Någon som gödslar (konstgödning) vallarna?

[Mårten Swärd]

Hejsan.
Våra vallar ger en ganska dålig skörd, c:a 20-30% under normalt skulle jag tippa på, dels på grund av att de varit ganska misskötta under de senaste 15 åren dels för att de har en del år på nacken.. Jag funderar nu på att köpa en gödningssnurra för att köra ut lite konstgödning på fälten, förhoppningsvis går det att få ut lite mer av dem nästa år då.. Nu till mina frågor.

Hur mkt gödning går det åt per hektar ungefär?
När är bäst att köra om man vill maximera nästa års skörd? Nu, senare i höst, i vår?
Vad kostar konstgödning ungefär?

[Filip Skräplund]

Har ingen aning om vad konstgödning kostar nuförtiden, men säkert är det väldigt dyrt.
Man ska bara gödsla under växtsäsongen, på våren och kanske efter första skörd, om man tar rätt på återväxten.
Det går att vräka på rätt stora mängder, mer än 100 kg kväve per hektar, men det är bara intressant om man bedriver intensivt jordbruk.
Dutta ut lite NPK, det ger säkert resultat, men effektivast är att plöja upp och anlägga ny vall.

[Mårten Swärd]

Dutta ut lite NPK, det ger säkert resultat, men effektivast är att plöja upp och anlägga ny vall.

Jepp, det blir ny vall inom några år iaf, den som ligger nu är så in i he----e ojämn.. På de värsta ställena fick man köra på 1:ans krypväxel för att inte ha sönder traktor och redskap. Men eftersom att det är 15-20 års eftersatt underhåll på byggnader, åkermark och hagar så blir det bara saker som är ordentligt akut som görs nu i början.. jag misstänker att upp-plöjningen av vallarna kan påbörjas nästnästa år med lite tur.

[Filip Skräplund]

Oj, det låter som plöjd åker som fått växa igen med ogräs?

[Mårten Swärd]

hehe, njaee så illa är det inte. Det är vallgräs iaf, faktum är att det är på det fältet som det bästa vallgräset finns som det är mest ojämt.. Jag vet i faan hur det kan ha blivit så. det kan nog bli ganska blött på det fältet så kanske är det någon som gett sig ut med en traktor och kört när det varit väldigt sankt..

[Exotica]

Tänk att någon är där jag var för 5 år sedan när jag tog över gården efter att pappa hade dött! Gissa hur bönderna runt om skrattade åt oss, vissa hjärtligt andra mindre hjärtligt och vissa rent ut sagt skadeglatt!

Detta har jag kommit fram till under dessa 5 år.
1. En vall kan inte ligga för länge! Även om det kostar att anlägga en ny vall så kostar det i längden mer att pyssla med en gammal vall - du måste köra lika mycket men du får mindre foder.
2. Att ringvälta varje vår sparar maskinerna.
3. Gödningen har stigit enorm mycket i pris de senaste åren - kasta därför inte pärlor på svin, dvs gödla en taskig vall!
4. Ogräsbekämpa så gott du bara kan - ut och putsa bort skräppor/mållor och annat otyg innan de sätter fröställningar och sprider sig.
5. Så in lämplig fröblandning för det djurslag du ska ha det till.
6. Känner du en "riktig" lantbrukare så kanske ni kan samarbeta att han kan så in dina gräsfrön om han samtidigt kan ta en skörd med tex havre som han sår in samtidigt.
7. Ta kontakt med Greppa Näringen så kan de ge dig råd.
8. Lej in vissa tjänster istället för att göra det själv.
9. Planera! Vissa saker måste göras på hösten, andra på våren. Var ute i god tid!
10. Viktigast: rådfråga någon som kan!

[Mårten Swärd]

Stort tack för informationen!
På punkt 6 så gav du mig ett riktigt bra tips! Om jag köper vallfröna så borde det ju finnas någon som är intresserad av att få ett par hektar åkermark för ett år. För du menar väl att man sår havren och vallen samtidigt för att sedan skröda spannmålet medans vallen är kvar..?

Vet du föressten vad hektarpriset blir ungefär för att så vall?

[Exotica]

För du menar väl att man sår havren och vallen samtidigt för att sedan skröda spannmålet medans vallen är kvar..?

Yes! Ock kombinationerna är oändliga. Dessutom är det toppen med halmen. Om du får någon till att så korn eller havre så får du väldigt smakrik halm (som åtminstone mina djur älskar) och i denna halm kommer det att finnas en hel del gräs från den begynnande gräsvallen. På så sätt drygar du ut fodret en hel del. Se alltså till att det blir du som får ta halmen efter lantbrukarens sädesskörd! Vill du däremot ha halm enbart för djuren att ligga i så är det vete som gäller, men då förlorar du ju lite bonusfoder!

[Mårten Swärd]

Kalas! jag tror nog att det ska gå att lösa, det finns iaf minst en bonde häromkring som är sugen på vår mark..

Men jag tror nog att några av vallarna går att gödsla upp..

Ingen som vet hektarpris (på ett ungefär) vad gäller konstgödsel respektive vallfrön?

[Vitis]

Stort tack för informationen!
På punkt 6 så gav du mig ett riktigt bra tips! Om jag köper vallfröna så borde det ju finnas någon som är intresserad av att få ett par hektar åkermark för ett år. För du menar väl att man sår havren och vallen samtidigt för att sedan skröda spannmålet medans vallen är kvar..?

Vet du föressten vad hektarpriset blir ungefär för att så vall?

Beställ en 'vallfrökatalog' från Olssons Frö. Mycket nyttig läsning i den och alla tänkbara fröblandningar du kan tänka dig.

[Exotica]

Min mentor svarade så här på din fråga, men nu är det grovt räknat och dessutom på vårens kalkyler!

Gräsfrön:
ska du så in gräs i tex korn så går det 25 kg / ha
sår du in gräs i gräs så går det 25 + 10 kg 7 ha
gräsfrön kostar ca 35:- / kg

Konstgödsel:
fullgödning 300 - 400 kg MPK / ha
MPK kostar ca 6,50:- / kg

[Mårten Swärd]

Tackar för informationen! Då får det nog bli att så om ett utav skiftena om jag kan få tag i någon intresserad bonde..

[Mårten Swärd]

Jag funderade på ytterligare ett alternativ.. En utav storbönderna här omkring har fram tills i år lånat 2 hektar åker utav vår gård, jag funderar nu på om jag ska låta honom låna den nästa år också mot att han kör över våra övriga vallar med flytgödsel. De övriga vallarna har väl en sammanlagd storlek på c:a 5 hektar..

Hur pass mkt sämre näringsvärde är det i flytgödsel jämfört med konstgödsel? Det kanske inte går att göra en sådan jämförelse alls eller?

Är det någon som vet om detta byte är rimligt rent kostnadsmässigt? Jag vill ju inte ge honom ett erbjudande som är så dåligt för honom att det blir oförskämt, och jag vill ju inte heller sälja mig allt för billigt för pengar har han nog.. 

[Ursus]

Gamla knöliga vallar är inte roliga att jobba med, även jag har min beskärda del av sådana. Man svär ve och förbannelse när man kommer med slåttermaskinen... I vilket fall så tvivlar jag på att man enbart genom att vräka på mycket gödsel kan få upp produktionen särskilt mycket på en gammal vall. Får man ihop tillräckligt med foder ändå så kan man låta vallarna ligga längre förutsatt att man kan hålla en resonabel hastighet på dem med maskinerna. Annars så är det vallbrott som gäller.

Flytgödsel funkar bra på vall. Om Grannbonden inte kör ekologiskt bör han kunna avvara en del gödsel, men räkna inte med att det blir särskilt mycket billigare än konstgödsel. Det är väldigt svårt att ge några råd om vad som är lönsamt eller inte för sådant beror väldigt mycket på jordarter, klimat och andra förutsättningar.

Jan inte annat än rekomendera att du följer Exoticas råd. Dela upp dina arealer i 5 delar (beror väl förståss på hur stor areal du har totalt)och se till att få en del plöjd och sådd per år. Odlar du vall så gissar jag att du har djur. fastgödsel är bäst att få ut på mark som ska plöjas så bara det är ett starkt argument att plöja en bit varje år.

Det är inte enkelt att få till jämna och fina vallar som avkastar bra, har du inte bra maskiner själv så lönar det sig att leja/samarbeta med någon som har. Jag är lite tveksam till att någon skulle vilja göra hela jobbet med att gödsla, plöja, harva, så och välta för att få ta en enda skörd. Jag skulle inte göra det i alla fall. Kanske om du bor nånstanns där spannmålskördarna kan bli riktigt stora.

[Exotica]

Du kan alltid kolla med tex LRF-konsult eller någon lokal märklare vad man får för arrendepris på jordarna i ditt område. Då får du ett faktiskt belopp på vad din mark är värd. Sen finns det ju visserligen stora skillnader hur väl marken är skött, om man har kalkat den genom åren osv. Hans kostnad ligger i timmarna det tar och diesel + slitaget på maskinerna. Har du stödrätter på din mark? Vem tar isf dessa, du eller storbonden på de 2ha?

Angående värdet i de olika gödningsmetoderna, ta kontakt med Greppa Näringen www.greppa.nu

[Mårten Swärd]

Tackar för svaren!

Jag insåg också, efter att ha funderat lite i går, att det förmodligen inte är någon som vill göra jobbet med upplöjning, harvning, vältning sådd för att få 1-2 hektars skörd gratis.. Detta innebär ju att jag själv måste göra arbetet med jordbearbetningen och det i sin tur innebär en hel del maskiner till + en hel del arbete. Så för tillfället så får vallarna ligga kvar, iaf i några år till. Mitt primära mål kortsiktigt är att "boosta" vallskörden tills nästa år, dvs gödsla upp lite på något sätt.

Vad gäller stödrätterna så finns det stödrätter på de hektar som han lånar, utlåningen har ju bara varit muntlig på årsbasis tidigare vad jag har förstått så jag tror ju inte att han har fått med stödrätterna. Jag har iaf tänkt att stödrätterna ska tillfalla oss och inte honom..

Vad gäller tidsåtgången för flytgödslingen så borde det ju inte ta några längre stunder, med de jättemaskiner som de kör ut med så borde det vara frågan om max någon timme. Jag vänder hö på c:a 3 timmar och flytgödselspridaren har ju en arbetsbredd som är många gånger större än min lilla vändare..

[Exotica]

Jag har iaf tänkt att stödrätterna ska tillfalla oss och inte honom..

DU har tänkt det! Har HAN?

[Mårten Swärd]

DU har tänkt det! Har HAN?

haha, vet inte, han är inte så intresserad av att prata om arrendet överhuvudtaget.
Å andra sidan är vi inte särskilt intresserade av att arrendera ut marken utan vi kan mkt väl tänka oss att bruka den själv. Anledningen till att vi ev. ska låta honom använda den är för att vara schyssta och smidiga i så fall, vår mark spärrar nämligen av i mellan två av hans fält så om vi börjar odla där så måste han köra runt c:a 1 km för att komma åt sina fält.

[Strajder]

Vad gäller stödrätterna så finns det stödrätter på de hektar som han lånar, utlåningen har ju bara varit muntlig på årsbasis tidigare vad jag har förstått så jag tror ju inte att han har fått med stödrätterna. Jag har iaf tänkt att stödrätterna ska tillfalla oss och inte honom..

Stödrätter är lurigt. Viktigt när man köper gård att skriva in i kontraktet att stödrätterna ska ingå, annars kan man bli blåst på konfekten. Stödrätterna följer inte marken, de skapades utgående från ett stycke mark och tilldelades den som brukade den (redan här uppstod smärre krig mellan ägare och brukare...), därefter så är de personliga och kan användas fritt inom samma region. I värsta fall kan man köpa en gård, säljaren behåller stödrätterna och använder de sedan själv på ny mark eller säljer dem vidare. Du står då med mark som är stödberättigad men saknar stödrätter. Enda sättet att få sådana kan då vara att köpa dem (dyrt).

[Mårten Swärd]

Jo, jag misstänkte att det var så med vår mark men när jag lusläste kontraktet så stod det faktiskt att det ska finnas 7.5 stödrätt som skall föras över till oss vid nyår.. Dvs att det borde finnas stödrätter till samtlig åkerareal på gården,,

PS, vad kostar stödrätterna ungefär?

Jag tror nämligen inte att säljaren är medveten om att stödrätterna saknas, säljaren ägde bara gården under mindre än ett år och den förrförra ägaren säger att han sålde av med dem strax innan han sålde.. Men eftersom att det står i kontraktet så är det ju inte min huvudvärk som tur är.. faktum är att jag nästan hoppas på att de missbedömt läget och att stödrätterna saknas, de har nämligen plockat av gården en mycket fin fiskerätt som jag skulle vilja ha tillbaka. Det kanske går att kvitta stödrätterna mot fiskerätten.. fast det beror ju på hur mkt stödrätterna kostar iof..