EKOLOGISKT BISTÅND - TRÄD FRAM FÖR LIVET

I sin användning av trädprodukter har människan traditionellt utnyttjat naturskogar och nästan uteslutande förlitat sig på naturlig återväxt. Med ökande teknisk kapacitet att avverka träd och större efterfrågan på skogsprodukter från en ökande världsbefolkning, är världens skogar nu föremål för en snabb minskning.

Skogen utarmas
Behovet av träd till brännved och träkol för matlagning men också till byggnadsmaterial och pappersmassa har utarmat vedbeståndet i tätbebodda områden. Behovet av vedråvara till uppvärmning och matlagning i tredje världen beräknas till 1.3 kg per person och dag, samtidigt som bruket av öppen eld medför att endast 10 procent av energivärdet i veden utnyttjas. Det ekologiskt väl fungerande svedjebruket i tropiska skogar blir destruktivt när viloperioderna mellan odling blir så korta att markens näringsförråd inte hinner förnyas. De ekologiska effekterna av storskaligt kommersiellt skogsbruk i tropiska skogar är ofta jämförbara med effekterna av naturkatastrofer.

Teknik på fel plats
Missanpassad teknik, ofta initierad inom ramen för "u.landsbistånd", ökar förbrukningen av skogsråvara. Klassiskt "bistånd" har ibland bara resulterat i marknader för västerländska produkter eller export av metoder och teknisk filosofi utvecklad och anpassad för nordliga industriländer.

Husbygge
Det genomsnittliga vedbehovet för bränning av tegel till nya hus i en enda indisk by skulle kräva 35 ton ved eller 42 träd per år, totalt 23.5 miljoner träd i hela landet. Alternativet är soltorkat lertegel eller att direkt använda trävirket till husbygge.

Torkning av varor
För att torka ett ton tobak krävs förbränning av cirka 3 hektar skog. I exempelvis Kenya förbrukas årligen upp till 8000 hektar skog för torkning av tobak. I ett projekt i det solrika och redan skogsfattiga sahelområdet användes ved för att torka fisk i proportionen 6,5 kilo ved per kilo fisk, vilket ledde till markant skogsskövling inom en radie av 10 mil.

Tveksamt föredöme
I-länderna utgör ett tveksamt föredöme genom sättet att handha sina egna skogsresurser. I Sverige förbrukas varje år en miljon träd för att kunna fylla svenska brevlådor med reklam. Detta motsvarar 50 miljoner kg papper och lär kosta hushållen 4 miljarder kronor.

Ett ton returpapper motsvarar 14 träd vilket motsvarar tio stycken årsprenumerationer på en tjock dagstidning. Ett ton nyframställd pappersmassa motsvarar ett betydligt större antal träd pga spillet i tillverkningsprocessen.

Japanska engångsbestick
En betydande del av Japans, världens största enskilda förbrukare av tropiskt skogsträ, import av skogsråvara används till engångs rispinnar, engångs gjutformar för betong och annat material av engångstyp.

Överbefolkning förvärrar
Överbefolkning av både människor och husdjur ökar ytterligare pressen på de naturliga ekosystemen. Vid brist på ovanjordisk ved grävs i extremfall även vedartade rötter upp och eldas, vilket öppnar vägen för svår erosion. Skadan förvärras av husdjur, speciellt i torr, sluttande och erosionskänslig mark, där de betar och trampar sönder både växter och rötter samt trampar sönder jorden med sina klövar. I Afrika ökade antalet kor, får och getter mellan 1950 och 1987 från 272 till 547 miljoner, vilket bara är lite långsammare än befolkningsökningen i världen.

Försämrad livsmiljö
Med ovanstående fakta i minnet är det inte svårt att föreställa sig att trycket på skogar och vegetation i allmänhet avsevärt påverkar och försämrar hela livsmiljöer för människor och djur. I frånvaron av träd blir både luft, jord och vatten rörligare och snabbare, vilket leder till översvämningar, försumpning, jordskred, allvarlig jordförlust och näringsförlust, men också till förtorkning, grundvattensänkning och ökenspridning.

I frånvaron av skogar blir det lokala klimatet torrare och kallare eller hetare. Regnperioder kan förskjutas eller utebli, frost kan uppträda eller inträda tidigare och torrperioder kan tidigareläggas och förlängas. Missväxt och mindre skördar är resultatet av avskogningens klimatiska effekter.

Det livsviktiga trädet
Träden som växtgrupp ger mänskligheten en större mängd direkta nyttigheter inom de mest skilda områden än någon annan växtgrupp. Dessutom utför träd samtidigt ett oumbärligt ekologiskt arbete utan vars indirekta effekter människan inte heller skulle klara sig långsiktigt i stora områden på jorden. Träden är växtvärldens "hi.tech", en sorts "biologiska skyskrapor" med imponerande fysiska prestanda.

Skydd
Den äldsta nyttan vi dragit av träd är i form av skydd mot stark sol, ösande regn, piskande snö och pinande vindar. Vi har själva sökt skydd i eller under träd ute i naturen och vi har planterat träd runt gårdar, i alleer och längs blåsiga kuster. På detta sätt har vi vunnit ett bättre lokalklimat, mindre snödrift och gjort det lättare att hitta vägar och stigar.

Förnyelsebar energikälla
Ganska snart upptäckte vi trädens bränslevärde (människan har behärskat konsten att använda eld i minst 400.000 år!) och detta bidrog starkt till synen på träd och skogar som en positiv resurs. Detta ledde också till en social revolution. Genom att kunna koka, steka eller på andra sätt tillaga mat i värme gjorde man i ett slag en mängd födokällor tillgängliga som människan normalt inte kan tillgodogöra sig. Segt djurprotein, osmältbara rotknölar och mycket annat kunde nu användas för att befrämja den mänskliga populationstillväxten. Samtidigt avdödades smittämnen genom värmehehandlingen och färre människor dog eller blev sjuka av parasiter och bakteriesjukdomar.

Miljövänlig energikälla
När ved bränns avgår den största volymen i form av gaser som koldioxid och vattenånga vilka ursprungligen hämtats ur luften och marken. De fasta lämningarna består av en rad mineralämnen som trädet hämtat ur marken och byggt in i sin vävnad (fosfor, svavel, kalium, kalcium, magnesium och järn, jämte små mängder spårämnen som mangan, zink, koppar, bor m fl), tillsammans ett näringsrikt pulver vanligen kallat aska.

Fossila bränslen
Stora mängder koldioxid frigörs således vid vedbränning, men motsvarande mängder binds i vävnaden hos nya växande träd som fungerar som koldioxidfilter. En skog med sin stora volym trädstammar representerar en väldig bunden kolmängd. Sådana kolmängder har under geologiska perioder multnad utan tillgång till syre och bildat kol, naturgas och olja.

Fossila bränslen är således "konserverade träd" och tillför atmosfären koldioxid som bundits av för länge sen döda skogar. Två faktorer ökar koldioxidmängden i atmosfären. Dessa är fortsatt nyttjande av fossila bränslen, samt förbränning av nu levande skogar i en snabbare takt än de hinner växa upp.

Ökad halt av koldioxid
Enligt aktuella beräkningar tillförs atmosfären 22 miljarder ton koldioxid genom avskogning, vilket utgör 46 procent av samtliga koldioxidutsläpp. Andra beräkningar visar att utsläppen från avskogning rentav kan vara de största enskilda koldioxidutsläppen. Koldioxidtillskottet från en total skogsavverkning skulle åtminstone fördubbla luftens halt av koldioxid, medan en förbränning av alla världens fossila bränslen skulle öka halten 10.15 gånger.

Vattenpump och luftfuktare
Grovt sett ser ett träd likadant under marken som ovan, det uppvisar en symmetri med ett yvigt rotsystem som balanserar den yviga bladkronan och tillsammans förenar de elementen jord, luft och vatten. De längsta rötterna kan nå lika djupt som kronan når högt och de kan ha direkt kontakt med grundvattenflöden.

Sinnrikt pumpsystem
Genom ett sinnrikt osmotiskt system pumpar träden upp vatten utan att det kostar ett uns energi. Vattnet sugs bokstavligt genom träden från den fuktigare jorden till den torrare luften. Ett stort träd (motsvarande en björk eller en ek) kan under en dag tillföra luften över 500 liter vatten. Räknat som vattenånga blir det en volym större än 600 kubikmeter behagligt fuktad luft. Det är inte svårt att förstå att en hel skog har kraftigt vattenpumpande och luftfuktande effekt.

Det är väl känt att regnskogar kan återcirkulera upp till 50 procent av vattnet i ett slutet, internt kretslopp. En skog som avverkas i en sänka kan resultera i ett kärr när markvattnet inte längre sugs upp av trädet och cirkuleras upp i luften.

Näringspump och gödselspridare
På motsvarande sätt pumpar ett träd upp djupt liggande näringsämnen till markytan där de blir åtkomliga för örter och grödor med grundare rotsystem. Djupare jordlager nära den vittrande berggrunden kan vara mycket mineralrika. Träden avger mineralerna i form av blad, barr, grenar och slutligen hela trädet när det dör och faller.

Trädens betydelse som vatten. och näringspumpar utnyttjades effektivt i det "primitiva" äldre svenska jordbruket där träd fick stå kvar i slåtter. och betesmark. När uttagen skörd återbördas till marken i form av latrin, lagårdsgödsel och kompost uppstår ett perfekt och slutet kretslopp där den ringa näringsförlusten genom naturlig erosion kompenseras av trädens näringspumpande effekt i form av "ränteuttag från mineralbanken".

Jordbindare
Träden skyddar jorden de växer i genom att dämpa effekten av vind- och vattenerosion genom att hindra de tunga regndropparna att med full kraft träffa marken och spränga loss jordpartiklar. Trädens elastiska bladverk och grenverk fångar upp regnet och leder ned det till marken i en uppbromsad rörelse.

Trädens rötter binder jorden de växer i genom att snärja in jorden i ett omfattande system av första, andra och tredje gradens rötter i ett allt finmaskigare rotnät. Rötterna håller samtidigt jorden så lucker att vatten i lagom mängd kan tränga ned och vattna rötterna.

Klimatmaskiner med livstidsgaranti
Genom sin förmåga att skapa lä och dämpa vindar förhindrar träden den uttorkning av marken som annars sker. Den största klimatskapande effekten har träden dock genom sitt sätt att hantera vattnet. Det görs tillsammans med vattnets fysikaliska egenskaper. Vatten har en unik värmelagrande förmåga. Vätskeformigt vatten binder stora energimängder under det att det övergår till vattenånga som är en form av komprimerad "vattenkraft". Processen framgår av följande enkla formel:

H 2 O (vätska) + 44 kJ <....> H 2 O (gas)

Betydande energiomvandling
När vatten utsätts för värme övergår det till vattenånga och när vattenångan återgår till vätska frigörs motsvarande energimängd 44.000 joule per mol (18 gram) vatten. Energiomvandlingarna i en skog är betydande. Om en regnmängd på 50 mm faller över en 50 kvadratkilometer stor tropisk skog och 50 procent av vattnet omvandlas till vattenånga har 1.250.000 kubikmeter vatten förångats. Den bundnaenergin i denna vattenvolym är 3 miljarder MegaJoule. Omräknat motsvarar detta 850 miljoner kilowattimmar, eller över 320 miljoner ugnar (på 2600 watt) som står på i en timme!

Andra nyttigheter från träd
Utöver de nog så viktiga ekologiska funktionerna och värdet som vedråvara så producerar träd en lång rad andra produkter som kan användas i de mest skilda sammanhang.

Några exempel får belysa hur enskilda trädarter kan ge en rad olika användbara produkter.

Leucena (Leucaena leucephala)
Leucena lever i symbios med kvävefixerande blågröna bakterier.Dessa lever i speciella uppsvällda knölar på rötterna och förmår binda kväve direkt ur luften, något som inga växter i världen kan. Kväve är det kvantitativt viktigaste näringsämnet hos växter och mutualismen med kvävebakterierna ger trädet en försprång i magra marker och mindre gödningsbehov i odling.

Försök har visat att Leucena kan binda upp till 110 kg kväve per hektar, motsvarande 400.500 kg kvävehaltig konstgödning. Leucenaträdets löv och späda kvistar används som gröngödsel för andra grödor och som allmänt jordförbättringsmedel. Trädet kan tack vare sin kvävefixering på fem år nå 20 meters höjd och bli nästan 30 cm tjockt. Trädet skyddar marken med sin skugga, höjer markens kvävehalt och ger en ved med ett förbränningsvärde likvärdigt med kol som med fördel även kan milas till träkol.

Bladen kan användas direkt till djurfoder och ger god tillväxt hos boskap. Fröskidorna utgör färska, torkade eller malda till mjöl, ett viktigt livsmedel och trädet har en användbar gummisav. Trädet är härdigt mot sjukdomar och parasiter och tål att växa i mycket skiftande jordmån.

Akacia (Acacia albida)
Detta är ett annat kvävefixerande ärtträd som till skillnad från andra arter fäller sina blad under regntiden. Detta gör att det kan samodlas med andra grödor som drar nytta av kvävet i de fällda bladen utan att samtidigt skuggas av dessa. Trädets frukter är begärliga för djur som på detta sätt sprider kvävet i trädets omgivningar. Tack vare sin näringsfångande förmåga kan trädet växa 2 meter per år.

Nimträd (Azadirachta indica)
Nim-, Neem eller Margosaträdet är en mahognysläkting som kan bli 25 meter hög på tio år och är spritt över världen. Främst frukterna, men även de 30 cm långa bladen innehåller dussintals naturliga insekticider utvunna i form av nimolja. Ett träd kan bära upp till 50 kg frukt och omkring 10 gram nimolja per kg frö kan utvinnas.

Det mest aktiva ämnet, det steroidliknande azadirachtin, har visat sig verksamt mot drygt 200 arter av skadedjur, däribland fruktade insekter som koloradoskalbaggar, vandringsgräshoppor och malariamyggor. Kackerlackor som tål DDT och radioaktiv strålning, är känsliga för oljan som är effektiv i ytterst låga koncentrationer. Azadirachtin verkar främst genom förtäring och är inte kontaktgiftigt för skadedjurens naturliga fiender och inte heller för människan och dessutom bryts giftet ned inom några dagar i naturen.

De angripna insekterna dör sällan utan tappar aptiten vilket leder till sämre tillväxt, nedsatt sexuell aktivitet och minskad avkomma. Oljan har också spermiedödande effekt och brukas som intravaginalt preventivmedel.Traditionellt används oljan i tvål och tandkräm. De torra bladen läggs bland yllekläder och säd för att hindra insektsangrepp. Olika preparat från trädet används också medicinskt som febernedsättande medel och mot hudsjukdomar.

Pongamia glabra
Pongamia har ett hårt virke som ger brännved av god kvalitet som är bra till kärrhjul och liknande slitagetåliga konstruktioner. Av barken tillverkas snören och rep och bladen utgör kreatursfoder. Oljan ur fröna används som smörjolja och till oljelampor. Torkade blad används som biologiskt bekämpningsmedel i spannmålsförråd.

Moringa stenopetala
Moringa ger god brännved och olika delar av trädet används medicinskt och som krydda. Både bladen och fruktkapslarna används som djurfoder, färsk grönsak och jordförbättringsmedel. Trädets frön är vattenrenande, genom att fungera som flockningsmedel, fälla ut slam ur grumligt vatten och genom att ha en antibakteriell effekt i dricksvatten. En besläktat träd, Moringa oleifera ger dessutom betydande mängder olja.

Vi börjar sakna träden
Det finns en genial och enkel metod att sörja för sina egna framtida behov samtidigt som man gör en effektiv naturvårdsinsats. Nämligen att plantera träd. Behovet av trädplantering och återbeskogning är idag akut. Alltmer brännande blir också frågorna kring rimligheten i det sätt på vilket vi idag utnyttjar skogsresurserna.

Större avverkning
Trots denna begynnande medvetenhet befinner sig trädplantering i kraftigt underläge. Det har uppskattats att av varje hektar träd som nyplanteras så huggs minst 13 hektar ned under samma tidsrymd. En annan uppskattning anger återplanteringen till 20 procent av avverkningen. Sammanfattningsvis kan man göra en grov uppskattning att för varje träd som planteras så huggs tio stycken ned. Mänskligheten har inte hunnit vänja sig vid att skogarnas återväxt inte längre förmår hålla jämna steg med mänsklighetens tillväxt.

Modernt biståndsarbete
Trädplantering intar en central roll i modernt biståndsarbete som lägger tyngdpunkten på lokal självförsörjning och ekologisk restaurering av naturmiljön. Bland de allvarligaste problemen i tredje världen är jorderosion, överbefolkning, översvämningar, torka, födobrist, energibrist och brist på byggnadsmaterial.

Trädens betydelse
Träd har en nyckelroll och erbjuder lösningar på alla dessa problem genom att dämpa naturkrafternas eroderande effekt, ge livsmedel, läkemedel, preventivmedel, bioenergi och virke. Allt småskaligt och lokalt producerat. Trädplantering innebär också hjälp till självhjälp genom att det inte som livsmedelsleveranser passiviserar människor och slår sönder de lokala ekonomiska strukturerna. Trädplantering innebär stor lokal arbetsinsats och stort vårdansvar under lång tid, vilket i regel upplevs som meningsfullt och stimulerande. Alla resurser som krävs för trädplantering i form av frön, jord, vatten, sol och arbetskraft, finns lokalt. Tillsammans med andra åtgärder kan på sikt självförsörjande lokalsamhällen etableras, vilka tar ansvar för sin egen livsmiljö och framtida försörjning och därigenom blir oberoende av bistånd.

Trädplantering
Uppdragande av nya träd består av fyra huvudmoment:

Frösamling
Stora mängder frön eller frukter åtgår då grobarheten inte är hundra procent. Fröinsamlingen väcker insikten att även vildväxande fröträd är viktiga och behöver skydd. Frön kan bara samlas under den årstid de är mogna och vissa frösorter kan inte lagras utan måste planteras omgående.

Plantuppdrivning
Fröna sätts i rör eller krukor och de livskraftiga gror. De måste skyddas mot starkt sol, normalt under tak eller skuggande större träd. De behöver daglig tillsyn och är relativt vattenkrävande i groddstadiet. En viktig verksamhet vid plantskolorna är att bygga vattencisterner där regnvatten samlas som kan utnyttjals under torrtiden.

Plantskydd
Sedan plantorna planterats ut på sin växtplats måste de skyddas mot betande tamdjur och eventuellt vilda betare. De är fortfarande beorende av bevattning innan de hunnit bilda djupa rötter.

Social förankring
Ett seriöst och lyckat trädplanteringsprojekt kräver svar på en rad frågor som vem som skall utnyttja träden, när, var och hur. Man måste sätta sig in i markägandeförhållanden, lagar, traditioner och attityder. Ett trädprojekt som inte är lokalt förankrat kan råka ut för tjuvhuggning, sönderbetning, dö av torka i brist på omvårdnad eller på annat sätt utmynna i ett misslyckande. Flera års arbete och stora penningsummor kan vara bortkastade. Ett trädprojekt måste fungera under trädens hela generationstid, ofta upp till 25 år, helst längre. De bästa effekterna nås i regel om de som sköter och ansvarar för träden också slutligen får dra nyttan av dem, vilket inte alltid varit så självklart som det låter.

Det är både glädjande och viktigt att det finns många projekt för trädplantering, men det finns en liten risk att överetablering av trädprojekt utan tillräcklig lokal förankring kan leda till fiaskon som kan ge trädplantering dåligt rykte. Denna möjlighet får dock inte förvilla oss att förväxla mål och medel. Trädens värde är odiskutabelt och tidlöst och står orört av alla mänskliga konflikter.

Agroforestry
I agroforestry eller skogsjordbruk imiteras naturen genom att eftersträva vegetation i flera nivåer. Högre träd skyddar mot sol. Tätare och lägre buskar dämpar vinden och lägre grödor dämpar erosion och avdunstning från markytan. Samverkan kan också ske genom att rotsystemen hämtar vatten på olika djup eller genom att olika växter fäller blad vid olika tidpunkter vilket kontinuerligt gödslar jorden.

Kvävefixerande växter har en nyckelroll och ökar avkastningen betydligt hos övriga växter i ett agroforestrysystem. Den samlade avkastningen från system med agroforestry kan avsevärt överträffa vad man uppnår i "rationellt" jordbruk med monokulturer. Kvävefixerande träd tillsammans med naturliga insekticider kan minska eller eliminera behovet av konstgödning och kemiska bekämpningsmedel.

Akvaforestry
Akvaforestry eller vattenskogsbruk omfattar trädplantering i vatten, främst i form av restaurering av mangroveskogar. I Thailand återplanteras mangroveskog som huggits ned för att ge plats åt räkodlingar. I Nicaragua planeras ostronodling på mangroverötter och mangroveträd skall planteras för att förnya odlingarna. I Bangladesh återplanterar man mangroveskogarna, som är den enda skogstyp av någon omfattning som finns kvar i landet.

Trädplanterande organisationer
Nedanstående är en sammanställning av organisationer baserade i Sverige som helt eller delvis administrerar projekt i främst tropiska U.länder. Temat här är trädplantering, men utöver detta har flera organisationer en bred verksamhet med många olika typer av biståndsprojekt. I den första avdelningen presenteras organisationer som är öppna för finansiering från allmänheten. Detta innebär att vem som helst kan köpa ett valfritt antal träd åt sig själv eller andra och få en gåvokort eller donationsbevis som kvitto.

Byskogsinsamlingen, Solängsvägen 63, 191 54 Sollentuna.
Tel 08/754 38 07 Postgiro: 433 12 31-3

Byskogsinsamlingen är en stiftelse bildad av miljövårdsintresserade privatpersoner. I samarbete med TAF (Tanzania Association of Foresters) utförs plantering i byarna Gongali, Bashay och Gekrum Arusha i Tanzania. Träden kostar endast en krona styck och detta låga pris kan hållas eftersom lokalbefolkningen själva tar över vård och ansvar för de unga plantorna. Under 1991 drev man upp närmare 200.000 trädplantor i Gongali och Bashay.

Diakonia, Älvsjö Gårdsväg 3, 125 30 Älvsjö.
Tel 08/749 15 00. Postgiro: 90 33 04-4

Diakonia driver olika projekt där trädplantering kan ingå som en komponent. Ett sådan projekt är "Kyrkornas Regnskog", reservatet Barbilla i Costa Rica. Reservatet skall drivas tillsammans med cabecarindianerna och de lokala naturvårdsmyndigheterna. Man syftar till att dels skydda den ursprungliga regnskogen, dels odla upp en kulturskog av användbara inhemska trädslag. Diakonia är en sammanslutning av frikyrkor, bland annat Svenska Missionsförbundet och Örebromissionen. Årligen fördelas 160 miljoner kronor till projekt i 50 länder i tredje världen. Verksamheten finansieras av enskilda, församlingar och SIDA.

Framtiden i våra händer, Fjällgatan 23 A, 116 28 Stockholm.
Tel 08/640 32 66. Postgiro: 90 19 84-5

Driver projektet "Framtidsskogen" som startade 1984 i samarbete med lokala kvinnogrupper i Kenya. Planteringen sker i Nyanzadistriktet vid Viktoriasjön i sydsvästra Kenya. Bland annat odlas Eukalyptus och Leucena. Vedbristen är trots detta akut i området delvis pga innefektiva spisar och träkolsframställning samt ökande efterfrågan. Ett träd kostar tio kronor och vackra gåvogram på träd skickas ut som kvitto.

Keren Kajemet, Box 5053, 102 42 Stockholm.
Postgiro: 15 03 75-2

Ett träd kostar 25 kronor och planteringen sker i Israel.

Lutherhjälpen, Box 297, 751 05 Uppsala.
Tel 018/16 95 00. Postgiro: 90 02 56-9

Lutherhjälpen bedriver trädplanteringsverksamhet i Mauretanien, Etiopien, Tanzania, Madagaskar och Bangladesh. Ett träd kostar tio kronor och man prioriterar inhemska, anpassade trädslag.

Röda Korset, Box 27316, 102 54 Stockholm.
Tel 08/665 56 00. Postgiro: 900 800-4

Röda Korset planterar träd i Etiopien, Zimbabwe, Lesotho och Vietnam. De vanligaste träden är olika Eucalyptusarter som snabbt ger brännved och byggnadsvirke. I Vietnam planeras plantering av palmer. Ett träd kostar 10 kronor och vid köp av minst tre träd får man ett gåvobevis. Möjligheten att köpa enstaka träd är en "kvarleva" från kampanjen "En miljon träd" som Röda Korset startade 1984/85 och i framtiden kommer bidrag att ospecifikt gå till mer allmänna projekt där trädplantering ingår som en viktig del.

Svalorna, Spolegatan 5, 222 20 Lund.
Tel 046/12 95 21. Postgiro: 90 12 34-5

Svalorna stöder ett projekt i Kudumbam i sydindien där trädplantering ingår. Man kan inte köpa enstaka träd utan bidrar med valfri summa till projektet mot gåvobevis. I projektet planterar man bland annat Teak, Mango och kvävefixerande Akacia. På Kudumbam lärs ut ekologisk odling och kompostering. För att utestänga boskap från trädplantor bygger man "biologiska staket" av taggiga växter. Odling av Mangoträd har slagit fel på grund av val av ej lokalt anpassade varianter. Svalorna är delvis SIDA.finansierade och stöder också Chipko Andolan, "trädkramarrörelsen" i Himalayaregionen.

Chipko både hindrar onödig skogsavverkning och planterar en mängd olika lokalt anpassade trädarter som Valnöt, Vildaprikos, Bambu (ett gräs!), Bomullsträd, Mullbär och Nimträd. Träden bör i största möjliga utsträckning ge produkter som motsvarar Chipkos motto:Food, Fuel, Fodder, Fibre, Fertilizer (Mat, Bränsle, Foder, Fiber, Gödsel).

Svenska Journalens Läkarmission, 162 88 Vällingby.
Tel 08/38 03 35. Postgiro: 90 17 18-7

I Läkarmissionens verksamhet ingår trädplantering i Burkina Faso, Burundi, Egypten, Etiopien, Haiti, Indien, Israel, Kenya, Malawi, Mauretanien, Sri Lanka, Thailand, Zaire och Zimbabwe. I stor utsträckning planteras snabbväxande Eucalyptusträd med främsta syftet att ge ved och virke. Man kan inte köpa enskilda träd, men för minst 50 kronor får man ett gåvobevis, och man kan ange önskemål om att pengarna skall gå till trädplantering. I endast Etiopien planterades 1.8 miljoner träd under 1991, totalt 6.1 miljoner träd sedan 1984. I Etiopien arbetar lokalbefolkningen som trädplanterare och får ut lönen i form av livsmedel, exempelvis en säck vete för 18 dagars arbete. Skolbarn får gratis träd för utplantering. Verksamheten uppstod genom ett upprop i tidningen Svenska Journalen.

Svenska Missionsförbundet, Box 6302, 113 81 Stockholm.
Tel 08/15 18 30. Postgiro: ?

Svenska Missionsförbundet driver under 90.talet kampanjen "Frön för en framtid". Man säljer trädtior som går till verksamhet i Zaire. Projektet där syftar bland annat till att återställa skogsvegetationen på större arealer, öka tillgången på brännved, minska tidsåtgången för anskaffande av brännved samt att förhindra och förebygga jorderosion.

Tidningen Vi, Box 152 10, 104 65 Stockholm.
Tel 08/743 10 00. Postgiro: 35 84 01-8

Tidningen Vi driver sedan år 1983 projektet Vi-skogen som startade i Kenya. År 1991 har man startat verksamhet även i Uganda. I Vi.skogens 40 plantskolor driver man upp 70 olika trädarter. Mångfalden av träd ger möjlighet att ta fram "skräddarsydda" träd till olika lokala projekt, träd som är torktåliga, skuggan-de, snabbväxande, termitbeständiga, kvävefixerande, eller som ger honung, livsmedel eller medicin. Kvinnogrupper samlar in fröer till plantskolorna mot betalning. Ett träd kostar 7 kronor att köpa plus porto. Tillsammans med bidrag från SIDA lyckas man varje år plantera cirka 5 miljoner träd.

Övriga organisationer
Dessa organisationer finansieras direkt av SIDA och presenteras här för att ge en mer komplett bild av svenskt åtagande i pågående trädplanteringsprojekt.

SIDA, 105 25 Stockholm. Tel 08/728 51 00.

SIDA driver inga i egentlig mening egna projekt men finansierar helt eller delvis projekt man godkänt. Exempel på sådana är FTP (Forests, Trees and People) i Tanzania, Örebromissionens trädplantering i Nepal, Svenska Missionsrådet verksamhet och Diakonias projekt i Costa Rica. I SIDAs budget 91/92 avsätts 3.5 procent (260 miljoner) av totalt 7395 miljoner till direkt miljö. och naturbefrämjande åtgärder.

Svenska Missionsrådet/Biståndsnämnden, Box 6890,113 86 Stockholm
Tel 08/30 60 50 Postgiro: 50 50 65-3

Driver trädplanterings- och markvårdsprojekt i flera länder.

Örebromissionen, Box 1623, 701 16 Örebro.
Tel 019/11 93 60.

Örebromissionen driver olika projekt i Nepal, omfattande allt från kommersiella plantager som ger virke till plywoodtillverkning, till rena naturvårdande planteringsinsatser i syfte att motverka erosion och hydrologiska rubbningar. Man planterar bland annat över trettio främmande men snabbväxande arter av Eukalyptus (Eucalyptus sp), Tallar (Pinus sp) och Akacior (Acacia sp) i de kommersiella plantagerna. Utöver detta planterar man något dussin lokala trädarter i landsbygdsprojekt, varav flera trädslag är föremål för eller på förslag för testodling. Odlingar av det främmande trädet Leucaena leucocephala har i Nepal drabbats av insektsangrepp.

Torbjörn Peterson

Kommentera gärna artikeln