Får väl erkänna att jag blev lite förvånad över upprördheten att fodret inte innehåller soja...sojan brukar ju anges som djävulens påfund
Men det hänger ihop så här; Att ge tillräckligt med aminosyror via sojaprotein har man upptäckt är onödigt, det blir en överutfodring med protein, för att man ska få med de aminosyror man vill. Och mycket protein i fodret ger mycket kväve i gödseln, vilket leder till övergödning.
Därför sorterar man fram de aminosyror grisen behöver, och tillsätter de direkt till fodret istället. Då får man ett foder med lite lägre proteinhalt som samtidigt innehåller det som grisen behöver.
http://www.swedishmeats.com/webit/websidor/visasida.asp?Idnr=DdmFGfClJIEK9az770lRrFHYDiHRVAoNYfNTY1mQ5i5Tl21j1YMlcVsHTDdkOm du däremot köper ett ekofoder så kommer proteinet med stor sannolikhet från ärtor i första hand och soja i andra. Varför det är så vet jag inte , men en inte alltför vågad gissning är väl att det inte är tillåtet att laborera med aminosyrorna, och därför får man ta den vägen.
Vad menar du att det är för fel på vete som foder?
Så här skriver SLU:
Tidskrift/serie: Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet
Utgivare: SLU, Södra jordbruksförsöksdistriktet
Redaktör:
Utgivningsår: 1993
Nr/avsnitt: 40
Författare: Göransson L.
Adress:
Ingår i...: Handlingar från växtodlings- och växtskyddsdagar i Växjö den 8 och 9 december 1993
Titel: Vete och rågvete som foder till grisar
Fodervärde.
I förhållande till exempelvis korn har såväl vete som råg högre energihalt. Vetets protein har en mindre andel av lysin, medan rågens proteinkvalitet liknar kornets. Råg anses ha dålig smaklighet och innehåller även antinutritionella substanser som framförallt hos unga djur försämrar foderutbytet.
Växtförädlarna har kombinerat vetets och rågens positiva foderegenskaper i rågvete som också avkastningsmässigt är överlägsen vete och råg på många jordar.
Vid förmalning av vete, råg och rågvete fås lätt en stor andel mycket små partiklar som orsakar magsår hos grisar. Denna negativa egenskap anses idag vara av störst betydelse när man diskuterar hur mycket vete och eller rågvete som kan ingå i fodret. Det finns många försök som visar att dessa spannmålsslag kan ingå med stor andel i foder till slaksvin om förmalningen är riktigt gjord.
Vete och rågvete i framtidens svinfoder .
Vete och rågvete är utmärkta fodermedel till grisar och passar väl in i de lågproteinfoder vi vill ge till grisarna. Spannmålen ses mer och mer som energiråvara i svinfoder och överskottsprotein belastar värdet på spannmålen. Vete och rågvete med hög energihalt och med hög hygienisk kvalitet samt med liten variation i såväl energi som proteinhalt är redan och kommer att förbli värdefulla råvaror i foder till grisar.
Pga risken för en stor andel små partiklar vid sönderdelning av vete och rågvete rekommenderas idag att dessa inte får utgöra mer än 50 % av fodret. I takt med modernisering av kvarnar och styrsystem kommer denna andel att kunna ökas.
