Alternativ.nu
Djur => Får => Övrigt om får => Ämnet startat av: Nilsson skrivet 01 feb-15 kl 21:16
-
Jag har sett många frågor om hur många får man kan ha på en viss yta och så vidare, men jag undrar hur många får man klarar att ha på hobbynivå?
Hur många har ni som har vanliga jobb också?
-
Vi har 60 nu över vintern och det tycker jag är lite för många nu när jag jobbar heltid. Maken jobbar 80% och vi delar ganska lika på jobbet med fåren. Jag gör lite mer pappersarbete än honom. Nu känns 30 som ett mer rimligt antal. Speciellt om man ska ta lamm också. Har inte betäckt i vinter men, funderar på att betäcka i alla fall några stycken. I så fall nu i början på februari.
-
Följdfrågan blir då hur lång tid bi lägger på dom 60 fåren, och hur mycket tid 30 skulle ta? Det är ju inte en halvering i tid bara för att djurantalet sjunker till hälften.
Hur mycket tid man jan lägga varierar, men vet man ungefärlig tid per dag tex så kan man själv bedömma vad man hinner med.
Är det 60 totalt med lammen eller är det bara baggar och tackor för avel du menar med 60?
-
förutom kel tid lägger jag ca 30 minuter en vanlig dag på 7 får. Jag tänker dra upp till 10 får och det som begränsar mig är utrymmer i boxen som jag vinterförvarar fåren i :) Sen vill jag nog inte ha fler för jag vill ha individer i min flock och jag måste enkelt kunna få avsittning för kött och skinn.
Med 9 tackor så räknar jag med ca 16 lamm.........16 skinn.........16 köttlådor och då går 6 st lådor till oss själva. Jag behöver alltså ha tio köpare av lådor i min närhet :)
-
Mina grannar har ca 40 tackor. Båda arbetar heltid. De tar sin semester utefter lamningstider så de finns hemma när hjälp behövs. Varje vår är det ett par flasklamm som behöver matas. Vi hjälper till en del också.
Det som skrämmer mig är att de inte varit hemifrån på semester tillsammans på tio år. Men vi är ju alla olika.
Livet är fåren och fåren är livet.
-
Följdfrågan blir då hur lång tid bi lägger på dom 60 fåren, och hur mycket tid 30 skulle ta? Det är ju inte en halvering i tid bara för att djurantalet sjunker till hälften.
Hur mycket tid man jan lägga varierar, men vet man ungefärlig tid per dag tex så kan man själv bedömma vad man hinner med.
Är det 60 totalt med lammen eller är det bara baggar och tackor för avel du menar med 60?
Det är 60 vuxna djur vi har. Två av dem är baggar. Vi lägger mellan en och tre timmar om dagen på fåren i snitt. Kalla vintrar med mycket snö tar mer tid. Lamning tar mycket mer tid. Då behöver en person i princip finnas hemma större delen av dygnet.
Bara tillsyn tar inte dubbelt så lång tid varje dag om man har 60 istället för 30 men, det ska fodras mer, strös mer och mockas ur mer. Fler lammar, fler får komplikationer, fler blir sjuka, fler dör, fler ska klippas, mer ull ska tas om hand, fler ska slaktas eller säljas och fler skinn ska tas om hand. Man behöver större eller fler hagar och då är det mer stängsel som ska lagas och röjas under.
-
Vi har 3 tackor och 1 bagge.
Enbart för att få eget kött!
Och det är trevligt med får såklart :)
Lammskinnen har lämnats på beredning för att säljas och få tillbaka en
liten del av foderkostnaden.
Detta är en lagom liten flock ur vårt självförsörjningsperspektiv.
Har hänt att vi står med för mycket kött, men det finns alltid någon som vill ha.
I år har alla redan lammat klart och vi har fått 5 lamm och det känns lagom!
Lägger ca 30 min om dagen på dem+1 extra timma då det behövs ny halm osv i nödvändig tid.
Sedan lägger jag ytterligare tid på att bara vara med dem för att jag, och fåren, tycker om det!
På sommaren blir det mindre tid med dem, men då får man lägga till några timmar på att flytta får, vattna, stängsla och reparera under säsong.
Plus daglig tillsyn.
-
Mycket handlar ju om hur rationellt och praktiskt stallet är byggt. Och om/vilka maskiner man har.
Jag har 4, är hemma på heltid, totally enough! ;D Men med ett riktigt stall hade jag kunnat ha fler...
-
Vi har 11 tackor 1 bagge. Utegångsfår, gutar. Får hö ute, rundbal, som räcker ca 14 dagar. De kan gå in i ladugåden och vila om de önskar,
annars mest ute på dagarna. Tittar till dem varje gång jag är ute på gården, lite prat och kel. När lammen kommer i april blir det så klart mer jobb.
Betesperioden får vi gå längre för att se till dem, då de går på stora marker, men jycken måste också ut och röra på sig, så det är ok. Vi är pensionärer, så hemma på dagarna.
-
Vi har 11 tackor 1 bagge. Utegångsfår, gutar. Får hö ute, rundbal, som räcker ca 14 dagar. De kan gå in i ladugåden och vila om de önskar,
annars mest ute på dagarna. Tittar till dem varje gång jag är ute på gården, lite prat och kel. När lammen kommer i april blir det så klart mer jobb.
Betesperioden får vi gå längre för att se till dem, då de går på stora marker, men jycken måste också ut och röra på sig, så det är ok. Vi är pensionärer, så hemma på dagarna.
Har ni ensilagebalen öppen i två veckor? Man ska förbruka en sån på runt 2-4 dagar beroende på väder. Är det riktigt kallt klarar den sig eventuellt lite längre. Ni har inte märkt några problem med mögel och djur som far illa av ensilaget i slutet av tvåveckorsperioden?
-
Har ni ensilagebalen öppen i två veckor? Man ska förbruka en sån på runt 2-4 dagar beroende på väder. Är det riktigt kallt klarar den sig eventuellt lite längre. Ni har inte märkt några problem med mögel och djur som far illa av ensilaget i slutet av tvåveckorsperioden?
Nu skriver de HÖ och inte ensilage,
Men vi har också en bal i ca 2 veckor, hösilage, och den klarar sig bra så länge det inte är plusgrader och det inte regnar eller snöar i den (behåller "locket" på).
-
Sedär, det första man blir blind på är ögonen :) Jag får försöka komma ihåg att läsa ordentligt i framtiden :)
-
Håll er gärna till ämnet, tack.
-
När jag var på fårkurs på SLU Alnarp så var det en gästföreläsare där som hade 200 tackor vid sidan av sitt heltidsjobb. Han medgav dock att hans arbetsgivare var väldigt flexibel vid lamningstider.
-
Ja, det går nog inte säga exakt hur många man klarar med ett heltidsjobb för det hänger på så många saker.
Exempelvis om man har lammning och ifall man då kan lägga semestern där. Det är också viktigt att arbetet utanför gården är flexibelt ifall man måste dra hem akut, och att arbetet ligger nära hemmet så arbetsdagarna blir så korta som möjligt så man orkar med fårskötseln.
Ska man ta sitt eget hö måste man vara ledig under några veckor på sommaren också, förutom ledighet under lamning, så det underlättar om man är lärare med långt sommarlov. Kan tänka mig att det blir dyrt om man ska köpa in foder till sina 200 får.
En annan variant som jag tror är vanlig är att man jobbar deltid utanför gården.
-
intressanta svar och mycket varierande i antal! Givetvis spelar det stor roll hur lättskött stallet är, det är ju något att tänka på. När dte gäller lamning spelar det väl ganska stor roll vilken ras man har om det är lätta eller svårare lamningar eller hur är det?
-
intressanta svar och mycket varierande i antal! Givetvis spelar det stor roll hur lättskött stallet är, det är ju något att tänka på. När dte gäller lamning spelar det väl ganska stor roll vilken ras man har om det är lätta eller svårare lamningar eller hur är det?
Jo, en ras som har lätta lamningar underlättar såklart. Men, även raser med lätta lamningar kan ha individer där det inte går som det ska och det blir fellägen eller andra problem i samband med lamningen. Man vet ju dessvärre inte på förhand vilka det är så man måste ändå ha koll på samtliga lamningar även om man har en ras som brukar ha lätta lamningar.
-
Det är ju väldigt olika...Är du ensam eller en familj som hjälps åt?Skulle spontant säga ca 100 tackor men det beror ju på kunskapsnivån på dig som person också.200 om ni är flera som hjälps åt.Det är ju egentligen tre tunga moment.
1 Slåtter
2 Bete
3 Lammning
Detta är de tunga bitarna,att tex vinterutfodra spelar 100 eller 200 inte så stor roll.
-
Du har väl räknat in det i kunskapsnivån, Blizzard, men jag lägger gärna till två poster: 4 Utgödsling (om man knölar in får i befintliga hus där man inte kommer åt med maskin att gödsla ut). 5 Klippning (om man envisas med att klippa själv och inte riktigt passar för det arbetet).
Bra marker, friska djur och smidiga byggnader/maskiner, då kan det flyta på riktigt bra.
-
Du har väl räknat in det i kunskapsnivån, Blizzard, men jag lägger gärna till två poster: 4 Utgödsling (om man knölar in får i befintliga hus där man inte kommer åt med maskin att gödsla ut). 5 Klippning (om man envisas med att klippa själv och inte riktigt passar för det arbetet).
Bra marker, friska djur och smidiga byggnader/maskiner, då kan det flyta på riktigt bra.
100 st. på fritiden? det låter ju som en hel del! Fast det är klart om man har ett nybyggt rationellt stall så kräver det ju inte så mycket arbete varje dag. Kan man få det till att gå ihop sig ekonomiskt om man bygger nytt för det antalet eller måste man köra i befintliga byggnader?
-
Kan man få det till att gå ihop sig ekonomiskt om man bygger nytt för det antalet eller måste man köra i befintliga byggnader?
Du får söka investeringsstöd.
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/stod/foretagsochprojektstod/foretagsstod2014/investeringsstod.4.724b0a8b148f52338a3239e.html (http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/stod/foretagsochprojektstod/foretagsstod2014/investeringsstod.4.724b0a8b148f52338a3239e.html)
-
Det beror på hur billigt DU kan bygga? ;)
-
Du får söka investeringsstöd.
[url]http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/stod/foretagsochprojektstod/foretagsstod2014/investeringsstod.4.724b0a8b148f52338a3239e.html[/url] ([url]http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/stod/foretagsochprojektstod/foretagsstod2014/investeringsstod.4.724b0a8b148f52338a3239e.html[/url])
Det där var ju ett bra tips! Har av någon anledning fått för mig att sånt är för folk som jobbar heltid med djur och inte på hobby nivå.
-
[quote author=blizzard link=topic=173458.msg1632770#msg1632770 date=1423452
Jag kan bygga själv och därmed bara behöva betala material, men tiden har ju också ett värde.
-
Det är ju väldigt olika...Är du ensam eller en familj som hjälps åt?Skulle spontant säga ca 100 tackor men det beror ju på kunskapsnivån på dig som person också.200 om ni är flera som hjälps åt.Det är ju egentligen tre tunga moment.
1 Slåtter
2 Bete
3 Lammning
Detta är de tunga bitarna,att tex vinterutfodra spelar 100 eller 200 inte så stor roll.
Mina föräldrar har haft djur under hela min uppväxt så jag har ett hum om både fördelar och nackdelar!
Jag håller med om att slåtter är ett ganska tidskrävande moment, extra jobbigt vid dåligt väder. Vad händer om man tar bort det och köper balar i stället? försvinner all lönsamhet då? Det kostar ju trots allt att köra egna maskiner också
Betet är väl egentligen det smidigaste eller hur menade du? Det tar givetvis en viss tid att sätta upp och underhålla stänge, men fåren sköter ju sig relativt själva när dom väl är ute.
Lamning är kanske det som är svårast att sköta samtidigt som ett jobb.
-
Du har väl räknat in det i kunskapsnivån, Blizzard, men jag lägger gärna till två poster: 4 Utgödsling (om man knölar in får i befintliga hus där man inte kommer åt med maskin att gödsla ut). 5 Klippning (om man envisas med att klippa själv och inte riktigt passar för det arbetet).
Bra marker, friska djur och smidiga byggnader/maskiner, då kan det flyta på riktigt bra.
Utgödsling måste skötas smidigt, förmodligen med traktor och frontastare, eller något annat? manuellt är uteslutet när man kommer upp i antal.
Det där med klippning, hur funkar det med Dorper får? Måste dom klippas lika mycket som andra?
-
Det vore kul att se bilder på riktigt rationella stall och få reda på vad dom kostat att bygga.
-
Känner inte till Dorper, men antar att en gång per år är vad som gäller där också om man skall klippa så få gånger som möjligt.
En gjuten platta, ett bågväxthus och lösa grindar, då blir det rätt effektivt. Skulle jag starta om så blir det definitivt nytt fårhus. Rationell hantering är a och o om man skall syssla med det i större skala under längre tid.
Men jag ser bara mer och mer hinder i djurhållningen nu för tiden. Djurrättsaktivisterna får jobb på verken och vi skall ha vargodling i landet.
-
[quote author=Själv är bäste dräng link=topic=173458.msg1
Vargen är faktiskt en av dom grejor som hindrar mig att dra igång även om jag inte direkt bor i närheten av någon flock. Det händer ju trots allt att det passerar en varg då och då. Hur skall man lösa det egentligen?
-
Jag har ca 20 tackor och måste erkänna att jag knappt reflekterar över vilken tid dom tar. Det som tar tid här är nöten. Har nog inte riktigt förstått den hysteri som andra fårägare upplever vid lammning. Det klarar dom i regel bra själva. Men jag ska nog erkänna att jag nog har en hårdare syn på lammen än vad många här har. Flasklamm inte en chans då får dom dö. Dåliga mödrar hamnar på dödslistan. Jag skulle säkert kunna rädda fler svagfödda lamm om jag bodde i fårhuset under lammning men det är inte realistiskt med så mycket nöt och heltidsarbete. Så allt handlar väl om vilka resutat man vill uppnå i sista änden.
-
Vill man satsa på får trots myndigheternas vurm för varg så måste man ta hänsyn till de spelreglerna. Utnyttja alla bidrag för stängsling och se till att stängslena blir godkända, för då blir det lättare att få ersättning då delar av besättningen rivs. Samma sak med fårhus, diskutera med berörda instanser om rovdjursskydd och vilka bidrag en fördyring av bygget kan ge upphov till. Ett fårhus med vindnät klarar fårens behov, men inte deras behov av skydd mot varg.
-
Vad händer om man tar bort det och köper balar i stället? försvinner all lönsamhet då? Det kostar ju trots allt att köra egna maskiner också
Jag gör varken det ena eller det andra. Skulle jag köpa balar så får jag inga Eu-stöd för åkern, för vad ska jag då men den till. Och jag kan inte slå själv för jag har ingen traktor. Så jag hyr in för slåtter och omläggning av vall, som bekostas av Eu-bidragen för åkern. På så vis får jag gratis hö fast jag får arbeta med att ta reda på det själv. Skulle jag köpa hö till min lilla besättning skulle det gå på ca 5-6000kr/år.
-
Det vore kul att se bilder på riktigt rationella stall och få reda på vad dom kostat att bygga.
SLU har en hemsida om allt om fårstall http://194.47.52.48/farstallplan/index.html (http://194.47.52.48/farstallplan/index.html)
-
Jag gör varken det ena eller det andra. Skulle jag köpa balar så får jag inga Eu-stöd för åkern, för vad ska jag då men den till. Och jag kan inte slå själv för jag har ingen traktor. Så jag hyr in för slåtter och omläggning av vall, som bekostas av Eu-bidragen för åkern. På så vis får jag gratis hö fast jag får arbeta med att ta reda på det själv. Skulle jag köpa hö till min lilla besättning skulle det gå på ca 5-6000kr/år.
Man kanske kan använda all mark som bete i stället och på så sätt ha fler djur?
-
Hur seriös ska man vara med omläggning av vall till får? Får gillar inte grov timotej. Rödklöver är direkt olämpligt? Då går de vanliga ekovallblandningarna bort. Man ska kanske finna sig i att får är en extensiv driftsform och nöja sig med "evighetsvallar"? Då får man det späda ängsgräset som får gillar.
-
Man kan köpa vallfrö från t.ex. Olssons frö, som har bra blandningar för får, och räkna på att låta vallen ligga ungefär 5 år.
Det "späda ängsgräset" har väldigt dåliga näringsvärden, så även om fåren tycker att det är väldigt smakligt, så behövs det både stora ytor, och en massa tillägg i form av kraftfoder, om man ska ta lamm.
Vi har en mindre äng, där vi hässjar hö, och det använder vi som "godis" till fåren...
-
Kör ni NPK på vallarna? Det är rödklövern som håller ekovallarna igång och att så om vallar utan vare sig klöver eller gödning känns lite bortkastat.
-
Hur seriös ska man vara med omläggning av vall till får? Får gillar inte grov timotej. Rödklöver är direkt olämpligt? Då går de vanliga ekovallblandningarna bort. Man ska kanske finna sig i att får är en extensiv driftsform och nöja sig med "evighetsvallar"? Då får man det späda ängsgräset som får gillar.
Jag har köpt vallfrön från Olssons frö, såsom kummin, kärringtand, cikoria, vitklöver, timotej och lite annat. Framförallt är det viktigt att skörda tidigt innan det blir grovt.
Jag har en del riktigt gamla vallar där det växer örter och blommor vars hö de tycker om, men det blir ju väldigt lite hö på sådana vallar. Därför använder jag dem mest som bete.
De halvgamla vallarna som är 10 år växer det bara maskrosor på så det är dessa jag lägger om.
-
Nej. inget NPK, är KRAV-ansluten.
Men vitklövern, och kärringtanden är också "kvävebindare", så hos mig är det dessa som gör samma tjänst som rödklövern.
Dessutom så sprider vi brunnen fårbädd på vallarna på hösten.
-
Vi laddade på med en sådan fröblandning på en vall, Olivia, men fick peninggräs så det stänkte om det. Man får se upp så man inte slarvar bort de dyra fröna ::)
-
Får du någon gödslingseffekt av att sprida ströbädden uppe på växande vall på hösten? Ok att man blir av med det men är det så mycket mer? ???
-
Ska jag vara riktigt ärlig, så vet jag inte, men det ser ut så!
Jag får "några balar mer" i genomsnitt per hektar än utan spridning, men det kan lika gärna vara vitklövern och kärringtanden, eller för den delen stallgödselpridningen vid omläggning av vallen som ger effekt.
-
Vi laddade på med en sådan fröblandning på en vall, Olivia, men fick peninggräs så det stänkte om det. Man får se upp så man inte slarvar bort de dyra fröna ::)
Vad betyder det?
-
Jag har ca 20 tackor och måste erkänna att jag knappt reflekterar över vilken tid dom tar. Det som tar tid här är nöten. Har nog inte riktigt förstått den hysteri som andra fårägare upplever vid lammning. Det klarar dom i regel bra själva. Men jag ska nog erkänna att jag nog har en hårdare syn på lammen än vad många här har. Flasklamm inte en chans då får dom dö. Dåliga mödrar hamnar på dödslistan. Jag skulle säkert kunna rädda fler svagfödda lamm om jag bodde i fårhuset under lammning men det är inte realistiskt med så mycket nöt och heltidsarbete. Så allt handlar väl om vilka resutat man vill uppnå i sista änden.
Jag tror att du tänker helt rätt! Det är förmodligen så att dom flesta fårägare har djuren natts för styr det är en hobby och inte med tanke ppp vinst.
-
Vad betyder det?
Jo, vi ogräsbekämpade inte tillräckligt så de rara arterna blev nästan helt utkonkurrerade av fröbanken i jorden.
-
Jo, vi ogräsbekämpade inte tillräckligt så de rara arterna blev nästan helt utkonkurrerade av fröbanken i jorden.
Då börjar jag grina om det händer här. De där fröna var hutlöst dyra.
-
Jo, vi var inte helt glada över resultatet.
-
Var lite inne på det att med nyetablering av vall så vet man vad man har men inte vad man får. ;D Utan skyddsgröda är det gambling.
-
Det går ju att göra helsädesensilage, som åtminstone om det blir taget i rätt tid, även fåren kan äta (hackat på minsta av balpressen då), som alternativ kan man pröva att så med något riktigt snabbväxande ettårigt, en granne till mig använde fodervicker.
Fodervickret växte så det knakade, och tog bra hand ogräset. Westervoldiskt Rajgräs har någon också provat med, men där har jag inte hört om resultatet.
Jag provar nog med fodervicker på den plätten (knappt 2 hektar) som vi ska lägga om i år. Tydligen gillade fåren det också...
Med mina oregelbundet formade och relativt små åkerlappar, så vill jag inte ha något som måste tröskas. De där moderna tröskorna kan ju knappt komma fram! Och det är ingen som har någon nättare tröska i närheten längre.
-
Vad har man i helsädsensilage?
(mobilen ändrade visst till neandertalare om någon undrar varför jag redigerat inlägget..)
-
I det här sammanhanget består helsädesensilage av någon sorts spannmål som havre, korn eller vårvete, samt någon baljväxt som ärt eller åkerböna, som i mitt fall får fungera som skyddsgröda när jag sår in en ny vall.
Man sår alltså vallblandningen på våren tillsammans med spannmål och baljväxt, och så skördar man när säden gått i ax och baljväxten börjat utveckla baljor och gör ensilage av det hela. Vallfröerna har då fått hjälp av spannmål och baljväxt att ogräsbekämpa i vallen medan dessa tar sig. Oftast kan man också ta en skörd av vallen senare, annars så får man putsa den.
Det finns en hel radda växter som man kan använda på det här viset, men det vanligaste i fårsammanhang är de jag skrivit om ovan.
-
Jag tackar för alla svar som kommit på min enkla fråga! Kul att så många är engagerade.
-
Vad har man i helsädsensilage?
(mobilen ändrade visst till neandertalare om någon undrar varför jag redigerat inlägget..)
;D