vallodling och hamling

[ulfg]

Hej,
ett par lantbruks frågor till kunnigare personer:

1.hur pass sent går det att så in ny vall? Möjligt ända in i september? Halland, zon 1.

2.finns det några som har erfarenhet av att topphugga (hamla) oxel och fågelbär för lövtäkt? Gäller restaureringshamling av äldre träd som inte hamlats innan. Lämpligt tidpunkt på året?

3. Hur funkar det att ha mer än en vuxen bagge i mindre flock med 15-20 tackor? Vad händer under parningssäsong
hur funkar samvaron utanför parningstid?

Bästa hälsningar och gott nytt år,

Jonas

[woodcutter]

  hej ulfg,

 Angående din första fråga.Tror nog att du kan så vall långt in i september.Har gjort så själv och bor i zon 4.Dock kan det ju bli problem rent tekniskt om det regnar dag efter dag så sent.

[Sture]

I Norra Kalmar län har det hamlats oxlar, jag har två som förr har hamlats till foder och ved till spiseln. Skathugg gärna armsgrova oxlar på senvintern ca 3 meter upp, det skall vara några grenar som dragare under snittet sedan väntar man 5 - 7 år sedan är det dags för hamling efter höskörden. mvh Sture

[Henrik_]

Fågelbär är inte lyckat att hamla.
Oxel är kanske inte förstahandsvalet, men visst det funkar.
Men att börja hamla äldre oxlar låter inte lyckat.
Däremot som Sture skriver:  Skathugg gärna armsgrova oxlar.
Hamling ska man helst börja med när trädet är ungt, men vill man göra det på ett äldre så ska man inte ta bort grenar grövre än 10cm och det räknas som absorlut max, helst ska det vara 5-7cm.
Dessutom så får ska man ju tänka sig för, för börjar man hamla så får man se till att fortsätta med det, annars är trädet förstört.
5-7 år kan man vänta, men man kan göra det oftare.

Nu kommer jag antagligen att få någon svar i stil med: så här har jag gjort och träden lever än...

Träden överlever säkerligen, men hur ser dom ut och hur mår dom?

Jag skulle satsa på att plantera träd som är mer lämpliga, div salix, poppel eller ask tillexempel.

[larsw]

Oxel uppskattas iaf av fåren. Har delar av en gammal oxelhäck som jag börjat hamla istället. Har väl tuktats länge nu, och har därmed inte fått bli särskilt grov i stammen. Hamlade träd har ju en tendens till att inte öka i tjocklek speciellt fort.

Plus en stormvält äldre oxel som jag kapade lagom högt upp och reste upp igen, tog sig och verkar komma bra. Men dess granne sälgen producerar  avsevärt mycket mer fortare. Nästan löjligt mycket. Bör nog hamlas varje år. Eller vart annat.

Al skjuter väl också bra med skott. Bäst är lind, om man nu kan få tag på det.

Lind, sälg, ask, al är väl bäst, i den ordningen. Skadar inte att prova med någon björk om man har gott om dem.

Själva hamlingen skall väl ske rätt tidigt? Typ juni, för att bladen skall vara så näringsrika som möjligt? Fast då offrar man en del tillväxt förstås.

Nåja, har två stormvälta sälgar som skall kapas ner och hamlas, lutar mot en brant nu. Borde bli bra.

[gimskogen]

I nord uppland hamlade man askar...
man började när asken avr så gamal att man kunde ställa stegen mot den o klättra upp o hugga av toppen...

sen hamlade man vid behov efter höskörden... altså i juli -augusti..

kärvarna ställdes ovan på höt på skullen.. då hade man ju alltid lös hö o de sjunker ju alltid ihop eter några veckor..det var viktigt att de stud upp på rader med urdentligt med luft emellan tills de torkat...

man tog även asp löv ... o sälg... me de hamlades inte utan det var mer att man tog tillvara stammarna till ved o lövet till djuren..

Även lönn o björk hamlades men de MÅSTE hamlas på sensommaren.. annars så förblöder de om man hugger dem under vårvintern...

ASk o sälg går ju även att hugga på vintern...

det är väl under parningsäsongen man vill ha sin vuxna bagge hos tackorna?

men det kan vara mindre lämpligt under högdräktighet o lamning...
bl a för att baggen skall helst int ha så mykcet kraftfoder ... men de behöver de högdräktiga tackorna...

sen kan det hända att baggen stångar tackorna i magen vid tex utfodring av kraftfoder.. det resultera i kastningar...






.

[ulfg]

Mycket stort tack för så många och kunniga svar på mina frågor!

Oxel är som sagt kanske knappast förstahandsvalet när man väljer ut träd att hamla. Det växer långsamt, mm, men orsaken är att jag har gamla "vargar" inne i en skog som jag glesar ut till skogsbete. För att få löv i mängd skulle man kanske också kunna satsa på några kvadratmeter stubbskottbruk på salix? Att hamla är ju bara ett av flera sätt att fixa löv. Skönt att höra också att det går att så in vall in i september. Det är grisar som skall böka upp gamla julgransplanteringar på åkermark och de behöver ju lite tid på sig över våren-sommaren. Omöjligt att plöja och grisar är roligare än att fräsa ganska blöt mark.

Jag skulle vilja återupprepa frågan om: vilka erfarenheter har ni av att låta flera baggar gå tillsammans med 10-20 tackor över hela året?

Gott Nytt År,

Jonas

[Henrik_]

Kännde att jag behövde fylla på med lite till...

Lind naturligtvis..missade att skriva dit det  

Björk och lönn är inte att rekommendera.
Björken skjuter inte skott på sånt vis att den lämpar sig och är dessutom rötkännsligt. Lönnen skjuter också dåligt med skott och blir sannolikt full med mjöldagg.
Al är väl okej, men dom andra vi nämnt är som sagt mycket bättre.

Juni låter som en utmärkt tid, för då hinner dom nya skotten som kommer på trädet antagligen invintra, så dom inte fryser bort sen, ingen större skada, men det är onödigt.
Mest tillväxt får man dock om man gör hamling på våren...

Ju oftare man hamlar desto mer blir det i princip.
Väntar man längre tid så stannar tillväxten upp, det är dock inte fel att vänta några år, men man får ju inte ut så mycket vettigt foder till djuren då.

Helst ska man utföra beskärning under en period då temp inte går under -10c.

nu tror jag väl jag fått med allt...

[Filip Skräplund]

Det är risk att hamling av äldre oxel misslyckas.
Jag hade en gång några gamla oxlar med mycket innanröta som jag tänkte föryngra men den blev knappt ett skott.
Likadant är det förresten med gamla askar, det kan gå men risken är stor.
Al brukar ratas av nötkreatur, jag vet inte hur det är med fåren.

[Henrik_]

Skrivet av: zeke  Postad: i dag kl. 09:03:40am  
Det är risk att hamling av äldre oxel misslyckas.
- Jo, jag tycker jag fått fram det budskapet
Man bör inte hamla äldre träd alls, möjligen så kan man knuthamla dom långt ut, där grenarna är smalare, men det är tidskrävande och skulle säkerligen se fördjälvligt ut.

Föryngring, ja, det är omöjligt att göra ett träd yngre med beskärning.
Är det för stort så kan man utföra en kronreduktion, det kräver kunskap och har inget att göra med dom stympningar som utförs här och var som brukar kallas föryngring.

Hmm, det där lät lite otrevligt, ber om ursäkt, det är absorlut inte min mening.

Så nötkreatur äter inte Al?, hmm okej.
När jag jobbade extra på ett friluftsmuseum lade jag märke till att getterna gick mest på tallarna, medan rönn och björk som det också fanns gott om nästan fick vara ifred helt. Man tycket ju att dom borde smaka godare...
Är det så i allmänhet att getter inte äter dom trädslagen?

[ulfg]

Kul att tipsinströmmningen om hamling fortsätter. Man får tacka så mycket.
Min erfarenhet av av allöv är att det är inte särskilt smakligt för fåren under hela sommaren fram till slutet av augusti. Då helt plötsligt och in i september äter fåren det med förtjusning. Kanske det har med förhållandet bitterämnen/sockerhalt att göra? Torkat allöv äts med begärlighet och troddes ha avmaskande egenskaper förr.

Under sommaren rör inte mina får barr av något slag. Under vintern däremot är de mycket förtjusta i både
barr och tall från tallar jag hugger och betar av allt tallsly på mina berg.

Överlag är det spännande med naturbete att fåren har olika menyer under vår, sommar, höst och vinter. Det kanske är typiskt för gutefår/lantrasfår också att de betar så selektivt ur ett brett register när de kan och får?

[Draupner]

Man hör ofta att björk skulle vara olämplig för hamling, men här i Edshult finns björkar som hamlats mer eller mindre kontinuerligt i över hundra år och de ser fina ut. Även lönnar av samma ålder och behandlade på samma sätt finns här. JAg håller på  att experimentera med hamling en del deftersom det hamlats mycket i dessa fattiga stenbygder. Fåren älskar björk, men ska man hamla björk får man vara noga med att kalhugga den. Lönn går bra att hamla, men liksom rönn bör den hamla sällan kansk var 6-7e år. Sälg och ask verkar man kunna behandla hur som helst, men sälgen är svårare att torka och fåren gillar asken bättre. Alm har vi mycket här och de uppskattas av fåren och av mig som hamlare för de är lätthanterliga ( lätta att bryta när de torkats) Al har jag ännu inte provat och lind har vi ingen i hela byn. Ask är det som verkar funka bäst att hamla, betänk förmågan att skjuta rotskott, värsta energiveden.....och ja, jag har hamlat gamla träd, askar och almar, jag har tillochmed slaktat ner alla grenarna och de överlevde och ser fina ut, men det är nog olika med olika trädslag. (har också gamla askar som hamlats i kanske hundra år och därefter inte hamlats på¨femtio och de är också fina,

[malungen]

Jag råkar ha erfarenhet av flera baggar med 10-talet tackor. Jag har noterat två aspekter på det hela. Rent avelstekniskt är det väl ingen höjdare och därför har jag inte varit särkskilt stolt över det. Det hela skenade under en period då jag hade en hel del annat att tänka på.
Å andra sidan har själva flocken fungerat mkt bra. Jag har väl tänkt att det är så det ska se ut i naturen. Småbaggarna har sett upp till gammelbaggen och dom har hållt på och smågnabbats vid sidan om.
Jag hade en kraftfull bagge som klarade av att hålla dom andra på mattan.
Det enda som man behövde ha koll på var att inte låta baggarna komma i närheten av nyfödda lamm. Då kunde det bli våldsamt.
Ang. kraftfoder hade jag en teknik att skilja på dom vid utfodring. Det var ganska lätt eftersom baggruppen alltid höll sig för sig själva.
Kort därefter slaktade jag hela besättningen men jag saknar dom.

[malungen]

Jo, en sak till om baggarna. Vi har alltid haft lösdrift med fri utevistelse. Hagen är ett par tre hektar med tillhörande skogspartier.
Annars skulle det nog bli pannkaka med flera baggar.
När snö kom höll jag upp promenadvägar med snöskoter men för det mesta trampade dom upp själva.
Det var blandrasfår typ pälstackor och några diversetackor och köttbagge.

[Sano]

Angående vallinsådd:
Har du klöver i vallen bör du inte så den senare än juli och även då kan det vara svårt att få en bra vall eftersom det ofta är torrare då än på våren. Utan klöver kan man väl sträcka sig till augusti. Senare blir det väldigt beroende av hur hösten blir.
Det absolut säkraste är att så vallen på våren med en skyddsgröda av tex spannmål (korn/havre) eller ettåriga gräs.

[Henrik_]

Ser att det kommit fler åsikter om hamlingen..
Jag står fast vi det jag har skrivit, baserat på mina egna och andra mer framstående trädvårdares kunskaper och  erfarenheter.

[leifhh]

Några ord om hamling för lövtäkt/foder....

Historiskt sett så hamlade man i princip alla sorters lövbärande träd så länge de inte hade annan användning. Till annan användning räknas främst fruktbärande träd av olika slag (även ollon till svin). Hamlade björkar finns det oerhört gott om i kulturlandskapet, så underskatta inte möjligheten att hamla björk även om den är rötkänslig. Rätt hanterad kan till och med en asp hamlas för lövtäkt (jag har en som överlever behandlingen och börjar bli rätt snygg). Exempelvis al innehåller tanniner vilka ibland lyfts fram som bra mot inälvsparasiter hos våra betande husdjur, hur det verkligen är med den saken vet jag inte.

Detta är ett som dyker upp här på alternativ med jämna mellanrum och kan väcka rätt heta känslor. Vissa användare på alternativ är extremt emot att utfodra djur med löv andra är för. Några tidigare trådar i ämnet (det finns fler man jag är inte riktigt vän med nya sökmotorn ännu):
http://www.alternativ.nu/smf/index.php?topic=23674.0
http://www.alternativ.nu/smf/index.php?topic=1670.0
http://www.alternativ.nu/smf/index.php?topic=14167.0

En bra publikation om hamling hittar ni på: http://www.f.lst.se/NR/rdonlyres/9029CEFF-5376-4BD3-8868-559AFC643E2A/0/2007_26.pdf

Jag tycker absolut att man skall prova hamling för lövfoder om man kan, om inte annat så får man lite större förståelse för äldre tiders vedermödor att samla in vinterfoder. Jag tycker även att man skall våga prova att hamla olika träd, dels för att se vilka träd som klarar sig i den miljö man själv bor i men även för att få ett intryck av vilka lövslag ens djur föredrar.

[Henrik_]

Röta är inte det enda argumentet emot.
Jag säger inte att det inte går att hamla björk, men det finns gott om trädslag som är betydligt lämpligare.

Tomas Lagerström är
Universitetsadjunkt, jobbar på SLU.
Samt Klaus volbrecht och Runebengtsson, är framstående trädvårdare.
Jag har kommit i kontakt med dessa personer vid några tillfällen, alla är överens om att björk är långt ifrån förstahandsvalet när det gäller hamling.

[leifhh]

Oavsett om björk är lämplig att hamla eller ej så var det fordomtida ett träd som ofta hamlades för lövfoder. Sannolikt för att det är vårt vanligaste lövträd och många björkar bör ha stått lämpligt till för att ta löv från. Vi kan ta följande citat från Håkan Slottes avhandling (han disputerade i agrarhistoria på SLU i Uppsala 2000) som exempel (sid 17, dvs ur sammanfattningen av de ingående arbetena):

Löv från i princip alla träd och buskar användes som foder. Att så var fallet framgår även av bondedagböcker (utöver etnologiska frågelistor, min anmärkn). Det mesta av lövet insamlades som kvistlöv, varav merparten bestod av kvistar från björk och asp. Kvistar från hamlade träd eller unga snabbväxande träd med mycket löv föredrogs.

På min mark hamlar jag främst al och björk, dessa står som kulturhistoriskt brukligt är främst i hagmarken. Detta beror dels på att jag annars skulle fällt dem och dels på att de står lämpligt till för att hamlas som alternativ till fällning. 2006-7 bärgade jag ungefär halva vinterfoderåtgången i form av löv till mina får (6-7 tackor + ev bagge, varierar från år till år).

Grundfrågan är om man halmar för att få foder tilll djur eller för att forma ett träd. Jag tror att man har rätt olika syn på det hela beroende på vilket av dessa syften man har.

[Henrik_]

Oavsett om björk är lämplig att hamla eller ej så var det fordomtida ett träd som ofta hamlades för lövfoder. Sannolikt för att det är vårt vanligaste lövträd och många björkar bör ha stått lämpligt till för att ta löv från. Vi kan ta följande citat från Håkan Slottes avhandling (han disputerade i agrarhistoria på SLU i Uppsala 2000) som exempel (sid 17, dvs ur sammanfattningen av de ingående arbetena):

På min mark hamlar jag främst al och björk, dessa står som kulturhistoriskt brukligt är främst i hagmarken. Detta beror dels på att jag annars skulle fällt dem och dels på att de står lämpligt till för att hamlas som alternativ till fällning. 2006-7 bärgade jag ungefär halva vinterfoderåtgången i form av löv till mina får (6-7 tackor + ev bagge, varierar från år till år).

Grundfrågan är om man halmar för att få foder tilll djur eller för att forma ett träd. Jag tror att man har rätt olika syn på det hela beroende på vilket av dessa syften man har.

Helt klart, man kan alltså hamla björk, men det finns mycket som är bättre.
Men har man inget annat så visst...