Braskamin som matar vedpanna!?

[JohnA]

Tjo! Mitt hus från 1946+1980 är på 270 värmetörstiga kvadratmeter. Uppvärmning sker i valda rum med direktverkande el men till största delen vattenburet från en Erryl-panna anno 1970. Pannan är av kombimodell för ved och olja men till följd av oljepriset eldar vi enbart med ved. Förra vintern gick det åt ca 25 kubikmeter.

Pannans konstruktion är långt ifrån optimal. Den består av två separata eldstäder separerade av en enkel vattenmantlad vägg. Rökgaserna från oljebrännarens eldstad går vidare till vedpannehalvan, tvingas ned av en andra vattenmantlad vägg och rusar sedan rakt ut i skorstenen. Det är således inte mycket till värmeväxlaryta i denna panna och extra illa är det när man eldar ved eftersom oljebrännarens vattenmantlade eldstad inte passeras av rökgaserna.

Idag slogs jag av vad jag hoppas är en riktig snilleblixt, men jag tänkte testa den på forumfolket innan jag plockar fram svets och stålrör:

[JohnA]

Min idé går ut på att ställa in en befintlig braskamin framför pannan och koppla dess rökstos till oljebrännarens eldstad. På så vis skulle jag få en effektivare eldstad som tillåter en högre förbränningstemperatur, få en hel del luftburen direktvärme inne i pannrummet och sedan utnyttja hela Erryl-pannans värmeväxlare istället för bara halva.

Det skulle säkert vara smidigare att byta den gamla pannan, men jag vill inte dra på oss investeringar och krångel om det går att få ner vedförbrukningen genom något så enkelt som att lägga till skrot jag redan har liggande.

[Henrik Uddemar]

Är en begagnad förugn något att överväga annars?

[JohnA]

Förklara gärna förugnens för- och nackdelar! De jag sett har dock varit på tok för stora för mitt trånga pannrum och av det jag hört finns också en del läskiga risker med sådana om man har dem i ett gammalt trähus. Förugnen löser väl heller inte mitt grundproblem med pannans dåliga värmeväxlaryta?

Vad jag förstått är en FU en slags gasgenerator som tillåter eldande av skräpved och minskar sot- och tjärbildning. Jag antar också att man fyller på en större vedmängd mer sällan. Finns inte vissa likheter mellan en FU och en vedgasgenerator till fordonsdrift?

[JohnA]

För att besvara Henriks fråga så är jag mycket för "man tager vad man kadaver sade nekrofilen", d.v.s. jag återanvänder gammalt gratisskrot och i detta fall har jag en vedkamin som borde fungera att använda. Om allt för mycket av vedvärmen strålar ut från kaminen borde det bara vara att isolera den utanpå. Kanske är det också klokt att lägga in keramiska skivor på innerväggarna?

Min idé att elda i en kamin som sedan matar pannan med rökgaserna är ju inte helt olikt en förugn. Jag antar den största skillnaden blir att med förugn sker en stor del av förbränningen sekundärt inne i pannan efter tillförsel av extra luft medan min idé med kaminen är att inte ha någon sekundärförbränning inne i pannan.

Men som sagt, jag vill gärna veta mer om förugnar!

[torbjorn]

Det stämmer att förugnen är en primitiv vedgasgenerator, den är inte alls lika utstuderad för att ge tjärfri gas som en gasgenerator för fordon måste vara.

Men jag undrar om risken för bakpuffar och bränder egentligen är så mycket större med en förugn än med andra eldningsanordningar. Det beror nog minst lika mycket på resten av installationen och på den som eldar. Jag vet en som under årens lopp hade minst fyra pannrumsbränder, men det var bara i en av dem som en förugn var inblandad. Första gången (på 70-talet) var det visst olja och senare var en vanlig vedpanna boven.

Om kaminen är tät så skulle det ju kunna gå att "surelda" den så att man får ut delvis brännbara rökgaser, som man sedan eldar upp i pannan med lämplig sekundärlufttillförsel.

[Henrik Uddemar]

Jag tror att din ide kommer att fungera utmärkt förutom en liten detalj.
När man kör kaminen med fulla spjäll (fullt ös så att säga) så brinner den förmodligen ut rätt fort.
Iofs vet jag inte vad för kamin du har men väldigt få rymmer några större mängder ved.

Tycker att du ska prova iden och dokumentera den med bilder så andra på forumet kan ta del av för/nackdelar och framgångar och motgångar.

[JohnA]

Torbjörn vet rimligen mer om kaminen än jag gör eftersom det är av honom jag fått den i delar. 
Min gamla Eryl-panna (Yrrol?) har ganska liten eldstad och jag tror faktiskt kaminen är i samma storleksordning. Skulle den inte räcka till för värsta kylan i vinter får jag väl elda i pannan som vanligt just då. Å andra sidan är ju tanken med kaminen som för-ugn att utnyttja en större del av pannans värmeväxlaryta så även om kaminen är mindre kanske jag s.a.s. går på plus!

Om det sedan finns smartare och effektivare metoder som kostar pengar och krångel är det inget jag är hjälpt av. Jag måste använda det jag har hemma och det här är det bästa jag kommit på hittills.

Jag var tidigare inne på att elda begagnad frityrolja i oljebrännaren men det finns inte tillräckligt många restauranger i närområdet och jag har ingen lust med allt slabb det innebär. Ved får jag hyfsat billigt från bonden i gården brevid men det är ju skönt att spara in några kubikmeter. Ryggen blir om inte annat gladare! 

[JohnA]

Beträffande Eryl-pannans verkningsgrad antar jag den sjunker ytterligare när man proppar den full med ved så att brasan hamnar högt upp. Eftersom värmeväxlaren till stor del består av själva eldstaden antar jag man vinner på att elda enstaka pinnar i taget och då vinner nog kaminen i längden. Går det sedan att snål-elda kaminen och släppa in sekundärluft i pannan borde det bli riktigt bra, frågan är bara hur jag får igång den sekundära gasförbränningen så att den inte slocknar. Borde behövas någon form av flamm-hållare som i en jetmotor ungefär.

Nu har jag i alla fall hunnit elda fram den nämnda kaminen ur vedboden så att jag kan försöka montera ihop den! Därefter gör jag nog ett test. Måste hitta ett lagom stålrör att svetsa ihop, kaminen har bara toppanslutning om jag minns rätt, och pannans användbara lucka sitter lågt.

[torbjorn]

Aha, är det DEN kaminen (Jøtul No.1) ? Jag trodde du fick användning för den på gamla stället.
Men hade inte den horisontell rökrörsanslutning?
Har du bra pannkitt, avgaspasta eller liknande att täta fogarna med? Det syns väl var det har legat tätningsmassa från fabrik.

[Lasse46]

Problemet med din panna är ju att rökgaserna går i princip rätt ut i skorstenen och inte hinner avge sin värme till pannvattnet om du kan förlänga vägen för de varma rökgaserna med hjälp av bafflar eller på annat sätt, förbättras prestanda avsevärt. I den här länken   http://www.pellets.info/viewtopic.php?p=63185&sid=96f9b8df7073ce0a722e7c92527ea224 finns ett exempel hur det kan lösas.

Lasse

[torbjorn]

Och det är inte så att det ska sättas in någon extra baffelplåt i pannan vid vedeldning, som däremot ska tas bort vid oljeeldning? Sådant var rätt vanligt på 60-talspannor.

[JohnA]

Jag kan inte se något lämpligt ställe att sätta en baffelplåt i pannan. Det är en kombipanna med två seriekopplade eldstäder och förmodligen är den tänkt att eldas med olja i första hand då rökgaserna från oljan passerar ved-delen men inte tvärt om. Som vedpanna är det bara en stor fyrkantig eldstad med en (vattenmantlad) skiljevägg mot den lågt placerade skorstensanslutningen. Alltså inte mer värmeväxlaryta än en enkel plåtkamin!

[JohnA]

Och jo Torbjörn, det är din gamla Jötul som fick följa med till nya stället. Den har tvärt emot vad jag mindes en horisontell rökstos i bakkant och den råkar vara i exakt rätt höjd för att med det hemsvetsade anslutningsröret passa perfekt in i olje-delens "vedlucka".

Imorgon skaffar jag en tub pannkitt, skruvar ihop kaminen och skär sedan ut en fyrkantig plåt som passar pannans eldningslucka. Sedan tätar jag provisoriskt med stenull och aluminiumfolie för ett första test. Målet är att få ihop det under nästa vecka.

Hamnar för mycket av värmen i pannrummet via kaminen kanske jag kan isolera den, frågan är då om den tål den höjda temperaturen. Kaminens eldstad har innerväggar av gjutjärn, frågan är om skivor av keramiskt material vore bättre? I vilket fall borde förbränningstemperaturen bli betydligt högre än i Eryl-pannans jämförelsevis iskalla vattenmantlade eldstad.

[JohnA]

Ett sidospår: I våras sotade jag själv skorstenen som mäklaren påstod var försedd med ett insatsrör för pannan. Total lögn var det inte för det återstod en rostig förträngning längst upp i skorstensmynningen av det säkert 40 år gamla röret...

Problemet är att det också finns rostiga rester kvar de sista metrarna längst ner i skorstenen som går genom tre våningars höjd. Sotviskan fastnar lätt i detta och en massa leca-kulor rasar ständigt ner i pannans anslutning.

Eftersom kåken officiellt har oljeeldning har jag inte vågat ringa efter sotaren som säkerligen då skulle slå ned på skorstens skick. Jag har ingenting emot att sota själv och så som jag eldar blir det knappt något sot och inga spår av tjära, men det känns ändå lite olustigt att elda OM olyckan en dag skulle vara framme och huset brinner ner.


Vad säger reglerna egentligen om sotningsintervall?

[Henrik Uddemar]

Vad säger reglerna egentligen om sotningsintervall?

"Reglerna" är en uppgörelse mellan dig och försäkringsbolaget.
Försäkringsbolaget ansvarar för försäkring/ersättning om huset brinner ned förutsatt att du tagit hand om det på det vis som dom kräver (eller ni kommit överens om).

Att mixtra och experimentera är nog inte det som försäkringsbolaget avser som att ta om hand om.

Å andra sidan så kommer det inte många nya lösningar om ingen provar.

[Micael Carlsson]

Sotningsintervallet är INTE ett försäkringkrav utan något som din kommun har bestämt med stöd av LSO (lagen om skydd mot olyckor). Bor du i ett gammalt trähus och skorstenen är av den kvaliten som du beskriver borde du för din och din familjs säkerhet ringa sotaren så fort du kan!

han kan dessutom komma att ha en och annan synpunkt på din tilltänkta ombyggnad av panna/kamin så ring honom innan du ställer till det för dig.

[JohnA]

Nä, jag tror också det är skillnad på mitt och försäkringsbolagets definition av "ta hand om huset".  Kanske är det försäkringsbolagen som tagit över kyrkans roll att fungera som idéfilter mot allt för vilda tankar och experiment... 

Nåväl, vill jag veta så tar jag reda på, och igår proveldade jag i tidigare nämnda Jötul-kamin. Avstånd till allt brännbart och rensopat på golvet! Kaminen ful-monterades direkt in genom "oljesidan" på kombipannan med stenull som provisorisk tätning mellan det runda kaminröret och den fyrkantiga luckan på pannan.

[JohnA]

OT: Någon som vet varför text-editorn får raderna att börja hoppa/rulla galet när man skrivit mer än det jag skrev ovan? Blir så både i MS Explorer och i Firefox. 

[JohnA]

Grundprincipen fungerade utmärkt och det blev betydligt lättare att få eld på de större vedträna i kaminens hetare eldstad. Dessvärre var rökgastemperaturen ut från kaminen allt för låg för att få vettig balans mellan direktvärme i pannrummet och resten av huset, t.o.m. med kaminens baffelplåt borttagen.

Pannrummet blev en bastu, och en sådan har vi redan, medan pannvattnet bara nådde ca 30 grader. Jag lade då en matta Gullfiber över kaminen och fick efter en stund upp vattentemperaturen till närmare 40 grader men det var fortfarande bastu i pannrummet. Jag blev besviken men ändå inte förvånad, med tanke på att vedkaminer trots allt är byggda för att värma direkt och INTE ge onödigt mycket spillvärme i skorstenen...

Att det sedan började stinka grönjävligt av isoleringen på kaminen var inte heller något jag förvånades över... Jag misstänker att komceptet skulle kunna fungera bättre med effektivare isolering av kaminen men att det i så fall måste göras från insidan för att inte kaminen ska gå sönder.