Gillar du ull? Se här...igen

[annan]

Ull, javisst! – men vilken?

Var på ovanstående ullseminarium/föreläsning men A.Waller, en liten skäggig engelsman med stor kunskap om ull och spinneri.

För en billig penning fick vi ca 40 åhörare (mest medelåldes kvinnor) en rejäl genomgång om ullens egenskaper och möjligheter, ända från dess att lamfostret börjar utvecklas och till det att ullen klipps och lämnas till spinneri. Ullfibrernas uppbygnad, vilka egenskaper det medför samt exempel från några olika raser (lantraserna lös med sin frånvara). Många hade med sig ull skinn, garn och fällar för diskussion (tyvärr hanns detta nästan inte med). Det pratades lock, längd och glans, märghår och packning.

I stort sett en mkt givande dag, framför allt för att så många kom och att så många hade frågor att diskutera kring. Vid dagens slut kännde jag mig (som hobbyfårskötare) lite trött och alldeles inspirerad att fortsätta i den lilla skala vi just nu gör. Det känns skönt att inte behöva livnära sig på den perfekta finulls eller gotlands-locken utan att vara ganska glad och stolt över skinnen, ullen och köttet som just våra får ger oss.

[kison]

Åh. Jag är ju besatt av ull. Men bor i Västerbotten. Blir nog inget seminarium för mig.....

HALLÅ  vi är flera i västerbotten som är besatta av Ull varför kan vi inte ha något eget...

[vildblomma]

Hej!

Jag spinner en hel del, men har inga egna får då jag inte har hittat "mitt ställe" ännu.Siktar på att kunna ha får så småningom.
Men jag kan tänka mig att spinna på beställning om någon är intresserad.

Vildblomma.

[Magda]

HALLÅ  vi är flera i västerbotten som är besatta av Ull varför kan vi inte ha något eget...

Visst kan vi det. Vilka flera är vi?

[annan]

vill gärna hålla liv i tråden om ull, så har kommer ett intressant dokument för er att läsa, inte helt nytt men lärorikt.

http://www.mosebackemedia.com/manko/ull.pdf

[birgit]

Vill bara svara på Martins inlägg: Det är väldigt svårt att få de olika lantrasföreningarna att vilja samarbeta. De verkar se varandra som konkurrenter inte samarbetspartners. Det skulle ju underlätta på mnga omrden, varav ullen är ett.

[Charlotte]

Vill bara svara på Martins inlägg: Det är väldigt svårt att få de olika lantrasföreningarna att vilja samarbeta. De verkar se varandra som konkurrenter inte samarbetspartners. Det skulle ju underlätta på mnga omrden, varav ullen är ett.

Om jag inte minns helt fel så blev Lantrasföreningarna "uppbjudna" till samarbete för något år sedan....
Men Allmogefårföreningen var ej intresserad pga risken att vi skulle avla selektivt på större djur om lönsamheten skulle förbättras av samarbete , eller vad det nu berodde på...Tråkigt var det i alla fall...
Särskilt om man ser hur Norges Villsauprojekt fungerar... ett mervärde för bevarande men under "kontrollerade" former.
                Mvh
            Charlotte

[Martin S]

Kul at ni tar upp tråden igen.
Jag hade lovat en liten beskrivning från seminaret på Åland. Det skal bli någon gång... för där tyckar jag egentligen det fanns en väldigt god anda av intressegemenskap kring just ullen. Jag tror att ett samarbete inom hela norden är mer fruktbart än mellan olika rasorganisationer i Sverige.  Då finns det mer att lära sig, och eventuelle gammal konkurrens inom landet har inte så stor betydelse. (jag är ny i sammanhanget och känner inte till hur det har varit) För övrigt var det direkt snack om, at seminaret bör fortsätta nästa år i ett annat land, kanske Norge.

Jag tror ju man kan har ett samarbete kring ull, produkter, och marknadföring utan att nödvändigvis ha tillnärma några avelsmål för varje ras. Oro för selektion av allmogefåren tycker jag man får jobba sig ut av genom at driva en aktiv och medveten "icke-selektion". Altså aktiv från föreningen i förhållande til fårhållarna bl.a om val av lämplig bagge - kanske någon form av konsulenttjänst.

Jag har själv varit inne på, att när en allmogeras som värmlandsfåret har nått en beståndsnivå där den inte är hotat, då är det ju inget till hinder för, at några börjar att avla selektivt. Men då får man skilja detta vattentät från genbanksavlen. Redan idag är det ju djur som vid försäljning försvinner ur genbanken, och vad som händer med dessa har man ändå inget inflytande över. Då tycker jag faktisk det vore roligare om något av "överskottet" gick til en mer målmedveten avel på ullkvalité.
Det är ju så at rya, pälsfår och den moderna spelsau har uppstått, så varför inte en ras till. Jag vet att detta låter helt kättersk i mångas öron. Jag vill inte häller själv driva något sådant, då jag just är förtjust värmlandsfårens variation - och iövrigt historisk intresserat.

INOM genbanksavlen tror jag man kan skapa värde på sätt, som gör at man inte behöver frukta döljd urvalsavel. Just variationen är ett stort värde i skinnen.  Det är ju mycket mer lockande med en skinnhög med olika färg och ulltyp än med 50 grå gotlandsfällar - tycker jag. Det samma om man skal sy av skinnen.  Det fanns en norsk skinndesigner med på seminaret, som jobbade med gammalnorsk spelsau - det var inspirerande!

Även garnet bör kunde säljas som värmlandsgarn (eller om man vil nyttja fler raser kunde man hitta på ett namm - allmogegarn t.ex.) Själva grejen skulle ju vara, att garnet finns i alla naturfärger och olika kvaliteer för väv och stick. Det ville kräva
- utvecklingsarbete i samarbete med ett spinneri.
- marknadsföring
- utbildning av fårhållarna at bli bättre på / mer intresserade av ullen
- ett organiserat samarbete med samling och sortering av ull.

Ett stort projekt att dra igång med andra ord, men fåren i sig är inte problemet. Frågan är om intresse och vilja finns.

En enklare nivå ville vara, om en handfull fårhållare med ulltyper som passar gick ihop i samma region och träffades till ullsamling på hösten. Då kunde man ha med sig alla säckar i en stor lokal, och gärna bjuda inn en ekspert eller varför inte en direktkontakt från spinneriet.

Jeg vet inte om något svensk spinneri skulle ställa upp på något sådant, men det danska spinneriet Hjelsholt tycker att en sådan direktkontakt låter spännande.

Inte mer nu.
- Jag tror att människor kommar at efterfråga vackra matrial med historia än mer än idag. För vi fårhållare hänger det mest på initiativförmåga och tid!
Sedan inbiller jag mig ju inte, att man någonsin kommer at tjäna en massa på en lite fårhållning - 15 tackor som mina är ju en oekonomisk volym. Men just därför kanske vi små kan bidra med pionjärarbete.

[Magda]

Att bevara variationer i raserna har, tycker jag, till viss del just syftet att tillhandahålla en genetisk mångfald som kan användas i specialiserad och selektiv avel. Alltså måste vi bevara allmogeraserna som de är för att sen kunna använda deras egenskaper i framtiden, kanske för ull, kanske för forskning eller för att få fram något annat som gått förlorat hos moderna raser. Så att skörda lite av överskottet hos genbanksraserna  för att förädla andra raser tycker jag är helt okej. Det må vara ullen eller någon annan egenskap. Detta intresse tror jag inte behöver stå i kontrast till bevarandearbetet, som ju är en förutsättning för att kunna fortsätta använda genmaterialet i framtiden.

[Martin S]

Ja, det var exakt så jag menade, Magda,  skönt att inte bli missuppfattat.

Men nu tilbaka til den konkreta fråga som det hela började med:

Finns det någon i Skåne och kanske angränsande län som vill vara med att starta et nätverk kring ull?

Jag tänker, att detta skulle börja på en helt enkel nivå, där vi kan ordna et par träffar, kanske hemma hoss någon som redan har längre erfarenhet och driver t.ex gårdforsäljning av garn och ullprodukter.

Syftet skulle i första hand vara att lära av varandra och att titta på annan ull och andra får än sina egna.

Det skulle vara väldigt kul om vi kunna ordna en ullkurs här nere, - kanske nästa höst? Med fokus på ullsortering - vilken ull är lämpad til vad?
- hela vägen från får till färdigt produkt. Gärna i samarbete med ett spinneri (frågan är vilket, nu då Wålstedts verkar vara på väg att sluta )

Sedan kan man ju se vad det finns basis för av praktisk samarbete.

Jag tänker natverket skal omfatta lantras i bred bemärkelse. Dvs. allmogefåren, rya, finull, gute och likande utländska raser i fall de finns.
Detta inte för att blanda alt ihop, men just för att man kan lära av skilnaderne. Men vissa typer ull passar bra att blanda til vissa ändamål.

Låter det intressant? så peppa gärna lite mer här, och hör sedan av dig til mig. Mailen finns på profilen, eller gå in på hemsidan i bottenraden - där finns lite fårbilder också.

Jag kommer att fråga några fårhållare här nere, som jag redan tror skulle vara intresserade. Så något skal det väl bli. Hoppa på nu!

Och utsäkta långa inlägg...

[Trollmor]

Oj ,oj vad kul Ni har.  Vill också!  Fast jag hinner inte, det GÅR bara inte!  Men jag tänker på Er och vill iofs gärna ha lite skräpull av den som har över, till stövelsulor och sånt.  Om det kan administreras; postpaket blir ju lite dyrt...

[birgit]

Måste bara kommentera ett av Martins inlägg om Ålandsseminariet. Var ju också där som svensk representant för NGHs (Nordisk Genbank Husdyr) Får och Get grupp. Skinndesignern heter Bine Melby och jobbar mest med storfä=ko. www.bine-m.no. Hon är en av Norges representanter.
Vi diskuterar mycket om samarbete inom norden. Danmarks repr. Kjeld Malte Bruun, Bine, Jag och Seminariearrangören Maija (Finland repr.) har lite på gång. Både gemensamt och var för sig. Begränsningen är att vi jobbar med de nordiska kortsvansfåren. Framförallt de som är hotade. Finns det folk här som har idéer och möjlighet att engarera sig lite i detta framåt, är ni välkomna att höra av er. Tar tacksamt emot tankar o funderingar. Vi funderar även på att använda oss av ett gemensamt varumärke, för att man enkelt ska kunna se att produkten kommer från ett nordiskt lantrasfår.