vilket strö skapas med minst bekämpningsmedel/kemikalier: hampa, halm, spån?

[Dre]

Hej!
Fick hjärnsläpp igår på Granngården.
Av halm, hampa och "energiskog", vilken odlas konventionellt med minst bekämpningsmedel under hela livscykeln?

Att välja på som strö fanns:

Halmpellets
Kutterspån
Hampaströ
Boxpellets av gran/furu
Samt värmepellets (vilket verkar vara sågspån från tall/fur, så i princip samma som boxpellets så vitt jag förstår)

Vi säger för enkelhetens skull säger att samtliga produkter är från Sverige, och konventionellt odlade. 

Är intresserad dels för att jag inte vill att djur eller natur som får gödseln blir påverkade, men såklart också av andra aspekter som tex. koldioxidbindning, hur länge jordarna håller för den typen av produktion, vad som gynnar biologisk mångfald bäst osv.

Hampa verkar binda koldioxid bäst, och hela växten används.
Halm: hela växten används, men hur ser besprutningsaspekten ut där?
Energiskog: deppigt att ta ner gammskog för att skapa monokultur, kasst för mångfalden.

Vad säger ni med mer insikt?

[ManPåGården]

Hampa har typ samma  odlingskrav som vete. Större påverkan. Kutterspån och sågspån är biflöden/restflöden från byggnadsvirkeframställning, vilket göra att man utnyttjar mer av trädet. Halm är också ett restflöde, fast där kan man även tänka att då får ju jorden inget återflöde för att bygga humus.
En betydelse som påverkar är nog hur du återför använt strö till olika växtplatser. Halm som går tillbaka till växtodlingarna är ju bra. Om spån går till åker behöver vi mindre tillverkad näring.
Odla det själv, så får du bra växelbruk och större mångfald. Du kan göra mycket för mångfald på hemmaplan.
Finns fler aspekter, beror också på hur det ser ut i din omgivning och vad du kan göra lokalt.

[Dre]

Hampa har typ samma  odlingskrav som vete. Större påverkan. Kutterspån och sågspån är biflöden/restflöden från byggnadsvirkeframställning, vilket göra att man utnyttjar mer av trädet. Halm är också ett restflöde, fast där kan man även tänka att då får ju jorden inget återflöde för att bygga humus.
En betydelse som påverkar är nog hur du återför använt strö till olika växtplatser. Halm som går tillbaka till växtodlingarna är ju bra. Om spån går till åker behöver vi mindre tillverkad näring.
Odla det själv, så får du bra växelbruk och större mångfald. Du kan göra mycket för mångfald på hemmaplan.
Finns fler aspekter, beror också på hur det ser ut i din omgivning och vad du kan göra lokalt.

Hej, tack för svar!

Ja, precis, många faktorer som spelar in, och såklart hur det cirkuleras och implementeras i ett större kretslopp, både hos en själv och hos producenterna!
Tyvärr kan jag inte odla själv utan måste förlita mig till producenter till viss del, så vill lägga mina kronor så etiskt som möjligt när jag kan.

Både hampa och halm är ju bra i jordbyggare, även hampa används ju alla delar av så tänker att det inte blir något slös. Har ingen åker så spån för mig är ur det perspektivet menlöst i den sekund jag mockar ut. Det jag drar mig för med halm och hampa är som sagt kemikaliemängden, annars är det det bästa alternatvet för just min situation.

Hur är det med monoskogarna, används gödning och bekämpning där? Aldrig ens tänkt tanken innan..

[fri]

Spån från konventionella skogar är nog att föredra, det brukar vaken sprutas bekämpningsmedel eller tillföras gödning.

Energiskog i Sverige odlas normalt på åkermark som inte är tillräckligt bra för spannmålsodling så det är knappast nått som hotar naturskogar utan räknas såvitt jag vet som lantbruks gröda, enda nackdelen i sammanhanget med energiskogsproduktion/salixodling torde vara att täckdikena riskerar att sättas igen fortare än att bara låta marken ligga för fäfot.

Om du köper halm eller hampa utarmas ju jorden där grödan odlas om man inte senare återför gödseln till samma yta, mullämnena bortförs ju från åkermarken för att du ska få strömaterial.