Alternativ.nu
Odling => Grönsaker => Ämnet startat av: eine skrivet 08 jun-11 kl 00:49
-
Klurar lite på detta med att använda gödsel från något närliggande stall. Vad bör en tänka på för att e-coli bakterier inte ska hamna på/i grönsakerna. Vill ju inte drabbas av Ehce... Har inte använt stallgödsel tidigare.
Någon som har koll?
-
Skölja av grönsakerna innan du äter dom.
Ingen har någon aning om vilka bakterier och virus som finns i jorden vid varje givet ögonblick. Du kan inte sterilisera all jord. Själv har jag dock aldrig använt färsk stallgödsel. Beroende på hur den sett ut, har jag haft den på komposthögen ett tag innan. Då kan frosten exempelvis ta en del skit.
-
Kompostering är bra. Det är själva komposteringen som tar kål på diverse mikroorganismer, bl a kolibakterier. Detta sker troligen genom konkurrens av andra mikroogranimser, genom att de skadliga organismerna inte är anpassade till kompostmiljön samt att komposteringen sker under relativt lång tid medan de skadliga organismerna har relativt kort livslängd. Jag har inte lyckats leta reda på någon siffra hur stor reducering av t ex kolibakterier man kan räkna med, men t ex så brukar ca 1 år anses tillfyllest för gödsel för människor, där relativt höga hygiensika krav bör gälla.
Jag har beskrivit kompostering av gödsel i hög här:
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=88713.msg769335#msg769335 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=88713.msg769335#msg769335)
Har man mindre mängder kan man också blanda in det i en kompostbehållare ihop med hushållsavfall och trädgårdsavfall.
Anm. Frost i komposten bör undvikas. Det stör bara komposteringsprocessen.
-
Klurar lite på detta med att använda gödsel från något närliggande stall. Vad bör en tänka på för att e-coli bakterier inte ska hamna på/i grönsakerna. Vill ju inte drabbas av Ehce... Har inte använt stallgödsel tidigare.
Någon som har koll?
Jag funderar på supermedlet "kompostte" kan det bli farligt. Det är ju perfekt att både vattna jorden och själva växten med, det växer ju så det knakar.
Förra året använde jag det hela sommaren och fick fantastiska resultat på mina väldigt skrangliga förkultiveringar... inte blev vi sjuka heller..men man blir ju lite orolig nu.
Har alltid använt stallgödsel men inget klår kompostte i växtkraft!
-
Jag funderar på supermedlet "kompostte" kan det bli farligt. Det är ju perfekt att både vattna jorden och själva växten med, det växer ju så det knakar.
Förra året använde jag det hela sommaren och fick fantastiska resultat på mina väldigt skrangliga förkultiveringar... inte blev vi sjuka heller..men man blir ju lite orolig nu.
Har alltid använt stallgödsel men inget klår kompostte i växtkraft!
Jag tror det är så att kompostte kräver mer omsorg än kompost för att minimera riskerna. Tillräcklig syretillförsel och tillräckligt lång jästid tror jag är vad som gäller. Kanske är det skillnad på gödsling på mark och blad också. Men mina kunskaper om kompostte är bara teoretiska, inhämtade från en amerikansk epostlista. Jag har tänkt komma igång med det, men ha rinte hunnit ännu. Beskriv gärna hur du gör!
-
Såvitt jag har förstått är de moderna, farliga bakteriestammarna anpassade till en högre surhetsgrad. Det är därför de kan överleva i mänskliga magar.
Kor som inte får lika stora mängder kraftfoder bör ha mer basiska magar. I ekologisk produktion finns det begränsningar för hur stor andel av energin får komma från kraftfoder, varför deras våm bör vara mer basisk med mindre risk för ehec. Men det är bara som jag tror. Använder själv bara ekologisk gödsel och då från köttdjur. Och välbrunnen, förstås.
Problemet med ehec är att den på nåt vis kan ta sig in i växterna, på samma sätt som den kan finnas inne i kött från smittade djur. Då hjälper det inte att skölja.
Ehec borde vara anmälningspliktig.
-
EHEC (infektion med enterohemorragisk E.coli) är anmälningspliktigt
http://www.smittskyddsinstitutet.se/amnesomraden/overvakning/anmalningspliktiga-sjukdomar/ (http://www.smittskyddsinstitutet.se/amnesomraden/overvakning/anmalningspliktiga-sjukdomar/)
-
Det är främst icke-brunnen stallgödsel som bär Ehec och den ska inte användas på bladgrönsaker. Se även till att stallgödslet inte läcker ner mot vattenintaget för då spelar det ingen roll vad du gör med gödslet, då får ju växterna Ehec på sig i alla fall.
-
Tack för alla svar! Perfekt att kunna fråga här och så droppar det in svar på en gång. Kära alternativ.nu :-*
Undrar om det finns rekommendationer för hobbyodlare gällande gödselhantering t.ex. på någon myndighets hemsida. Det vore ju olyckligt om folk gick och dog :'( framöver pga okunskap nu när det börjar bli så poppis att odla sina egna grönsaker :D
Hittade den här sidan som är informativ, men där står det inte om hobbyodling:
http://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/Sv/djur-och-natur/smittskydd/ehec/Pages/default.aspx (http://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/Sv/djur-och-natur/smittskydd/ehec/Pages/default.aspx)
-
Det är främst icke-brunnen stallgödsel som bär Ehec och den ska inte användas på bladgrönsaker. Se även till att stallgödslet inte läcker ner mot vattenintaget för då spelar det ingen roll vad du gör med gödslet, då får ju växterna Ehec på sig i alla fall.
Ok. Jag har läst en permakulturbok och prövar en metod för anläggning av land:
1. täcker mark (där det växer allehanda vilda växter) med dagstidningar
2. täcker tidningarna med gödsel (rätt så välbrunnen hoppas jag, den luktar mer jord än hästskit iaf)
3. gör gropar i gödseln ända ner till tidningslagret och sticker hål genom pappret
4. fyller groparna med jord
5. lägger sättpotatis/jordärtskockor i jorden eller sätter plantor (kål, pumpa, squash, gurka, tomat)
6. täcker hela landet med halm
Risk för Ehec, eller?
-
EHEC (infektion med enterohemorragisk E.coli) är anmälningspliktigt
[url]http://www.smittskyddsinstitutet.se/amnesomraden/overvakning/anmalningspliktiga-sjukdomar/[/url] ([url]http://www.smittskyddsinstitutet.se/amnesomraden/overvakning/anmalningspliktiga-sjukdomar/[/url])
För människor, ja. Men inte för kor.
-
Läs mer på följande länk
http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/enterohemorragisk-e-coli-infektion/ (http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/enterohemorragisk-e-coli-infektion/)
Man ska alltid vara noga med att skölja allt som växt i ute i jorden, fåglar sprider salmonella, katter spolmask ..etc etc
-
Kan detta funka som allmän checklista för folk som vill börja odla?:
-Skölj alltid skördade grönsaker, bär och frukt innan de används. Det kan finnas bakterier m.m. på dem som gör att man blir sjuk (t.ex. E.coli, salmonella och spolmask).
-Använd väl brunnen, gärna komposterad stallgödsel. E.coli-bakterier som kan medföra sjukdom hos människor, dör när gödseln bryts ner/komposteras.
-Om gödseln inte är färdigbrunnen kan den användas ändå, men odla inte bladgrönsaker som spenat, mangold, sallad etc.
-Sprid gödsel innan sådd/ utplantering. Vid behov av gödsling efter sådd/ utplantering används t.ex. gräsklipp eller nässelvatten.
-Se till att lakvatten från stallgödsel inte förorenar dricksvatten, badvatten eller vatten som ska användas på odlingarna.
-I osäkra fall kan grönsaker/rotfrukter/bär/frukt tillagas istället för att ätas råa. T.ex. E.coli-bakterier dör vid 70 grader.
-
När man säger stallgödsel, menar man då enbart hästgödsel eller all gödsel från djur (nöt, höns etc.)? Finns det E.coli-bakterier hos andra djur än nötdjur?
-
När man säger stallgödsel, menar man då enbart hästgödsel eller all gödsel från djur (nöt, höns etc.)? Finns det E.coli-bakterier hos andra djur än nötdjur?
Ja, de finns liksom i nedre delen av tarmsystemet hos varmblodiga djur.
-
varför använda bajs i landen?
Totalt onödigt skulle jag säga. (särskilt om man är orolig för e-hec.)
Jag gödslar bara med grönt, under vintern är landen täckta med halm/ensilage och på sommaren gräsklipp i raderna.
Stallgödslen kör vi ut på åkrarna.
-
Citerat från SvD, del av artikeln
”Ehecutbrottet var tyvärr väntat”
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/fs-om-ehec_6211045.svd (http://www.svd.se/nyheter/inrikes/fs-om-ehec_6211045.svd)
Är du förvånad över utbrottet?
– Nej, tyvärr inte. USA har sedan 1990-talet skakats av flera mycket allvarliga utbrott av ehec. Det finns några gemensamma drag i de flesta utbrotten. För det första är källan till bakterierna nötboskap som föds upp tätt och intensivt på fröbaserat kraftfoder. Kraftfodret påverkar surhetsgraden i komagen på ett sätt som är gynnsamt för bakterierna. Djuren visar själva inga sjukdomstecken men studier har visat att andelen giftiga bakterier minskar dramatiskt när djuren går på bete. I början var utbrotten oftast knutna till köttprodukter, exempelvis hamburgare, men nu för tiden kan spridningen lika gärna ske via grönsaker.
Vad är skälet till det?
– Ofta är det bristen på vatten. De stora amerikanska utbrotten har ofta orsakats av att djurfarmare och grönsaksodlare trängts ihop på en begränsad geografisk yta där de konkurrerat om samma vatten. När djuren äter kraftfoder producerar de fiberfattig flytgödsel som lätt sipprar ner i vattendragen. Den bilden stämmer alldeles utmärkt på situationen i Spanien där man har svår vattenbrist.
Är svenskodlat säkrare?
– Det är mycket sällsynt med svenska utbrott. Skälet är nog främst att vi är ett glesbefolkat land med stor tillgång på vatten. Grönsaksodlingar behöver inte trängas med gårdar som föder upp djur och det gör det svårare för bakterierna att spridas. Annars är giftproducerande colibakterier knappast mindre vanliga hos kor i Sverige än i något annat land.
-
Allmän kommentar: Vid husbehovsodling på lämplig plats tror jag inte man behöver vra särskilr orolig. Inte ännu i alla fall.
Kan detta funka som allmän checklista för folk som vill börja odla?:
-Skölj alltid skördade grönsaker, bär och frukt innan de används. Det kan finnas bakterier m.m. på dem som gör att man blir sjuk (t.ex. E.coli, salmonella och spolmask).
-Använd väl brunnen, gärna komposterad stallgödsel. E.coli-bakterier som kan medföra sjukdom hos människor, dör när gödseln bryts ner/komposteras.
Det kan dock inte garanteras att alla dör vid kompostering. Dels för att jag inte lyckats hitta uppgifter, dels för att det finns så många olika sätt att kompostera och så många olika slags gödsel. Men rätt genomförd (och under tillräckligt lång tid) så är det i alla fall en allmänt sund åtgärd som såvitt jag minns minskar mängden kolibakterier radikalt.
-Om gödseln inte är färdigbrunnen kan den användas ändå, men odla inte bladgrönsaker som spenat, mangold, sallad etc.
Om man vill minimera riskerna bör man nog bara använda välbrunnen gödsel. Jag är inte insatt i var gränserna går. Men om du alltid lagar till dina grönsaker så är det väl inget problem.
-Sprid gödsel innan sådd/ utplantering. Vid behov av gödsling efter sådd/ utplantering används t.ex. gräsklipp eller nässelvatten.
Jag räknar inte ut kompostte gjort på mogen kompost.
-Se till att lakvatten från stallgödsel inte förorenar dricksvatten, badvatten eller vatten som ska användas på odlingarna.
-I osäkra fall kan grönsaker/rotfrukter/bär/frukt tillagas istället för att ätas råa. T.ex. E.coli-bakterier dör vid 70 grader.
-
När man säger stallgödsel, menar man då enbart hästgödsel eller all gödsel från djur (nöt, höns etc.)? Finns det E.coli-bakterier hos andra djur än nötdjur?
Ibland kallas även ladugårdar för stall. Stallgödsel är gödsel från djur som "bor" i stall.
http://www.odla.nu/artiklar/ute/jord-och-godning/stallgodsel (http://www.odla.nu/artiklar/ute/jord-och-godning/stallgodsel)
-
Ja, de finns liksom i nedre delen av tarmsystemet hos varmblodiga djur.
Javisst ja...och dit räknas ju vi oxå ;D
-
Men om du alltid lagar till dina grönsaker så är det väl inget problem.
Japp. Det är en mycket bra lösning!
Ok. Jag har läst en permakulturbok och prövar en metod för anläggning av land:
1. täcker mark (där det växer allehanda vilda växter) med dagstidningar
2. täcker tidningarna med gödsel (rätt så välbrunnen hoppas jag, den luktar mer jord än hästskit iaf)
3. gör gropar i gödseln ända ner till tidningslagret och sticker hål genom pappret
4. fyller groparna med jord
5. lägger sättpotatis/jordärtskockor i jorden eller sätter plantor (kål, pumpa, squash, gurka, tomat)
6. täcker hela landet med halm
Risk för Ehec, eller?
Om jag odlar i sommar på detta sätt och sedan höstgräver så borde det väl rimligen vara fritt från E.coli nästa sommar så att jag kan odla och äta råa morötter etc. Eller är det säkrast att koka även andra året??
-
E-coli är en tarmbakterie finns normalt hos djur och människor, men e-coli är inte alltid det samma som EHEC utan det är en särskild typ av giftproducerande e-coli som ger upphov till sjukdomen. Den giftproducerande e-colin kan finnas hos idisslare. Främst nötkreatur som käkar kraftfoder, men även får och getter.
http://www.slv.se/sv/grupp1/Risker-med-mat/Bakterier-virus-och-parasiter/Enterohemorragisk-E-coli-EHEC-/EHEC/ (http://www.slv.se/sv/grupp1/Risker-med-mat/Bakterier-virus-och-parasiter/Enterohemorragisk-E-coli-EHEC-/EHEC/)
Häst och hönsskit borde alltså vara ok, ur EHEC-synpunkt?
-
Häst och hönsskit borde alltså vara ok, ur EHEC-synpunkt?
Borde är väl rätt ord. Dessutom vill man eliminera alla sortes e-coli i sin gödsling, i alla fall på grönsaker och frukt som ska ätas råa.
-
varför använda bajs i landen?
Totalt onödigt skulle jag säga. (särskilt om man är orolig för e-hec.)
Jag gödslar bara med grönt, under vintern är landen täckta med halm/ensilage och på sommaren gräsklipp i raderna.
Stallgödslen kör vi ut på åkrarna.
Hur gör du för att återföra näringen? eller förlitar du dig på att kunna utarma marker på näringsämnen i din kringmiljö. Grönsaker är näringskrävande, all näring som förs bort med skörd innebär en förlust för markens näringsförråd.
Ur kretslopssynpunkt är det bäst med fekalier och urin från människor.
-
Hur gör du för att återföra näringen? eller förlitar du dig på att kunna utarma marker på näringsämnen i din kringmiljö. Grönsaker är näringskrävande, all näring som förs bort med skörd innebär en förlust för markens näringsförråd.
Ur kretslopssynpunkt är det bäst med fekalier och urin från människor.
Jag tror inte du läste hela mitt inlägg?
Jag gröngödslar mina land. På vintern med halm/ensilage och under sommaren med gräsklipp.
Att jorden aldrig ligger öppen gör att kväveläkaget blir mkt litet, redan där finns en stor vinst.
Sedan gäller det att odla "smart".
Aldrig samma grönsak på samma plats mer än vart 4:e år.
Odlar bönor, solrosor m.m som tillför mer kväve än de tar.
Ogräs dras upp och låts ligga kvar på marken i raderna.
blast från grönsakerna får ligga kvar efter skörd. (funkar om man är noga med att rotera på 4 år.)
Det som lider störst risk att utarmas av denna odlingsmetod är gräsmattan. Därför är det viktigt att emellanåt multiklippa istället för att samla.
Hur jag vet att det funkar? Tja, jag har hållt på ett antal år nu och får för varje år större skördar.
Tidigare använde jag häst/höns/får skit. Gav bra skördar men inte i närheten av de jag har nu.
Läs gärna mer på fobo.se om denna odlingsmetod!
-
Jag gröngödslar mina land. På vintern med halm/ensilage och under sommaren med gräsklipp.
Det som lider störst risk att utarmas av denna odlingsmetod är gräsmattan. Därför är det viktigt att emellanåt multiklippa istället för att samla.
Gödslar du gräsmattan?
Hm, hur gör den som inte har någon gräsmatta...
-
Gödslar du gräsmattan?
Hm, hur gör den som inte har någon gräsmatta...
på sätt o vis kan man säga att jag göder gräsmattan, genom att multiklippa det = gräsklipparen finfördelar klippet som sen får ligga kvar.
det brukar nog vara vanligast att man har både gräsmatta o trädgårdsland, tror jag?
annars finns det gott om gräsmattefolk som kör sitt klipp till återvinningen, en sån ger säkert gärna sitt klipp till en gräslös.
annars kan man ju använda stallgödsel då. jag försökte bara ge ett alternativ.
-
på sätt o vis kan man säga att jag göder gräsmattan, genom att multiklippa det = gräsklipparen finfördelar klippet som sen får ligga kvar.
det brukar nog vara vanligast att man har både gräsmatta o trädgårdsland, tror jag?
annars finns det gott om gräsmattefolk som kör sitt klipp till återvinningen, en sån ger säkert gärna sitt klipp till en gräslös.
annars kan man ju använda stallgödsel då. jag försökte bara ge ett alternativ.
Och det alternativet är jag tacksam för :D
-
Jag tror inte du läste hela mitt inlägg?
Jag gröngödslar mina land. På vintern med halm/ensilage och under sommaren med gräsklipp.
Att jorden aldrig ligger öppen gör att kväveläkaget blir mkt litet, redan där finns en stor vinst.
Sedan gäller det att odla "smart".
Aldrig samma grönsak på samma plats mer än vart 4:e år.
Odlar bönor, solrosor m.m som tillför mer kväve än de tar.
Ogräs dras upp och låts ligga kvar på marken i raderna.
blast från grönsakerna får ligga kvar efter skörd. (funkar om man är noga med att rotera på 4 år.)
Det som lider störst risk att utarmas av denna odlingsmetod är gräsmattan. Därför är det viktigt att emellanåt multiklippa istället för att samla.
Hur jag vet att det funkar? Tja, jag har hållt på ett antal år nu och får för varje år större skördar.
Tidigare använde jag häst/höns/får skit. Gav bra skördar men inte i närheten av de jag har nu.
Läs gärna mer på fobo.se om denna odlingsmetod!
Hm, jag kanske missade något. Men jag har en del funderingar kring din metodik.
Både produktion av halm och gräsklipp kräver växtnäring. All grönmassa du flyttar från marken är också en förlust av näring. Vad gäller ensilage kan man dock ibland på tag på sånt som ända slängs. En bra resurs alltså.
Att man täcker med grönmassa är inte ett automatiskt skydd mot näringsläckage. Mycket av näringen kan både rinna genom i markprofilen vid mineralisering och avgå som ammoniak. Detta kan vara lite pyssligt. I ekologisk yrkesodling är det mycket känsligt när man slår gröngödslingsvallarna för att förhindra läckage.
Vanliga trädgårdsbönor fixerar inte särskilt mycket kväve vad jag vet. Bättre arter att titta på är sötväppling och rödklöver. Solroser är näringskrävande, men kan förstås öka humus i jorden eftersom de producerar mycket grönmassa. Djuprotade växter kan föra upp många mineraler till matjorden.
Täckodling är kanon. Särskilt eftersom det ger en jämnare fukt i marken och i vissa försök visat sig hålla nere angrepp av t.ex. kålflugan. Har man snigelproblem är det dock inte lika roligt, enligt min erfarenhet.
Jag är dock övertygad om att ifall man ska vara självförsörjande på näring måste man som jag skrev innan gödsla med urin och fekalier. Möjligen kan man förlänga kretsloppet och gödsla gräsmassan eller dyl och sedan använda klippet. Vissa näringsförluster är då troligtvis att räkna med. Men kan vara bra ifall man vill försäkra sig mot eventuella smittor.
Att det har fungerat i ett par år är nog ingen garanti. På många av våra leror vi har i Sverige räknar man med att kalium finns tillräckligt i marken, men man gödslar ändå. Dels för framtida generationer, men också för att man kanske vill ha det i en något mer lättlöslig form. Misstänker att man räknat på det kalium som är fastlagt i mineral och liknande, som tillgängliggörs genom syror, vittring m.m.
-
Jag tycker att tench och fräsen håller på att komma bort från trådens ämne.
-
Visst är det klokt att vara försiktig och ha god hygien i allt som har med mat att göra. Men finns det några kända fall av ehec i samband med hobbyodling av grönsaker?
-
Visst är det klokt att vara försiktig och ha god hygien i allt som har med mat att göra. Men finns det några kända fall av ehec i samband med hobbyodling av grönsaker?
Svårt att veta, om nån kommer in med magsjuka till sjukhuset som ensamt fall börjar man inte direkt leta efter Ehec.
-
Hm, jag kanske missade något. Men jag har en del funderingar kring din metodik.
Både produktion av halm och gräsklipp kräver växtnäring. All grönmassa du flyttar från marken är också en förlust av näring. Vad gäller ensilage kan man dock ibland på tag på sånt som ända slängs. En bra resurs alltså.
Att man täcker med grönmassa är inte ett automatiskt skydd mot näringsläckage. Mycket av näringen kan både rinna genom i markprofilen vid mineralisering och avgå som ammoniak. Detta kan vara lite pyssligt. I ekologisk yrkesodling är det mycket känsligt när man slår gröngödslingsvallarna för att förhindra läckage.
Vanliga trädgårdsbönor fixerar inte särskilt mycket kväve vad jag vet. Bättre arter att titta på är sötväppling och rödklöver. Solroser är näringskrävande, men kan förstås öka humus i jorden eftersom de producerar mycket grönmassa. Djuprotade växter kan föra upp många mineraler till matjorden.
Täckodling är kanon. Särskilt eftersom det ger en jämnare fukt i marken och i vissa försök visat sig hålla nere angrepp av t.ex. kålflugan. Har man snigelproblem är det dock inte lika roligt, enligt min erfarenhet.
Jag är dock övertygad om att ifall man ska vara självförsörjande på näring måste man som jag skrev innan gödsla med urin och fekalier. Möjligen kan man förlänga kretsloppet och gödsla gräsmassan eller dyl och sedan använda klippet. Vissa näringsförluster är då troligtvis att räkna med. Men kan vara bra ifall man vill försäkra sig mot eventuella smittor.
Att det har fungerat i ett par år är nog ingen garanti. På många av våra leror vi har i Sverige räknar man med att kalium finns tillräckligt i marken, men man gödslar ändå. Dels för framtida generationer, men också för att man kanske vill ha det i en något mer lättlöslig form. Misstänker att man räknat på det kalium som är fastlagt i mineral och liknande, som tillgängliggörs genom syror, vittring m.m.
du får ursäkta att jag inte redogjort för hur min halm/ensilage odlas. jag tyckte inte det var relevant i frågan om huruvida man får e-hec av sin privata grönsaksodling.
jag har heller inte redogjort för min växtföljd eller odlingsplats /-er, helt enkelt för att det inte var det ts undrade över.
anledningen till att jag från början skrev i den här tråden var att jag tyckte det var synd att ts kände oro över att få e-hec.
Om det stör dig så läs då inte mina inlägg.
jag är inget proffs på täckodling därför föreslog jag att titta in på fobo.se.
Som ett alternativ till bajs.
Och inte har jag någonstans skrivit att jag inte använder mig av rödklöver, eller hur?
Tyvärr är det så att vi som väljer att odla ekologiskt och/ eller biodynamiskt alltid måste försvara ihjäl oss över att vi inte använder konstgödning (som är en icke förnyelsebar energikälla som dessutom orsakar brist på t.ex bor i jorden)
var och en blir salig på sin tro :)
-
fräsen,
jag förstår inte varför du över huvud taget känner dig attackerad. Det får du stå för. Jag förespråkar ekologiska odlingsmetoder, som till exempel täckodling. Jag intresserar mig för ämnet och gillar att diskutera det. Hitta problem som man kanske kan lösa genom exempelvis diskussion.
Ber om ursäkt för off topic. Kunde inte hålla mig. Jag gillar ju att snacka odling.
Och hittils är jag ej smittad av hästgödseln jag för närvarande använder i mina odlingar ;)
Ha det gott!
-
fräsen,
jag förstår inte varför du över huvud taget känner dig attackerad. Det får du stå för. Jag förespråkar ekologiska odlingsmetoder, som till exempel täckodling. Jag intresserar mig för ämnet och gillar att diskutera det. Hitta problem som man kanske kan lösa genom exempelvis diskussion.
Ber om ursäkt för off topic. Kunde inte hålla mig. Jag gillar ju att snacka odling.
Och hittils är jag ej smittad av hästgödseln jag för närvarande använder i mina odlingar ;)
Ha det gott!
du är väldigt osammanhängande. Jag har svårt att förstå dig.
du förespråkar täckodling med ifrågasätter min metodik utan att veta hur mitt täckmaterial framställs.
för mig blir det väldigt förvirrat.
ts får ursäkta att det blev ot.
-
Jag tror det är så att kompostte kräver mer omsorg än kompost för att minimera riskerna. Tillräcklig syretillförsel och tillräckligt lång jästid tror jag är vad som gäller. Kanske är det skillnad på gödsling på mark och blad också. Men mina kunskaper om kompostte är bara teoretiska, inhämtade från en amerikansk epostlista. Jag har tänkt komma igång med det, men ha rinte hunnit ännu. Beskriv gärna hur du gör!
Hej Anders.
Fyller vatten i en balja som får stå c:a ett dygn med lufttillförsel med hjälp av en gammal akvariepump (för att bli av med kloret var det någon som sa).
Därefter fyller jag en nylonstrumpa (eller använder silduk) med kompost, det ska helst vara maskkompost. Mängden ska vara några dl kompost i en spann med vatten.
Detta får stå med luft till i upp till ett par dygn. Därefter vattnar jag med det.
Om man gör kompostte med socker osv så ska det användas inom några timmar. Det har jag aldrig prövat.
Det ska vara "tefärg" så om det är för starkt så spär man med vatten.
Helt fantastiskt!!!! det växer så det knakar ;D
I år har jag testat att lägga flera dl ren kompost med maskarna också, när jag planterar ut de förkultiverade squashen och tomaterna, det funkar över förväntan.
Jag är så impad av allt vad kompost heter så jag håller på att starta upp en maskfarm! :D
-
Hej Anders.
Fyller vatten i en balja som får stå c:a ett dygn med lufttillförsel med hjälp av en gammal akvariepump (för att bli av med kloret var det någon som sa).
För att bli av med kloret räcker det med 10-15 minuters rask vispning alternativt att man fyller upp vattnet med hjälp av duschmunstycket och sedan låter det stå en stund. Utprovat av många akvarister med känsliga fiskar och kräftdjur! :)
-
Hej Anders.
Fyller vatten i en balja som får stå c:a ett dygn med lufttillförsel med hjälp av en gammal akvariepump (för att bli av med kloret var det någon som sa).
Därefter fyller jag en nylonstrumpa (eller använder silduk) med kompost, det ska helst vara maskkompost. Mängden ska vara några dl kompost i en spann med vatten.
Detta får stå med luft till i upp till ett par dygn. Därefter vattnar jag med det.
Om man gör kompostte med socker osv så ska det användas inom några timmar. Det har jag aldrig prövat.
Det ska vara "tefärg" så om det är för starkt så spär man med vatten.
Helt fantastiskt!!!! det växer så det knakar ;D
I år har jag testat att lägga flera dl ren kompost med maskarna också, när jag planterar ut de förkultiverade squashen och tomaterna, det funkar över förväntan.
Jag är så impad av allt vad kompost heter så jag håller på att starta upp en maskfarm! :D
Hej
Roligt att höra. Jag måste testa vid tillfälle.
Socker, det jag sett recept på är att man använt melass, som mat till mikroorganismer.
Ja, kompost är bra.
Regelbundna doser med kompostte ska tydligen ge snabbare resultat, särskilt på dåliga jordar, än vad enbart kompost gör.
-
Förlåt eventuella dumma frågor från nybörjare..
Risk för smittospridning med urinvattning? O är det nån som har koll på kompostering med EM, typ bokashi?
(Jag är jättenyfiken på det! Bor i hyreslägenhet o har ingen balkong. O är inte så sugen på maskkompost under diskbänken.)
Som jag förstått det jäser (syras?) avfallet i två veckor för att sedan i kontakt med jord snabbt brytas ner på 4-6 veckor. De första två veckorna sjunker ph-värdet så mycket att få plantor tål det. (Enligt bokashis hemsida.) Dör läskiga bakterier i den processen? De rekommenderar att gräva ner det på tomma fläckar direkt i landet efter de första två veckorna.
Vilket får mig att fundera på mjölksyrning. -Dör läskiga bakterier i den processen?
-
Risk för ehec i varmbänk?
-
Risk för ehec i varmbänk?
Eftersom EHEC är en speciell, definierad stam av smitta så måste den ju komma nånstans ifrån. Har du några EHEC-sjuka djur eller människor i närheten där du bor? Om inte, då kan du nog andas ut.
-
Citat från: eine skrivet 08 jun-11 kl 14:27
Jag har läst en permakulturbok och prövar en metod för anläggning av land:
1. täcker mark (där det växer allehanda vilda växter) med dagstidningar
2. täcker tidningarna med gödsel (rätt så välbrunnen hoppas jag, den luktar mer jord än hästskit iaf)
3. gör gropar i gödseln ända ner till tidningslagret och sticker hål genom pappret
4. fyller groparna med jord
5. lägger sättpotatis/jordärtskockor i jorden eller sätter plantor (kål, pumpa, squash, gurka, tomat)
6. täcker hela landet med halm
Om jag odlar i sommar på detta sätt och sedan höstgräver så borde det väl rimligen vara fritt från E.coli nästa sommar så att jag kan odla och äta råa morötter etc. Eller är det säkrast att koka även andra året??
Citerar mig själv och undrar om någon har en aning om hur det ligger till.
-
Citerar mig själv och undrar om någon har en aning om hur det ligger till.
Det är ju en komplex fråga, och kan kräva expertkunskap för att svara, om ens experterna har tillräcklig kunskap i dagens läge.
Jag "tror" och uppfattar följande:
-att det är positivt om gödseln är brunnen.
-att kompostering i komposthög är ett bra sätt att få en bra förbränning, medan jag är mer osäker när det gäller ytkompostering (vet dock väldigt lite om detta),
-att det troligen innebär en extra risk att lägga på mycket gödsel på liten odlingsyta, och det gör du om du täcker med gödsel.
-att det är svårbedömt om de övriga åtgärderna har någon betydelse för din fråga.
-
Eftersom EHEC är en speciell, definierad stam av smitta så måste den ju komma nånstans ifrån. Har du några EHEC-sjuka djur eller människor i närheten där du bor? Om inte, då kan du nog andas ut.
Problemet är just att många djur inte blir sjuka av ehec utan är hur friska som helst.
-
O jag fattar att mina frågor är dumma för en som vet ;) O kanske off topic då jag inte är rädd för EHEC i mina mjölksyrade morötter eller kiss, men kan för lite om bakterier farliga för människor över huvud taget. Därför frågar jag människor med mer erfarenhet :)
-
O jag fattar att mina frågor är dumma för en som vet ;) O kanske off topic då jag inte är rädd för EHEC i mina mjölksyrade morötter eller kiss, men kan för lite om bakterier farliga för människor över huvud taget. Därför frågar jag människor med mer erfarenhet :)
Vilka bakterier är du då rädd om i dina syrade morötter? För det finns ett par fallgropar där som lite till och från gör människor reellt sjuka.
-
Jag är inte så rädd ;), men fallgroparna är ju bra att känna till! Berätta gärna :) Botulism har jag läst om, men det finns väl ingen risk då det inte inbegriper kokning? Jag använder en jäskruka med vattenlock när jag syrar.
Vad gäller EM-kompostering (som jag inte ens börjat praktisera) vet jag inte om det finns risker. Uppfattade nämnda risker med kompostte som att problemet skulle vara icke färdig kompost, därav min fråga om bokashi.
Tycker det är spännande, o viktigt. Så mycket kunskap som försvunnit..
-
Tycker det är spännande, o viktigt. Så mycket kunskap som försvunnit..
Kunskapen finns, folk är bara ignoranta.
-
Det är ju en komplex fråga, och kan kräva expertkunskap för att svara, om ens experterna har tillräcklig kunskap i dagens läge.
Jag "tror" och uppfattar följande:
-att det är positivt om gödseln är brunnen.
-att kompostering i komposthög är ett bra sätt att få en bra förbränning, medan jag är mer osäker när det gäller ytkompostering (vet dock väldigt lite om detta),
-att det troligen innebär en extra risk att lägga på mycket gödsel på liten odlingsyta, och det gör du om du täcker med gödsel.
-att det är svårbedömt om de övriga åtgärderna har någon betydelse för din fråga.
Det blir tydligare och tydligare detta. Frågetecknen rätar ut sig ett efter ett :D
En undrar fortfarande om de små liven (bakterierna) tänker rumla runt i jorden i all evighet. Isf blir det till att bara odla sånt som ska kokas i många år framöver... :o
Borde kanske ta ett snack med författaren till den där boken, "Permakultur i ett nötskal".
-
Det finns krav på att allt organiskt gödningsmedel som släpps ut på marknaden ska vara bearbetad i 70 grader 1 timme, alternativt med annan godkänd metod. Det är alltså enligt lagstiftning inte tillåtet att åka och hämta gödsel har jag just fått lära mig :P
-
Det finns krav på att allt organiskt gödningsmedel som släpps ut på marknaden ska vara bearbetad i 70 grader 1 timme, alternativt med annan godkänd metod. Det är alltså enligt lagstiftning inte tillåtet att åka och hämta gödsel har jag just fått lära mig :P
Jag har för mig att jag läst att tid kan ersätta temperatur när det gäller att få bort skadliga organismer i gödsel eller annat kompostmaterial, förutsatt att det brinner som det ska. Så pass hög temperatur som 70 grader kan döda gynnsamma mikroorganismer samt troligen leda till kväveförluster. (Detta är ju också en nackdel med varmkompostering.) Förhoppningsvis kan någon vettig form av kompostering tillräckligt länge ersätta detta krav.
Är du förresten säker på att det innefattar gödsel? Anses man släppa ut på marknaden om man skänker gödsel till grannar? Har du någon referens, t ex länk?
-
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 av den 3 oktober 2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel anger det som skrevs ovan men ger i en bisats undantag för stallgödsel, Tillföras jorden, dvs användas som gödsel:
-när det gäller stallgödsel och mag- och tarminnehåll, mjölk och råmjölk som inte medför risk för spridning av överförbara sjukdomar, antingen a) användas utan bearbetning som råvara i en biogas- eller komposteringsanläggning eller behandlas i en anläggning för tekniska produkter, eller b) tillföras jorden,
-
Jag skrev till jordbruksverket:
Var kan jag finna information om vad man som hobbyodlare bör tänka på när man odlar ekologiskt och använder stallgödsel? (I mitt fall hästgödsel från gödselplatta vid närliggande stall men även kogödsel undrar jag över). Ehec-utbrottet har väckt en hel del frågor.
Och fick idag svaret:
"Det finns krav på att allt organiskt gödningsmedel som släpps ut på marknaden ska vara bearbetad i 70 grader 1 timme, alternativt med annan godkänd metod. Det är alltså enligt lagstiftning inte tillåtet att åka och hämta gödsel."
Mailade tillbaka och väntar på ännu mer klargörande svar.
-
Jag skrev till jordbruksverket:
Var kan jag finna information om vad man som hobbyodlare bör tänka på när man odlar ekologiskt och använder stallgödsel? (I mitt fall hästgödsel från gödselplatta vid närliggande stall men även kogödsel undrar jag över). Ehec-utbrottet har väckt en hel del frågor.
Och fick idag svaret:
"Det finns krav på att allt organiskt gödningsmedel som släpps ut på marknaden ska vara bearbetad i 70 grader 1 timme, alternativt med annan godkänd metod. Det är alltså enligt lagstiftning inte tillåtet att åka och hämta gödsel."
Mailade tillbaka och väntar på ännu mer klargörande svar.
så var o varannan bonde skulle då enl jordbruksverket vara olagliga?
Eller är brunnen gödsel att räkna som "annan godkänd metod"?
det är frågar man skulle vilja ha svar på.. frågan är om sjv ens vet själva.. Det verkar vara en samling aphjärnor hela bunten ::)
-
Hela verket är fullt med "gubbar". Jordgubbsverket :-\
-
" Jordgubbsverket befarar ökande laglöshet bland Sveriges bönder. Jordbrukare fast för langning - spred gödsel till grannarna! Den kriminelle gödselspridaren ursäktar sig i rätten med: - Jag visste inte vad jag gjorde i Lördags, jag var dyngrak."
-
Men om man har egen gödsel och odlar grönsaker som man sedan säljer. Vad säger jordbruksverket om det tros? Måste gödseln även då vara behandlad på detta sätt enligt lagstiftnig?
-
Ingen som har fudera på att den värme kaske gödsel höge kan åstakomma skällva då det häder ju att gödsel högar blir så varma att dom slår eld skälva? och vad säger jorbruksvärket om det?.
-
Jag skrev detta förut:
Jag har för mig att jag läst att tid kan ersätta temperatur när det gäller att få bort skadliga organismer i gödsel eller annat kompostmaterial, förutsatt att det brinner som det ska. Så pass hög temperatur som 70 grader kan döda gynnsamma mikroorganismer samt troligen leda till kväveförluster. (Detta är ju också en nackdel med varmkompostering.) Förhoppningsvis kan någon vettig form av kompostering tillräckligt länge ersätta detta krav.
Om gödselhögar blir så varma som 70 grader eller mer, och ännu värre börjar ånga, osa eller rentav slå eld, så dödas visserligen skadliga mikrooganismer, men även nyttiga, och man förlorar även kväve. Det kan bero på något av följande, eller en kombination:
* för mycket luft i högen
* för torr hög
* för mycket stråmaterial(halm) i högen
(* ingen jord tillsatt till högen)
Det är dålig gödselvård att låta gödseln bli så varm.
-
Av och till hör jag eller läser om gödselhögar eller andra högar med organiskt material som självantänder.
Jag tycker det är otroligt, för att eld ska uppstå bör värmen vara långt över 100 grader. Långt innan dess avtar ju mikrobiell aktivitet, och uppvärmningen bör därmed avta.
Någon som de facto vet huruvida självantändning sker?
-
Jag skrev detta förut:
Om gödselhögar blir så varma som 70 grader eller mer, och ännu värre börjar ånga, osa eller rentav slå eld, så dödas visserligen skadliga mikrooganismer, men även nyttiga, och man förlorar även kväve. Det kan bero på något av följande, eller en kombination:
* för mycket luft i högen
* för torr hög
* för mycket stråmaterial(halm) i högen
(* ingen jord tillsatt till högen)
Det är dålig gödselvård att låta gödseln bli så varm.
Tja om det är dåligt att x antal ton slår eld det har j lite svårt att först å ska man vända i högen menar du då ? skulle vill a se nån halvkvädna tiotals ton ha som sagt aldrig sett en bonde vända sin dygn hög i hela mitt liv
-
Vända högen kan visserligen svalka den lite men den blir samtidigt luftigare, så det tror jag inte på. Vänder gör man för att få snabbare omsättning, inte långsammare (i komposthögar, sällan gödselhögar). Det bästa är troligen att vattna den. Man kan även pröva att packa ihop den om det går att göra på något vis. Och sen kan man lära sig till nästa gång och hantera gödseln annorlunda.
Man hade tydligen bättre gödselvård förr, jag tror främst första halvan av 1900-talet, och i denna ingick att packa ihop gödseln så den inte brann så snabbt. Jag är inte säker på att detta alltid är bra. Det kan bli syrebrist och för liten omsättning - lagom är bäst.
Det bästa är enligt min uppfattning att kompostera gödseln i hög. Jag har beskrivit detta nånstans här på forumet.
-
Av och till hör jag eller läser om gödselhögar eller andra högar med organiskt material som självantänder.
Jag tycker det är otroligt, för att eld ska uppstå bör värmen vara långt över 100 grader. Långt innan dess avtar ju mikrobiell aktivitet, och uppvärmningen bör därmed avta.
Någon som de facto vet huruvida självantändning sker?
Jag har inte sett att det slagit eld och är inte säker på att det kan ske. Men jag har sett det osa och ryka och varit ordentligt varmt.
-
Man ser troligtvis inte att det tar eld. Sophögar tar eld, det är inte ovanligt. Jag vet också några kullar (bestående av övertäckta, ihopsamlade ruindelar) i Tyskland som har brunnit sedan kriget. Det går inte att släcka. De har försökt med att sprängmedel, men det hjälpte inte. Det brinner fortfarande. I Berlin finns en kulle som brinner inuti, som det byggts ett observatorium på. De mäter ibland temperaturen nån meter ned, men det är som det är ... Litet OT
-
Fuktigt hö ska ju i alla fall kunna självantända. Hästgödsel med riktigt mycket halmströ kanske fungerar likartat.
Vad gäller mikroorganismer så har jag hört talas om en succession. När det blir för varmt för en grupp av mikroorganimser så avlöses de av en annan, som kan ta temperaturen ännu högre, om de "rätta" betingelserna finns där.
Sen kan man ju söka på nätet också. Jag hittade t ex detta exempel på misslyckad gödselhantering:
http://tralopp.bloggagratis.se/2011/04/25/5203980-dramatik/ (http://tralopp.bloggagratis.se/2011/04/25/5203980-dramatik/)
-
Vad tycker ni föressten om den allmäna hysterin kring ehec? Officiella uttalanden som rekommenderar en att inte äta ditten och datten. Hur många är det som har drabbats egentligen?
Känns som en typisk löjlig grej där man enkelt kan rättfärdiga sitt groddätande genom att jämföra riskstatistiken att ge sig ut i trafiken.
-
Vad tycker ni föressten om den allmäna hysterin kring ehec? Officiella uttalanden som rekommenderar en att inte äta ditten och datten. Hur många är det som har drabbats egentligen?
Känns som en typisk löjlig grej där man enkelt kan rättfärdiga sitt groddätande genom att jämföra riskstatistiken att ge sig ut i trafiken.
Jag tror det är starkt överdrivet och vinklat av pressen.
varje år får svenskar ehec, hur många rader skrivs om dom?
Förra året fick en kompis familj ehec, här hemma i Sverige. Inte ett ord i tidningar eller radio.
De fick stränga order om att inte ha barnen på dagis plus att hon, som jobbar i butik blev sjukskriven tills de lämnat negativt prov.
Båda barnen var under 5 år men klarade sig utan sjukhusvård.
Att god hygien är a och o vet ju de flesta. Med det klarar man sig långt.
Största boven i ehec dramat är storproduktion. För mkt av samma på liten yta och dålig hygien.
-
Jag fattar inte hur just groddar kan smittas av ehec, eller annat gödselförmedlat. När man groddar häller man väl bara vatten på fröna eller bönorna, håller fuktigt några dar? Inte behöver man väl gödning för att grodda?
-
Jag fattar inte hur just groddar kan smittas av ehec, eller annat gödselförmedlat. När man groddar häller man väl bara vatten på fröna eller bönorna, håller fuktigt några dar? Inte behöver man väl gödning för att grodda?
Tänk dig att vattnet du sköljer groddarna med är förorenat
-
Jag skrev till jordbruksverket:
Var kan jag finna information om vad man som hobbyodlare bör tänka på när man odlar ekologiskt och använder stallgödsel? (I mitt fall hästgödsel från gödselplatta vid närliggande stall men även kogödsel undrar jag över). Ehec-utbrottet har väckt en hel del frågor.
Och fick idag svaret:
"Det finns krav på att allt organiskt gödningsmedel som släpps ut på marknaden ska vara bearbetad i 70 grader 1 timme, alternativt med annan godkänd metod. Det är alltså enligt lagstiftning inte tillåtet att åka och hämta gödsel."
Mailade tillbaka och väntar på ännu mer klargörande svar.
Har nu en sammanställning över lagstiftningen, där det framgår vilka krav som ska uppfyllas (pdf-dokument bifogas). I ett godkännande ingår att Jordbruksverket utför en inbesiktning (kostnad på 9000 kr) och sen ingår anläggningen i den offentliga kontrollen.
Andra godkända metoder ska valideras och styrkas att de lever upp till den avdödningen som anges m a p Salmonella och E-coli.
Hur lägger jag upp en länk till pdf-fil i den här i tråden? ???
-
Hur lägger jag upp en länk till pdf-fil i den här i tråden? ???
klicka på "fler alternativ" under rutan som du skriver inlägget i, där finns en sektion för bifoga...
är pdf-filen större än 192kB så måste du lagra den på någon annan site,
* har du ett google-konto så kan du ladda upp filer till google-docs och sätta publik åtkomst på den
* använder man dropbox har man möjligheten att publicera filer den vägen
* det finns en uppsjö uppladdnings-siter som man kan använda, inte säker att filen blir kvar "för evigt" om man använder dessa gratisalternativ... (tex http://www.rapidshare.com/ (http://www.rapidshare.com/) , klicka på "upload file" och bläddra fram till din fil, posta sedan länken här)
-
klicka på "fler alternativ" under rutan som du skriver inlägget i, där finns en sektion för bifoga...
Tack!
Testar nu...
-
Chatt i realtid om ehec:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/chatt-om-ehec-spridningen_6281574.svd (http://www.svd.se/nyheter/inrikes/chatt-om-ehec-spridningen_6281574.svd)
-
Personen som jag har haft kontakt med på Jordbruksverket hade missuppfattat det hela.
Det är okej att hämta gödsel för att sprida direkt på mark, utsläppande på marknaden gäller endast förpackade produkter som säljs via detaljhandeln.
(Men det kan vara bra att ha lite koll på stallets smittostatus. Kanske t.o.m prova emellanåt).
Puh, det va ju skönt!!! :D
-
Personen som jag har haft kontakt med på Jordbruksverket hade missuppfattat det hela.
Det är okej att hämta gödsel för att sprida direkt på mark, utsläppande på marknaden gäller endast förpackade produkter som säljs via detaljhandeln.
(Men det kan vara bra att ha lite koll på stallets smittostatus. Kanske t.o.m prova emellanåt).
Puh, det va ju skönt!!! :D
Det var la för väl! Men vad är det för ena tomtar som sitter och svarar på frågor som de inte vet svaret på!?
-
Men så är det ju överallt. Man får alltid dubbelkolla, även på postgirot, banker, vart som helst. Man får alltid olika svar när man ringer eller pratar direkt. Borde inte vara så :-\