Minimera spänningsfallet i din egen del av anledningen genom att mata klyven via ett vägguttag som är anslutet med så kort ledning som möjligt till gruppcentralen, och undvik långa skarvsladdar. Måste du köra med skarvsladd så se till att ha rejäl area på den (2,5 eller kanske t o m 4 mm²).
Det hjälper inte mot spänningsfallet att säkra upp till grövre säkring. Snarare är det så att om du har en klen matning från elnätet (hög förimpedans som elkraftfolk gärna brukar säga nuförtiden), så kan det tänkas att kortslutningsströmmen blir så låg att det inte är säkert att en grövre säkring löser ut inom rimlig tid vid kortslutning. Och det är både otillåtet och innebär en brandrisk.
En sak som möjligen skulle kunna lösa problemet utan att du behöver byta till trefasklyv, är om du skaffar en enfastransformator 400/230 V (helst sparkopplad). Mata 400 V-sidan mellan två faser i elnätet, och anslut klyven till 230 V-sidan av transformatorn.
En del gamla svetstransformatorer som har primäruttag för både 400 och 230 V, kan gå att använda för detta ändamål.