Stödrätter??

[Jullan]

Den information jag fick från Länsstyrelsen skiljer från din.
Stödrätten hör till den mark stödet utbetalas för.

Stödrätten ja... Men som sagt innan; stödrätter behövs ju till att få gårdsstöd, andra stöd kan du ju söka ändå... Men det kanske bara är vall du har, inga betesmarker eller annat?? Kulturmiljöstöd osv?

Att det inte behövs några skriftliga arrendekontrakt är för att det skulle vara helt omöjligt för oss som jobbar med stöden att kontrollera det också. Vi får kolla så mycket annat att det inte går att kolla det med. Då skulle vi behöva vara ännu fler som jobbar med det här.

[Ulric Eriksson]

Att det inte behövs några skriftliga arrendekontrakt är för att det skulle vara helt omöjligt för oss som jobbar med stöden att kontrollera det också. Vi får kolla så mycket annat att det inte går att kolla det med. Då skulle vi behöva vara ännu fler som jobbar med det här.

Det borde inte vara omöjligt att korrelera ansökningar med fastighetsgränser och meddela berörda fastighetsägare. Helt automatiskt, datorer och grejer.

Tillsammans kan vi smörja den byråkratiska maskinen!

[trädman]

Den information jag fick från Länsstyrelsen skiljer från din.
Stödrätten hör till den mark stödet utbetalas för.

Själva grunden för systemet är väl att stödrätterna inte alls hör till någon speciell markbit. För att man skulle kunna få sig stödrätter tilldelade var man tvungen att förfoga över marken. Man måste också ha mark för att kunna få gårdsstödet utbetalt. Men eftersom man i stort sett fritt kan handla med stödrätterna kan "dina" stödrätter komma att användas av någon annan på en helt annan plats så länge den ligger i samma stödområde om din granne skulle få för sig att sälja dem.

[Strajder]

När stödrätten ursprungligen skapades låg marken till grund för stödrätten (år 2005). Det krävdes alltså att det fanns mark för att få stödrätten första gången. Därefter så blev den fri att använda inom den region som den hörde hemma. Man måste bruka mark, inneha stödrätter och uppfylla regelverken för att få stöd för en viss areal.  De som ställde sig utanför systemet eller behöver fler stödrätter kan försöka köpa (det finns en nationell reserv men jag har inte hört någon som lyckats den vägen) men eftersom alla "håller på" sina stödrätter är det få som bjuds ut.

[Grimla]

Det är jag som röjer busk och sly och slår dikena med lien. Att han kör runt på min vall ibland.....
 :-) är vad ni kallar att sköta jorden?

Han behöver aldrig lämna traktorn inte heller bekosta utsädet, men enligt er är det han som sköter jorden... :-)  

Javisst   dikena har ingenting med vallen att göra!

Plöjer, harvar och sår du utsädet själv alltså?

[Strajder]

Genom klargörandet att inga skriftliga arrendeavtal behövs förstår ju i alla fall jag direkt att detta kommer att utnyttjas hänsynslöst av skrupellösa grannar.
Den skrupellöse grannen tycks dessutom helt förbehållslöst få stöd av andra (likasinnade?) Är det vad svenskt jordbruk idag handlar om, hänsynslöst och skrupellöst beteende?

Tråkigt att sådant leder till osämja bland grannar. Att gråta över spilld mjölk (fördelningen av stödrätter 2005) känns konstigt. Om två personer sökte samtidgt för samma område så uppstod en tvist som löstes i samband med detta. Fanns flera omtalade fall i skåne där arrendatorer och markägare sökte för samma mark. Om nu inte Eldens Väktare ansåg det vara mödan värt att söka stödrätter vid detta tillfälle så har jag svårt att förstå hans ilska.

Man måste dock skilja mellan stödrätterna och det årliga stödet. De förstnämnda skapades 2005 och tillhör den som sökte då. Om grannen inte längre tillåts odla vallen så kan han inte söka det årliga stödet för den marken. Han välja mellan att utnyttja stödrätterna för annan mark (egen eller arrenderad) eller sälja stödrätterna.

Stödrätter har blivit ett viktigt spelkort vid köp/försäljning av gårdar och de som inte orkade fylla i blanketterna får ut ett sämre pris på marken. När vi köpte vår går var vi mycket noga med att det skrevs in i kontraktet att stödrätterna överfördes i samband med försäljningen. Säljaren har nämligen annars rätt att göra vad han vill med stödrätterna, de knyts ju till kundnummret (=personen) på länsstyrelsen, inte till marken.

[Jullan]

Vad är det då som kontrolleras, undrar då jag? En första kontrollåtgärd måste ju givetvis vara att kontrollera om den areal som någon sökt stödrätter för, verkligen är dennes eller att det finns godtagbara avtal med markägaren om arealen inte tillhör fastigheten. Jämföra stödrättsarealen med fastighetens egen areal och på så vis direkt kunna se hur stor del som borde finnas "arrendeavtal" på.
 Kontroller utan dessa inledande åtgärder måste väl nästan betraktas som ett skämt eller rättare sagt någon slags parodi på myndighetsverksamhet.

Vid en kontroll så kontrollerar vi att arealer stämmer med de ansökta arealerna, att grödan och markslag stämmer och att skötseln stämmer med de åtagande man har. Vem som äger marken eller inte har vi ingen möjlighet att kontrollera faktiskt. Visst förekommer det "fusk" eller vad man ska kalla det när man söker på mark man varken äger eller arrenderar, men i ärlighetens namn är det väldigt sällsynt. Folk är faktiskt mycket ärligare än man kan tro.  

Det är ju fältkontroller som jag utför, inget annat. Däremot finns det ju administrativa kontroller också, men riktigt vad de innebär kan inte jag säga, eftersom jag inte har jobbat med det alls.

[Ulric Eriksson]

Varför är det omöjligt att kontrollera vem som äger en viss fastighet?

[Strajder]

Varför är det omöjligt att kontrollera vem som äger en viss fastighet?

Vem som äger marken är i sammanhanget oitntressant. Den som har stödrätter och söker för marken (normal den som brukar den) får bidraget. Söker flera för samma mark uppstår en tvist som regleras.

[Ulric Eriksson]

Vem som äger marken är i sammanhanget oitntressant. Den som har stödrätter och söker för marken (normal den som brukar den) får bidraget. Söker flera för samma mark uppstår en tvist som regleras.

Nej. Den sökande gör det för specificerad mark. Marken tillhör någon. Ägaren underrättas. Allt detta kan automatiseras till minimal kostnad och skulle eliminera överraskningar av den typ som diskuteras i den här tråden. Att ägaren är ointresserad av vem som söker bidrag för hans mark håller jag för osannolikt.

[trädman]

Så den som orätt tillskansat sig stödrätten på annans mark, utan dennes vetskap, kan i all framtid utan risk söka stöd vare sig han brukar marken eller inte eftersom ingen kontroll kan göras av vem som äger marken?
Har du inte missat något grundläggande här Strajder?

Man kan naturligtvis lätt kontrollera vem som äger marken. I vad mån den är upplåten genom arrendeavtal el liknande framgår dock inte av några register. Det ingår dock inte i länsstyrelsens kontroller att kontrollera huruvida den som söker stöden förfogar över marken och i så fall på vilket sätt. Mycket stora arealer brukas utan att det finns skriftliga arrendeavtal, särskilt i skogsbygder. Länsstyrelsen, SJV och i förlängningen EU kontrollerar att "avtalet" mellan den som söker stöd och EU uppfylls.

Förhållandet mellan markägare, arrendator de eventuella avtal och uppgörelser som finns angående marken är det upp till var och en att själv bevaka. Det gäller förövrigt även inom många andra områden också. Vad jag vet kan man få bygglov på annans mark utan att inhämta dennes tillstånd. Däremot har man ändå ingen rätt att bygga eftersom det är markägaren som bestämer om det.
 
Den som tillskansat sig stödrätter för mark som han/hon inte äger eller "arrenderade" i någon form har i och för sig stödrätterna i sin hand. Möjligen kan man kräva tillbaka dem genom att stämma den som sökte och fick dem eftersom han inte hade ägarens tillåtelse. Hur utfallet skulle bli vet jag inte. Det lär ju vara svårt att få skadestånd eftersom det faktum att grannen sökte stödrätter inte hindrade markägaren att söka. Hade båda sökt hade det uppdagats att två sökt på samma mark och det hela retts ut. Eftersom markägaren inte sökte är det kanske svårt att visa att han lidit skada.

Det finns inget som hindrar att ägaren till marken söker EU-stöd eftersom stödrätterna inte är knutna till marken. Därför kan grannen inte alls söka stöd i "all framtid" för den aktuella marken. För att få gårdsstödet måste dock markägaren skaffa egna (köpa eller "få tillbaka") stödrätter. Och som någon redan sagt så går det att söka alla andra stöd utan att ha några stödrätter.

[Jullan]

Varför är det omöjligt att kontrollera vem som äger en viss fastighet?

Så klart det inte är helt omöjligt, jag menade mer att vi inte har möjligheter att göra det idag som kontrollanter. Vi har alldeles för mycket att göra ändå. Dessutom så är ju tyvärr systemet uppbyggt så att det inte krävs några bevis för arrende eller likn om man söker på mark.

Sen kan man ju tycka vad man vill om det, men jag säger som tidigare, folk är betydligt ärligare än vad man tror. Det är snarare så att man söker för mindre mark än vad man kan göra faktiskt.

[Eldens Väktare]

Javisst   dikena har ingenting med vallen att göra!

Plöjer, harvar och sår du utsädet själv alltså?

Svar Ja.

Jag sköter min mark själv. Det enda min granne vid flertal tillfällen, med mitt tillstånd, gjort är att slå av vallen och transportera bort den (han har fått vallen gratis om nu det spelar roll). Men vad jag förstått det rätt så anser merparten här att då är det han som brukar jorden och därmed har rätt till gårdsstöd. Naive jag anser annorlunda *s*

Vid min kontakt med Länsstyrlesen fick jag uppgiften att stödet var bunden till marken, de sände även en karta som angav vad mina skiften hade för nummer
han berättade också att den som fått gårdsstödet var tvungen att varje år inkomma med uppgifter hur han avsåg att bruka jorden, d.v.s. mina av LS numrerade skiften skulle redovisas (är inte gårdsstödet då bundet till gården?)

Vidare berättade han att om vid stickkontroll det visade sig att marken inte sköttes enligt inlämnade uppgifter riskerade den som får stödet att få återbetala stödet! I grannes fall även för hans egen mark!
Han uttryckte en viss förvåning över att grannen "tordes". Mina marker ligger väl nära till hands för en "stickkontroll" nu när LS har vetskap.

Men jag kan (och som det låter här) helt ha missuppfattat LS och dess representant (vilket i såfall *s* inte vore första gången jag missförstår).

Jag vill vara "fri" att bruka min mark utan "storebrors" övervakande ögon, jag vill vara fri att lämna ett skifte (eller del av) till rådjur och älgar.

JAG VILL VARA FRI...... fri att leva efter, av och med naturen.

Vet ni vad.... det är jag eftersom det inte var jag som sökte stödet.
Jag kan göra vad jag vill med min mark. Den som eventuellt "straffas" är den som har stödet. (om jag nu förstått LS rätt).

Anledningen till att jag trots allt kollade gårdsstödet var mina sonderingar över att eventuellt sälja gården.

När jag konfronterade grannen i denna fråga svarade han. "- Har jag ingen aning om.... har jag gårdsstöd för din mark?-" "- Måste ha blivit något fel, jag skall inte ha något som jag inte har rätt till-" "- Jag ska kolla och återkomma-"

Hittills har han inte återkommit i ärendet *s*

Denne granne har enligt LS uppehållit de vid tidpunkten aktuella stöden (skrev jag rätt nu ? *s* ) för min gård sedan 1994! Utan att veta om det *s*

Naturligtvis finns det mycket mer bakomliggande (jag var gratis avbytare hos honom (var tredje helg samt 10 semesterdagar per år i 5 års tid), han har 12 mjölkkor och har inte råd med avbytare. Naturligtvis pratade vi då om mina marker och han kände till att jag var "mot" systemet, naturligtvis fick han då ta min vall (till sina djur som jag hjälpte till att sköta) hans ekonomi var usel (skild 3-barnsfar) så jag ordnade själv allt vid min gård. Dock jag fick ta dynga gratis hos honom. (kanske ger vid handen att han borde få stödet *l* det var ju hans dynga som gödslade min vall, vid ett tillfälle!).

Nu har han ingen avbytare..... Får inte ta min vall, men enligt ett inlägg här "Min granne var klokare än vad jag är"...... så jag får skylla mig själv *s*

[Jullan]

Mina marker ligger väl nära till hands för en "stickkontroll" nu när LS har vetskap.

Nej det gör det inte. Länsstyrelsen själva kan inte ta ut gårdar till kontroll tyvärr... Det är Jordbruksverket som gör urvalet och sen är det bara för oss att gilla läget.

[Strajder]

Jag vill vara "fri" att bruka min mark utan "storebrors" övervakande ögon, jag vill vara fri att lämna ett skifte (eller del av) till rådjur och älgar.

JAG VILL VARA FRI...... fri att leva efter, av och med naturen.

Vet ni vad.... det är jag eftersom det inte var jag som sökte stödet.
Jag kan göra vad jag vill med min mark.

Frihet kan definieras olika!
- Den som sökte stödrätter för sin mark är mer fri eftersom man kan välja att söka eller att låta bli att söka arealstödet varje år.
- Den som söker arealstöd kan själv välja vilken gröda man vill odla.
- Pengarna detta inbringar ger större ekonomisk frihet.

"Storebror" slipper du inte om du ställer dig utanför systemet. Kommunens, länsstyrelsens och jordbruksverkets kontrollsystem fungerar i till största delen oberoende av EU-bidragen. Djurhållning, skogsvården, gödselhantering, miljöskydd är bara några exempel där vi har skyldigheter. Det är därför ologiskt att inte ta vara på de få förmåner (arealstöd och andra bidrag) som man faktiskt är berättigad till och bidragit till genom att betala in skatt.

[Fordson]

En sak som jag tycker är sorligt med bidragen är att pensionerade bönder lånar ut sin mark till aktiva bönder som behöver marken, ofta desperat, men sjäv sitter och tar emot bidragen. Senast igår hörde jag att Storbonn där jag bor, aktiv bonde familj i 40 års åldern, fått "låna" extra mark av en annan bonde som skall penioneras till hösten. Själv ska han ha bidragen. Det kan väl ändå inte gynna sveriges bönder...

[Sommartorparn]

Det finns nog många saker som inte gynnar Sveriges bönder och självhushållare. Egentligen skulle alla som har "utrotningshotade" djurarter, som inte är lönsamma i sig själva, få en belöning istället för att betala div. avgifter för allt möjligt. Samma gäller dem som odlar alternativa grödor, etc. etc. Det är en kulturgärning ni gör!!

[Rosa]

Men... det får man ju !

http://www.sjv.se/amnesomraden/stodtilllandsbygden/allastodformer/miljoersattningarochmiljoinvesteringar/ersattningsformerna/hotadehusdjursraser.4.1a84b3810dc68241ce80002466.html

/Rosa

[Strajder]

Det finns nog många saker som inte gynnar Sveriges bönder och självhushållare. Egentligen skulle alla som har "utrotningshotade" djurarter, som inte är lönsamma i sig själva, få en belöning istället för att betala div. avgifter för allt möjligt. Samma gäller dem som odlar alternativa grödor, etc. etc. Det är en kulturgärning ni gör!!

Alternativa odlingar med äldre odlingsmetoder, bevarande av kulturbetesmarker och "utrotningshotade" djurarter, vård av kulturyttringar som höhässjning och stenmurar.  Kontaktar man länsstyrelsen så inser man snabbt att just detta kan ge mycket stora årliga stöd. Att då beklaga sig känns konstigt! Varför inte gå samman med likasinnade och starta en studiecirkel för att lära sig hur man kan (ut-)nyttja systemet istället för att bara beklaga sig? Jag har bara "vanlig" åkermark med vall/ havre och hästar men söker alla stöd jag har rätt till (förra året blev det cirka 1700:-/ha).

[Sommartorparn]

Ja, förlåt då. Tycker bara det låter på forumet som om man måste subventionera sitt getinnehav mm med lönearbete. Är själv inte "drabbad". Men jag ser upp till er som utför denna kulturgärning.