Till Handbokens förstasida
HANDBOK FÖR
VARDAGSEKOLOGI
Boende
Djur
Ekologi
Ekonomi
»Ekologisk ekonomi
»Räntefri ekonomi
»Leva billigt
»Pengar och arbete
»Fonder och
  stiftelser
»Starta företag
»Ekologiskt bistånd
Energi
Fritid
Handel
Hantverk
Hushåll
Hälsovård
Idéer
Kultur
Livsmedel
Odling
Transporter
Återbruk
 
Om handboken

 
Ekonomi
 
»Till alternativ.nu

EKOLOGISK EKONOMI

Ett sätt att närma sig ekologisk ekonomi är att studera vad den inte är genom att titta närmare på den i västerlandet förhärskande nationalekonomin. Det är också ett pedagogiskt lämpligt sätt eftersom den ekologiska ekonomin måste rekonstrueras ur den rådande situationen som människan skapat åt sig.
 
Nationalekonomi
I "civiliserad" kulturtradition anses nationalekonomi vara ett centralt begrepp för att få reda på hur mycket ett land "är värt" jämfört med ett annat . Den klassiska nationalekonomin grundar sig på "biblar" av socialfilosofer som Adam Smith och Karl Marx och en lång tradition i deras anda. Inom nationalekonomin ryms moment från både planekonomin och marknadsekonomin. I någon mån var nationalekonomisk filosofi mer befogad under medeltiden än nu. Då hade människan inte slutgiltig tagit herraväldet över naturen, som ännu tedde sig oändlig och oförstörbar och gav upphov till en nationalekonomi som var rätt i tiden. Nu är den inte det.
 
Tre grundteser
Mer eller mindre outtalat finns tre grundteser i nationalekonomiskt tänkande:
 
* Naturtillgångarna är obegränsade och oändliga.
 
* Människans behov är obegränsade och oändliga.
 
* För att tillmötesgå människans obegränsade och oändliga behov måste en ständig tillväxt ske med en ständigt ökande befolkning och en ständigt ökande exploatering av naturressurser.
 
Plan och marknad
Då både kapital och arbetskraft utgör grundstenar i nationalekonomin, är både planekonomi och marknadsekonomi i konflikt med ekologisk ekonomi. Marknadsekonomin ser pengarna som ett frihetsskapande egenvärde och planekonomin ser arbetet som ett frihetsskapande egenvärde. Ekologisk ekonomi ser livets fortgång som ett egenvärde, dock utan att förneka dess död, nedbrytning och pånyttfödelse och riskerar därför inte som de övriga ekonomiska systemen att fastna i arbetsinflation eller penninginflation.
 
BruttoNationalProdukt
Nationalekonomernas måttstock kallas BruttoNationalProdukt och dess måttenhet är kronor och ören. BNP är värdet av alla varor och tjänstersom omsätts i ett land mätt i valuta, ofta mätt per år och utslaget per invånare. BNP i sig rymmer ingen moral, inga kvalitativa värderingar eller krav på effektivitet. All aktivitet, även ineffektiv, i ett land bidrar till att höja BNP.
 
När 650 människor dödas i trafiken under ett år ökar det kraftigt BNP som tillgodoräknar sig kostnaderna för sjukhusvård, begravning, livslånga handikapp, samt kostnader för skrotning eller reparation av skadade fordon. På motsvarande sätt är misshandel, kriminalitet och flygkrascher, liksom ineffektivitet BNP.höjande. Eftersom man omöjligen kan ha öronmärkta materialflöden, registreras omsättningen av en produkt gång på gång, exempelvis genom att ett parti livsmedel genom ett upprepat antal försäljningar via mellanhänder mellan producent och konsument bokförs upprepade gånger.
 
Förutsättningen för BNPs existens är förstås att alla flöden av varor och tjänster så lång möjligt är, registreras och rapporteras till centrala förvaltningar. Detta kräver en väldig personell och administrativ apparat som i sig själv naturligtvis är BNP.höjande.
 
"Det värdelösa arbetet"
Enligt nationalekonomisk teori är alla varor och tjänster som inte kan mätas och bokföras "värdelösa" och kallas svartjobb, hobby, hemarbete eller informellt arbete. Exempel på sådana "värdelösa" aktiviteter är biodling, städning, målning, spädbarnsvård, trädgårdsodling, skörd av naturresurser som bär och svamp, snickeri och reparationer som man utför åt sig själv och goda vänner. För att slippa få det för besvärligt har man också skurit bort tidsfaktorn och allting som sker längre fram i tiden än femton (15) år är också värdelöst, fortfarande enligt nationalekonomisk teori.
 
"Den värdelösa naturen"
En skog, en sjö, ett grundvattenområde, ett havsfiske eller en skörd av bär och svamp är således värdelösa om de kommer att förstöras i en exploateringsprocess som tar längre tid än 15 år. En överaskande bieffekt av detta är att samma förstörelse av vederbörande ekosystem anses lönsam om den går fortare än 15 år! Att odling av barrskog av nationalekonomer anses lönsamt är ett pinsamt undantag baserat på det irriterande faktum att en tall kräver 60.80 år för att nå avverkningsmogen storlek.
 
Förädlingsbegreppet
I nationalekonomin betraktas "förädling" som något mycket bra (det hörs ju på namnet). Förädling innebär att t ex. ett teakträd från regnskogen är oförfinad råvara och därför ganska värdelöst. Om trädet sågas till tärningar och sedan hyvlas, snidas, slipas, lackas, etiketteras, paketteras och levereras så är det plötsligt högt förädlat och mycket värdefullt. Skulle ursprungslandet vilja köpa tillbaka sitt träd får de betala det mångdubbla beloppet mot vad de själv fick in när de sålde stocken. På motsvarande sätt betraktas all förbrukning av energi och resurser som förändrar en råvara, som en förtjänstskapande process. Livsmedel som på en fabrik skalas, steks, kokas, grillas, hackas och packas, helst i fyrdubbla emballage av plast, papper, plåt och glas är en förädlad produkt som betingar ett högt pris. Förädlingsmanin har gått så långt att det kan vara svårt att få tag på "oförädlade" produkter som man själv vill förädla och få förtjänsten av. Konsumentens frihet blir beskuren av stora industrikoncerners projicerade förmodan att konsumenten "vill ha" papp. och plastinbakade produkter till varje pris. Slutsatsen är att det är ytterst lönsamt och mycket fint att hacka upp naturen i små, små bitar, manipulera, förpacka och sälja dem.
 
Den lönsamma utarmningen
I nationalekonomin är resurser som finns i stor mängd "gratis nyttigheter" som naturen tillhandahåller och per definition är dessa resurser "värdelösa". Varför det? Jo, för att de är så vanliga och allmänt tillgängliga att ingen kan ta betalt för dem och tjäna pengar på dem! Exempel på en sådan resurs är ännu luft. Många tidigare "värdelösa" resurser som rent vatten, skogar, jord, grus, vilt och växter har numera blivit så sällsynta att de nästan blivit värdefulla. Människor på kontinenten får redan nu betala dyrt för rent vatten och i Japan finns myntautomater där frisk luft kan få andas mot betalning.
 
Att göra resurser sällsynta är en lönande affär inom nationalekonomin och förklarar exempelvis de multinationella företagens intresse att utrota eller slå ut lokala lantraser av både växter och djur världen runt för att sedan mot rundlig betalning erbjuda sina labila "gengrödor".
 
Ett annat sätt att skapa brist är att tillverka varor av så usel kvalitet att de varken går att underhålla eller reparera. Det blir till "slit och slängprodukter" utan hänsyn till att detta är ett onödigt resursslöseri som dessutom skapar giftiga soptippar. Det kanske mest extrema exemplet på "knapphetsprincipen" är att smugglare och tjuvskyttar använt internationella naturvårdsunionens (IUCN) listor över hotade djurarter som sina egna "prislistor". Ju sällsyntare djur, desto högre priser!
 
BNP per capita
 
När nationalekonomer värderar länder beräknar de landets BNP, gärna utslagen per person (BNP per capita). Blir denna summa låg anses landet fattigt. Blir den hög anses landet rikt. Länder med liten befolkning, hög frekvens av flygkrascher, bilolyckor, komplicerat näringsliv där obeständiga varor av dålig kvalitet snurrar runt och ideligen byter ägare blir då rikt. Ett land präglat av en stor, självförsörjande befolkning med egna täppor, som tar hand om barn och gamla och som lyckats nedbringa olyckor och katastrofer till ett minimun, samtidigt som man har ett enkelt och effektivt marknadssystem som distribuerar beständiga varor av god kvalitet utan mängder av mellanhänder, blir då fattigt.
 
Detta tar nationalekonomerna fasta på i U-hjälps-sammanhang och höjer landets BNP genom att eliminera informell självförsörjning, införa olycksbenägen bil. och flygtrafik, energi. och reparationskrävande jordbruksutrustning, samt uppmuntra storskaliga, komplicerade och centraliserade marknadstrukturer med massproduktion av skräpprodukter som kräver stor insats av transporter och mellanhänder.
 
Sammanfattningsvis befrämjer och uppmuntrar klassisk nationalekonomi miljöförstöring och dyrkan av fiktiva värden ("tillväxt krävs för att lösa miljöproblemen").
 
Ekonomin i psykiatrisk belysning
Ovanstående tyder ju på en dödsbringande mental beteenderubbning, och det finns mycket riktigt samband mellan mobbning (= "jantelagen", avundsjuka etc), samhällets och därmed ekonomins funktioner, och i slutändan miljöförstöring. Mobbning sätts in mot människor som avviker. Människor som medvetet eller omedvetet synliggör svagheter hos sig själv och andra, som törs erkänna leda, trötthet, sorg och smärta, som förmår ta till sig sanning och verklighet- het. Som kort sagt-visar känslor.. Dessa människor har visioner, framåtanda och en inre glöd, en vilja till förändring och hopp om ett bättre liv. Paradoxalt nog kommer dessa goda egenskaper att hota de människor som blockerat sig och flyr från sanning och verklighet. Miljöförstöringen uppstår genom industrialismens enorma kapacitet att med hjälp av stora energimängder snabbt omvandla material och producera samt sprida stora varumängder. Det är ett naturförgörande samspel mellan producenterna och konsumenterna av dessa varor. Bägge grupperna uppvisar bl. a.bristande självrespekt och civilkurage genom att okritiskt medverka till sådan verksamhet. Detta bottnar i övergivna och ensamma barn som saknat eller haft bristande föräldrarelationer. De har levat i skräck för övergrepp och lynnigt godtycke och lidit under föräldrarnas missbruk eller andra tillkortakommanden. Detta minskar barnens förmåga till koncentration, intresse och inlärning.
 
Slutresultatet blir en en ung, spänd vuxen, med dålig självkänsla och dålig social förankring. Om någon hotar sticka hål på ens känsloballong av smärta och känsla av ensamhet och svek, försvarar man sig med näbbar och klor, man mobbar, enskilt eller i grupp. Mobbarnas värld är rå och grå och fylld av hopplöshet eller aggression, ibland med tillkämpad och låtsad harmoni. Det miljöförstörande momentet uppstår genom att de aldrig förmått lära sig vad som är viktigt i livet - medmänsklighet som leder till respekt och ansvar för liv, och omsorg om skapelsen.
 
Miljöförstörda barn
En värld som börjar försumma och förtrycka barn redan innan de är födda är därför dömd till disharmoni och miljöförstöring. Detta skapar en ond cirkel med barn som saknar förmåga att ge sina egna och andras barn vad de själva aldrig fick som barn.
 
Kärlek mot miljöförstöring
Kärleksunderskottet är förvisso större än BNP-underskottet. Bara ett övevägande neurotiskt samhällsetablissemang kan tro att en nation vinner i styrka och framgång genom att misshandla sin framtid - barnen - och tro att de gör bäst nytta i fabrikerna, på bakgatorna, i fängelserna, eller som förvaltare av den prylkultur de pådyvlats. En sådan nation går under i alla avseenden och är sårbar för patologiska och verklighetsfrämmande ideologiska strömmningar. En snedvriden nationalism byggd på skam och skuld (=förträngd sorg), hat och egoism kan uppstå. En nation som älskar och tar hand om sina barn blir däremot stark och pulserar av självtillit, medmänsklighet och civilkurage, vilket motverkar alla fasctistoida strömningar. En sund nationskänsla byggd på stolthet och livsglädje som genererar välvilja och generositet kan blomstra till allas fromma.
 
I (van)maktens korridorer
Det vi i dagligt tal kallar för makt är lika ofta en yttring av vanmakt. Äkta makt (Det Goda Ledarskapet) utövas av harmoniska, mogna vuxna människor med förmåga till intelligent tänkande och medkänsla. Vanmakt (Det Onda Ledarskapet) utövas av rädda och ledsna barn som i stunder av anspänning som bäst förmår prestera ett kyligt och kortsynt intellektuellt tänkande utan medkänsla eller fantasi.
 
Nygammal kunskap
Om vi lägger samman alla kunskaper inom psykologi, sociologi, evolution, ekologi och alternativmedicin (se även Ekologisk hälsovård sidan 262) och jämför dem med bibelns och folkmytologins berättelser om kampen mellan "det Onda och det Goda" och tänker oss " syndafloden" och "arvssynden" som liktydiga med försummelse av barn, blir världen och de stora livsfrågorna kanske inte så svårbegripliga trots allt.
 
I denna belysning skulle nationalekonomins känsloförträngning representera "syndafloden" som svar på en ackumulerad ondska mot barnen - framtida generationer. En förutsättning för klassisk nationalekonomi tycks alltså vara att människor hålls som trälar i fabriker och ständigt måste konsumera för att tränga bort hur dåligt de mår. Bibehållandet av denna nationalekonomiska ordning förutsätter således fysisk och mental misshandel av barn för att de skall underkasta sig och finna sig i detta. Detta stämmer ju väl överens både med idehistoria och logiskt tänkande. Redan för 2300 år sedan lär Aristoteles - syftande på den europeiska värld han kände - ha skrivit att "Människans girighet är omättlig".
 
Nationalekonomin en produkt av neuros
Tesen, "Människornas omättliga behov" tillsammans med frånvaron av empati har en så central position i nationalekonomisk teori att man kan spekulera i om inte det övermått av konsumtion bortom varje rimlig naturlig biologisk behovsuppfyllelse gör att man skulle kunna översätta BNP med "BruttoNeurosProdukt".
 
Nationalekonomi och ekologi
Skall människans hushållning (ekonomin) fungera i naturens överordnade hushållning (ekologin) så måste ekonomin skugga ekologin och i varje moment imitera dess uppbyggnad och inordna sig som ett subsystem, en miniatyrkopia av den. Nationalekonomins misslyckande och hotande sammanbrott beror på förbiseende i dessa avseenden.
 
Dynamiska kretslopp
Ekologins funktion bygger på ett dynamiskt kretslopp där inga beständiga materiella värden finns, bara beständiga funktioner och inga statiska räntor baserade på statiska kapital, bara en dynamisk avkastningsränta under uppbyggnadsskedet, vilket bryts ned tillsammans med kapitalet om denna ränta inte utnyttjats. I nationalekonomin leder människans produktion till allt större obalans i form av ansamling av kapital och materiell egendom.
 
Ingen nedbrytning
En motsvarighet till detta vore att naturens produktion inte skulle brytas ned och att markytan skulle täckas av tjocka lager av gamla älgar, bufflar, ekar, lönnar, ekorrar, blåsippor och igelkottar, utan att de någonsin skulle försvinnna. Ränta
I nationalekonomin låter man ränta växa på kapitalet vilket i naturen vore detsamma som att låta fortplantningen löpa fritt, vilket skulle resultera i överbefolkade djurpopulationer och överetablerade växtsamhällen som lätt drabbas av degeneration.
I nationalekonomin försöker man jämka problemen dels genom att låta räntorna och priserna flaxa upp och ned, dels genom att försöka neutralisera "överskottsresurser" (genom att bränna, lagra eller dumpa kaffeskördar, smörberg, vinhav, veteberg etc), för att hålla stabila priser. Det lyckas dåligt eftersom det ackumulerade kapitalet finns kvar och tillväxer och man drabbas av inflation. I naturen jämförbart med att djuren och växterna skulle drabbas av inflammation och sjukdom.
 
Krig som avskrivning av kapital
Den slutligen för nationalekonomin förlösande och positiva avskrivningen av onedbrutet kapital och icke nedbrutna materiella resurser är krig. Detta är nationalekonomins evige och demoniska följeslagare som med jämna mellanrum måsta svinga lien för att rädda livet på nationalekonomin. Detta vore jämförbart med om nedbrytningen i naturen vore hänvisad uteslutande till naturkatastrofer som vulkanutbrott, jordbävningar och cykloner för att kunna normalisera sitt produktionsöverskott!
 
Nationalekonomin i ett nötskal
Människor som inte vuxit upp i nationalekonomins befängda värld (eller som undvikit att smittas av den) kan bidra med friska och ofördärvade reflektioner över dess värden:
 
Lars Persson återger i sin bok "Lyssna, vite man" Blackfoot.indianens Buffalo Child Long Lance berättelse om sitt första möte med vita, när de ville köpa deras land:
 
"När den vite hövdingen lagt alla sina pengar på marken och visat hur mycket ha skulle ge till oss alla för att fördraget med honom skulle skrivas på, tog vår hövding en handfull lera, gjorde en boll av den och lade den på elden.. Den sprack inte. Sedan sade han till den vitehövdingen: "Ge mig nu några av dina pengar; vi skall lägga dina pengar på elden vid sidan om leran, och det som brinner snabbast är det minst värdefulla." Den vite hövdingen sade: "Mina pengar kommer att brinna fortast för de är gjorda av papper, så vi kan inte göra så." Vår hövding stoppade då ned handen i fickan i sitt bälte och tog fram en liten skinnpåse med sand och han gav den till den vite hövdingen och sade: "Giv mig dina pengar. Jag skall räkna dem, medan du räknar sandkornen i påsen. Det som kan räknas fortast är det ringaste." Den vite hövdingen tog påsen och hällde ut sanden i sin hand, hantittade på den och sade: "Jag skulle inte leva tillräckligt länge för att kunna räkna dem, men du kan räkna pengarna på kort tid." "Då", sade vår hövding, "är vårt land mer värdefullt än dina pengar. Det varar i evighet. Det kan inte förstöras av eldens flammor. Så länge som solen skiner och vattnen flyter, skall detta land skänka liv åt människor och djur. Vi kan inte sälja djurens och människornas liv, och därför kan vi inte sälja vårt land. Det skapades här av Den Store Anden, och vi kan inte sälja det eftersom det inte tillhör oss. Du kan räkna dina pengar och bränna upp dem på den tid det tar för en buffel att nicka med huvudet, men bara Den Store Anden kan räkna sandkornen och grässtråna på dessa slätter. Vi skall gärna skänka digsom gåva vadhelst du kan bära med dig, men vårt land, aldrig."
 
I boken "Den vite mannen - Papalagi" gör söderhavshövdingen Tuiavii följande betraktelse efter sitt första besök i Europa:
 
"Varje dag, varje timme, ja varje ögonblick tänker de på pengar. Alla . alla! Barnen också! De måste, de ska tänka på pengar. Det lär de sig av sina mödrar, och det ser de hos sina fäder. Alla i Europa! När man går i Siamaniens (Tysklands) hör man för jämnan samma rop: Mark! Och så ropas det igen: Mark! Det är namnet på det blanka blecket och det tunna papperet. I Falanien (Frankrike) . franc, i Peletanien (England) . shilling, i Italien . lire. Mark, franc, shilling, lire . allt är ett och detsamma. Allt betyder pengar, pengar, pengar. Pengarna och inget annat är papalagis sanne gud, om Gud är det man tillber allra mest. Jag har bara funnit en enda sak i Europa som man ännu inte kräver pengar för, som var och en kan göra ofta, så mycket han vill: att andas. Fast jag tror nog att man bara glömt av det."
 
Symbol- eller egoekonomi
Ursprungligen tillkom penningekonomin bara som ett hjälpmedel i byteshandel av varor. Pengarna var bara en symbol för de verkliga värden som varorna utgjorde och ingen var stollig nog att tro att pengarna hade något egenvärde.
 
Skuldsedlar
Det hände sig att man vid ett byte tillfälligt saknade den överenskomna bytesvaran. Som ett stöd för minnet skrev man då en skuldsedel (tidigare fanns bara mynt) för att senare göra upp affären och bli skuldfri. Dessa skuldsedlar började i sin tur användas som "betalning" eftersom de representerade ett realvärde, till exempel en säck potatis.
 
Pengar får egenvärde
På detta sätt förvreds såsmåningom människornas sinnen och man började inbilla sig att pengar verkligen hade ett egenvärde. Detta ledde till att man offrade verkliga värden, sålde dem och exploaterade de miljöer som producerade dem med det enda syftet att "tjäna pengar".Detta istället för att nöja sig med att uppfylla sina grundbehov genom att utnyttja verkliga värden. Förekomsten av (skuld).sedlar, idag i form av plastkort, visar på alla människors skuld till varandra eftersom nästan ingen producerar sina egna förnödenheter. Överskott av (skuld)sedlar i en inflationsekonomi visar på en stor ekologisk skuld eftersom allt fler bor i improduktiva och skuldbelastande städer. En ökad självförsörjning och förtröstan på naturlig ekologisk produktion skulle minska mängden skuldsedlar och därmed inflationen samt på sikt möjliggöra avskaffandet av skuldsedlarna i någon form av lokal ekonomi.
 
Ekologisk ekonomi
Tiden har sprungit ifrån den klassiska nationalekonomin och den person som idag vill bedöma välståndet hos ett lands invånare genom att beräkna BNP per capita är i akut behov av psykoterapi. Med facit i hand kan man konstatera att tillämpad klassisk nationalekonomi besitter tre föga avundsvärda egenskaper:
 
* Monumental brist på ekologisk insikt.
* Till dumhet gränsande kortsynthet.
* Till ondska gränsande cynism.
Naturräkenskap
För att systematisera och överblicka kunskap och insikter som blivit resultatet av ekologisk forskning människan har man skapat begreppet ekologisk ekonomi. Denna ekonomi baseras på naturräkenskaper som ger en sannare och ärligare om än bistrare bild av människans situation och framtida villkor på jorden.
 
Följsamma rutiner
Tillämpad ekologisk ekonomi utmynnar i naturräkenskaper som tar hänsyn till verkliga, fysikaliska och biologiska händelser, inte till mänskliga fantasier och önsketänkanden. Med hjälp av tex BITS. och LETS.system skapar man naturföljsamma rutiner för produktion, byteshandel och konsumtion och ett neutralt och exakt mått på den verkliga påverkan på miljön.
 
De termodynamiska lagarna
Ekologisk ekonomi baserar sig på de termodynamiska lagarna vilka beskriver materians och energins uppträdande och flöde utifrån ett fysikaliskt perspektiv.
 
De termodynamiska lagarna:
1. I samspelet mellan ett system och dess omgivningar kan energi varken nyskapas eller förstöras. Skillnaderna av utbytet mellan värme och arbete måste betraktas som ändring av systemets inneboende energi. Det totala energiinnehållet i systemet är konstant.
Delta E = q.w
(Skillnaden i energi = värme minus arbete)
2. Alla spontana processer i universum leder till ökad entropi, vilket betyder oordning. Motsatsen sker i naturlig produktion då solljuset i fotosyntesen ökar ordningen i universum genom att sammanfoga atomer i bestämda och upprepade mönster.
3. Entropin i en ren, perfekt kristall vid absoluta nollpunkten (minus 273.15 grader celsius) är noll. Ordningen är fullständig och partikelrörelsen obefintlig. Med ökande temperatur ökar entropin och partikelrörelsen. En perfekt iskristall skulle ha entropin noll vid absoluta nollpunkten, vatten vid 25 grader har entropin 70 och vattenånga vid hundra grader har entropin 189 och en hög grad av oordning med kringflygande vattenmolekyler som kräver stor volym. Ekologisk produktion
Grundstenarna i den ekologiska ekonomin är de termodynamiska lagarna som säger att endast solen via fotosyntesen utför produktion dvs. minskar entropin. Detta vänder uppmärksamheten till människans biologiska roll som konsument.
 
Naturen producerar
Väsentligen all produktion sker i och av naturen. Det nationalekonomerna kallar produktion, insamling och bearbetning av förnödenheter genom samling, jakt och fiske, är i den ekologiska ekonomin förbrukning och degenerering av naturresurser i form av materia och energi till skingrade restprodukter som sot, gas, rost, mull och låggradig spillvärme dvs. ökning av entropin.
 
Bevara den naturliga produktionen
I ekologisk ekonomi är detta en utgift och en kostnadspost som man eftersträvar att minska. I ekologisk ekonomi slår man vakt om naturlig produktion som sker främst genom fotosyntesen. Även geologiska processer som skapat exempelvis rullstensåsar, samt malmkroppar som bildats av vulkanisk aktivitet är viktiga att bevara.
 
Flöden och lager
Resurser alstrade via solljuset av växter och djur, solkraft, vindkraft, vattenkraft, kallas flödande eller förnyelsebara, medan geologiska och fossila resurser som metaller, malmer, bergarter och fossila bränslen kallas lagerresurser eller ändliga resurser.
 
Produktion
Med produktion avses i ekologisk ekonomi hopfogande av enskildaatomer och molekyler till strukturer i levande eller döda ting, en aktivitet som människan endast småskaligt ägnar sig åt och då med lånad solenergi och med oerhört låg verkningsgrad (energislösande) jämfört med naturen.
 
Ekologisk NettoProdukt
Ekologisk NationalProdukt, eller Ekologisk NettoProdukt (ENP) är den verkliga produktion som äger rum inom ett lands gränser med alla energikostnader frånräknade. En skördemogen åkers del av ENP är grödans energiinnehåll minus alla energikostnader för sådd, transport, plöjning, harvning, skörd, tröskning, förvaring och försäljning. Är ENP en positiv summa är produktionen ekologiskt rimlig och lönsam. Skulle summan bli negativ (vilket den ofta blir tiofalt i västerländskt jordbruk) är det en ekologisk självmordsstrategi.
 
ENP-underskott
Liknande slutsatser kan läggas på en fiskfångst, en bärskörd, en skogsodling och en höskörd. Alla aktiviteter som inte utförs av gröna växter är en ekologisk kostnad och medverkar till att skapa en negativ ENP som på sikt kan torna upp sig till ett allvarligt ENP.underskott.
 
BITS
Ett annat grundläggande begrepp inom ekologisk ekonomi är BITS, med vilket man kan beräkna exakta energikostnader för varje enskild produkt. Detta förutsatt att man känner till den exploatering, de transporter, industriprocesser och andra faktorer som är nödvändiga för att framställa produkten.
 
BITS står för Binary Units of Information (Binära Enheter). En BIT (singularis) är den minsta energimängd som krävs för att bygga in en atom i en struktur, exempelvis en kolatom i en molekyl druvsocker. Det binära valet (bi = två) syftar på möjligheten att bygga in eller låta bli att bygga in kolatomen. Inbyggandet av kolatomer kräver energi i detta fall i form av värme.
 
Information
Termodynamiken säger att endast en del av värmen kan omvandlas till arbete, resten avgår som rest. eller spillvärme. Den delen av energin som utför arbete kallas exergi och den resterande spillvärmen representerar ökande entropi. Skillnaden mellan de två energitillstånden före och efter att exergin utfört sitt arbete är synonymt med information som motsvarar den energi som exergin byggt in i sockermolekylen. Varje materiellt föremål har sin egen inneboende information vilken kan beräknas med följande formel:
 
E
k x ln2 x T Där I = Bits uttryckt som information
E = Exergin (Joule/mol)
k = Bolzmanns konstant
( 1.381 x 10 .23 Joule/Kelvin)
ln2 = Naturliga logaritmen för 2
T = Temperaturen i grader Kelvin
 
Enheter
Mol är en mängd av ett ämne omfattande ett bestämt antal atomer (6 x 10 upphöjt till 23 stycken). Med hjälp av atomvikterna som finns angivna i det periodiska systemet kan man beräkna hur mycket en mol av ett ämne är. En mol syre är 16 gram, en mol bly är 205 gram, en mol socker (glukos) är 180 gram och så vidare. Joule är en energimängd och 4.18 Joule är likvärdigt med en Kalori, ett äldre mått.
 
Information och energi
Information kan i det här fallet jämställas med energi. Ju mer information som krävs för att framställa en produkt, desto mer energi kräver den. Generellt är naturlig produktion ytterst energieffektiv tack vare hypereffektiva enzymsystem som med avancerad precision plockar ihop atomer i binära val med en häpnadsväckande hastighet.
 
Apelsinjuice och Coca Cola
Om en liter råpressad apelsinjuice "kostar" exempelvis 15.000 BITS att framställa (för apelsinträdet) och en fabriksgjord cocacola i aluminiumburk kostar 75.000 BITS så är den senare fem gånger energidyrare än apelsinjuicen som en följd av transporter och industriprocesser, både för vätskan och burken.
 
BITS-prislapp
Genom att på detta sätt beräkna energiåtgången för en produkt kan man sätta ett "BITS.pris" på alla tänkbara konsumtionsvaror och få en direkt referens till hur ekologiskt skonsam eller tärande en viss produkt är. Två i övrigt lika äpplesorter skulle få olika BITS.pris beroende på om de odlats i närmiljön eller importerats långväga ifrån. Ett svenskt äpple skulle kanske kosta 8000 BITS medan transportkostnaderna för ett äpple från nya Zeeland skulle ge det ett pris av kanske 40.000 BITS.
 
En tillämpning av BITS.märkning i samhället skulle fylla sin plats i en nationalekologi som tar hänsyn till naturräkenskaper och skulle obarmhärtigt avslöja alla energislösande, inneffektiva och onödiga produkter, tillverkningsmetoder och transportvägar.
 
Om en varas pris knyts till BITS.värdet blir högBITS.varor dyra medan låg.BITS.varor blir billiga. Småskalig odling i närmiljön alstrar billiga varor, medan energikrävande importvaror blir dyra. Sammantaget görs en ekologisk vinst i form av energibesparingen och avkastningen från lokalt odlingsbar mark
 
LETS
LETS är en förkortning av Local Economic Trading System (Lokalt Ekonomiskt Varu-Avyttrande = LEVA!) och baserar sig på byteshandel utan inblandning av syntetisk valuta. Andra beteckningar är LOB (Lokal Bytesmarknad) eller BR (BytesRingar). På detta sätt kan man återfå uppfattningen om saker och tings verkliga värde och med rätta uppskatta nyttan och värdet av ekologisk produktion. LETS.systemet tillämpas bland annat i delstaten British Columbia i Canada. Några mindre försök är på gång i Sverige.
 
Miljöekonomer och MNP
Ett tecken på en uppmjukning av etablissemangets attityd till ekologisk ekonomi är märkbar både i Sverige och i omvärlden. I FN finns sedan några år tillbaka flera miljöekonomer (Environmental Economists). Dessa har insett det omöjliga i förena natur. och miljövård med klassisk nationalekonomisk teori. Istället försöker de sätta värden på "värdelösa" resurser som rent vatten i olika former (grundvatten, sjöar, floder), skogar, betesmarken, bergstrakter och annat.
 
Nya begrepp och värden
Man har tvingats införa begrepp som Estetiska, Spirituella, Kulturella och Existensiella värden, utöver de mera handfasta ekologiska begreppen som Dräneringsområde, Ekologiska processer, Biodiversitet och Framtida Värde.
 
Alla dessa begrepp är nya för nationalekonomer, och de är avsedda att på sikt få egna kolumner i ekonomiska räkenskaper och fyllas med handfasta siffror på sitt ekonomiska värde. Sådana beräkningar är naturligtvis svåra, relativt sett, eftersom nationalekonomin tidigare fullständigt nonchalerat dessa värden och därför sluppit ta fram beräkningsmodeller, vilket lett fram till dagens situation.
 
Vinst blev förlust
Miljöekonomer har också för första gången beräknat uttag av naturresurser som en förlust. I ett sådant fall från Indonesien blev örikets BNP tre procent mindre om man räknade bort upptagen olja, nedhuggen regnskog och erosionsskador!
 
Sverige tassar efter
Arbetet med miljöekonomi inom FN har inspirerat (eller tvingat) Sverige att följa efter och en utredning har lagt fram ett förslag till natur. och miljöräkenskaper som skall leda fram till en MNP . Miljöjusterad Nationalprodukt. I denna skall man kunna sätta ett pris på naturmiljön i kronor och ören.
 
MNP skall inte ersätta BNP utan bara komplettera den. Det beräknas ta tio år innan MNP fungerar i praktiken. Detta inte bara på grund av ovilja, utan för att den ovan nämnda nonchalansen tidigare nu ställer ekonomerna handfallna inför uppgiften att finna beräkningsmodeller för denna gigantiska uppgift.
 
Andra mätmetoder
HDI
Mänskligt UtvecklingsIndex (Human Development Index) är utvecklat av FN och mäter livslängd, kunskap och livskvalitet på en skala från 0 till 1. Vid tillämpning av denna mätmetod får flera länder som enligt nationalekonomin är "fattiga" höga HDI.värden. ISEW
Index över Uthålligt Ekonomiskt Välstånd (Index of Sustainable Economic Welfare) är ett privat utvecklat system som i överensstämmelse med ekologisk ekonomi räknar miljöförstöring och misshushållning som minusposter samt fördelning och miljövänliga aktiviteter som plusposter. USA har uppvisat en sjunkande ISEW under 1980.talet, vilket uttolkats som minskande enskild välfärd.
 
Skuld mot natur-byten
I projektet "dept for nature swap" utvecklad av en biolog inser man det orättfärdiga och orimliga i att U.länderna någonsin skall kunna betala sina oerhörda valutaskulder. Istället för att banken kräver återbetalning och amortering av skulden, säljer de den billigt till en miljöorganisation eller ekologiskt sinnad regering. Den nye ägaren av U.landets skuldebrev säljer i sin tur skulden med förlust tillbaka till U.landet, men kräver som motprestation radikala miljövårdsåtgärder. Länder som på detta sätt minskat sin utlandskuld är Polen, Bolivia, Madagaskar och Costa Rica och uppköpare har varit ex Hollands regering, Svenska Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden.
 
Torbjörn Peterson
 
Kommentera gärna artikeln

Copyright © Tidningen Åter / Petter Bergström samt respektive författare