Apistan, Mavrik, rapsbaggar och varroa

[Solklart]

Jag har försökt sammanställa lite information om Apistan och jämfört lite med vad jordbruket använder för att få lite perspektiv på mängderna. Kommentera gärna och om ni hittar något sakfel så... ge mig vad jag tål! 

Nu till saken.
Som ni vet är det bland oss biodlare populärt att bekämpa Varroa-kvalster med ett preparat som heter Apistan.

Bland lantbrukare är det populärt att använda ett annat preparat som heter Mavrik som innehåller samma aktiva ingrediens som Apistan. Mavrik används i många olika sammanhang men för biodlare är det extra intressant att veta att det används mot rapsbaggar i rapsodlingar.

Apistans och Mavrik:s aktiva ingrediens är en pyretroid, tau-fluvalinat.  Det är allmänt känt att vid upprepad användning av Apistan i bikupor kan tau-fluvalinat anrikas i bivaxet.

En vanlig uppfattning bland apistanförespråkarna är att det inte spelar någon roll om man använder Apistan eller inte då preparatet ändå kommer in i kuporna genom att bina flyger på rapsåkrarna. Även s.k. ekologiskt vax kommer därmed bära spår av pyretroiden. I mina trakter har vi nästan ingen raps men vi köper vaxmellanväggar som är gjorda av vax som producerats i sådana miljöer.

Apistan-användarna hävdar ibland också att de små doser som används för att bekämpa varroa är försumbara jämfört med de mängder som sprids av jordbruket. Det stämmer givetvis om man ser till den totala mängden som sprids i naturen men är det bara den jämförelsen som är intressant? För att reda ut detta så måste vi lära oss något om doseringen av Mavrik vid bekämpning av rapsbaggar.

Efter lite letande på nätet fann jag att Lantbrukare använder ungefär 0,200-0,250 liter Mavrik per hektar. Mavrik innehåller 240 gram aktiv substans per liter. En hektar är 100x100 meter, d.v.s. 10,000 kvadratmeter. Dosen aktiv substans per kvadratmeter är därmed 0,00600 gram per kvadratmeter om vi räknar på den högre dosen Mavrik.

Om vi jämför detta med vad biodlare använder så kan vi konstatera att en remsa Apistan innehåller 0,700 gram tau-fluvalinat och att det åtgår två remsor till ett normalsamhälle. Dosen blir totalt 1,40 gram per samhälle.

Det är emellertid bara en lite del av innehållet av tau-fluvalinat i Apistan-remsorna som avges under behandlingen, runt 7,5%. Det betyder att om biodlaren följer bruksanvisningarna och lyfter ur remsorna på utsatt tid så hamnar dosen i samhället runt 0,105 gram.

Men ett bisamhälle är till ytan ganska litet och en kvadratmeter är större än vad man kanske tror. En låda lågnormals inner-area är bara 0,146 kvadratmeter. För att kunna göra en jämförelse räknar vi därför om och finner att kvadratmeterdosen i bisamhället är 0,719 gram.

Det betyder att räknat till area är dosen tau-fluvalinat i bisamhället mer än 100 gånger högre än i rapsfältet. Därmed får man också förklaringen till Apistanets höga verkningsgrad mot varroakvalster.

Slutsatsen av detta är att det visserligen kommer in tau-fluvalinat från rapsåkrar in i bisamhällen som står uppställda där men de doser som biodlarna själva bidrar med genom användandet av Apistan väger tungt i sammanhanget.

Jag tror för övrigt inte att kalkylen blir bättre om jag ersätter tau-fluvalinatet med Gabon eller Amitraz. Gissningsvis använder de biodlare som väljer dessa preparat också betydligt högre koncentrationer än vad som annars är brukligt inom lantbruket.

Det är lätt att lura sig på de små mängderna. Doserna kan vara höga ändå.


Källförteckning:

Jordbruksverket, Bekämpningsrekommendationer svampar och insekter 2010.
http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/be17.pdf

Kemikalieinspektionen, Taufluvalinat.
http://apps.kemi.se/bkmregoff/bkmblad/Taufluva.pdf

P Cabras, I Floris, VL Garau, M Melis, R Prota
Fluvalinate content of Apistan® strips during treatment and efficacy in colonies containing sealed worker brood.
http://www.apidologie.org/articles/apido/pdf/1997/02/Apidologie_0044-8435_1997_28_2_ART0006.pdf

[ersam]

Men snarare än att bina förgiftar våra grodor så är det väl hur remsorna hanteras. Hur många av de använda remsorna lämnas in som farligt avfall? 

[Drönarn]

Varför inte SBR ........ hette det i inlägget

Kom ihåg att det är Jordbruksverket som står för bekämpningsanvisningarna tillsammans med tillhörande konsulent och andra kunniga personer när dessa togs fram

Om vi vill få mer beprövade metoder och andra preparat eller liknande t ex andra sk ekologiska metoder ldå är det bara att börja lobba hos jordbruksverket och dess handläggare och ansvariga för bifrågor, skriv motioner in i föreningen din och distriktet så att det blir en fråga som då ska besvaras

Utifrån vad vi medlemmar då gör så agerar säkert förbundet med att tillsammans med sjv ta fram detta och sjv sätter folk i arbete.

Nåja back to track

[toredh]

[
Jag tycker också att använda Apistan är det dummaste man kan göra.
[/quote]
Hear, hear... Det gäller ju också mavrik... Använd ensilage myrsyran istället... skall vi fördubbla
matproduktionen till 2040 får vi ta upp skallarna ur sanden...

http://www.atl.nu/Article.jsp?article=62511&nyhetsbrev&&a=Brist%20på%20pollinatörer%20drabbar%20indisk%20grönsaksodling

[Drönarn]

Johanness !

Då återstår att gå till BF !?

[ersam]

Jag undrar vad gör bönder efter att de ha sprutat färdigt. Alla tankar måste ju spolas. vad gör man med de stora volymer vatten som går åt? Förekommer det ingen spill på marken? Osv osv. Tittar man på dessa volymer jämfört med remsor kan man säga - "spik i foten".

Håller i princip med. Men jag kan inte sitta och ta ansvar för min granne lantbrukare som jag måste förutsätta sköter detta på föreskrivet sätt. Nu använder jag inte remsor men skulle jag gjort det så får jag ju se till att sköta mitt. Eller var ska vi börja? Bara för att bonden inte sköter sig så ska inte jag det då heller...

[ersam]

Skaffa en polerad mässingskylt att hänga runt halsen med ingraverad "Världens samvete".

Det har jag redan - hur visste du det? 

Skämt åsido. Jag källsorterar mina sopor också.

[Solklart]

Att jämföra kvadratmeterdos mellan åker och kupa är som att räkna äpplen och päron. Frågan är hur mycket stannar i kupan. Frågan är hur mycket av den nedslitna remsbeläggningen ramlar ner på kupbotten (och städas ut) och hur mycket bär bina ur kupan med sig.

Visst är det svårt att göra exakta jämförelser men om det gick att räkna på alla faktorer så är jag inte säker på att utfallet skulle vara till fördel för Apistanet. Tänk på faktorer som vind och regn på rapsåkern och hur instängt det faktisk är i en bikupa.

Apropå Apistanremsor - vad som är fel med en brasa? Hur mycket avgaser (nitrösa gaser som bildar markozon) blir det när man hoppar i bilen och åker med remsorna till återvinningsverket? Jag tycker att man måste ha känsla för proportioner. 

Det är just kommentarer som den ovan som gör att jag blir mer övertygad motståndare mot bekämpningsmedel. Det slarvas förstås en hel del med remsorna och hanteringen kring dem. De hamnar tyvärr ofta i hushållssoporna eller ute i naturen.

[Jonte76]

                    Inte sprutas alla fält mot Rapsbaggar och   för att sprut medlen  ska ha Bra effekt  annvänds dom innan blomningen är i full gång       

[matti]

Johaness. När fördubblades användningen av kemikalier i jordbruket? Och vilka kemikalier gäller det? Enligt länkad rapport är det svårt att se annat än att kvantiteten bekämpningsmedel ständigt minskar i ett starkt och effektivt jordbruk. (Visst hektardoser svänger utan korrellation med denna nedgång på grund av effektivare medel.) Men dina inlägg om fördubblad användning i samband med ett gott initiativ och bönders slarv är missvisande tycker jag.

Bekämpningsmedel kostar och ingen bonde är intresserad av att slösa. Bönder genomgår utbildning i hur man rensar sprutor och tar hand om rester. (Bland annat används biobäddar eller rensning i urincistern.) Dessa utbildiningsinsatser har direkteffekt i hur mycket bekämpningsmedelsrester man hittar i vattendrag vilket bland annat Jenny Kreugers (CKB, SLU) arbete visat. Majoriteten av dagens bönder är medvetna och måna om att skydda sin omgivning.

http://www.kemi.se/upload/Trycksaker/Pdf/Statistik/Forsalda_bkm_2009.pdf

[ersam]

Jag kanske har tur men bonden som har fälten bredvid mig har frågat om det är nått särskilt jag vill att han ska så för binas skull... 

Jag har vänt på steken och frågat vid tillfälle om det är så att det mot förmodan skulle behövas nån extra bekämpning så kan jag se till att stänga in bina. Men det behövs ju absolut inte har jag fått till svar för reglerna är så tydliga när man får använda bekämpningsmedel. Jag vill ju tro gott om alla så jag förutsätter att det även gällt om jag inte frågat.

Men rötägg finns ju överallt - säkert även hos oss biodlare... 

[Edward.]

Jag kanske har tur men bonden som har fälten bredvid mig har frågat om det är nått särskilt jag vill att han ska så för binas skull...  :)Jag har vänt på steken och frågat vid tillfälle om det är så att det mot förmodan skulle behövas nån extra bekämpning så kan jag se till att stänga in bina. Men det behövs ju absolut inte har jag fått till svar för reglerna är så tydliga när man får använda bekämpningsmedel.

Det är därför man ska ha sina bi uppställnings platser registrerade hos Länstyrelsen , det är där bonden hör av sig innan han börja besprutar.

Då får han reda på om han måste kontakta några bi odlare så han inte blir betalnings skyldig för att ha förintat några bi samhällen.

  mvh edward 

[Edward.]

Det är helt lagligt att spruta på blommande raps pga Mavriks låg toxicitet för bina.

Det är säker så !    Men också att bonden ska kontrollera att han inte dödar en massa bin samtidigt , Där av att han/hon måste först höra av sig till Länstyrelsen.

 mvh edward 

[Edward.]

Hur kan han döda massa bin när Mavrik inte dödar bin? Förstår inte logiken i påståendet.

Jag utgick från en skenerell besprutning av vilket meddel som helst .
 Man får hoppas bonden läser mer noggrann än mig , med vilken medel han använder sig av .

mvh edward 

[toredh]

Det är därför man ska ha sina bi uppställnings platser registrerade hos Länstyrelsen , det är där bonden hör av sig innan han börja besprutar.

Då får han reda på om han måste kontakta några bi odlare så han inte blir betalnings skyldig för att ha förintat några bi samhällen.

  mvh edward 

Utopi. Kom igen. Så funkar det dessvärre inte någonstans i vårt avlånga rike. Lst har gränsande till noll koll på uppställningsplatser. Odlarna sprutar när det passar grödan/skade djuren. Lst har i bästa fall uppgifter om vad som sprutades var och när, ett år senare...
Mig veterligen har aldrig någon skadestånds process drivits odlare/biodlare.
Edward, tror du på det där själv? Get real och välkommen till verkligheten!
Ha det gott!

[Edward.]

Har en kollega som kom rejält på kant med en bonde som skulle bespruta , när bonden skulle bespruta kontaktade han länstyrelsen och fick reda på att de fanns bi kupor i anslutning till hans fält.

Bonden blev väldigt  ARG och skulle kräva skade stånd för stillestånd.

Man kan säga att den bonde inte hade mycket förstånd  han fick vänta tills bi odlaren flyttade på sina kupor , något skade stånd fick han inte !

Hade han besprutat så skulle han har blivit skade stånds skyldigt för bi odlarens förluster.

Min verklighet , gotten real PLANET EARTH IN THE MILKEY WAY , THE SUMMER OF TWO THOUSEN AND TEN , AFTER THEY NAILD THE CARPENTERS  SON  TO A CROSS.

Tycker syn om dej som bor på ett annat planet , galax , eller alternativ verklighet. Du är välkommen att besöka jorden om du har vägarna förbi ....  .. . 
            with kindest regards edward 

[Solklart]

Det var tråkigt att tonen i tråden blivit som den blivit. Det är kanske inte så konstigt då det är kontroversiellt det här med bekämpningsmedel och dess användning. Ämnet väcker känslor.

Min avsikt med att starta tråden var bara att påvisa att vad vi som biodlare gör och inte gör har stor betydelse för halterna av bekämpningsmedel i kupan. Vi kan inte bara skylla på bönderna och påstå att det inte spelar någon roll vad vi gör eller inte gör.

Jag tyckte det var intressant att de koncentrationer av tau-fluvalinat som används vid bekämpning av varroa är så höga jämfört med vad bonden använder mot rapsbaggarna. Det var en överraskning för mig.

Tyvärr är det så att så fort man framför kritik mot användningen av apistan så hörs krav på nya och starkare medel. För mig är det obegripligt att man kan se det som en lösning på sikt. Resistensproblem kommer att finnas även om vi har flera preparat att variera mellan. Det tar lite tid men förr eller senare så uppstår problemen igen. Efter det hörs väl ropen efter starkare grejor igen? Vart kommer kapprustningen mellan varroakvalstren och vår giftarsenal att sluta?

De nya medel man önskar är antingen relativt obeprövade eller värre, misstänkt cancerogena.

Jag har stor förståelse för att de biodlare som helt eller delvis lever på sin biodling vill tillgripa nya typer av bekämpningsmedel. Däremot kan jag inte förstå att privatpersoner som har detta med biodling som en ren hobby är intresserade.

[matti]

Solklart: Jag tycker din beräkning var intressant som kontrast till den motsatta beräkningen om mängden som släpps ut på åkrar som argument till att det är ok. Det säger ju något om hur mycket fluvalinat som kan komma från åkrar in i kupan. Tycker du slog hål på det argumentet lite. Men vid nyår går godkännandet för Mavrik ut - tau-fluvalinat är inte med på listan över godkända växtskyddsämnen i EU.

Dock, som många gör, att hävda användning av apistan mot varroa med argumentet att mavrik släpps ut på åkrar är lite klent. Miljöproblematiken avseende produkten apistan är rätt marginell kan man förmoda. (Såvida inte någon lägger remsorna i vattendraget intill kupan eller kör någon annan vårdslös hantering av lathet.) Så det är väl inte främst därför man inte väljer att använda det.  Största problemet är resistensen och resthalter i vax (nb inte för kontamination av honung). Amitraz ger också resistens.

johaness: vad gör då dina bönder med rester och sprutrens om dom inte har biobädd? Även om du inte tror på det - forskning visar att utbildning ger miljöeffekter. Graferna visar faktisk försäljning - även om du inte tror på statistik så är kurvorna bättre indikatorer än dina referat till enstaka händelser av "3 st döda på en vecka eller en ihågkommen ökning av bekämpningsmedel i samband med något initiativ."

Peace

[matti]

Nu har vi kanske spårat iväg från topic men jag tycker det är intressant, Joaness(tonen är ok för mig):

Det är bra att vara skeptisk. Men, vilka media rapporterar om det motsatta, dvs högre användning? Jag skulle vilja se en enda referens som kan peka på motsatsen till grafen från kemikalieinspektionen. Känns väl konspiratoriskt. (Ursäkta.)

Hur skulle det se ut? Någon tjänsteman eller flera som på direktiv av chefen presenterar fingerade siffror i syfte att rättfärdiga ett tidigare policybeslut?!

Njä, jag är skeptisk.

Det du säger om effektivare medel är rätt och det är också anledning till minskning i mängd bekämpningsmedel i graferna.  Antalet hektardoser är relativt konstant. Riskindex minskar.

Nu glider vi on topic: Bättre med utveckling mot effektivare mer selektiva och mer lättnerbrytbara ämnen. Resistensbrytning via växelanvändning av olika medel är också en bra poäng. Gäller dock att vara uppmärksam på korsresistens. Det effektivaste häri är väl att tillämpa metoder som har helt olika modus operandi. Typ syror varvat med specifika kemikalier och andra metoder. 

Men en annan intressant aspekt av det hela är utveckling av binas egna motståndskraft mot parasiter som klart hämmas av användning av dessa typer av medel. Fan vad skönt om man kunde få fram en bistam som kunde leva med varroa.

Själv är jag kluven. Syror känns hårt mot de stackars bestarna. Men apistan är liksom helt enkelt inte min grej, ännu

(DDT bör inte användas av helt andra orsaker än resistens. Tyvärr används det fortfarande i vissa länder.)

[Curt]

Ännu har ingen påvisat att Varroa destructor blivit resistent mot oxalsyra. Den sänkning av pH som behandlingen innebär har liten påverkan på bina. Oxalsyran är en sista dräpare av kvalster. Försummad tidigare bekämpning kan inte ersättas av oxalsyra. I Alingsås Bf har ingen annan bekämpning än drönarutskärning och oxalsyra skett. Både honungsskörd och antalet samhällen tenderar att öka hos oss.