Alternativ.nu
Odling => Spannmål och foder => Ämnet startat av: hen skrivet 12 maj-11 kl 11:39
-
Jag är novisen all hjälp mottages och alla tips vägs emot varandra....
Jag har läst mig blind på forumet men vill ändå skapa en egen tråd...
Upplägg:
Ny köpt gård (som har lite prylar stående)
Jag har 4-5 ha vall som jag ska ta eget hö på
Jag har en bra loge utan tork (det som finns ser ut som enorma stegar, någon som vet vad det är?)
Jag har slåtterbalk, sidoräfsa och snart en traktor ;)
Tror det står en höblås på gården med
Så hur gör jag?
1, Jag slår med slåtterbalken
2, Vänder 1-2ggr per dag i 3-4 dagar?? (kan jag använda sidoräfsan till detta?)
3, Strängar (kan jag använda sidoräfsan till detta?)
4, Köper en självlastarvagn (plockar upp hästmaten)
5, in med det på logen (behöver jag bygga tork?) Hur får jag in det på logen från självlastarvagnen??
Sedan är jag klar??
6, ?? Om jag ska löspressa i vilket steg gör jag detta?
Massa frågor hoppas ni vill hjälpa mig!!
MVH Hen
-
Citat från Wikipedia:
En sidoräfsa har räfspinnarna monterade några stycken bredvid varandra på en axel. Många grupper av axlar är fästa på ett band som har rotationsaxeln i traktorns färdriktning. Detta gör att sidoräfsan som namnet antyder räfsar höet åt sidan, som hamnar i en lös sträng. Arbetsbredden är 2 till 3 meter beroende på modell och likt rotorhövändare drivs den av traktorns kraftuttag. Idag används inte sidoräfsan förutom i småskaliga- och hobbyjordbruk då strängarna inte torkar gräset lika bra som när det är utspritt på fältet som rotorhövändaren gör. Den längre torktiden ökar risken för att höet ska bli förstört av nederbörd. Strängen som skapas är inte så lämpad för en balpress att ta upp med sin pick-up eftersom bredden beror helt på mängden hö. Med en stor mängd hö så skapas en bred sträng (det kastas iväg mer åt sidan) men är det liten mängd så blir den smal. För upptagning med pick-up är det att föredra fast bredd på strängen men tillåtet att den är olika hög (mängden hö). Lösningen är en stor fast räfsa (eller strängformarduk) monterad på den sida höet kastas åt.
Att få in höet på rännet/logen är väl fasen där höblåsen kommer in i bilden? Om du med höblås menar en "hökanon"?
-
Citat från Wikipedia:
Att få in höet på rännet/logen är väl fasen där höblåsen kommer in i bilden? Om du med höblås menar en "hökanon"?
Kan inte svara för om det är en "hökanon" vet även inte heller funktion på den!!
Så hur gör man för att få in höet på logen om man inte har en "hökanon"
Är det någon som använt en sidoräfsa som "vändare" och har erfarenhet av det ohc hur det blev för dig??
-
Är det någon som använt en sidoräfsa som "vändare" och har erfarenhet av det ohc hur det blev för dig??
Sidräfsa fungerar både som strängläggare och vändare, med, resp. utan den orange skärmen du ser på bilden. Ska du bärga höet utan tork inne bör det ligga på slag minst sex dygn, det ska inte bara torka, det ska hinna "dö" också, dvs. cellandningen måste upphöra i växten.
-
*öronmärker sidan då vi också ska försöka få in hö för första gången*
-
Sidräfsa fungerar både som strängläggare och vändare, med, resp. utan den orange skärmen du ser på bilden. Ska du bärga höet utan tork inne bör det ligga på slag minst sex dygn, det ska inte bara torka, det ska hinna "dö" också, dvs. cellandningen måste upphöra i växten.
Slag är på vallen då? (dum fråga men jag är helt novis)
6 dagar utan regn kan ju hända men vad är oddsen till det...
-
:) Jag ser att flera sett tråden medan jag skrev mitt svar. :) Kul med alternativ.nu! Här är mina små tankar:
Om Du är helt nybörjare, så föreslår jag att Du tar hjälp med hela rasket första året, av någon som har både maskiner, kunskaper, och riktigt lång erfarenhet av den svåra konsten att förvandla gräs till hö! Det är nämligen ganska svårt, även under perfekt väder. Och låt det ingå i avtalet att Du samtidigt får en riktig kurs i denna konst, samt vettiga råd om hur Du skaffar och underhåller lämpliga maskiner!
Men för att svara på Dina frågor:
Börja med att bekanta Dig med alla redskapen, särskilt traktorn. Det är den som ska göra jobbet. Övningskör med andra saker först, innan Du kopplar för slåtterbalken, för den är bland det farligaste Du kan köra med. Många kallar den "lömsk", eftersom den är ganska tyst, och går bredvid traktorn, och dold nere i gräset. Tänk Dig en av katterna, som tycker att traktorn är bullrig och läskig. Bäst att gömma sig i gräset, medan den går förbi ... :o Likadant reagerar harungar, rådjurskid, fasaner ...
Innan det blivande höet blir för högt (och ömtåligt), så gå över hela vallen flera gånger, och sätt upp bra märken för alla stenar, gropar och annat som kan ställa till trassel när Du kör. Försök inte komma ihåg var de finns, för man blir lätt lite "yr" när man kör runt, runt i sommarvärmen, och är bländad av solen. (KRASCH! Å, jag som trodde den stenen skulle komma på nästa varv ...) Givetvis plockar Du bort sådant som Du rår på, men somligt är bara för stort och tungt. Kolla även att det inte har smugit sig in några giftiga växter på marken.
En eller två dagar innan Du ska slå, så kan Du sätta upp vita skyltar (exempelvis plastkassar) som signal åt rågetterna: "Fara! Flytta kiden!" En del har lyckats med denna enkla metod. Att låta ett par hundar skutta runt strax före skörd är också en modell för att få undan vilda djurungar i levande skick. (Om inte vallen blir alltför nertrampad.) Själv låser jag alltid in alla mina tama djur innan jag startar traktorn, för att kunna slappna av och koncentrera mig på att köra. Att i tid varna även grannarna kan vara ett sätt att bli mera poppis i trakten.
När Du kör med slåtterbalken, så kör inåt först. Tag vändtegen sist, ty då ska Du köra i yttervarv, vilket frestar mera på maskinen, och ofta finns det mera hinder där. Bättre att köra av vevstaken i slutet på arbetet än i början. Många slåtterbalkar är lika långa som traktorn är bred, och då är det ju bara att köra på den skår som Du slog först.
Det gäller att köra precis rätt i sidled! Lämna inget gräs oslaget. Då torkar höt dåligt: ojämnt eller kanske inte alls. Och försök att inte slå samma yta två gånger! Då kan kniven börja "tugga". Gräset börjar åka med på maskinen, och om det kommer material mellan "fingrarna" och de trekantiga "knivarna", så kan den inte klippa av alls, och det blir oslaget bakom Dig.
När sen höet börjar torka, så gå ofta ut och känn på det. Försök bedöma när det är lämpligt att vända på det. Målet är att det ska torka jämnt och inte smula sönder för mycket. Det som ramlar bort är ju det godaste för djuren att äta! För det mesta är det bäst att vända vid middagstid, när daggen dunstat av, men medan eftermiddagssolen ännu kan fortsätta torkningen. Det finns vatten utanpå stråna, inne i stråna och inne i cellerna. Du måste få bort det mesta vattnet, om inte mögel och andra "tjuvar" ska kunna leva och föröka sig. Det vatten som finns inne i stråna och cellerna söker sig ut så småningom, men inte genast. En hötuss kan då kännas helt torr på ytan, men ändå vara "full" av vatten inuti. Oftast är den då fortfarande mjuk och böjlig.
Strunt i självlastarvagnen om Du kan; den är dyr! Hör hellre med en bonde i trakten om hän kan komma och pressa åt Dig. Då kan Du också be om en lektion i hur strängarna ska läggas. Du måste ju lägga strängarna så att det går att köra med den maskin som ska plocka upp dem! Eller skaffa en löspress. (En hårdpress kräver en betydligt större traktor.)
När Du kommer med sidräfsan första gången, måste Du lägga ihop 2 skåror på åtminstone ett varv, ty annars har Du ingenstans att lägga det Du vänder. Försök få en jämntjock sträng över hela gärdet, så att det torkar jämnt. Givetvis måste Du även ta hänsyn till om en del av gärdet ligger i skugga delar av dagen. Du kommer snabbt att märka att sidräfsan hänger en bra bit bakom traktorn, och åker ut i svängarna.
4 - 5 hektar verkar mycket att slå samtidigt, särskilt första gången. Räkna med regn med en del av gräset, och med torkväder med en annan del.
Lycka till, och berätta hur det går! Om vi hjälps åt, borde vi kunna tota ihop en text att lägga in på Handboken, kanske?
-
Trollmor: din text är ju som klippt och skuren för handboken redan ju! Tackar för god lektion!
-
Slag är på vallen då? (dum fråga men jag är helt novis)
6 dagar utan regn kan ju hända men vad är oddsen till det...
Japp, slag är på vallen. Du har redan fattat varför skulltorken uppfanns ;)
-
:) Jag ser att flera sett tråden medan jag skrev mitt svar. :) Kul med alternativ.nu! Här är mina små tankar:
Om Du är helt nybörjare, så föreslår jag att Du tar hjälp med hela rasket första året, av någon som har både maskiner, kunskaper, och riktigt lång erfarenhet av den svåra konsten att förvandla gräs till hö! Det är nämligen ganska svårt, även under perfekt väder. Och låt det ingå i avtalet att Du samtidigt får en riktig kurs i denna konst, samt vettiga råd om hur Du skaffar och underhåller lämpliga maskiner!
Men för att svara på Dina frågor:
Börja med att bekanta Dig med alla redskapen, särskilt traktorn. Det är den som ska göra jobbet. Övningskör med andra saker först, innan Du kopplar för slåtterbalken, för den är bland det farligaste Du kan köra med. Många kallar den "lömsk", eftersom den är ganska tyst, och går bredvid traktorn, och dold nere i gräset. Tänk Dig en av katterna, som tycker att traktorn är bullrig och läskig. Bäst att gömma sig i gräset, medan den går förbi ... :o Likadant reagerar harungar, rådjurskid, fasaner ...
Innan det blivande höet blir för högt (och ömtåligt), så gå över hela vallen flera gånger, och sätt upp bra märken för alla stenar, gropar och annat som kan ställa till trassel när Du kör. Försök inte komma ihåg var de finns, för man blir lätt lite "yr" när man kör runt, runt i sommarvärmen, och är bländad av solen. (KRASCH! Å, jag som trodde den stenen skulle komma på nästa varv ...) Givetvis plockar Du bort sådant som Du rår på, men somligt är bara för stort och tungt. Kolla även att det inte har smugit sig in några giftiga växter på marken.
En eller två dagar innan Du ska slå, så kan Du sätta upp vita skyltar (exempelvis plastkassar) som signal åt rågetterna: "Fara! Flytta kiden!" En del har lyckats med denna enkla metod. Att låta ett par hundar skutta runt strax före skörd är också en modell för att få undan vilda djurungar i levande skick. (Om inte vallen blir alltför nertrampad.) Själv låser jag alltid in alla mina tama djur innan jag startar traktorn, för att kunna slappna av och koncentrera mig på att köra. Att i tid varna även grannarna kan vara ett sätt att bli mera poppis i trakten.
När Du kör med slåtterbalken, så kör inåt först. Tag vändtegen sist, ty då ska Du köra i yttervarv, vilket frestar mera på maskinen, och ofta finns det mera hinder där. Bättre att köra av vevstaken i slutet på arbetet än i början. Många slåtterbalkar är lika långa som traktorn är bred, och då är det ju bara att köra på den skår som Du slog först.
Det gäller att köra precis rätt i sidled! Lämna inget gräs oslaget. Då torkar höt dåligt: ojämnt eller kanske inte alls. Och försök att inte slå samma yta två gånger! Då kan kniven börja "tugga". Gräset börjar åka med på maskinen, och om det kommer material mellan "fingrarna" och de trekantiga "knivarna", så kan den inte klippa av alls, och det blir oslaget bakom Dig.
När sen höet börjar torka, så gå ofta ut och känn på det. Försök bedöma när det är lämpligt att vända på det. Målet är att det ska torka jämnt och inte smula sönder för mycket. Det som ramlar bort är ju det godaste för djuren att äta! För det mesta är det bäst att vända vid middagstid, när daggen dunstat av, men medan eftermiddagssolen ännu kan fortsätta torkningen. Det finns vatten utanpå stråna, inne i stråna och inne i cellerna. Du måste få bort det mesta vattnet, om inte mögel och andra "tjuvar" ska kunna leva och föröka sig. Det vatten som finns inne i stråna och cellerna söker sig ut så småningom, men inte genast. En hötuss kan då kännas helt torr på ytan, men ändå vara "full" av vatten inuti. Oftast är den då fortfarande mjuk och böjlig.
Strunt i självlastarvagnen om Du kan; den är dyr! Hör hellre med en bonde i trakten om hän kan komma och pressa åt Dig. Då kan Du också be om en lektion i hur strängarna ska läggas. Du måste ju lägga strängarna så att det går att köra med den maskin som ska plocka upp dem! Eller skaffa en löspress. (En hårdpress kräver en betydligt större traktor.)
När Du kommer med sidräfsan första gången, måste Du lägga ihop 2 skåror på åtminstone ett varv, ty annars har Du ingenstans att lägga det Du vänder. Försök få en jämntjock sträng över hela gärdet, så att det torkar jämnt. Givetvis måste Du även ta hänsyn till om en del av gärdet ligger i skugga delar av dagen. Du kommer snabbt att märka att sidräfsan hänger en bra bit bakom traktorn, och åker ut i svängarna.
4 - 5 hektar verkar mycket att slå samtidigt, särskilt första gången. Räkna med regn med en del av gräset, och med torkväder med en annan del.
Lycka till, och berätta hur det går! Om vi hjälps åt, borde vi kunna tota ihop en text att lägga in på Handboken, kanske?
Kan säga det du har skrivet bra men ett fel har du gjort det är att självlastar vagnar är billiga i dag mot för tio femton år sen.
-
Sidräfsa fungerar både som strängläggare och vändare, med, resp. utan den orange skärmen du ser på bilden. Ska du bärga höet utan tork inne bör det ligga på slag minst sex dygn, det ska inte bara torka, det ska hinna "dö" också, dvs. cellandningen måste upphöra i växten.
Jag har aldrig låtit höet torka i några sex dygn och jag har inte haft något som helst problem med mögel/lukt/damm i höet.. Har låtit det torka i 4 dygn, någon gång så lite som 3 dygn men då var det gränsfall. Nu kör ju jag med en löspress, vilket gör att höet har en liten liten möjlighet att torka av sig själv uppe på skullen i.o.f.
Förra året körde jag 7 hektar tillsammans med en granne och pressade med hans rundbalspress, även då blev det bara 3 dagars torkning (och ingen "skulltork") och resultatet blev väldigt bra, förvisso körde vi då med en slåtterkross vilket snabbar upp torktiden.
Men min poäng är att det inte behövs sex dagars torkväder för att få ett bra hö, det beror lite på vilka maskiner man har tänkt att slå/pressa med också.
-
Trollmor: din text är ju som klippt och skuren för handboken redan ju! Tackar för god lektion!
Å, tack så mycket för de fina blommorna ... :-[ :-[ Men allvarligt: Små påpekanden som det av Pålle bör ju arbetas in i texten innan den placeras i Handboken för "slutförvaring"! Så kan vi skriva under allihop, och hoppas att ingen kommer efteråt och trasslar med vår text, utan PMar oss och låter oss arbeta in det nya.
-
Kan säga det du har skrivet bra men ett fel har du gjort det är att självlastar vagnar är billiga i dag mot för tio femton år sen.
självlastar vagn plockar bara löst hö direkt från vallen?? Hur får jag det sedan in på logen.. kan man "vända" på självlastar vagnen så den matar ut? eller kör man förhand?
Någon som vet vad de enorma stegarna på min loge kan vara för något?
-
Å, tack så mycket för de fina blommorna ... :-[ :-[ Men allvarligt: Små påpekanden som det av Pålle bör ju arbetas in i texten innan den placeras i Handboken för "slutförvaring"! Så kan vi skriva under allihop, och hoppas att ingen kommer efteråt och trasslar med vår text, utan PMar oss och låter oss arbeta in det nya.
Hela grejen med Handboken ÄR ju att man ska gå in efteråt och trassla med varandras texter.. :)
-
Jag har aldrig låtit höet torka i några sex dygn och jag har inte haft något som helst problem med mögel/lukt/damm i höet.. Har låtit det torka i 4 dygn, någon gång så lite som 3 dygn men då var det gränsfall. Nu kör ju jag med en löspress, vilket gör att höet har en liten liten möjlighet att torka av sig själv uppe på skullen i.o.f.
Förra året körde jag 7 hektar tillsammans med en granne och pressade med hans rundbalspress, även då blev det bara 3 dagars torkning (och ingen "skulltork") och resultatet blev väldigt bra, förvisso körde vi då med en slåtterkross vilket snabbar upp torktiden.
Men min poäng är att det inte behövs sex dagars torkväder för att få ett bra hö, det beror lite på vilka maskiner man har tänkt att slå/pressa med också.
Har aldrig under mer än 25 år som ja taget hö behövt mer än 3-4 dagars tork men där i mot så har det ju blivit längre när det kommit en regnskur på men det är ju skillnad .
-
Hela grejen med Handboken ÄR ju att man ska gå in efteråt och trassla med varandras texter.. :)
tja det är väll ok men då måste det ju bara va fakta ite en diskskon som här.?
-
självlastar vagn plockar bara löst hö direkt från vallen?? Hur får jag det sedan in på logen.. kan man "vända" på självlastar vagnen så den matar ut? eller kör man förhand?
Någon som vet vad de enorma stegarna på min loge kan vara för något?
Vi kör med löspress och får lasta om från en större hövagn till en mindre som vi kör upp på höskullen med. Sen lastar vi av för hand.
Uppe på vår höskulle har vi utlagt trallar, de skulle man nog kunna beskriva som stora stegar. Kanske 1.5x2 meter med reglar med 1-2 dm avstånd. De lägger vi våra löspressade balar på så att de inte hamnar direkt på golvet - alltså större möjlighet att "eftertorka" lite.
Kan det vara nåt sånt? Har du bild annars?
-
självlastar vagn plockar bara löst hö direkt från vallen?? Hur får jag det sedan in på logen.. kan man "vända" på självlastar vagnen så den matar ut? eller kör man förhand?
Någon som vet vad de enorma stegarna på min loge kan vara för något?
Det är nog högrep och muskelkraft för att få upp höet i sådant fall.. Och då vill det till att ni är några personer och helst två traktorer och två självlastarvagnar (en som rullar på fältet hela tiden och en som körs hem för avlastning) om man slår så mkt som 4-5 hektar på en gång.
Jag har bara en traktor, en löspress och två balvagnar och jag kastar upp höet för hand på skullen.. Hälften brukar jag väl lasta av själv och hälften brukar jag kunna få hjälp av ytterligare någon person, och med det upplägget så är ungefär 1 hektar lagom per dag, max 2 om det skulle knipa ordentligt.. Kör man löshö skulle jag tro att 1 hektar är ganska rimligt att sikta på om man har ungefär samma personalbrist som jag. Det ska väl tilläggas att mina vallar inte har särskilt bra avkastning heller, skulle de ge det dubbla mot nu så tror jag inte att jag skulle klara av att pressa och köra in mer än max 1 hektar om dagen
-
tja det är väll ok men då måste det ju bara va fakta ite en diskskon som här.?
Ja det är ju helt riktigt.. Har man olika åsikter om hur en sak ska göras så får man skriva in det i texten som en alternativ lösning, inte ta bort andras åsikter..
-
Kan du beskriva ungefär hur de där gigantiska stegarna ser ut och hur de är placerade om du inte har någon bild?
-
Ska knäppa ett par bilder på dom när jag kommer hem...
-
självlastar vagn plockar bara löst hö direkt från vallen?? Hur får jag det sedan in på logen.. kan man "vända" på självlastar vagnen så den matar ut? eller kör man förhand?
Någon som vet vad de enorma stegarna på min loge kan vara för något?
Ja, du öppnar grinden så matar självlastarvagnen ut höet igen!
-
Då får vi se om min teori är riktig, att Du har någon sorts underlag för att kunna blåsa varm - eller kall - luft på höet underifrån för att bättre på torkningen. För det mesta fungerar det som bäst när det inte regnar. Då blåser man kanske in mera vatten än man pressar ut ur höbingen ...
Och jag antar att Gångtrött menar högaffel, inte "högrep"? Skillnaden - i mitt språkbruk - ligger i antalet klor, vilka gör stor skillnad för den muskelkraft som behövs för att flytta varje höstrå.
-
Och jag antar att Gångtrött menar högaffel, inte "högrep"? Skillnaden - i mitt språkbruk - ligger i antalet klor, vilka gör stor skillnad för den muskelkraft som behövs för att flytta varje höstrå.
Helt riktigt.. :) Jag fick helt hjärnstillestånd när jag skulle hitta ordet och kunde för mitt liv inte komma ihåg vad jag brukar säga.. :) Seniliteten börjar smyga sig på tror jag..
Och när jag menade muskelkraft så antod jag, kanske helt felaktigt, att det inte gick att köra upp med traktor och vagn på skullen.. Själv får jag kasta upp balarna från vagnen in genom en lucka ett par tre meter ovan för mark och in på skullen
-
Ja det är ju helt riktigt.. Har man olika åsikter om hur en sak ska göras så får man skriva in det i texten som en alternativ lösning, inte ta bort andras åsikter..
åsikt är något anat för fakta är fakta men att det finns varianter på tillvägagångssättet fast vi menar samma sak nu du och jag nu så skriveri olika ord men menar det samma och sånt är nog så vickigt i det samman hanget . Äss det blev ju rena diskusekon ju
-
Helt riktigt.. :) Jag fick helt hjärnstillestånd när jag skulle hitta ordet och kunde för mitt liv inte komma ihåg vad jag brukar säga.. :) Seniliteten börjar smyga sig på tror jag..
Och när jag menade muskelkraft så antod jag, kanske helt felaktigt, att det inte gick att köra upp med traktor och vagn på skullen.. Själv får jag kasta upp balarna från vagnen in genom en lucka ett par tre meter ovan för mark och in på skullen
Hur gör du då när du är ensam? Vi är ju en hel armé, så vi är ett par nere på marken som slänger upp balar och ett par där uppe som lägger dem på hög. Men du måste ju springa upp och ner stup i kvarten om du gör allt själv?
-
Hur gör du då när du är ensam? Vi är ju en hel armé, så vi är ett par nere på marken som slänger upp balar och ett par där uppe som lägger dem på hög. Men du måste ju springa upp och ner stup i kvarten om du gör allt själv?
Ja.. Kastar in 10-15 balar, sedan får jag springa runt och in på logen, upp för stegen till skullen.. Bära balarna bort till ena hörnet, sedan ned igen och upprepa proceduren.. Väldigt ansträngande och tidskrävande, men det går..
-
Hade inte trådskaparen en hökanon? Då går det ju fort att mata ut höet ur självlastavagn och mata kanonen. Finns det nåt slags spridningsystem till kanonen så att det sköter sig själv på logen?
Då får vi se om min teori är riktig, att Du har någon sorts underlag för att kunna blåsa varm - eller kall - luft på höet underifrån för att bättre på torkningen. För det mesta fungerar det som bäst när det inte regnar. Då blåser man kanske in mera vatten än man pressar ut ur höbingen ...
Och jag antar att Gångtrött menar högaffel, inte "högrep"? Skillnaden - i mitt språkbruk - ligger i antalet klor, vilka gör stor skillnad för den muskelkraft som behövs för att flytta varje höstrå.
Jo, man får vara uppmärksam att stänga av skulltorken när det regnar.
-
Hade inte trådskaparen en hökanon? Då går det ju fort att mata ut höet ur självlastavagn och mata kanonen. Finns det nåt slags spridningsystem till kanonen så att det sköter sig själv på logen?
det finns ju en styr strut eller vad man ska kalla det som man väder och vrider men inte atomattiskt utan det får man justera efter hand lika så får man minska rört längden efter hand .
-
Jo, det finns ju både manuella eller datorstyrda system. Vi har den lite mer avancerade modellen hemma men ja undrade vad hen hade får nåt.
-
Jo, det finns ju både manuella eller datorstyrda system. Vi har den lite mer avancerade modellen hemma men ja undrade vad hen hade får nåt.
Hehe ok där fick man lära sig något nytt för sånt fanns inte när ja körde hö.
-
Ja, om man måste springa upp och ner på skullen efter 10 - 15 balar, då är det ju inte så konstigt om det blir hjärnstillestånd. Själv har jag drabbats av ett sådant nu, och ska törna in, men senare i veckan ska jag försöka presentera en ny, tillsnyggad version av vår gemensamma text. Hav tålamod till dess, och fortsätt att tipsa om förbättringar!
-
Bilder på "stegarna" + logen
Ursäkta för de dåliga bilderna hade bara mobilkameran med mig
-
Fick inte lägga upp bilderna i samma post...
-
Det som jag tror är en hökanon eller liknande är mekanisk inga datorstyrda prylar....
-
Den första bilden tror jag är just en stege faktiskt.. Den andra bilden har jag ingen aning om vad det är, men det kommer säkert något svar på det inom kort.
-
Den första bilden tror jag är just en stege faktiskt.. Den andra bilden har jag ingen aning om vad det är, men det kommer säkert något svar på det inom kort.
nä ja tycker det ser ut som man har det på en vagn ja efter som det är ett hå i det ena brädet så ja tror det är för hö körning uti från va ja kan se det hålet satteman spriten i i fram ändan på en lurstångsvangn och det bakre brädet på den bakre bangken .
-
nä ja tycker det ser ut som man har det på en vagn ja efter som det är ett hå i det ena brädet så ja tror det är för hö körning uti från va ja kan se det hålet satteman spriten i i fram ändan på en lurstångsvangn och det bakre brädet på den bakre bangken .
Du menar väl den andra bilden i första inlägget nu?
Jag menade den översta bilden i det första inlägget.. Det är jag ganska säker på är en vanlig stege..
Jag menade alltså denna:
(http://www.alternativ.nu/index.php?action=dlattach;topic=111223.0;attach=64701;image)
-
Den andra bilden är nog som pålle säger delar till en vagn för att kunna ha den som höskrinda.
Typ som denna:
http://www.grasko.net/web/grasko.nsf/0/381813fced826459c12574700038b54f/Picture/M25?OpenElement (http://www.grasko.net/web/grasko.nsf/0/381813fced826459c12574700038b54f/Picture/M25?OpenElement)
-
Du menar väl den andra bilden i första inlägget nu?
Jag menade den översta bilden i det första inlägget.. Det är jag ganska säker på är en vanlig stege..
Jag menade alltså denna:
([url]http://www.alternativ.nu/index.php?action=dlattach;topic=111223.0;attach=64701;image[/url])
ja du har rätt den bilden du visar nu är en vanlig steg den missa väll den bilden bara.
-
Jag tycker att den andra bilden ser ut som golvet i en höskrinda eller nåt?!
-
"Jag är ingen expert, men ..." :P
Ta och se efter om måtten stämmer med någon av följande användningar:
Stege för att komma upp ovanpå höet, när det ligger fullt ända upp i nocken. (Där uppe blir det då ont om syre, bara så Du vet.)
Foderhäck avsedd att flyttas framåt av fåren själva allteftersom de äter av höet.
I vilket fall är det fint hantverk, och om Du vill använda dem, så se till att inte hela årets höförråd hamnar ovanpå ... Sånt har hänt! ::)
-
"Jag är ingen expert, men ..." :P
Ta och se efter om måtten stämmer med någon av följande användningar:
Stege för att komma upp ovanpå höet, när det ligger fullt ända upp i nocken. (Där uppe blir det då ont om syre, bara så Du vet.)
Foderhäck avsedd att flyttas framåt av fåren själva allteftersom de äter av höet.
I vilket fall är det fint hantverk, och om Du vill använda dem, så se till att inte hela årets höförråd hamnar ovanpå ... Sånt har hänt! ::)
Menar du bild numer två skulle va foder häck? det tror ja inte ett ögon blick på då det syn att den med hålet har används som vedskiva.
-
Ja, bild nummer två i första bildinlägget är 100% ett underrede till en gammal höskrinda! Jag har en likadan på rännet.
-
Har Ni sett, vilka fina teckningar som Getalina hittade i en annan tråd:
http://gullringe.se/Nordisk%20Familjebok/skordemaskiner-nf.shtml (http://gullringe.se/Nordisk%20Familjebok/skordemaskiner-nf.shtml)
Du ser bl a vad som menas med "fingrar" och "knivar". Egna fingrar ska hållas fjärran från dessa av järn! Jag har en hörsägen om en stressad bonde som skulle skärpa knivarna, och hade bråttom och tog inte loss kniven ur slåttermaskinen. Tog ut vinkelslipen på gården, och satte igång. Slant, fick verktyget i benet. Det var det sista han gjorde.
-
Ska man passa på och varna för slåtterbalkar så är det läge att säga att man ALLTID ska dubbelkolla att man verkligen slagit av kraftuttaget när man kört stopp i knivarna.. Drar man bort en tuss med gräs som kilat fast och kraftuttaget är igång så blir det nog inte mycket pianospelande i framtiden..
-
Alldeles min mening, Gångtrött! BÅDE koppla ur kraftöverföringen (ingår i den övningskörning med traktorn som bara MÅSTE föregå körning med slåttermaskin) OCH använda pinne eller annat redskap för att peta ur gräs som fastnat. För det gör det ju. Förr eller senare. För oss nybörjare snarare förr än senare!
-
Tänk också på att kniven i slåtterbalken kan komma i rörelse när man fäller upp den för transport också. Så inga fingrar mellan knivarna även om motorn är avstängd! Har en vän som det kunde gått illa för då hon skulle fälla upp balken och kniven åkte inåt/neråt av egen tyngd... Hon kom undan med blotta förskräckelsen och småsår (om jag minns rätt).
-
Oj, är det mig Du beskriver? Eller har det hänt flera gånger ... :o
Jag har noterat detta; men orkar inte publicera texten idag. Kanske mindre huvudvärk i morgon!
-
Ska säga det att använd en kratta hällst av trä eller plast vid rensning av slåtterbalk.
-
Oj, är det mig Du beskriver? Eller har det hänt flera gånger ... :o
Jag har noterat detta; men orkar inte publicera texten idag. Kanske mindre huvudvärk i morgon!
Nääh, men väl en annan medlem på forumet..
-
Om ni ämnar fortsätta med hö framöver så rekomenderar jag starkt att ni bygger en enkel skulltork. Utifrån bilden ser det ut att vara ett rymligt hus så det bör inte vara några problem. Även "moderna" skulltorksfläktar med övertempskydd och gnistsäkra vingar säljs ofta för mycket blygsamma belopp på exempelvis blocket. Att bygga själva torkkanalen och ribbgolven eller trapetserna är vare sig särskilt dyrt eller avancerat.
En tork gör det väsentligt enklare att skörda hö av bra kvalitet. På den tiden vi sysslade med det gick det inte sällan att slå gräset dag 1, vända em dag 1, stränga dag två och köra in det em dag 2. Skördarna var dock ganska små, så det var inte några väldiga mängder gräs i strängarna.
Självlastarvagna, äldre pressar, baltransportörer, torkfläktar etc kostar inte särskillt mycket begagnat numera
-
Jag håller med om att köra med självlastarvagn verkar vara ett intressant alternativ om nu hökanon finns och man kan tänka sig att bygga en skulltork. Jag har ett hum om hur de ser ut och används men har ingen skulltork själv så jag ger mig inte in på att beskriva det närmare.
För att återgå till maskinerna vid själva höbärgningen.
Ja, sidoräfsan kan användas till att vända höet. Jag tror det ger lite sämre torkning eftersom det blir liggande i (rätt så breda) strängar som man flyttar fram och tillbaka. Vill man sprida ut det "rätt så" jämt på gärdet så inget hö hamnar "under" annat så använder man någon form av rotorvändare. För småbönder som oss så är en s.k. kombivändare det första som ligger till hands. Sådana har två rotorer som likt en elvisp(mixer) sprätter ut höet mellan rotorarmarna och bakåt. Kombi i namnet kommer av att man kan stränga med det genom att montera på strängformarrullar och ändra spridningen (man vill inte kasta höet högt upp i luften). Den i Sverige vanligaste modellen är JF CR 320, bild: http://www.mascus.com/image/product/large/autodb/Andre-JF-CR-320,1315636_1.jpg (http://www.mascus.com/image/product/large/autodb/Andre-JF-CR-320,1315636_1.jpg)
Begagnat kostar den väl upp till 10 000 kr men de dyraste ska i så fall vara i riktigt bra skick. De på blocket verkar kräva mer än vad de är värda för gamla ruckel. Som sagt så kan man stränga med den men jag rekommenderar ha kvar sidoräfsa för det då man kan lägga ihop strängar från båda hållen, det spar tid när man pressar om man slipper ränna fram och tillbaka på gärdet med press och vagn (eller självlastarvagn). Speciellt om man lejer in någon som rundbalar vill de ha tjocka stora strängar. Jag tror de tar betalt i arbetstid (kanske i kombination med antalet balar), då vill man ju att de blir klara så fort som möjligt för att spara pengar.
Väljer du (trådskaparen) att pressa balar så kan man säga att det finns 4 typer av småbalspressar. De gamla 3 kallade lös-, medium- och hårdpress samt moderna minirundbalspressar (som kostar multum i inköp och inget jag ser ekonomi i).
Lös och mediumpressar är rätt lika man får buntar som hänger ihop lite löst och tar upp plats (låg densitet) men går att skulltorka hemma så man kan få det av fältet snabbare. Kör man med en hårdpress och speciellt med balbana så blir balarna väldigt hårda och jag tror skulltorkning inte har någon större verkar alls på detta, då krävs det längre torktid på fältet.
midigast är att ha en minst en medhjälpare i en balvagnen man kopplar efter pressen som placerar buntarna rätt.
En lös- eller mediumpress brukar blocketpriset ligga på några tusenlappar, kanske upp till 6000. Rätt så billiga saker alltså. Hårdpressar är uppbyggda annorlunda och mer eftertraktade, det är 15000-35000 kr och de dyrare har balkastare, en anordning istället för balbana som slänger bunten upp i en obemannad balvagn.
En liten hårdpress vill jag påstå inte kräver så stark traktor, men sen tillkommer faktorer som att ha en fullastad balvagn efter och köra i uppförsbacke på fältet så kan det bli värre. Alla andra redskap finns i små varianter nog för att även de motorsvagaste traktorerna klarar av dem.
Bra logistik för småbalspressande är att ha flera balvagnar, två traktorer och massa folk. En i balvagnen och flera som lastar av dem (beror på hur balarna flyttas från vagnen till lagringsplatsen så behövs det olika antal). Traktorn som går i skytteltrafik med balvagnar kan vara vad som helst (som har någorlunda användbara bromsar). Självlastarvagn är mindre manskapsberoende men man ska ju ha närma till fältet för att man ska hinna med att få in höet. Men smågårdar brukar väl ofta ha trädgård som övergår i åkermark så det är inget stort problem.
När vi nu är inne på balvagnar så kan man väl konstatera att det finns vissa egentliga kärror och andra vagnar. Överlag är Gisebo de mest uppskattade (och dyra) så de har placerat hjulen under golvet. Dessa är orangea till färgen. Billiga balvagnar har hjulaxlarna i samma nivå som golvet och markfrigången blir låg, så när man ska upp från gärdet på vägen (och det krävs inte mycket skillnad) så hasar vagnen på backen. Så får man tag på en Gisebo (kanske finns andra som byggt på liknande sätt) så köp den.
Sist men viktigaste, traktorn. Generella råd för en höbärgartraktor:
Man vill ha en traktor med väldigt låg lägsta-hastighet, det brukar betyda att den är utrustad med "hög- och lägväxellåda", alltså gruppväxlar. Man vill ner till 2 km/h, max 3 km/h på lägsta varv vid kraftuttagsvarv för att klara stora strängar. Kraftuttagsvarv är när kraftuttaget gör 540 varv i minuten, en standard för gamla maskiner. Redskapen konstrueras för detta varvtal. Motorvarvtalet brukar vara 80-90% av maximum då. Hastigheter på traktorer anges i max motorvarv om inget annat anges.
Nästa sak att ha är en dubbelkoppling eller oberoende koppling till kraftuttaget (en spak för kraftuttagskopplingen och en för kraftuttagsväxelspaken). De äldsta traktorerna har kraftuttagsdriften direkt beroende på av om traktorn har en växel och kör i någon riktning, trycker man ner kopplingspedalen så stannar kraftuttaget också. Det är inte lämpligt när man t.ex. pressar hö och det kommer en massa hö på en gång. Då vill man stannar framåtdriften men vill inte att kraftuttaget ska stanna för pressen ska få "mumsa i sig" höet så det inte blir stopp i den.
www.tractordata.com (http://www.tractordata.com) och www.konedata.net (http://www.konedata.net) har information och specifikationer om massvis med traktorer.
Generellt säkerhetsråd om traktorer är att det farligaste (ivf för föraren som inte ofta kör över sig själv) är kraftuttaget. Bara det får tag i lite tygtråd så kan det gå väldigt illa (fingrar, lemlästning etc.). Därför bör man ha kraftöverföringsaxlar som är helt inkapslade, dvs. gula skyddet är helt så de roterande delarna döljs. Jag kan förstå att det är något man drar sig för att göra med gamla maskiner som "startup" att köpa nya kraftöverförignsaxlar för många tusen, har man oskyddade så ska man passa sig väldigt noga.
-
Tack alla!!!
Det lutar åt självlastarvagn och in med det på skullen som måste byggas ;D
-
gha jag VELAR
Kunde inte slå igår... sitter på jobbet nu...
Tis Ons Tors = bra väder
Fre = 20-30mm regn
Sedan regn typ i en vecka :p
Vad ska jag göra :)
Slå i kväll /natt
Vända Tis & Ons
Plocka in löshöt tors efter lunch? (funkar de? <)
HJÄLP vad ska jag göra jag är nybörjare och magen är som en stor klump :p
-
Ta in hö kvällstid eller nattetid är ju inte optimalt men det kan ju gå i värsta fall.. Så får det bli för mig i år då jag knappt har någon semester.
Däremot är ju det i kortaste laget att slå i kväll och ta in på torsdag kväll tycker jag.. Sommaren är ju inte så långt gången ännu så det blir ju fler tillfället förhoppningsvis. Första året jag slog så slog vi i mitten av augusti, och det gick det med..
Jag slog i går kväll och vände över det direkt, dels för att knäcka stråna lite och för att det ska bli lite luftigare och jag hoppas kunna ta in på torsdag kväll/natt.. Men nu såg jag att yr.no utlovade regn redan på torsdag medans smhi och klart.se ligger kvar med regnet på fredag.. Så det är bara att hålla tummarna nu då.
-
Vad säger ni andra? Vänta??
-
Ta in hö kvällstid eller nattetid är ju inte optimalt men det kan ju gå i värsta fall.. Så får det bli för mig i år då jag knappt har någon semester.
Däremot är ju det i kortaste laget att slå i kväll och ta in på torsdag kväll tycker jag.. Sommaren är ju inte så långt gången ännu så det blir ju fler tillfället förhoppningsvis. Första året jag slog så slog vi i mitten av augusti, och det gick det med..
Jag slog i går kväll och vände över det direkt, dels för att knäcka stråna lite och för att det ska bli lite luftigare och jag hoppas kunna ta in på torsdag kväll/natt.. Men nu såg jag att yr.no utlovade regn redan på torsdag medans smhi och klart.se ligger kvar med regnet på fredag.. Så det är bara att hålla tummarna nu då.
När man tar sent hur är näringsvärdet då?
-
När man tar sent hur är näringsvärdet då?
Sämre.. Mer strå.. Men det är ju bättre näringsvärde än i hö som man blir tvungen att slänga i skogen. :)
-
När man tar sent hur är näringsvärdet då?
Ju senare du tar desto mindre närig men mera buk fylla men vänta inte för länge för torken blir också sämre .ps och oftast bättre hö för lätt födda kallblod.
-
gha jag VELAR
Kunde inte slå igår... sitter på jobbet nu...
Tis Ons Tors = bra väder
Fre = 20-30mm regn
Sedan regn typ i en vecka :p
Vad ska jag göra :)
Slå i kväll /natt
Vända Tis & Ons
Plocka in löshöt tors efter lunch? (funkar de? <)
HJÄLP vad ska jag göra jag är nybörjare och magen är som en stor klump :p
Tja du..det är inte lätt att veta.. allt hänger ju på om det verkligen blir regn på fredag. Tänk på att det absolut värsta som kan hända är att det kommer regn när det legat ute i 3 dagar och är hyfsat torrt. Om det kommer regn direkt när det är nyslaget spelar däremot inte så stor roll.
-
Ska kanske vänta då :'(
Usch va nervigt sådant här är :p
-
Ska kanske vänta då :'(
Usch va nervigt sådant här är :p
Det kommer fler tillfällen.. :)
Jag har 6-7 hektar till som ska in och jag behöver minst 2 högtrycksperioder om 4-5 dagar för att lyckas med det, så jag siktar på par fina perioder till inom den närmsta månaden.
-
Det kommer fler tillfällen.. :)
Jag har 6-7 hektar till som ska in och jag behöver minst 2 högtrycksperioder om 4-5 dagar för att lyckas med det, så jag siktar på par fina perioder till inom den närmsta månaden.
Skönt jag är ju nipprig :)