Nu har jag väldigt sällan fellägen alls, men min lantras är ungefär lika stor som finull (tackor på ca 65 kg är det vanligaste), men med något mindre benägenhet till 3 eller flera lamm.
Jag får i regel lamm på 3,5-4,5 kg hos omföderskor med 2 lamm, något mindre lamm hos första gångslammare med två lamm men ofta 4-4,5 kg lamm både när ungtackor eller äldre tackor får ett lamm.
Huruvida fellägen är rasbundet eller ej, vet jag inte, men det verkar inte så. Jag har en granne med Finull, som knappt har några problem, och en annan granne som verkar behöva rätta fellägen mest jämt. Stora huvuden utan felläge förknippar jag mest med vad jag hört om renrasig Texel, men jag har ingen egen erfarenhet av sådana.
Lägesrättningar är jag dålig på, eftersom jag får träna alltför sällan. Så där kan jag inte bistå så mycket. Den där situationen med stora lamm som har bägge benen bakåt, så att bara huvudet sticker ut, har jag inte varit med om. Ett framben fel brukar oftast egentligen inte vara något problem för lantrastackor, lammen "pluppar ut" ändå, eventuellt med lite draghjälp.
Men annars brukar man säga, att antalet fellägen minskar om tackorna slipper all form av stress den sista månaden av dräktigheten. Och att tackorna ska bra med utrymme att "vanka runt" det sista dygnet eller så, före födseln, när lammet ska lägga sig rätt i födelsekanalen.
Att stoppa in en tacka för tidigt ensamma i en trång box, ger både stress och hindrar "vankandet".
Att undvika stress (ur fårens perspektiv):
Torde innebära att man undviker att flytta dem till en ny plats (byta hus), att man inte "bygger om" i fårhuset mer än minsta möjliga (montera några lamningsboxar är väl lagom nivå på ombyggnation), att man håller ett strikt schema (på kanske en timme när) för när man har "morgon" (tänder ljuset) och "kväll" (släcker ljuset) samt utfodrar med grov- respektive kraftfoder.
Man bör också undvika stora grupper med ovanliga besökare (inklusive t.ex. hundar som man inte är van vid), och röra sig lugnare än vanligt inne hos fåren.
Och naturligtvis så ska man inte ta bort djur ur, eller sätta in djur i gruppen, så att de måste göra upp om rangordningen.
Och så är de bra om tackorna har lagom hull genom hela dräktigheten, och man har sett till att de har en balanserad mineralstatus.
De senaste två åren har vi tillämpad ett ännu mer noggrant tidsschema än tidigare, och det verkar ge positiva resultat. Fellägen var sällsynta även tidigare, men senaste lamningen har vi haft noll fellägen, alla lamningar har skett på den ljusa delen av dygnet, och noll tackor som är tveksamma till "sista trillingen" eller ungtackor som är tveksamma till "lamm två" tyder på att tackorna är "harmoniska". Lammen är också raskt uppe och hittar juvret, och tackorna är pigga direkt efter födseln.
Fast egentligen verkar det svårt att säga när stress stör tackorna. De som har tackor som varit utsatta för riktigt svår stress som t.ex. rovdjursangrepp, t.o.m. före betäckningen, hävdar att tackorna får färre och "sämre" lamm samt fler komplikationer.
Får är helt enkelt känsliga djur!