Hur många får behövs för att försörja sig på dem?

[alpkråkas dotter]

Som rubriken lyder. Vi funderar på att köpa gård och även om sambon är mest inte på mjölk är jag lite sugen på får. Jag undrar om nån här har nån koll på hur stor besättning man behöver ha för att en fårgård ska gå runt vettigt och hur stor areal som krävs.

[Mushi]

Liknande fråga som kanske kan ge några svar:
http://www.alternativ.nu/smf/index.php?topic=66620.0

[Fåraherden]

En inte helt lätt fråga. Den är ju liksom delvis filosofisk. Vad är att klara sig?  Hur förädlar man och säljer det man producerar. Självhushållning etc. Det är också frågan om livstil, hur mycket man behöver för att leva och så.

Någon har sagt minst 2-300 tackor. Jag skulle nog behöva så många. Å andra sidan vet jag en familj som lever på 35 tackor, 15 dikor, några höns och 20 hektar åker. De försörjer sig bland annat genom att odla grönsaker, sälja dem och köttet i gårdsbutik. De har låga kostnader och omfattande självhushållning.

[Birgit]

Bra svar Fåraherden! Det går inte att svara rakt av på det, för det beror på så många faktorer. Var man bor, hur man bor, vilka raser man funderar på, helhetskoncept osv.
Hur stor mark, vilka grödor man odlar, vilka beten man har. Hur mycket arbete man vill lägga. Egen vidareförädling? Direktförsäljning? Sälja till slakteri? Ta tillvara ull och skinn?
Tror man måste fundera igenom dessa faktorer först innan man funderar på antal. Rejäla betesmarker som ger bra EU-stöd och ge fåren ett varierat bete är den del. Man bör inte hamna under 4 ha gränsen heller, men det är ju inte troligt om man ska leva på det.
Har man redan gård, eller ska man köpa? Ska man köpa är ju landsdelen viktig. Dels för att priserna på gårdar varierar mycket beroende på var man tänker köpa, men även på avsättningsmöjligheter, odling, betessäsong m.m.

En precisering av önskemålen skulle underlätta .

[Lars-Göran]

Om man skall leva på får så får man nog ha MÅNGA och inte lämna till scan utan ta hand om skinn och försäljning själv.
Men lämnar man till scan och man har 1000 st lamm och bara betalar fodret och man får in 150000 kr bidrag så kan man nog få ut en vanlig månadslön om man har tur.
När jag tänker tanken så är det ofattbart att det finns folk som "lever" på får,eller de lever på sin maskinstation som man har om man har mycket djur.
Lars

[ulfg]

Jag var på studieresa till Gotland i höstas. Där besökte vi en gård där bondfrun producerade egen fårost från sina 20 mjölkfår. Köpt in småskalig mjölkutrustning, utbildat sig och utvecklat 3 egna ostar och efterhand ett eget varumärke. Tror hon drog in mer pengar än gubben med sina kor. Underbara ostar. God framtid, eftersom hon verkade förstå på att både ta bra betalt och lägga hälften av sin tid på marknadsföring. Annars kvittar det ju hur bra ost man gör...

[Birgit]

Principen för lönsamhet (oberoende av specialinriktningar) är att ha låga kostnader. Många idag bygger fina fårhus, köper massor av utrustning och maskiner och köper dessutom in mängder av kraftfoder Tycker det är uppenbart att det haltar.
Får behöver inte dyra byggen, det räcker med vindskydd. De mår bäst av en lång betessäsong, där det är möjligt och i övrigt hö/enslige och löv/bark. Det är sådant människan förstod när hon tämjde fåren för många tusen år sedan, men som många inte förstår idag.
Vi avlar fram raser som inte kan klara sig själva och som behöver bete producerat på mark där vi borde producera människoföda.
Vi anpassar oss till Scans slaktklassning och hetsar fram djur som smakar skit eller inget. Det finns heller ingen sammanhållning bland fårägare, utan alla slåss om bästa betalning/klassning osv. Det gapas över de låga priserna. Ingen reflekterar över att kostnaderna borde minimeras. Det är väl lite cyniskt att Nya Zeeland kan producera långt billigare kött än oss, trots det enorma frakt avståndet? Visst, de har bättre betessäsong, flera djur osv. Men hur mycket mark står inte outnyttjad i Sverige. Mark som för 100 - 200 år sedan användes som just bete. Många släpper inte ut sina får förrän maj fast betet kom igång i slutet av mars. Får behöver inte långt gräs. Är det barmark kan får hitta en hel del även vintertid, speciellt om det finns bärris och ljung på markerna.
Tror det skulle behövas lite ny (gammalt) tänk. Dessutom borde man kunna samarbeta om att slakta de flesta djuren på hösten. Det är ju inte något överskott på lammkött i butikerna då precis.

[Wisteria]

Iallafall borde man samarbeta om att slakta de engelska raserna som inte är årtidsbundna på andra tider än när de årstidsbundna raserna behövs slaktas. Och hur i h.. kan en flygstol till Nya Zeeland kosta så mycket när det är så oerhört billigt att importera livsmedel...?
Det är en politisk fråga det här, ska vi ha jordbruk i Sverige eller inte. Vissa verkar ju inte tycka det.  När bidragen infördes, slutade vi få betalt för det vi producerar... Vem blev vinnare jo ICA handlaren..
Ja ja lite bittert gnäll. Jag har alltid sagt att jag ska 300 lamm för då kan jag försörja mig på dem. idag har jag 70 och det kan jag inte försörja mig på. Innan man har fått igång sitt jordbruk är det så mycket saker som kostar, så man kanske får vara beredd på att lönejobba innan man har fått igång det hela. Jag har hört att man kan få räntefria lån hos Scan (tror jag) för att köpa en lammbesättning men att man förbinder sig till vissa leveranser under ett par år därefter.

[Charlotte]

Vi använder gärna de stora fårländerna som ideal...
Men dom drivs att växa fort på ett bete som beräknas för att ge maximal tillväxt med hjälp av datorer. Fåren har lösare skit än vad dom någonsin får av kraftfoder här;)   Och kupering är ett måste:( Men det är en kostnadseffektiv uppuppfödningsmodell... 
Vi får även tänka på att exportstöd gör att importerat kött blir billigare... Vi får helt enkelt börja skicka vårt lammkött runt jorden om vi vill ha bättre betalt;)   
Fast jag förstår inte riktigt resonemanget om att vi ska samarbeta om att slakta lammen på hösten?!? Det är ju på hösten de allra flesta lammen slaktas redan nu? Och det är ju det idealiska, alla lamm borde egentligen vara färdiga att slaktas efter en betessäsong så utnyttjar man byggnaderna bäst och använder så lite drivmedel som möjligt till grovfoder skörd (om man inte ger kraftfoder till vinterlammen, då belastar man ju miljön Ännu mer).
Vi borde väl samarbeta och lära kunderna att fryst Svenskt Lammkött är lika gott som Nyazeeländskt istället?!?
Mvh Charlotte

[Birgit]

Först Charlotte, jag använder inte NZ som ideal. Vill bara att man ska tänka bort från kraftfoder och stall uppfödning.
Jag tycker också att lamm ska slaktas på hösten. Tyvärr kommer inte alla intill hos Scan då gotlandsfåren har bl.a avtal om företräde.
Förr fryste Scan svenskt lammkött (och nötkött - för även det är ju bäst om det slaktas vid avslutad betessäsong). Nu är det inte lönsamt Trots att de själva importerar och frysförvarar NZ lamm.
Men som leverantör borde man kunna sätta upp krav hos slakterierna, inte tvärtom. Dessutom finns det massor av folk som gärna köper lite mindre bitar av lammkött.
Vad gäller smarbetet är det precis min uppfattning också. Varför försöker man inte hjälpas åt att nå fram med sina budskap oavsett om det är konsument, slakteri eller butik man vill nå ut till. Varför finner man sig bara i det aktuella läget?

[Charlotte]

Jag tycker att de flesta försöker 'göra' något...
Ändra produktionsform, informera om höstlammens mer ekologiska uppfödningsform, vidareförädlar  produkter osv...
  MEN, fårnäringen i Sverige är så liten (skulle kunna bli så mycket större) med våra möjligheter i bla outnyttjade betesmarker som du nämner och att folk skulle lära sig att lamm inte smakar kofta utan tvärtom är både gott och nyttigt.
Jag tycker man börjar i fel ände när man väljer att försöka racka ner på andra produktionsformer än sin egen...
  Först måste alla som föder upp får i Sverige enas om att vi trots allt har ett ganska bra sätt att föda upp våra får på, oavsett produktionsform.
 Har du varit och tittat på många större fårgårdar?
 De nybyggda fårhusen är luftiga och fräscha, oftast med en öppen sida, och man använder i allra största möjliga mån bra grovfoder, allt annat fungerar inte ekonomiskt.
  Vårlamm är väl egentligen inte speciellt 'ekologiskt' pga kraftfoder behovet, och tråkigt är det att lammen inte går på bete...
 Men det är ett sätt att kanske försöka kapa åt sig en del av marknaden istället för att vi importerar en massa?  
 Jag tror att alla fårbönder borde gå ihop istället...
Först får vi övertyga svenskarna om att lamm är gott, sen att svenskt lamm är ännu godare, SEN, kan man kanske börja marknadsföra sin egen nisch stenhårt som bättre än alla andra Svenska lamm
Men det är bara mina funderingar...
  Jag känner att allt som har med mer användning av får och deras produkter gynnar mig i slutändan. Oavsett om någon har ätit av någons Vårlamm  eller Naturbeteslamm så har dom i alla fall smakat lamm och kanske vill ha mer?
Mvh Charlotte

[Birgit]

Jo, Charlotte jag har varit runt en hel del. Tycker fortfarande inte det är imponerande. Men, men, vi tycker kanske olika?
Angående vårlamm, så anser jag att lamm som inte växt klart på hösten med fördel kan hållas över vintern, på enbart grovfoder och salt/mineraler och till våren vara väldigt fina. Allra bäst blir de om de får gå ut och beta någon månad också
Jag förespråkar också att vi ska hjälpas åt och kämpa mot samma mål, men anser inte att dessa är att hela tiden försöka får fram större och större lamm, på kortare och kortare tid.
Där har du grejen! Att lammen oftast duger bra som de är även om de är lantraser . Det är väl också dessa som skulle kunna vara så otroligt många fler och beta på så mycket oanvändbar!!! mark.

[Charlotte]

Jo, Charlotte jag har varit runt en hel del. Tycker fortfarande inte det är imponerande. Men, men, vi tycker kanske olika?
Där har du grejen! Att lammen oftast duger bra som de är även om de är lantraser . Det är väl också dessa som skulle kunna vara så otroligt många fler och beta på så mycket oanvändbar!!! mark.

Jag tycker självklart att min egen produktionsform är bäst annars skulle jag inte välja den, och mina får har möjlighet till utevistelse året runt
 Men jag väljer att inte racka ner på andra fårägare som valt något annat sätt, dom har förmodligen sina orsaker, det kan tex vara svårt att ordna parasitfria rasthagar och utfodringsplatser om man har en stor besättning utomhus. Jag menade med min beskrivning av moderna nya luftiga fårhus att jag tycker det är imponerande hur bra miljö man lärt sig att kunna skapa för fåren trots att de vistas inomhus på vintern... Tänk tex Fjällbetes fina vindnätstipis
 Jag har heller inte upplevt att de fårägare jag besökt rackat ner på mina Lantraslamm... Det är en kritik som tyvärr går mer åt "andra hållet", tråkigt eftersom jag tycker att ALLA ska samarbeta, jag känner att jag som liten fårägare har nytta av de större, inte att jag konkurreras ut av dom
Skulle det tex bli fler större fårägare här kanske vi tom skulle få ett slakteri nära och bra igen?!?
 Jag tycker det finns plats för alla typer av fårproducenter i Sverige. Lantrasfår, köttfår, mjölkfår och tom merinofår
                               Mvh
                            Charlotte

[Birgit]

Jag tycker inte att jag rackar ner på någon? Framför bara mina åsikter. Angående vindskydden osv. är det inte dem jag vänder mig mot. De är klart mer djurvänliga än många små trånga ladugårdar. Jag vet att det kan vara svårt att ha får gående ute på vintern, där vädret är påtagligt. Det är systemet jag inte gillar hos många storuppfödare. Att man ska hetsa fram stora monster, att allt måste göras på kortaste möjliga tid.
Jo, jag har stött på fördomarna, fått höra att jag inte är seriös osv. Till skillnad från dem som bedriver produktion! Att lantraserna är museeföremål har jag också fått höra. Olönsamma gosedjur för bakåtsträvare.
Detta har sagts av fårfolk.
Vad gäller övriga raser, så är jag inte ute efter att utrota dem från jordens yta, så länge de är friska och funktionsdugliga. Merino har t.ex för mycket hud veck bitvis, som skapar problem. Det bör inte tillåtas. Vissa köttraser kan inte hantera ojämn mark, utan tippar på rygg och dör. Sådant borde selekteras bort genom avelsurval. Har de dessutom svårt att föda utan hjälp + att de producerar för lite mjölk (så lammen måste stöd utfodras) och har dåliga modersegenskaper, har jag svårt att se vad man ska ha dem till?
Många köttraser har svårt att livnära sig på vanligt bete (kräver åkerbete eller kraftfodertillskott). Är svårt att försvara när det kontinuerligt diskuteras att det finns för lite odlingsbar mark för människoföda.
Angående produktionsformer, så har jag testat de flesta under mitt liv med får. Men det är först nu som jag kan känna glädje över att djuren mår bra och kan leva ett naturligt liv, med naturliga beteenden. Först här ser man vilka egenskaper ett får verkligen behöver för att vara en bra överlevare. (OBS: utan att svältföda dem). Man ser också att får har ett mer komplicerat liv än man tidigare trott, samt att alla får är individer och att skillnaderna mellan olika raser är betydande beroende på vad som format dem. Håller man alla får på ett och samma sätt i en konstruerad miljö (oavsett hur bra vi tycker den är) så upptäcker man inte de specifika egenskaperna som gjort just en ras till det den är bäst på där den har levt.
Tror inte ni hänger med riktigt? Svårt att förklara vad man vill ha sagt!

[Charlotte]

Jo, jag hänger faktiskt med. Jag ser att du hittat din nisch i ditt fårhållande:)  Jag tror jag också gjort det:)
Men jag tror också att andra kan veta vad dom sysslar med;) Och att det inte gagnar fårsverige i stort att påpeka alla brister som man tycker andra har i sitt fårhållande och i sina kunskaper.  Inte om man vill skapa ett samarbete som jag tror krävs för att vi någonsin ska kunna konkurrera med stora fårländer som har bättre förutsättningar än oss.
 Jag har inte sett alla dom skräckexempel hos fårraser du beskriver, här går de allra flesta får på naturbete, kanske inte när lammen har avvänjts och ska gå på slakt (men då är ju återväxtbete ändå bra ur parasitsynpunkt), men dom gör ett gott jobb som "Öppet Landskapshållare dom med.
 Mvh Charlotte

[ulfg]

Nu tror jag att de kära Birgit och Charlotte har nått vägs ände i att klargöra sina respektive ståndpunkter sinsemellan. All heder åt deras kunskap och skicklighet i att förklara sina respektive produktionsinriktningar. Vad jag tycker skulle vara intressant att fortsätta diskusssionen med vore hur svenska fårbönder kunde gå samman i producentkooperativ för att sätta lite press på t. ex Scan. Tänk om 100 fårbönder i en nybildad förening kunde erbjuda, säg, 5000 lamm över ett bräde att slakta? Hur skulle något sådant gå att organisera? Att marknaden finns, är jag övertygad om och den växer hela tiden, tack vare att det ligger i tiden och att de nya svenskarna äter så mycket lamm.

[Charlotte]

Svårigheten är att komma ut på 'marknaden', om man inte ska skapa sin marknad direkt och sälja till kunder. Det nya slakteriet i Jämtland som ägs bla av bönder som kunnat köpa aktier (ännu så länge slaktar dom nöt) har haft problem eftersom de stora affärskedjorna redan har sina leverantörer. Det finns köpare till lokalproducerat kött, men är svårt att nå dom i 'stor' skala.
Mvh Charlotte

[ulfg]

Då gäller det att slå in sig som leverantör genom att vara tillräckligt stor och utveckla ett tillräckligt attraktivt bra namn ("varumärke")?

[Charlotte]

Ja, men det är inte det lättaste... De riktigt stora kan gå ner i pris och konkurrera ut nykomlingar.
Jag tror säkert det skulle kunna fungera med mindre producentägda slakterier som säljer hela lamm eller köttlådor direkt till kund. Eller gårdsbutiker som säljer styck detaljer också.  Men visst vore det kanon om även mindre slakterier kunde få ta dom kunder som bara vill ha en lamstek till söndag middag?!?
Och sedan göra korv av resterna och sälja på ICA? Småskaligt fungerar och RIKTIGT storskaligt, det verkar vara mellantinget som är svårt att få till. Mvh Charlotte

[Rosten]

Något som många verkar missa när dom undrar hur många djur man måste ha för att överleva på dom är.

1. Har man någon kunskap i fårskötsel, marknadsföring, reklam mm?
2. Finns det godkända slakterier i närheten. Det är billigare att köpa en gård långt upp i norrland.
Men vad kostar det att få slaktat långt bort och hur långt får man till sina kunder?
Har man 40 mil till närmaste slakteri så vill inte jag kalla det för närproducerat.

Vi bor själva i en by med 3 hus.
Vägen tar slut 150 meter efter vår kåk.
Så en gårdsbutik med en skylt efter vägen som enda reklam är helt uteslutet.
Då det är 3 personer som passerar vårt hus varje dag. (grannen, posten och brevbärare.)
Hade vi bott kvar i den förra byn där vi bodde precis vid infarten till flera sammhällen så passerade ett par tusen människor varja dag.
Då hade en skylt vid vägen funkat perfekt.