Alternativ.nu
Bygga & Bo => Bygga och renovera => Ämnet startat av: Trewlig skrivet 18 dec-14 kl 21:36
-
Hej alla!
Nu ska jag göra det där hästjobbet som alla varnar för...
Nämligen riva ett hus för att få gratis byggmaterial. Nu är mina förutsättningar bättre än de jag hört talas om tidigare. Jag måste nämligen inte ta hand om det jag inte vill ha. Men jag har en tidsgräns som känns jobbig iom att jag lägger en bra slant (för mig) på att hyra en lastcontainer för att förvara materialet i. Det som kostar mest är ju defacto fraktandet av containern först till huset, sen till förvaringsplatsen och till sist till min tomt. Så det gäller ju liksom att få ut så mycket material som möjligt från huset för att det ska vara värt det.
Jag har förberett mig noga och skrivit listor på vilka verktyg jag kommer behöva, vilket material jag ska ta och vad jag inte ska ta, i vilken ordning vi ska ta ner det så det inte kollapsar över oss.... osv.
Men jag känner mig ändå lite nojig... så är det någon som har något tips. Något ni tänker att jag kanske missat...
Är det någon som gjort detta själv och vill dela med sig av sina tankar kring det?
Jag kommer börja riva inomhus nu på lördag. Tänker plocka ner alla lister och foder först och sen gå på innerväggarna.
-
Vad är det för slags hus som ska rivas? En eller flera våningar? Källare? Timrat eller byggt med reglar? Några märkliga konstruktioner någonstans? Är huset om- och tillbyggt i många omgångar eller är det någotsånär enhetligt?
Är taktäckningen (plåt, taktegel etc) värd att spara? Finns det några miljö- eller hälsofarliga saker du måste tänka på vid rivningen (t ex gammal blymantlad elkabel, asbest i rörisolering, eternitskivor, ventilationsrör av eternit) ?
Ska skorstenen rivas och ska du ta vara på teglet från den?
Hur är huset isolerat i väggar och bjälklag (sågspån, mineralull etc) ? Ska du ta vara på något av isoleringen?
Har du tillgång till el på rivningsplatsen? Någon uppvärmd barack, husvagn eller liknande som rastkoja? Detta är guld värt om man ska hålla på med ett sånt här projekt vintertid. Om du har lång resväg mellan hemmet och rivningsplatsen är det också mycket värt om det finns någon möjlighet till nödfallsövernattning där.
Beträffande innerväggar, så studera noga vilka väggar som är bärande respektive icke bärande innan du börjar riva dem.
Jag tror att det är lämpligt att låta de bärande innerväggarna stå kvar in i det sista - tills alla dörrar, fönster och andra snickerier är demonterade, taket rivet osv.
-
Spade är inte så dumt om där är tretex el underlagspapp. Golvbräder kan vara duktigt spikade men går ofta att få bort hela utan att spont går sönder för mycket. Motorsåg o yxa för att hitta början el slutet av golvet är inte fel. Inte dumt med hål ner till kälaren så blir mann av med allt man inte vill ha. Tänk på alla element o kranar. Slotskranarna är lätta att packa om o slår de nya som jag upplever är slit o släng (el har jag fel?). Råspont är inte dumt att ha gott om. Plocka spik efter hand. Stor slägga kan hjälpa om man tar det lite nätt o har trä kilar. Det är kul o riva. se hur stacken väckser. Sen är det gott att se stacken minska o lämna plats för nytt.
-
Tack för era svar.
Huset är reglat i två våningar och med spån som isolering. Jag har inte tänkt använda gammal isolering i mitt nya hus.
Det ligger tegel på taket men jag är osäker på om jag ska ta med det. Kommer inte röra murstocken det är ett för stort jobb att ta hand om. Kommer självklart inte ta ner några reglar innan taket är nere.
Grunden/källaren ska stå kvar då dom kommer bygga sitt nya hus på den gamla grunden. Bra tips om spaden :-)
Hur ser man om det är asbest runt rören?
Eternitskivor känner man ju igen och passar sig för, det finns det inga där.
-
Ett stort plus är att han som äger huset/tomten kommer ställa dit tre sopcontainrar för avfallet. Och att jag har min container på plats så jag har bra förvaring för materialet.
Tror vi kan använda källaren som värmestuga.
-
Hade tömt källaren först. Sedan öppnat schakt så att man kan tömma ner skräp uppifrån. Bra att hänga gamla golvmattor mellan våningsplanen för att minska på dammet. Är sugen på att hjälpa eftersom jag har lastbil med kran men innehar inget yrkestrafiktillstånd och får därför inte ta bränsleersättning.
-
Tack Rubensgården. Men jag har redan löst fraktfrågan.
Första dagen är avklarad...
Jag tycker vi hann med hyfsat mycket.
Vi har på övervåningen bänt loss alla golvlister och endel taklister, tagit loss alla elementen, elkontaker och har tagit ner en hel vägg med "pärlspont". Det blir förvånansvärt lite i skräphögen :-)
Jag började också ta bort kablar, dock hittade jag såna blymantlade kablar... så dom vågade jag inte röra. Vad ska jag göra med dom?
Imorgon hoppas jag att vi kan ta ner resten av taklisterna och mer av väggarna. Det är nästan bara fina målade träväggar på hela övervåningen, så jag får massor av fint material med mig.
Nu ska jag sova ordentligt så jag orkar upp imorgon.
Fridens liljor :-)
-
Jag började också ta bort kablar, dock hittade jag såna blymantlade kablar... så dom vågade jag inte röra. Vad ska jag göra med dom?
Riv och ta med till tippen och lägg i deras kabeltunna. Angående eluttagen, vad är det för några? Om de är ojordade är de inte mycket att spara på.
-
Riv och ta med till tippen och lägg i deras kabeltunna. Angående eluttagen, vad är det för några? Om de är ojordade är de inte mycket att spara på.
Det är möjligen av antikvariska skäl man kan vilja spara på en eller annan uråldrig elinstallationspryl, men knappast för att använda praktiskt.
Det är ingen fara att hantera blymantelkablar men, som sagt, var noga med att de hamnar på rätt ställe i återvinningssystemet. Inte bara elkabel utan även gammal telekabel kan ibland ha blymantel. Gammal kuhloledning, som är det man brukar stöta på i boningsrum, brukar dock inte ha mantel av bly. Den manteln är som regel gjord av förtennad eller möjligen förblyad järnplåt, ibland kan även zink förekomma. Blymantelkablarna har alltid ett yttre skikt av plast eller tygomspinning utanpå blymanteln (undantag tunna telekablar med bara ett par).
-
Tack för svar. Det var inget tyg utanpå så då är det nog den andra varianten. Vi sparar bara på de kablar som är av nyare sort. Huset vart delvis renoverat på 90-talet. Även elkontakterna tar vi ju bara de nya.
Och självklart sorteras allt som ska slängas noggrant och lämnas till återvinningen.
-
Gamla strömbrytare går bra att återanvända om de inte är uppslitna eller trasiga.
-
När du tar vara på plastisolerad kabel (EKK, EKLK, EKRK m fl), så kan du tänka på att det finns en del dåliga sorter som inte är värda att spara på.
Dels äldre kablar (före ca 1970) som inte har normal färgmärkning av ledarna. Någotsånär modern standard som är värd att spara är ju gul/grön skyddsjord, blå nolla, svart eller brun fas, ev ytterligare ledare kan vara vit, grå eller svart med vit rand.
Äldre standard (1963-ca 70) är röd skyddsjord, vit eller grå nolla, svart fas, ytterligare ledare kan vara t ex blå, gul, grön.
Före 1963 var det i princip dessa färger som användes men då fanns ingen svensk standard för vilken färg som skulle användas för vilket ändamål. Ibland kopplade elektrikerna som de ville och ibland hade respektive elnätbolag en egen standard som skulle följas på just den orten.
Och dels bör du slänga kablar där "utfyllnaden" av gummi runt innerledarna har börjat kleta fast på ledarna eller "smälta". Man blir bara irriterad på dem när man ska skala och koppla kablarna. Det finns också en del plastisolerad kabel från 70-talet där ledarisoleringen blir mycket hård och klibbar fast på kopparledarna så de blir omöjliga att skala, sådan är också bara att slänga.
EKLK och EKRK, som i sig är utmärkta, moderna kablar, kan man förväxla med blymantelkabel om man tittar slarvigt på dem. De har nämligen också en metallmantel, men den är mycket tunnare och av aluminium. EKLK har en s k biledare som används för att skyddsjorda manteln, EKRK saknar denna och är bara avsedd att användas inomhus i torra boningsrum, den är en modern efterföljare till den gamla kuhlokabeln (och kallas ibland "plastkuhlo"). EKRK är bättre än EKK där man vill göra en snygg installation eftersom den är styvare och inte hänger ner så mycket mellan klamren, men om man ska ta vara på begagnad EKRK och behålla snyggheten gäller det att vara försiktig med den.
-
Angående brytare, uttag och andra apparater så tyckte jag de var som bäst på åttiotalet, sedan blev de allt mera plastiga och "rackliga". Sådana återanvänder jag själv om jag hittar i bra skick. Bäst är i kontorslokaler som har lampor sittande i innertaket. Armaturerna sitter ofta med stickkontakt och de uttagen är fortfarande som nya. Ingen har ju använt dom sedan lampan anslöts för 20+ år sedan och mörkt är det däruppe också och relativt jämn temperatur.
-
Himla bra info ang olika sorters kablar :-)
Det tackar man för.
Imorgon är min äldsta son med mig dit, så jag hoppas på att få ner några innerdörrar och ännu mer vägg. Plus att containern ska komma dit under dagen, så då kan vi lägga in det vi redan tagit ner i den.
Jag hoppas på att vädret är ok efter nyår för det är då vi kommer till utsidan av huset.
Men har jag otur så blåster det väl blötsnö :-P
-
Jag skulle inte återanvända elmateriel. De flesta isoleringsmaterialen är ju någon form av plast och plast åldras och bryts ned med åren. Sannolikheten är stor att en gammal kabel närmar sig slutet av sin livstid.
Vissa porslinsdelar är enda undantagen som är värda att ta vara på men tyvärr är det ofta litet väl trångt att få in skyddsjordning i dem.
Vad jag däremot skulle ta vara på i ett typiskt spånisolerat spirverkshus från 20-talet är:
-Dörrar
-Fönster som är i gott skick och gamla fönsterglas och beslag av de övriga fönstren.
-Plankgolv. 20-tals golv är ofta spikade i sponten men med litet tålamod går de att riva.
-Stomvirke och snedbrädning. Det mesta duger inte till ett nybygge men duger till formvirke då man grundar för nybygget.
-Vedspisar och kaminer och kakelugnar och eldstadsdelar av alla slag.
-Beslag
-Taktegel
-
-Stomvirke och snedbrädning. Det mesta duger inte till ett nybygge men duger till formvirke då man grundar för nybygget.
Ja, till formvirke är sånt där perfekt. Det känns helt vansinnigt för mig att använda nytt virke till formar.
-
+murstock då den är busenkel att rensa och ta ner, rena rånet att kasta sten som är värd 6kr/st som är som att plocka godis från ett barn
logistiken är inte lika lätt men...
-
+murstock då den är busenkel att rensa och ta ner, rena rånet att kasta sten som är värd 6kr/st som är som att plocka godis från ett barn
logistiken är inte lika lätt men...
Det beror på vad för bruk man använt. Lerbruk är enkelt, cement är inte så enkelt.
-
Jag har absolut tänkt ta tillvara alla de fina trägolven. Dom är så vackra :-)
Har försökt bända loss den fina gamla pärlsponten i innerväggarna, men dom är så tunna och torra att dom går sönder så lätt :-( Har funderat ut ett nytt sätt att försöka få loss dom på, genom att gå in bakvägen i väggen och försöka få loss reglarna (ej bärande såklart) för att ta ner väggen i större stycken. Vi får se hur det går.
Finns tre gamla dörrar jag är intresserad av. Dom andra är utbytta och ointressanta.
Sen är det stommen, tjocka fina timmerstockar som jag vill ha. Men jag har ju tänkt använda dom till stommen i mitt "nya" hus... varför skulle jag inte kunna göra det? Det finns massa fint trä i huset, alltifrån råspont och brädor till fina plankgolv och lister. De försöker jag ju ta vara på såklart.
-
Ibland går det att spräcka regeln så att spikarna friläggs. Tålamod. Ekkilar är bra att ha.
-
En Bahco spikutdragare är bra att ha. De har smala klor som man kan slå in i träet så de griper om spikhuvudet. Skaftet är en stor vikt som man slår in klorna med. Gamla svartspikar brukar vara fastrostade i träet så då brukar det löna sig att väcka den med ett lätt hammarslag på spikskallen innan man tar tag med spikutdragaren och drar ut den.
Hultafors har en billigare version men jag tycker att de är alldeles för klena för att duga till allvarligt rivningsarbete.
En tigersåg (sawzall i engelskspråkiga kataloger) med metallsågblad är också bra att ha då man skall ta loss till exempel golvplankor och pärlspånt. Man sågar av spikarna. Tyvärr blir ju en del av spiken kvar i regeln eller bjälken och de brukar vara ett helsike att få ut eftersom de är utan huvud för spikutdragaren att gripa om. Att lämna kvar spikar i trä som skall återanvändas är slöseri med tid och ren kapitalförstörelse för man ovässer så mycket verktyg på dem.
Hur är stommen konstruerad? Timmerstockar? Vad menar du?
Stående timmer eller liggande timmer eller stolpverk med spånfyllning?
-
En sak till jag kom att tänka på.
Akta dig för asbest.
På 20-talet var det vanligt med en sorts naturvita litet ludna asbestskivor som brandskydd mellan skorsten och trävägg och mellan skorsten och isolering där skorstenen går igenom mellantak. Ibland använde de till och med lös asbestull på såna där ställen. Asbest kan också finnas inbyggt i eldstäder som värmetåliga tätningar av olika slag.
Båda materialen är extremt farliga att hantera.
Elektrikerkitt kan också innehålla asbest har jag hört.
Förutom eternit och brandtåliga isolerskivor kring skorstenar var asbest ganska ovanligt på 20-talet men i senare ombyggnader kan det förekomma överallt. Den mest farliga perioden är ungefär 1935-1975 men enda från 1910 och fram till 1985 kunde asbest förekomma och kanske rentav längre i något extremfall.
Många plastmattor från 1950-1960-1970 talen och i några fall in på 80-talet innehöll asbest som fyllmedel i PVC-plast. Den asbesten är bra bunden i plasten men det gäller att få ut mattorna hela. Det fanns till och med golvmattor vars hela undersida bestod av ett ludet asbestlager som är extremt farligt att hantera men de är väldigt ovanliga.
Svart mattlim brukar också vara asbesthaltigt. Våtrumsgolv i alla former är också en risk. Till och med plattbruk för kakelplattor innehöll asbest en period på 1950-1970-talet. Gamla plattsättningar brukar vara med vanligt grått ofarligt cementbruk i ett tjockt lager under plattorna.
Rörisoleringar är extremt farliga. De kunde vara gjorda med asbestband lindade kring rören eller med asbestmassa som bakades kring rören eller med isoleringselement av asbest. Ytterlagret kunde vara wellpapp eller målad gasbinda men ibland är det asbest under.
Bakom elcentraler brukar det finnas en asbestskiva.
Det här är bara några exempel.... så ta det försiktigt med allt som ser ut att vara av ett senare datum än huset.
Alla material som brinner eller smälter över en vanlig cigarettändare utan att lämna efter sig något gråvitt pulver eller några fibrer kan med stor sannolikhet antas vara någotsånär asbestfria.
Lycka till!
-
Hur är pärlsponten spikad? mitt på el i fjädern är det dyckert el trådspik.
Att ta bakvägen är inte fel. såga loss regeln uppe o nere å vika den så får man grepp med kofot men den må ju vara bred. slå tillbaka från andra sidan o dra spiken detta om den är spikad på mitten. Pärlsponten är väll mäst spikad mitt på då annars det blir drygt med spackling men alla varianter lär väll finnas. Som med julgranar med el utan spira.
Sicket roligt huvudbry du fått
Det där med spikutdragare har jag aldrig begripit mej på när det gäller golv el panel då det blir så djupa märken av dess käftar. Men till grövre material som sen inte syns är den snabb att jobba med gämmfört med stämjärn o hovtång.
Den bästa hovtång jag hållt i min hand var från en murares. Käftarna var runda o riktigt långa ben så man kunde knipa åt utan att man nöp av själva spiken
-
Tar du tillvara rören. Du skrev att där var element så jag förmodar att där var vatten buren värme. Rör som kommer från stammen upp till elementen brukade vara svängda o dimension 1/2" - 1". om du tänkt att använda element igen så är det fina delar. Går klart att böja till igen men krävs rätt mycket om de är grövre o att jobba med böjar blir inte alls lika snyckt.
Packade om slotskranarna innan jag satte upp dem. Men så visade det sej att delen mellen elementet o kranen inte längre stämmer i dimension. Gängan den samma men olika grovlek o nytt finns inte så ta tillvara dessa.
-
Gammalt taktegel av god kvalitet ska man ta vara på. Har det legat på sedan 1920-talet så är de pannor som fortfarande är oskadade av god kvalitet :) Även nyare tegelpannor kan vara värda att tas till vara. Men se upp för gamla betongpannor! De vittrar tills de blir så porösa att vattnet går rakt igenom. För att få ner pannorna från taket kan man spika ihop en träränna som får gå i lämplig vinkel mot marken. En man på taket som matar i pannorna i rännan och en på backen som plockar upp dem och staplar. Någon gång har jag varit ensam och kastat ner ett antal pannor på gräsmattan och sedan gått runt och plockat ihop dem. De som då var hela var av god kvalitet ;)
Gamla takpannor är tunga att transportera men har den fördelen att de kan lagras utomhus. Om man inte behöver dem själv så kan de säljas. Om de inte räcker till ett helt tak så kan man t.ex. lägga taket på baksidan med en annan sort. Det är inte ovanligt att man hittar två eller tre sorters pannor på ett gammalt hus. Ibland är det små skillnader, men om man inte håller isär sorterna kan man få problem när man ska lägga på dem igen :(
-
Det beror på vad för bruk man använt. Lerbruk är enkelt, cement är inte så enkelt.
helt övertygad om att det var kalkbruk som gällde då;)
-
Tack för alla tips :-)
Rubensgården
Jag ska pröva att spräcka en regel så som du skriver och se om det går. Har sökt efter kilar men bara hittat i metall (vedkilar), vart kan man hitta sånna ekkilar?
TW
Bra tips :-) Spikutdragare har jag, dock är det en enklare variant ifrån biltema. Men den fyller sitt syfte :-) Tigersåg har jag tillgång till då pch då genom en vän vars man är byggjobbare. Har tyvär inte pengarna nu till att köpa en egen :-( Och motorsåg är på ingång :-) Den kommer nog mest behövas i slutet.
Kanonbra info om vart jag kan förväntas stöta på asbest. Har koll på hur den kan se ut så jag håller ögonen öppna speciellt nära rör, ledningar och mellan väggarna. Det finns tack och lov inte så mycket gamla "plast" golv... bara i köket och hallen. Resten är fina trägolv.
ärt
Pärlsponten är tack och lov inte spikad i fjädern. Men det är den som oftast spricker av, mycket pga att det är målat och färgen liksom fäster spontarna i varandra och den torra, tunna fjädern spricker gärna då man böjer isär dom. Tyvärr är det elelement så inga fina järnrör att ta tillvara på.
Eldjarn
Jag kanske måste tänka om gällande takpannorna då. Det är i tegel och inte betong, men tror inte det är kvar ifrån 20-talet. Om inte annat så kan jag ju som du säger sälja dom om jag inte använder de själv. Gudarna ska veta att allt jag kan få in i pengaväg är välkommet tillskott i kassan.
RickardR
Jag tror också på lerbruk *hoppas* :-)
-
Många plastmattor från 1950-1960-1970 talen och i några fall in på 80-talet innehöll asbest som fyllmedel i PVC-plast. Den asbesten är bra bunden i plasten men det gäller att få ut mattorna hela. Det fanns till och med golvmattor vars hela undersida bestod av ett ludet asbestlager som är extremt farligt att hantera men de är väldigt ovanliga.
Hur är det med linoleummattor? Har även de gjorts med asbest som fyllning? Jag har eldat linoleummatta en gång och det lämnade efter sig något slags fibrer.
Svart mattlim brukar också vara asbesthaltigt. Våtrumsgolv i alla former är också en risk. Till och med plattbruk för kakelplattor innehöll asbest en period på 1950-1970-talet. Gamla plattsättningar brukar vara med vanligt grått ofarligt cementbruk i ett tjockt lager under plattorna.
Hur ser man skillnad på asbesthaltigt bruk och vanligt?
-
Hur är det med linoleummattor? Har även de gjorts med asbest som fyllning? Jag har eldat linoleummatta en gång och det lämnade efter sig något slags fibrer.
Hur ser man skillnad på asbesthaltigt bruk och vanligt?
Linoleummatta är okänt för mig för det fanns en väldig mängd olika tillverkare med olika recept. I Sverige hade ni andra fabrikat än här. Om det fanns brandhärdiga fibrer i den så skulle jag misstänka att det var asbest. Glasfiber brukar smälta i eld och växtfibrer som lin och hampa och jute brukar brinna upp.
Asbesthaltigt bruk brukar vara plattbruk eller kakelfix som somliga kallar det. Utdraget med tandspackel och ofta aningen brunaktigt. Gamla plattsättningar brukar vara gjorda med plattorna satta direkt i rappningsbruket som är ett vanligt grått bruk troligen kalkcementbruk och det torde vara asbestfritt men helt 100% säker är jag inte på identifieringen eftersom det fanns litet annorlunda produkter i Sverige.
Plattsättningar i 1970-tals trähus är ofta gjorda på en asbesthaltig obrännbar skiva som liknar eternit men är litet porösare. Den hette Luja i Finland men det lär ha funnits en motsvarande produkt i Sverige.
Jag tycker också att Trewlig skall ta vara på tegeltaket...... och så undrar jag fortfarande hur stommen är konstruerad?
-
Aaaaa... sorry missade att svara på det.
Av vad jag kan se och vad ägaren sagt...
Stolpverk med spånfyllning. Men det är ju inte mycket kvar av det spånet nu :-P så väggarna är så gott som ihåliga.
Någon sa att det var "plankreglat" ett ord jag inte hört innan. Alltså att ytterpanelen är en del av vad som håller huset uppe.
Men jag kommer tömma huset på insidan först och sen ta ner taket och först efter det slå ut ytterpanelen innifrån och sen ta ner de tjocka stockar som är det jag kallar stommen. Sen står förhoppningsvis bara murstocken kvar och då i mån av tid (jag har tyvärr en rätt tajt tidsram) tar vi ner den också (om det är lerbruk som vi hoppas).
-
Jag hade nog prioriterat murstocken före en del annat på ett gammalt hus. Begagnat tegel är användbart och sten som är lite gamla och väderbitna går ibland att sälja dyrare än nytt tegel om man skulle vilja
-
Är det inte helt enkelt ett plankhus, alltså med stående grov plank som husets egentliga stomme? En vanlig konstruktion på 20- och 30-talet.
-
Är det inte helt enkelt ett plankhus, alltså med stående grov plank som husets egentliga stomme? En vanlig konstruktion på 20- och 30-talet.
::) Jodå, så kan det säkert vara.
Betyder det att det finns väldigt mycket mindre (i antal) stockar än jag räknat med kanske...
-
Spräcka reglar gör man enklast med stålkil. Ekkilar är bra att slå in mellan regel och det man ska lossa. Spikurdragare finns av alla sorter. Vi har en som är köpt på Biltema eller Jula. Totalt värdelös. Käftarna har för stor yta och tar sig inte ner i träet. Får man tag om en spik blir den avklippt. Lyckades få tag på en antik som faktiskt provats innan serieproduktion och den är bättre. Märken blir det men ibland har man inget val. Skråspikat är bra att ta med den.
-
Nu har jag tittat efter i handboken, och det finns en hustyp som kallas stolpverkshus. Den bärande konstruktionen består då av stående grova stolpar med snedsträvor och tvärbjälkar. Träpanel på utsidan och insidan och mellanrummet fyllt av sågspån eller kutterspån. Konstruktionen har även använts i uthusbyggnader.
I ett plankhus är de stående plankorna (typiskt spontade 3-tumsplank) bärande. Träpanel eller revetering på utsidan och ett mellanrum till panelen på insidan som är fyllt med sågspån.
-
Nu har jag tittat efter i handboken, och det finns en hustyp som kallas stolpverkshus. Den bärande konstruktionen består då av stående grova stolpar med snedsträvor och tvärbjälkar. Träpanel på utsidan och insidan och mellanrummet fyllt av sågspån eller kutterspån. Konstruktionen har även använts i uthusbyggnader.
I ett plankhus är de stående plankorna (typiskt spontade 3-tumsplank) bärande. Träpanel eller revetering på utsidan och ett mellanrum till panelen på insidan som är fyllt med sågspån.
Tack för att du kollade upp det. Detta låter ju som det kan stämma in på detta huset, men huset är ju i två våningar och ligger i Åsa rätt nära havet.
Byggde dom stolpverkshus i två våningar?
-
Hur går det med rivandet nu när jul skinkan satt sej o raketerna landat.
Om det är ett plankhus ni river har ni ju en liten guldgruva men nog ont i armen.
Rev ett hus med 6" golvbjälkar som jag tog till sågen o klöv till takstolar.
Sågarn var dock väldigt orolig för spik men där var inget. Har du 3" spontat i väggarna kan du ju låta el själv såga om till vad du behöver det till kanske byta.
Lycka till i görendet
-
Jadu ärt. Nog har jag ont i armarna iaf :-D
Men det går sakta men säkert framåt.
Har ju iaf. fått en del fina gamla dörrar med smideslås som fungerar *nöjd* och mycket trä blir det. Den fina gamla pärlsponten har jag dock gett upp, den var för tunn och torr, så den sprack sönder hela tiden. Men fina trägolv som sagt och innerväggarna på nedervåningen är fina bräder i. Det har tagit lång tid då jag inte haft så mycket hjälp och mest kunnat åka dit på helger. Imorgon har jag lite hjälp iaf och hoppas bli klar med innerväggarna. Sen ska vi under veckan som kommer plocka ner taket och fönstren. Sen nästa helg blir det finalspurt... då ska vi plocka ytterpanelen, takstolarna och stomme. Vi kommer pga tidsbristen inte ta hela huset, utan koncentrerar oss på övervåningen och ena halvan av undervåningen. Huset jag ska bygga är ju dessutom så mycket mindre än det vi river så det blir helt okej.
Murstocken får vi se vad vi hinner, den är helt täckt av ett ordentligt lager cement.
Ser föresten att du bor i halland... du får väl komma och hjälpa till där sista helgen. Behöver all hjälp jag kan få då :-)
-
Jag har ägt ett 2- vånings stolphus från 1926 i Hälsingland
-
Jag tycker att du skall strunta i murstocken. Det brukar vara ett rent elände att mura med sådant tegel. Sotet gör att murbruket inte fastnar och så brukar det finnas små sprickor i teglet om skorstenen har stått länge kall. Teglet håller ihop om det får vara kvar på sin plats men försöker man knacka det rent och återanvända blir det bara flisor av alltihop.
En tegelvägg är en helt annan sak. Där kan det finnas bra tegel.
-
Hej alla :-)
Jag är så glad över all info jag fått här av er och att jag kunnat bolla tankar med er.
Nu står det lite still pga sjukdom och stormvindar (liksom inte lägge att gå upp på ett tak och plocka ner tegelpannor nu) och tack och lov har vi fått lite mer tid. Om det slutat blåsa nästa helg så börjar vi (jag) att ta ur fönster och plocka av takpannorna då. *önska mig lycka till*
Sen hoppas jag på att mina vänner ställer upp och kommer och hjälper till att ta ner resten av taket (jääääättefina långa, grova plank som jag ser innifrån), ytterpanelen och takstolarna. Det kommer att behövas göras på rätt kort tid så det inte blir för blött.
Jag är rejält trött på detta "lilla projektet" nu. Vill mest att det ska vara över *pust*
Trodde ärligt talat att jag skulle fått mer hjälp av vänner och bekanta. Får bli mig en lärdom/läxa att vi inte längre lever i den tid då folk ställde upp för varandra.
Jag trodde väl liksom någonstans att jag skulle få tillbaks för alla de gånger jag hjälpt alla andra. Men tji fick jag. Det är visst (nästan) bara jag som tänker så.
JAAAA... jag sitter här och känner mig lite bitter kan man väl säga *skrattar lite åt mig själv*
Skönt att kunna skriva det rätt ut så här iaf :-P
Här är det ju ingen risk att någon jag känner ska se det (utom Erika då :-) men det gör inget, hon är ju en av få som faktiskt hjälpt till *tack, tack om du ser* :-)
Såååå... nu ska jag skaka av mig dom känslorna och koppla på autopiloten igen tills det är klart.
-
Hejaheja!
Jag brukar säga rent ut åt folk då jag hjälper dem att hjälpen skall återgäldas inom sisådär 50 år ;)
Det brukar bli en del skratt...men då jag sedan efter 5 eller 10 år påminner dem och säger att nu är det dags då brukar jag få hjälp.
-
Hur mycket material fick du ihop till slut? Och hur lång tid spenderade du totalt ungefär? Vore spännande att veta på ungefäret
-
Hejaheja!
Jag brukar säga rent ut åt folk då jag hjälper dem att hjälpen skall återgäldas inom sisådär 50 år ;)
Det brukar bli en del skratt...men då jag sedan efter 5 eller 10 år påminner dem och säger att nu är det dags då brukar jag få hjälp.
;D ;D ;D Jag får nog börja göra så i fortsättningen då ;)
Eller så får jag börja omge mig med folk som är mer som mig själv... fast jag trodde ändå att jag i viss mån redan gjorde det. Ja ja, det är bara att spotta i nävarna och göra.
Jag menar jag står ju inte HELT själv, jag har mina två söner med mig som minst iaf. (pratar finalhelgen nu alltså). Och förhoppningsvis kan jag iaf få med mig en eller två till. Men vi borde liksom varit iaf 10 pers... det kommer behövas mycket muskelkraft (till att bända och banka) och många händer som håller emot och stöttar när vi ska ta loss och fira ner balkarna.
Oj, nu kom jag ifrån det jag började svara på, men det är ju detta som snurrar i skallen nu.
-
Hur mycket material fick du ihop till slut? Och hur lång tid spenderade du totalt ungefär? Vore spännande att veta på ungefäret
Ja du... jag får återkomma med svar på den frågan när vi är klara ;)
Än så länge är det tak och golvlister, ett par innerdörrar m. karmar och foder, handfat (vill ju inte ha toan för ska ju ha mulltoa med separett funktion, pärlspont (men inte så mycket av det då det gick sönder för lätt, råspont ifrån innerväggar och golvplank (som retligt nog var spontade de också >:( ), en väldig massa elkabel och såna klamrar att fästa kabeln med, PAXfläkt till badrummet, ytterbelysning och lite kuriosa som var kvarlämnat i vindsförråden (bakbord, extrasängar, trasmattor m.m). Sen är alla fönstren förberedda för att bara tas ur, behöver bara sticka in tigersågen mellan karm och vägg och såga av infästningarna medans någon håller fönstret och sen bära ner det i containern.
Av det som är kvar är det brädorna under takpannorna, takstolarna, resten av golvplanken ( vi måste ju ha något att gå på när vi tar ner taket), ytterpanelen, innertrappan och så mycket av "stommen"/balkarna som möjligt som jag hoppas få med mig.
Vi får se hur det går 8) ;D