. så de enda frågorna du vill ha svar på är alltså förbrukningsvaror, alltså hur mycket (1) hö det går åt hos mig, (2) halm, (3) mineralfoder och (4) kraftfoder?? Några andra förbrukningsvaror ser jag inte i första inlägget.
Svaret på dessa frågor hos mig är: 1) 3kg/djur/dag 2) Inget, de ströar med hö . 3) 20gram per/djur/dag 4) 15kg hel korn/per tacka innan lammning, sen några kg efter också.
-
Men jag förstår inte, du har fått svar på de flesta av dina frågor, men du gillar inte "formatet" på svaren?
Ett vuxet får äter 2-3 kg/grovfoder dygn av hö-typ (84% ts). Multiplicera med antalet får. Hur många storbalar ensilage det blir, beror på TS-halten och om fodret är grovt eller ej.
En tacka äter 0-3+ kg kraftfoder dygn. Med väldigt bra grovfoder nästan inget alls även till lammande tackor, med uselt grovfoder i det övre spannet. Eftersom grovfodrets kvalité skiftar varje år, så går det bara att göra ett snapshot. I år ligger mina på 0,7 kg Svenska foder Fiol Eko/tacka vid högdräktighet.
Sedan kan man välja att helt eller delvis jobba med foderblock, och då blir det helt annorlunda.
Lamm i vårlammsproduktion äter också kraftfoder, och förbrukar hö. De som ska växa helt färdigt på stall har en över tiden ökande förbrukning, från smakportioner upp till kilon.
Mineralfoder och E-Selen finns av många sorter, jag har valt att ge slickbalja förutom under högdräktighet och första tiden av laktation, då de får ett specialfoder för dräktiga tackor. Givor enligt tillverkarens anvisningar. E-selen har jag börjat ge bolusar av, så åter igen, enligt tillverkarens anvisningar. Lammen får en booster med E-selen vid födsel, den flaskan kostar 400 kr...
Hur mycket halm som går åt, beror på allt möjligt, inklusive vädret, men framförallt produktionsform och golvyta i ligghallen. Halmförbrukningen minskar om man har rastgård och höstlammsproduktion, men ökar rejält vid vårlammsproduktion.
Jag rullar ut 3 st rundbalar i fårhuset som första halmning på hösten, sedan går det åt ett antal småbalar fram till betessläpp. Hur många räknar jag inte, kanske 2 balvagnar ungefär.
Med medlemskap i Djurhälsovården (ca 2000 kr), så drar man ner veterinärkostnaderna, men den som har en genbank tar antagligen hem veterinären oftare än den som inte ens tar lamm.
Har man 10 lammande tackor får man nog räkna med 1 (ett) veterinärbesök per år i genomsnitt för "något".
Har man många tackor, så har man antagligen delegerad läkemedelshantering, så man kan inte extrapolera ur detta via antal tackor.
Fårklipparen har berättat hur dennes prissättning ser ut, liknar andra fårklippares...
Det är ointressant att jag använder x st storbalar och kalle använder z st, om det inte ställs i relation till produktionsformen, TS-halten och näringsinnehållet. Är det 500 kg vatten, eller 500 kg ätbart i balen?
Man behöver Elitlamm om man har något större besättning och vill sälja livdjur, 2000 kr /år
Dessutom måste besättningen vara Maedi-Visna fri om man vill sälja Livdjur, ingångskostnad några tusen om man inte köper MV-fria djur från början.
Baggar kostar mellan 100-30.000 kronor beroende på ambitionsnivå i aveln.
Ju större besättning desto fler baggar behöver man ha, i riktigt stora besättningar där man har vårlammsproduktion, så gör man oftast sina egna korsningar från renrasigt, och byter då bagge regelbundet, för att uppnå bra resultat i aveln/produktionen.
Har man små hobbybesättningar förekommer det att man låter baggen betäcka, och slaktar sedan. Det är inte avel, men lamm blir det.
Om nu inte de här svaren duger, så kanske du kan ge ett exempel på vad du vill veta, för det är inte så lätt att veta...
-
Ok.. så de enda frågorna du vill ha svar på är alltså förbrukningsvaror, alltså hur mycket (1) hö det går åt hos mig, (2) halm, (3) mineralfoder och (4) kraftfoder?? Några andra förbrukningsvaror ser jag inte i första inlägget.
Svaret på dessa frågor hos mig är: 1) 3kg/djur/dag 2) Inget, de ströar med hö . 3) 20gram per/djur/dag 4) 15kg hel korn/per tacka innan lammning, sen några kg efter också.
Tackar.
Ja är det inget mer som går åt till dina får så är jag nöjd med den informationen.
Jag vet inte om jag missuppfattade, men menar du att du ger sädeskorn hela som som kommer ut ifrån tröskan? Går det att hoppa över krossningen så är det ju bra att slippa ett moment :)
Hur mycket korn får dom per dag? Hur länge innan och efter lammning?
-
Tackar, det var ett informativt svar tycker jag.
-
Jag vet inte om jag missuppfattade, men menar du att du ger sädeskorn hela som som kommer ut ifrån tröskan? Går det att hoppa över krossningen så är det ju bra att slippa ett moment :)
Hur mycket korn får dom per dag? Hur länge innan och efter lammning?
Ja, jag ger hel korn. Du kan läsa denna tråden där spannmål diskuteras. http://www.alternativ.nu/index.php?topic=172891.0 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=172891.0)
Jag börjar ge 1hg 6v innan beräknad lamning och ökar successivt givan till de får ungefär 0,5kg per dag vid lamning och sen får de mer efter lamning beroende på hur många lamm som ska dia. Jag är långt ifrån någon expert på utfodring eftersom mina tackor hade proteinbrist förra året. Man bör göra analys av sitt grovfoder så man vet om det duger och hur mycket man ska tillskottsutfodra i form av spannmål och kanske proteintillskott. (typ foderärtor). Men jag kan ingenting om foderberäkningar.
-
Krossat spannmål är direkt olämpligt till får. Det krossade spannmålet sänker PH i vommen alldeles för fort, och skadar mag-tarm funktionen.