Alternativ.nu
Djur => Kor => Ämnet startat av: MickeN skrivet 31 dec-10 kl 23:24
-
Hej!
jag har en gammal ladugård som det har varit mjölk kor förut.
och nu undrar jag om man kan driva köttproduktion med uppbunda kor i ladugården?
och om man sedan kan inseminera korna och att dom kan kalva uppbundna?
tacksamm för svar /Micke
-
Visst går det men det är jobbigt med kalvar som springer o skiter överallt.
Om man vill ha lönsamhet på dikor bygger det på låg arbetstid och det är svårt att uppnå med uppbundna dikor.
-
Jodå, det går fint. Många mindre amkosbesättningar funkar så. Det kan vara bra att lära kalvarna att gå in i en kalvkätte så man kan stänga in dem vid behov. Vid kalvning får man vara lite uppmärksam så kalven inte hamnar i rännan och att den kommer igång med diander om de kalvar i bås. Seminering kan vara lite svårt beroende på vilken kalvningstid du önskar. Seminering ute kräver lite pass och det vanligaste och lättaste är att ha tjur. Det enklaste är nog att de kalvar ca en månad innan utsläpp så är de hanteliga i ladugården, stora kalvar kan bli lite besvärliga när de springer runt och skoter mm. Lika så är kan det vara bra att ha lite tid på sig att se till så de tas om hand av kon och kalvarna blir lite tamare om de föds inne.
-
Ursäkta men varför sätta något så otidsenligt i bruk som en lagård m uppbundna kor om du ändå ska ha köttproduktion. Gör om det till lösdrift.
-
Jag ser en bestättning med uppbundna kvigor varje dag o hela jag lider med dom .Visst dessa fik gå ute ända till mitten på nov men ändå .
Nu har dom skavt bort pälsen mot järnstolparna .
Dom är skitiga o stångar till varandra i bland .
Dom kan ju inte klia sej eller röra sej normalt alls *fy fan*
Sen så släcks ju lampan vi 18 o sen står dom i mörker tills nästa dag ..
Vem kan med vilje göra så mot sina djur ?
-
Jag ser en bestättning med uppbundna kvigor varje dag o hela jag lider med dom .Visst dessa fik gå ute ända till mitten på nov men ändå .
Nu har dom skavt bort pälsen mot järnstolparna .
Dom är skitiga o stångar till varandra i bland .
Dom kan ju inte klia sej eller röra sej normalt alls *fy fan*
Sen så släcks ju lampan vi 18 o sen står dom i mörker tills nästa dag ..
Vem kan med vilje göra så mot sina djur ?
Detta är en ekonomisk fråga också. Den dåliga lönsamheten gör ju att man inte kan bygga om utan ha slitet ned stallet innan. Att dom stångar varandra är ju ett större problem i lösdrift..
-
Att bygga en lösdrift är varken dyrt el svårt så det argumentet faller.
-
Vi som lever av och med kor vet att det funkar bra med uppbundna djur. Eftersom du skrev att det var en gammal mjölkgård antar jag att utgödsling mm finns, då är det inte så jobbigt att sköta djuren. Visst blir det lite extra jobb under kalvning och småkalvsperioden. Därför kan det vara bra att hålla den så kort som möjligt.
Lösdrift är oftast enklare och tar mindre tid att sköta de vanliga dagarna. Men det behöver inte vara problemfritt. Huruvida det är billigt och enkelt att bygga beror ju på hur ekonomibyggnaderna nu ser ut på gården. Ska du bygga helt nytt kostar det nog runt 200000 kr beroende på hur mycket man gör själv. Detta gäller för en byggnad på 10*10 m där häften är djupströbädd och resten skrapgång och
matbord. Ca 15 amkor får då plats. Men kan man använda befintliga byggnader blir det billigare men ett låghusladugård passar nog ej till lösdrift.
-
det ryms 18 kor i ladugården och ja utgödsling och sånt finns och kalvboxar.
jag undrar en sak till vilken ras är trevlig och lättsam att hålla på med många har sagt hereford vad tror ni?
tack för alla svaren :)
-
Att bygga en lösdrift är varken dyrt el svårt så det argumentet faller.
Jag har räknat på en lösdrift för mina ungdjur. Tanken är att utnyttja en gammal loge och bygga en skrapgång med foderbord utanför ca 150 kvadratmeter blir tillbygget och det kostar ungefär 550 000 kr.
Jag vet inte vad DU har för inkomster men för mig är 550 000 kr mycket pengar.
Dessutom tror jag inte att bönder som har sina uppbundna djur skitiga och hårlösa kommer att sköta dom bättre bara för att de går i lösdrift.
-
det ryms 18 kor i ladugården och ja utgödsling och sånt finns och kalvboxar.
jag undrar en sak till vilken ras är trevlig och lättsam att hålla på med många har sagt hereford vad tror ni?
tack för alla svaren :)
Hereford är en lugn och trevlig ras. Åk runt och titta, de flesta avelsbesättningar tar emot besök. Alla raser har sina för och nackdelar så det gäller hitta en ras vars nackdelar man kan leva med ;)
-
det ryms 18 kor i ladugården och ja utgödsling och sånt finns och kalvboxar.
jag undrar en sak till vilken ras är trevlig och lättsam att hålla på med många har sagt hereford vad tror ni?
tack för alla svaren :)
Tyvärr kan du nog få lika mång råd vad gäller ras som svar. Alla bönder har nog sina favoriter och preferenser som är högst subjektiva. Som regel kan man nog säga att stora raser kräver mer foder men intäckten blir ju också större vid försäljning. Hur förtjänsten blir är nog ganska individuellt, man kan tjäna pengar på alla raser men taktiken kan skilja sig åt. Välj stor ras om du vill vara intensiv och liten om du väljer extensiv strategi. Eller vilken färg på dur du tycker bäst om. Om du inte skall satsa på försäljning av renrasiga avelsdjur kan du blanda. Många har lite mindre kor men satsar på tung tjur. Var bara uppmärksam på kvigornas kalvningssvårighet om tjuren är för stor. Detta gällde förr särskilt ch men har väll blivit bättre på senare år. Nästan alla raser kan fås hornlösa så det är inget att hänga upp sig på. Så det slutliga rådet blir att välja efter bekvämlighet. Hur enkelt har du att få tag på djur och priset på de. Alla raser funkar men särskilt highland cattle kräver nog lite annan strategi för att lyckas. De övriga raserna är mer lika. Själv seminerar vi mjölkkorna med limosin nu om vi vill ha en köttkalv men det ligger inte någon uttalad strategi bakom. Jag tycker bäst om bruna kor så det är därför.
Lyck till med korna
-
Tyvär så bor jag uppe i jämtland och här finns det inte så mycke bönder nu förtiden så det är inte så mycket att åka runt och titta på tyvär. Så det finns inte så många att rådfråga förutom här då. skulle vilja ha haft en lättsam och trevlig ras med bra köttansättning vad använder ni för raser då?
-
Hereford är en gammal beprövad ras som funkar bra. Det brukar räknas till de lättare raserna alltså inte så stor, även om jag tycker de har växt under de senare åren. Eftersom den är ganska liten klarar de sig bra på bara bete under sommar halvåret. De brukar beskrivas som lugna och lätt skötta. Så det är nog en bra ras att börja med. Det är som jag skrev tidigare olika bönder trivs med olika raser. Tänk bara på hundraser och bestäm vilken som är " bäst" där. Har du blivit rekomenderad hereford så börja med de.
-
Tyvär så bor jag uppe i jämtland och här finns det inte så mycke bönder nu förtiden så det är inte så mycket att åka runt och titta på tyvär. Så det finns inte så många att rådfråga förutom här då. skulle vilja ha haft en lättsam och trevlig ras med bra köttansättning vad använder ni för raser då?
Vart i Jämtland bor du? Vi bor också här uppe (Mattmar) och kanske kan komma på nån/några bönder du kan åka och kolla på?
-
ja, jag bor nära betsla men har mjölkkor och några köttdjur då och då.
-
Men kan man använda befintliga byggnader blir det billigare men ett låghusladugård passar nog ej till lösdrift.
Jodå, jag har sett flera äldre lagårdar där man byggt om till olika varianter på lösdrift, med utmärkt resultat.
För övrigt håller jag med Luff och Travelerhorses.
-
Jodå, jag har sett flera äldre lagårdar där man byggt om till olika varianter på lösdrift, med utmärkt resultat.
För övrigt håller jag med Luff och Travelerhorses.
En låghusladugård består oftast av ett matbord i mitten och på vaje sida båspall ca 170 cm lång, ränna 50 och gång ca 120 cm. Alla mått ungefärliga. För att bygga om till lösdrift med foderliggbås av båspallen och resten till gång/ränna blir det endå bara ca 170 cm kvar. Detta tycker jag är för att två kor skall kunna mötas och röra sig på. Jag tror 200 eller bättre 250 cm är bättre som gång i en lösdrift. Det finns bestämmelser för mini mått men jag kommer inte ihåg de. Det blir ju även problem med att var kalven skall vara. När korna fyller ut alla foderliggbåsen blir det bara rännan kvar för de. Så jag tror inte en låghusladugård passar särskilt bra som lösdriftsstall.
-
Varför ska man krångla till allt?
En lösdrift = ligghall med tre sidor och ett tak + hage det är en lösdrift det .
Vi byggde en som var 100kvm + en på 80kvm på en vecka för nåt år sen . Totalkostnad tror jag blev på bägge runt 15000kr.
Visst vi sågade o spikade själva men hur svårt är det att spika fast en planka.
Sen om man har redan en byggnad så är det ju bara att blåsa ur den ??
Men visst många kossebönder ska ju ha automatiskt utvattning mm mm då blir det dyrare .
Den besättningen jag pratade om är 8 kor o den skulle jag lätt ha kunna skött för hand själv men alla är vi olika.
-
Till ligghallen behövs det vatten, ett grindsystem, foderhäck och ströhalm. Gödseln blir inte så värdefull som flyt och öppningen vid ligghall och vid utfodringsplatsen blir snabbt upptrampad så där får man göra någon form av markarbete, så ja det är ju inte krångligt alls med en simpel ligghall med 3 väggar och ett tak.......
-
Till ligghallen behövs det vatten, ett grindsystem, foderhäck och ströhalm. Gödseln blir inte så värdefull som flyt och öppningen vid ligghall och vid utfodringsplatsen blir snabbt upptrampad så där får man göra någon form av markarbete, så ja det är ju inte krångligt alls med en simpel ligghall med 3 väggar och ett tak.......
Ee alla djur behöver vatten oavsett hur dom bor men måste man ha draget vatten till hallen? Det går väl att fylla på med tex slang eller liknande som alla vi hästägare gör .Halm samma där måste finnas oavsett .Värdefull gödsel ? jösses räknar du på värdet av skit ?!
Grindsystem behöver man om man inte tränar dom att gå i grimma . Häck behövs visst men den e inte så dyr heller.
Ligghall behövs ju inte på sommaren så hur hårt tryck blir det då ..javisst om man ställer ligghallen på en gammal åker då blir det lerigt .
Men man kan ju tänka till lite . Vi la våran på ett berg med sluttning utanför .
-
Jag ser en bestättning med uppbundna kvigor varje dag o hela jag lider med dom .Visst dessa fik gå ute ända till mitten på nov men ändå .
Nu har dom skavt bort pälsen mot järnstolparna .
Dom är skitiga o stångar till varandra i bland .
Dom kan ju inte klia sej eller röra sej normalt alls *fy fan*
Sen så släcks ju lampan vi 18 o sen står dom i mörker tills nästa dag ..Vem kan med vilje göra så mot sina djur
Den här personen som du känner tydligen..
Konstigt att någon inte anmält den till djurskyddet om det är så eländigt ställt?
-
Det är tyvärr lagligt att ha dom så .....
-
Nej det är INTE lagligt att ha skitiga djur med skavmärken!
Kossor ska vara "nöjaktigt rena"
"skavmärken" beror dom på en felaktig fodergind? (inredningen får inte skada djuren)
eller har dom kliat sig?
(lusiga får dom inte vara)
Det är inte "bra djurvård".
Att ha en 25W nattlampa är väl enkelt att tipsa djurägaren om, eftersom denne inte verkar ha en sån?
-
Vad säjer ni andra ? Finns det nån lag på min sida ? Kan jag anmäla att pälsen är borta på halsarna på dom ? Att dom har bajs i pälsen ? Som jag har förstått det tidigare ( kan ha ändrats) så är det ingen lag på att sköta päls o hårrem på kor som det är på häst ? Eller ?
-
Jag och de flesta andra lantbrukare räknar på värdet av gödseln. Gödsel från djupströbäddar kan man knappt sprida på vall om man har mjölkkor för då kan man få sporer i mjölken och därmed prisavdrag.
Vill man undvika att det blir upptrampad får man lägga hallen på sandjord eller berg och det är ju långtifrån alla som har det.
Mängden strö blir mycket högre än om man har uppbundet/skrapgång.
På 90-talet var det mode och bygga ligghallar så gjorde även vi och jag kan inte rekomendera detta system till någon. Bygger man billigt blir det dyrt i det långa loppet.
-
MickeN: Om du bestämmer dig för att köra på detta så glöm inte att kolla så att båspallsmått (och övriga mått fdd) stämmer med reglerna. Blir dyrt om det fattas nån cm här och var. Du skrev ju att lagårn var äldre, eller? En av fördelarna med uppbundet är att man håller lite bättre koll på varje individ. Arbetsinsatsen är ju dock ganska mycket större än vid lösdrift. Men har du redan en befintlig lagård så förstår jag dina tankebanor. Testa! :D Det går ju alltid att utveckla med tiden.
Mvh Zandra
-
Travelerhorses: Visst finns det tydliga lagar om hur nöt ska skötas. Vore ju väldans konstigt om de glömt detta djurslaget i vår annars så stränga djurskyddslagstiftning.
Nöt ska hållas tillfredställande rena (inget gödselpansar!) och får inte ha obehandlade skador, alltså om det behövs måste man ta till vet. precis samma som gäller för våra andra djur. Vad gäller nattlampa fattar ja inte ??? Jag har mina hästar ute med vindskydd/lösdrift utan belysning och är det mörkt så är det och just nu är det då rakt inget dagsljus fram till 18 på kvällen här där vi bor. Menar du att man måste för djurens välbefinnande ha en nattlampa i hagen?
Mvh Zandra
-
Hej!
Vi har precis som du också en ladugård där det varit mjölkkor i, och jag funderar också mycket på vad jag ska hitta på i den... Men jag tycker inte att man ska ha uppbundna djur och de ska absålut inte kalva bundna. Bättre att göra om så de kan vara lösgående. har du bete? Vi får väl fundera vidare!
mvh Johanna
-
På 90-talet var det mode och bygga ligghallar så gjorde även vi och jag kan inte rekomendera detta system till någon. Bygger man billigt blir det dyrt i det långa loppet.
På vilket sätt blir det dyrt i det långa loppet, menar du?
Jag tycker tvärtemot, och rekommenderar varmt lösdrift!
-
Qis ..jag har oxå hästar på lösdrift .
Och visst är det skillnad på ljus inne i en mörk ladugård och ute där måne o stjärnor lyser ?
Fast mina hästar har upplyst både vid mat o vatten plattsen ::)
Min poäng i det hela är nog att allt får inte vara ekonomi , det måste tänkas med hjärtat oxå .
Annars far djuren illa.
Tyvärr så är det ju lagligt att ha kor kedjade på rad... :'(
-
Och som vanligt så finns det säkert läsare som inte skiljer på lösdrift kontra ligghall.
En "ligghall" är en byggnad (minst 3 väggar+ tak som har en dragfri, ströad yta) och används som liggplats och vindskydd till utegångsdjur.
En "lösdrift" en ladugård där korna går lösa på spaltgolv eller skrapgång.
Bild på en lösdriftsladugård med spaltgångar.
(http://www.azote.se/repository/temp/f6e9e3e6h6b9h9e3b3f33f36h6f6f3b3e6f3b3h6f6e3h3h6b3b9/largew/jlb_0322_0530.jpg)
-
Vilken vidrig bild , korna ligger ju på bajsiga hårda golv :-\
-
Vilken vidrig bild , korna ligger ju på bajsiga hårda golv :-\
Vad ser du för bild?
På min bild ser jag rena liggbås med sågspån på.
-
Följer intresserad fortsatt argumentering...
Mvh Zandra
-
Vad ser du för bild?
På min bild ser jag rena liggbås med sågspån på.
Ja, inte finns det många kor som bor i fjös med mjuka heltäckningsmattor...
-
hur är bestämmelserna på att bygga en lösdrift på gården för kalvarna?
ja måste ju ha 4 väggar annars driver det ju in en massa snö där och det brukar ju vara -30 grader här uppe. finns det någon beskrivning ute på nätet någonstans elr en bra bild så man ser hur man kan bygga åt kalvarna eftersom korna är uppbunda inne i ladugården och där ryms det inga kalvar.
mvh micke
-
hur är bestämmelserna på att bygga en lösdrift på gården för kalvarna?
ja måste ju ha 4 väggar annars driver det ju in en massa snö där och det brukar ju vara -30 grader här uppe. finns det någon beskrivning ute på nätet någonstans elr en bra bild så man ser hur man kan bygga åt kalvarna eftersom korna är uppbunda inne i ladugården och där ryms det inga kalvar.
mvh micke
Ring och hör med Hushållningssällskapet i ditt län, de har byggnadsrådgivare.
-
Vad ser du för bild?
På min bild ser jag rena liggbås med sågspån på.
Ja du vi ser inte med samma ögon den saken är klar .
Mina djur har mjukt att ligga på oavsett djurslag o den dagen jag skaffar kor ska dom oxå ha minst 2dm spån under sej .
Hästarna och korna kan skötas likadant om man VILL men det e ju det som skiljer,,,,,viljan och hjärtat!
-
Ja du vi ser inte med samma ögon den saken är klar .
Mina djur har mjukt att ligga på oavsett djurslag o den dagen jag skaffar kor ska dom oxå ha minst 2dm spån under sej .
Hästarna och korna kan skötas likadant om man VILL men det e ju det som skiljer,,,,,viljan och hjärtat!
Båspallmatta och sågspån är förmodligen ganska mjukt att ligga på....
Dessutom fungerar det att hålla korna rena och snygga (som du ser på bilden), den dagen du skaffar kor kommer du nog att upptäcka att det skiljer i konsistens mellan ko och hästbajs och att sköta en ströbädd med 2 dm spån som kossan går lös i är inte det lättaste (om man vill ha rena kor, och det vill man väl?!?).
En lösdrift ser förmodligen inte så "Sörgårdsaktig" ut i dina ögon ??? Men den fungerar bra för både djur och skötare, stirra dig inte blind på de "bajsiga" gångarna som jag antar att du trodde att korna skulle sova på? För i liggbåsen ser du väl inget bajs?
Ja, man kan sköta en ko på samma sätt som en häst, om man är ledig hela dagarna och kan plocka bort bajset vartefter det kommer.... Men annars kan det bli knepigt eftersom en ko inte har samma känsla för att hålla rent omkring sig som en häst har (i alla fall inte våra) dom släpper skiten lite var som helst och har man otur så lägger dom sig i det också, Helt frivilligt :o Jag hittar en massa tillplattade blajor i våra kors ligghall hela tiden....
I lösdriften eller med uppbundna kor (som jag inte tycker är så fasansfullt om de sköts väl och inredningen är bra anpassad) så kan man lätt hålla djuren rena....
Var det inte du som tänkte köpa 1 (en) ko och ha med hästarna? Jag tror faktiskt kossor trivs bättre med andra kor som dom kan kommunicera med än vad dom gör med hästar (oavsett hur dom bor). Om man nu ska tänka med hjärtat när man har djur, och det ska man väl? ;)
Så länge man köper in allt foder till sina djur så spelar det väl inte så stor roll hur gödseln blir....
Men vill man ha ett fungerande kretslopp på sin gård är djupströbäddsgödsel ett litet bekymmer...
Det fungerar som någon skrev inte att sprida på vallarna och jag skulle önska att jag finge byta lite djupströbädd mot flytgödsel ibland så att man kunde sätta fart på vallen som ju är allra viktigast på gården :) Nu blir det ju bara när man plöjer upp man kan gödsla, om man inte använder konstgödsel...
Mvh
Charlotte
-
och en sista sak undrar jag får man ha kor uppbunda hela vinterhalvåret och att dom kalva där så sen ta kalven till kalvbox direkt efteråt? elr måste dom ha en enskild box som dom kan va i?
-
hur är bestämmelserna på att bygga en lösdrift på gården för kalvarna?
ja måste ju ha 4 väggar annars driver det ju in en massa snö där och det brukar ju vara -30 grader här uppe. finns det någon beskrivning ute på nätet någonstans elr en bra bild så man ser hur man kan bygga åt kalvarna eftersom korna är uppbunda inne i ladugården och där ryms det inga kalvar.
mvh micke
En bonde i grannbym har byggt en öppen lösdrift där han utnyttjat den befintliga ladugården till "långvägg". Han har alltså inte fyra väggar utan en öppen sida med foderbord under tak och vi har också 30 grader ibland men hans kalvar ser ut att må fint :) Det gäller förståss att placera bygget rätt i förhållande till varifrån det oftast blåser.
Mvh
Charlotte
-
och en sista sak undrar jag får man ha kor uppbunda hela vinterhalvåret och att dom kalva där så sen ta kalven till kalvbox direkt efteråt? elr måste dom ha en enskild box som dom kan va i?
-
jag var o hälsade på en bonde med en lösdrift som den på bilden för nån vecka sen .Fast dom hade oxå en öppen sida där dom stack ut huvet o åt från foderbordet . Det bodde nog ca 30djur i den lösdriften och dom hade det toppen !
1meter tjock fräch o fin halm som dom låg o sov på lite huller om buller en del gick runt o lekte lite ( detta var ungdjur) och en del stod o käkade o hälsade på oss .
Min poäng i detta är att det finns folk som har sina djur på trivsammare o bättre sätt än uppbundna ( eller kättade) kor på led .
-
hur är bestämmelserna på att bygga en lösdrift på gården för kalvarna?
ja måste ju ha 4 väggar annars driver det ju in en massa snö där och det brukar ju vara -30 grader här uppe. finns det någon beskrivning ute på nätet någonstans elr en bra bild så man ser hur man kan bygga åt kalvarna eftersom korna är uppbunda inne i ladugården och där ryms det inga kalvar.
mvh micke
Vet inte riktigt av du menar med kalvar. Skulle du inte ha kalvarna som amkalvar till uppbundna kor? Då får de väll springa runt inne i ladugården fria. Oftast har man gamla kalvkättar som man halmar så de kan ligga där och äta kraftfoder om de vill komma bort från kon ett tag.
Ja kor får stå uppbundna hela vintern. Du bodde norrut har jag för mig, där är det nog bara lag på 2-3 månaders utvistelse. Om du har mindre än 30 kor är det inte lag på kalvningsbox utan de kan kalva i båset.
-
hej tjalve
det jag menar är att korna står uppbunda hela tiden sen inseminera dom. och efter kalvning tar man kalven på en gång och sätter den i kalvkätten och sedan när den har vuxit ur kalvkätten sätter jag den i ungdjurs huset på gården.
-
nu lägger jag mig i det här. ska man ha dikor så måste ju kalven komma till kon, då kan ju inte kalven va intängd i en kätte. ju
-
MickeN, nu blev det lite oklart vilken typ av produktion du vill ha. Jag antog att det var någon typ av amkosbesättning som var syftet. Då måste ju kalven komma till kon som Bert skrev. Eller skall du mjölka kon och ge kalven med spann?
-
Ee alla djur behöver vatten oavsett hur dom bor men måste man ha draget vatten till hallen? Det går väl att fylla på med tex slang eller liknande som alla vi hästägare gör .Halm samma där måste finnas oavsett .Värdefull gödsel ? jösses räknar du på värdet av skit ?!
Grindsystem behöver man om man inte tränar dom att gå i grimma . Häck behövs visst men den e inte så dyr heller.
Ligghall behövs ju inte på sommaren så hur hårt tryck blir det då ..javisst om man ställer ligghallen på en gammal åker då blir det lerigt .
Men man kan ju tänka till lite . Vi la våran på ett berg med sluttning utanför .
En mjölkko som mjölkar i sin mest produktiva del av perioden dricker ca 100 liter vatten per dag , inte som en häst 25 liter . Har du dessutom 200 kor så .( 200 kor x 100 liter vatten per dag = )
Alltså det går inte att vattna med slang . I alla fall inte om man har mjölkande kor .
Dessutom dricker de 70 % av vattnet samtidigt som de äter så det gäller att mat och vatten finns på samma ställe , de ska inte behöva springa emellan . Då kan de strunta i att dricka och då blir korna sjuka ganska omgående .
-
hehe de va jag som skrev lite fel självklart ska kalven dia från kon och sedan i kalvkätten och sen i ungdjurs huset.
-
Men som amkobesättning ska ju ko och kalv vara tillsammans minst sex månader mindre är grymt både för ko och kalv .
-
Man kan ju kalva ca en månad innan betesläpp då borde det ju gå bra och ha kalvarna i ladugården med korna? och sen på hösten avvänja dom från kon och stalla in dom i ungdjurs huset. Det skulle nog funka bra.
tacka för dom bra svaren jag fått som sagt är ju nybörjare så man kan ju inte allt men man lär sig eftersom :)
-
Försök också bygga någon form av avspärrning till foderbordet så kalvarna inte kan gå upp dit .
Börjar de skita och pissa där så vill inte korna äta av maten , det blir för kletigt , äckligt .
Det var ganska vanligt på de ekologiska gårdarna förr att de hade kalvarna lösa i ladugården med korna , även i mjölkkobesättningarna .
Och att inte släppa upp kalvarna på foderborden var en sak man lärde sig då .
Sedan att kalvarna gick dit det passade inte alltid till sin mamma , så man får hålla lite bättre koll på mastiter hos korna .
Kan även ställa till det vid betessäsongen så man får kolla och vara lite mer med och kanske gallra ganska hårt bland korna ibörjan så man får en besättning som fungerar ihop .
sedan i början kolla kor och kvigor som står i ladugården så de är snälla mot kalvarna , det finns avarter .
Hade själv en ko som om jag inte tog bort kalven på en gång så sparkade och stångade kon ihjäl kalven om hon nådde .
-
Man kan ju kalva ca en månad innan betesläpp då borde det ju gå bra och ha kalvarna i ladugården med korna? och sen på hösten avvänja dom från kon och stalla in dom i ungdjurs huset. Det skulle nog funka bra.
tacka för dom bra svaren jag fått som sagt är ju nybörjare så man kan ju inte allt men man lär sig eftersom :)
Hur eller hur så måste du ju ändå förpröva, så jag tycker att du ska ringa till Länsstyrelsen först. De kan också komma med lösningar för hur du ska ha kor och kalvar, och brukar vara bra att bolla med.
-
En mjölkko som mjölkar i sin mest produktiva del av perioden dricker ca 100 liter vatten per dag , inte som en häst 25 liter . Har du dessutom 200 kor så .( 200 kor x 100 liter vatten per dag = )
Alltså det går inte att vattna med slang . I alla fall inte om man har mjölkande kor .
Dessutom dricker de 70 % av vattnet samtidigt som de äter så det gäller att mat och vatten finns på samma ställe , de ska inte behöva springa emellan . Då kan de strunta i att dricka och då blir korna sjuka ganska omgående .
Hästar dricker upp till 100 liter vatten per häst under årets varmaste period.
-
100 liter drack aldrig mina hästar ???. Oavsett så är det väldigt mycket vatten som man skall slanga fram. Bättre att ordna det rationellt på en gång! Jag bär 4 vattenkannor vatten till mina får varje dag, och det håller på att ta knäcken på mig ;D ;D
OT: Vissa säger amkor när de menar dikor? Är inte en amko just amma åt fler kalvar än sin egen medan en diko endast ger di till sin egna kalv? Ser och hör ofta att folk verkar blanda dessa begrepp, eller så har jag fått det om bakfoten? Mvh Språk- (:)
-
OT: Vissa säger amkor när de menar dikor? Är inte en amko just amma åt fler kalvar än sin egen medan en diko endast ger di till sin egna kalv? Ser och hör ofta att folk verkar blanda dessa begrepp, eller så har jag fått det om bakfoten? Mvh Språk- (:)
Kan vara mig du menar. I min omgivning benämns det amko, jag vägrar ändra mig bara för att det i officiella sammanhang definieras så som du gör >:D
Angående vatten så spelar det nog ingen roll vilka djur man har om det går åt 1000 liter per dag, man vill nog inte hinka fram det i alla fall ;)
-
Jo en amko har flera kalvar medans en diko har bara sin egen.
-
Kan vara mig du menar. I min omgivning benämns det amko, jag vägrar ändra mig bara för att det i officiella sammanhang definieras så som du gör >:D
Angående vatten så spelar det nog ingen roll vilka djur man har om det går åt 1000 liter per dag, man vill nog inte hinka fram det i alla fall ;)
Ja, inte är det bara du Tjalve, utan 75% av alla gånger jag hör talas om dikor så benämns de som amkor.. Så jag ville bara ha det utrett o:). Amkor (alltså korna som agerar amma till andras kalvar) är kanske inte så utbrett så namnet kanske övertagits av dikobönderna!
-
Jag gick på lantbruksskola för 25 år sedan och jag kan lova att det hetat amko - flera kalvar resp diko - egen kalv i måånga år innan dess.
Det är som att kalla en bult för en stor skruv - som hemmabyggare så kan man väl komma undan med bruket av fel ord men om man ska syssla med det på riktigt så vad är det för fel på att använda den korrekta benämningen.
-
Vi hade en liknande tråd om huruvida en kviga automatiskt skall kallas ko när hon fött första kalven.
Att det i läroböcker heter en sak och i "verkligheten" en annan tycker jag inte är konstigt. Tänk på att många bönder inte gått lantbruksskola och lärt sig de rikssvenska termerna. Jag tycker det är lite trevligt att centralmakten inte har utraderat alla dialektala/regionala skillnader. Tänk bara på Gotlands lamm istället för får. Hade det varit en vetenskaplig skrift eller påbud från stat är det viktigt att veta hur termerna definieras men ett internet forum tycker jag skall hållas inte mer informellt.
-
Då ska vi väl placera in den klassiska Kokvigan också ??? ;D
-
Dessutom tror jag inte att bönder som har sina uppbundna djur skitiga och hårlösa kommer att sköta dom bättre bara för att de går i lösdrift.
Vi har 6 herefordkvigor i uppbunden drift. Vi mockar 4-5 ggr per dag, men de skiter och lägger sig i skiten, så vad hjälper det? ::) En av kvigorna står och "kliar" sig bra mkt, och är därmed hårlös på halsen...
Vi lägger ner mkt tid på våra djur, klappar borstar och pratar med dem. Tycker nog att vi sköter dem bra. Men skitiga är de ändå, och en del har hårlösa fläckar...
Håller med om att lösdrift vore det bästa, men vem tusan har råd att bygga nytt om man vill hålla på i liten skala?
Vår ladugård är rätt gammal och takhöjden funkar nog inte för djupströbädd. Och 8 mil norr om polcirkeln är det åt helvete för kallt för att låta djuren vara ute, kraftfoderkostnaden skulle bli skyhög.
Jag har själv trott att skitiga kor är vanvårdade, men jag har fått tänka om angående det...
-
Då ska vi väl placera in den klassiska Kokvigan också ??? ;D
Och förstakalvaren! :)
-
Varför har man inte nötdjur i box ? Borde ju vara praktiskt speciellt om dom ska ha kalv tex eller om dom har individuella behov.
Nån frågade hur många kor jag tänkte ha förut , min tanke är att köpa 4 betäckta kor o sen låta det rulla på . Ska alltså ha kalvarna till kött och stjäla mjölk till hushållet .
Men max 10 kossor är då tanken o dom ska dela både hagar o stall med hästarna o behandlas likadant.
-
Varför har man inte nötdjur i box ? Borde ju vara praktiskt speciellt om dom ska ha kalv tex eller om dom har individuella behov.
Nån frågade hur många kor jag tänkte ha förut , min tanke är att köpa 4 betäckta kor o sen låta det rulla på . Ska alltså ha kalvarna till kött och stjäla mjölk till hushållet .
Men max 10 kossor är då tanken o dom ska dela både hagar o stall med hästarna o behandlas likadant.
Man har ofta en kalvnings och sjukbox men i den dagliga skötseln funkar det nog inte om man har fler än ett fåtal djur.
Lycka till med din djurhållning och glöm inte att uppdatera oss om hur det är att sköta tio kor som om de vore hästar :) (obs ingen ironi)
-
Visst kan man ha dem i box, men det krävs permanentbädd eftersom det är nästintill omöjligt att mocka efter kor som man gör efter hästar. (Med permanentbädd menar jag halmbädd där man inte mockar ut någonting, utan bara strör med ny halm varje dag.) Det gör att bädden blir väldigt tung att mocka ut frampå vårkanten...och den blir också ganska hög. Mekanisk utgödsling med traktor är nästan ett måste, tycker jag. Kor är heller inte alls lika ordentliga som hästar är med gödslandet, hästarna har ju toaletter i hagen och ofta även i boxen, men korna gör ifrån sig där de råkar stå. ;) Deras gödsel är också lösare och kletar ut sig mer.
-
Fast att det är löst borde väl vara foder relaterat eller? Ensilage borde ju ge blötare skitar än torrhö ?
-
Varför har man inte nötdjur i box ? Borde ju vara praktiskt speciellt om dom ska ha kalv tex eller om dom har individuella behov.
Svaret har redan skrivits förut i tråden.
För att vuxna kor kissar otroligt mycket, för att deras bajs är löst och kladdigt, för att kor bajsar o kissar överallt i boxen och för att dom med sin klövar pressar skiten till en otrolig gegga och för at dom blir OTROLIGT smutsiga sedan dom legat i smörjan...
(vi pratar alltså inte om en liten kalv på 4 månader som skiter en plutt i en stor box och kissar en liten pöl)
-
Det var några grannar till mig som köpte en liten kalv och hade som sina hästar , i en hästbox .
Så länge hon var liten gick det bra men de sa samma att de skitar ner kopiös när de blivit lite äldre .
Denna kviga var extremt liten och de tyckte för den skull att hon var för liten för att betäcka och vad skulle de göra med ko och kalv .
Det slutade med att kvigan ändå bildade en mjölkliknande vätska i juvret , det är inte alls ovanligt , sedan blev hon infekterad med sk. kvigmastit .
Eftersom de inte visste tillräckligt talade de med veterinären för sent och kvigan hade då fått juverbrand dvs kallbrand i juvret , så vet var tvungen att nödslakta på plats .
Så min inställning är att de som inte vet vad det innebär att ha nötdjur utan tror en massa och vägrar lära sig av erfarenheten ska hålla sig borta för djurens skull / djurplågeri .
-
Självklart så ska man ta reda på allt somm finns om djurarten man tänker skaffa det tar jag som en självklarighet.
-
Fast att det är löst borde väl vara foder relaterat eller? Ensilage borde ju ge blötare skitar än torrhö ?
Visst är det foderrelaterat. Har du halfsvältfödda fjällkor skiter de nästan som hästar. Men detta är knappast eftersträvansvärd.
-
Då ska vi väl placera in den klassiska Kokvigan också ??? ;D
Skratt - ni vet o jag vet vad vi kallar en kokviga o en ko. Men myndigheter lär aldrig fråga om du har "ena kokviga" eller en förstagångskalvare.
Ska man skaffa djur för köttproduktion så är det nog så viktigt att veta vad det är för skillnad på di resp amkor, det blir fler djur på amkon än dikon. En hel del skötselskillnad också.
-
Fast att det är löst borde väl vara foder relaterat eller? Ensilage borde ju ge blötare skitar än torrhö ?
Våra äter bara torrhö (och ja, de får kraftfoder också) och det är verkligen inte hästkonsistens på deras skit. Dessutom skiter de OFTA. Men det kanske inte är så konstigt iom att de inte ens har samma matsmältningssystem... ::)
-
Jag har jobbat med amkor som stog i kätte på vintern - en gammal lagård för uppbundna - kättarna var 2 platser breda och 3 1/2 - 4 m djupa (gamla båslängden + gång) så korna hade gott om utrymme, rännan var igengjuten.
Dom satt inte fast.
Vi strödde m hackad halm eller långhalm (=klet) - något mer än i produktionslagårdar men mycket mindre än i en hästbox. Några av korna funkade det ypperligt med men om man tror att kor i en kätte/box ska hålla sig rena så bedrar man sig, dom blev precis lika skitiga som vanliga uppbundna. Vanlig utgödslingsmängd per ko och dag var väl 1-2 skottkärror. Kletiga stängen - skit i foderbord o vattenkoppar. Att utfodra kor som står i en hästbox är en utmaning, hitta ett ställe som kon inte kan skita i och som hon når att äta ur....
-
Visst är det foderrelaterat. Har du halfsvältfödda fjällkor skiter de nästan som hästar. Men detta är knappast eftersträvansvärd.
Korna behöver väl inte vara svältfödda bara för att det inte står som en kvast ur arslet från dom, det är väl ändå ingen naturlig konsistens.
-
Vi har ett par kossor som vi håller ungefär som hästar....det går väl rätt så bra men som alla ni har skrivit tidigare... kossor skiter mycket och överallt och oftast rätt så löst.
Dom går i lösdrift/utedrift ... vi har en stor ligghall där alla djuren ( får, getter och kossor ) samsas under dagtid och men vi tar in kossorna i ett par hästboxar under natten. . Till att börja med hade jag dom löst men numera får dom stå uppbundna under natten. Därför att jag insett att dom tycker att det är helt okey att få mycket mat, vatten bredvid och när dom är mätta kan dom bara vika in benen under sig och lägga sig och idissla och så behöver dom inte härja runt och skita i matbaljorna. Ibland tror jag t.o.m att dom är nöjdare när dom står där än när dom är tvungna att vara ute.
Jag tar en runda med rullebören i ligghallen och mockar koblajor varje dag... för att slippa att strö så himla mycket...och så mockar jag ut deras boxar medans jag mjölkar dom.
Det går an... med 2 kor... hade jag haft 10 så hade det inte fungerat. Man kan ju inte bara mocka koskit... det måstete ju komma in pengar också.
-
En kos gödsel ska vara krämig , inte rinnigt lös , men ej heller för torr .
Risken om kon har för torr skit är att hon är sjuk eller på väg att bli sjuk i acetonemi , vilket är energibrist . Så hellre för lös än för torr skit från kon . Även om det är slöseri att låta kon skita ut näringen .
-
Korna behöver väl inte vara svältfödda bara för att det inte står som en kvast ur arslet från dom, det är väl ändå ingen naturlig konsistens.
Vi hade ju 3-4 fjällisar - av dom var 1 lika lös som den värsta mjölkko - men så åt hon allt hon kom över, vår korsning charolais/SLB var lös men inte a la ärtsoppa. . Dom andra kunde man faktiskt mocka med grep hos om det bara var lite halm under mockan. Herefordtjuren sket fastare korvar för det mesta - så det är nog rätt så individmässigt för dom fick samma käk.
-
Korna behöver väl inte vara svältfödda bara för att det inte står som en kvast ur arslet från dom, det är väl ändå ingen naturlig konsistens.
Jag vet inte vad vill komma med detta inlägg ??? Ingen har påstått att "en kvast ur arslet" är det enda rätta.
-
Ursäkta ordvalen. Om jag vänder på det då, man behöver inte svältföda en ko för att den skall ge någolunda fast gödsel. Jag har jersey och fjällnära och den gödsel de ger ifrån sig är ganska fast och går fint att avlägsna med grep, och de är defenitivt inte svältfödda. Men det kanske är skillnad på raser. :)
-
Har du mjölkande Fjäll o Jersey?
Kor som har kalvat har lösare gödsel då dom måste äta mycket mera framförallt proteinrikare mat..
(För att inte nämna att dom måste dricka mycket mera och kissar mycket mera.)
Och nej det skiljer inte mellan raser.
-
Ja, det är mjölkande hushållskor, som jag utfodrar med hö och ensilage samt helsädesensilage med ärtor, men jag ger dem inget kraftfoder. Fjällnära blir väldigt lätt feta, så man får vara lite återhållsam med proteinfoder, och jersey är ju en riktigt effektiv mjölkko som klarar sig bra på lite proteinfattigare foder. Hälsn. Magnus
-
Jersey klarar sig inte bra på proteinfattigare foder. De kräver en välbalanserad foderstat för att funka bra.
-
Jersey är bland de svårare att utfodra rätt och det är förvånande många som tror att jerseyn inte behöver något foder .
En jersey som mjölkar ca 24 kg per dag kan i verkligheten mjölka över 30 kg , detta beror på jerseyns höga fetthalt i mjölken
Risken med att inte känna till vad som är viktigt för just den ras man har och hur den ska skötas eller utfodras kommer att visa sig i framtiden med div sjukdomar
Svaga eller dödfödda kalvar mm .
Så korna ska fodras efter den verkliga mjölkmängden dvs så många kg 4 % mjölk hon mjölkar per dag . Så då får man räkna om fetthalten och lägga till foder för en med hög fetthalt och kanske dra ifrån en som mjölkar mer vattnig mjölk.
-
Jersey är bland de svårare att utfodra rätt och det är förvånande många som tror att jerseyn inte behöver något foder .
En jersey som mjölkar ca 24 kg per dag kan i verkligheten mjölka över 30 kg , detta beror på jerseyns höga fetthalt i mjölken
Risken med att inte känna till vad som är viktigt för just den ras man har och hur den ska skötas eller utfodras kommer att visa sig i framtiden med div sjukdomar
Svaga eller dödfödda kalvar mm .
Så korna ska fodras efter den verkliga mjölkmängden dvs så många kg 4 % mjölk hon mjölkar per dag . Så då får man räkna om fetthalten och lägga till foder för en med hög fetthalt och kanske dra ifrån en som mjölkar mer vattnig mjölk.
Jag skrev väl ändå inte att jag inte ger jerseyn något foder, jag skrev att jag inte utfodrar med kraftfoder. Dom får hö och ensilage som håller en bra kvalite, och jag ger dem helsädesensilage med ärtor. De får i sig protein den vägen, och uppenbarligen så är det tillräckligt, för dom är välmående och friska och deras kalvar likaså, inga problem med kalvningarna heller. Som jag skrev tidigare så har jag dom som hushållskor, och av den anledningen så driver jag dem inte som om det vore en högproduktiv mjölkkobesättning. Men mina kor kanske är ett undantag, vad vet jag. Hur som helst saknar dom inte energi och glädje, det ser man då de gärna springer runt i snötäcket och busar med varandra. :)
-
Jag skrev väl ändå inte att jag inte ger jerseyn något foder, jag skrev att jag inte utfodrar med kraftfoder. Dom får hö och ensilage som håller en bra kvalite, och jag ger dem helsädesensilage med ärtor. De får i sig protein den vägen, och uppenbarligen så är det tillräckligt, för dom är välmående och friska och deras kalvar likaså, inga problem med kalvningarna heller. Som jag skrev tidigare så har jag dom som hushållskor, och av den anledningen så driver jag dem inte som om det vore en högproduktiv mjölkkobesättning. Men mina kor kanske är ett undantag, vad vet jag. Hur som helst saknar dom inte energi och glädje, det ser man då de gärna springer runt i snötäcket och busar med varandra. :)
Vill man inte använda dyr importerad soja så är det helt klart bra att använda baljväxter som ärter. Det räcker säkert till lite extensiva hushållskor. Till mer högproducerande kor måste man nog i så fall utfordra med krossad mogena ärtor. Jersey kor är nog de sista jag hade valt som hushållskor eftersom jag tycker upplever de som väldigt utpräglade produktions djur.
Vad beträffar skiten så upplever jag det ganska individuellt hur hårt de skiter. Men om det har en tendens att skiva sig är det ett tecken på att de får för lite eller är sjuka i alla fall för mjölkkor.
-
Man ser ju inte hur de inre organen mår när man utsätter kon för negativ energibalans.
-
Man ser ju inte hur de inre organen mår när man utsätter kon för negativ energibalans.
Nej, det har du rätt i, men om dom inre organen inte mår bra, så ser man ju det på kons allmäntillstånd. Ger man ett djur samma foder år efter år och djuret är friskt, har ett trevligt sätt, har lätt för att kalva, föder upp sina kalvar bra, och delar med sig av mjölköverskottet till mig. Man ser ju på ett djur om ett djur inte mår bra, oavsett om det är en ko eller ett får eller en gris, och man kanske inte alltid skall stirra sig blind på det som står i skolboken eller liknande, utan ibland får man förlita sig till sitt eget omdöme och erfarenhet. Jag är verkligen ingen expert på produktiv djurhållning, jag gick visserligen på en jordbruksskola i mitten av 80 talet men det är länge sen nu, men man lär ju sig med åren att se hur ett djur mår, och man lär sig att lita på sitt eget omdöme. :)
-
Varför ska man krångla till allt?
En lösdrift = ligghall med tre sidor och ett tak + hage det är en lösdrift det .
Vi byggde en som var 100kvm + en på 80kvm på en vecka för nåt år sen . Totalkostnad tror jag blev på bägge runt 15000kr.
Det är intressant att få reda på lite kula lösningar funderar faktist i samma bana som du, har dock inte kommit så långt som att förverkliga det hela. Men får jag fråga har du djupströbädd i ligghallen eller hur har ni under vintern? Och är man tex tvungen att gjuta cement platta i liggahallen tänker mest på all kväve och fosfor utsläpp?
-
Vi placerade våra utedrifter på berggrund så vi slapp gjuta nåt .
Grus först sen sand o sen torv o slutligen halm ,.
Japp permanent bädd som bara fylldes på under vintern.
-
Jag hittade uppgifter i en bok om ekologiskt jordbruk på hur mycket halm man behöver per ko och dag i en lösdrift för mjölkkor .
8-15 kg per ko och dag . Så mellan 1800-3300 kg per ko per vinter . Dessa mängder krävdes för att korna skulle ha en hyfsat torr och ren liggplats .
( Det måste nog vara högt i tak i ladan , och en landgång nerför mot slutet )
Tror samma värden för häst ligger på 3-5 kg halm per häst och dag .
-
Skillnaden är nog om djuren kan gå ut .
Lösdrift för mej är ett skydd i en hage .
Inte instängda i en lada .
-
Det är intressant att få reda på lite kula lösningar funderar faktist i samma bana som du, har dock inte kommit så långt som att förverkliga det hela. Men får jag fråga har du djupströbädd i ligghallen eller hur har ni under vintern?
Hur ligghallen ska se ut är väl styrt av regler..
Det ska vara torrt och rent i ligghallen (och det som används är djupströbädd av halm/hö..)
Det får inte kunna regna eller snöa in i den.
Belysning.
Det får inte bli söndertrampat där djuren går in/ut i ligghallen.
-
Det stod lite i senaste Nötkött (tror jag det var) om torv i djupströbädd. Jag har inte hunnit läsa ännu, men det verkar intressant!
-
Dom blir så skitiga av den där torven :(
Och kissar dom i torv så brukar det frysa till där, o bli hårt när det är minusgrader.
Njee tycker halm är superbra :)
-
Min åsikt om torv i djupströbädd är att får man bara igång den att brinna så den värmer är det väl suveränt - MEN - jag föredrar att ha ett lager halm överst, just för att det blir stenhårt när piss o skit fryser uppepå. Djuren ser skitiga o talliga ut på bara torv då den varma djurkroppen gör att torven labbar fast.
Så ett lager överst som man kan byta ut m jämna mellanrum och torvet som ett mjukhårt underlag för uppsugning av urin - då är torv ok.