Beredskap och Grön Omställning. Från fossilt bränsle till hållbart.

[Victor Rangner]

Det pågår just nu en grön omställning. Själv är jag mest intresserad av solenergi och solpaneler. Men visst, när man verkligen befinner sig i en nödsituation, är det ju bäst att använda det bränsle som finns. Ändå handlar det ju, på längre sikt, om vad som kommer att ta slut, eller vilket som kan fungera en längre tid.
Elektricitet lagras ju i batterier, men de tar ju också slut, om man inte har mer energi att ladda dem med?
T-sprit, fotogen, olja, bensin, diesel, kräver ju både lagring och är ändligt?

[torbjorn]

När det gäller batterier så skiljer man ju mellan primärbatterier (ej laddbara) och sekundärbatterier (laddbara).  Men även sekundärbatterier har som bekant begränsad livslängd, som kan vara högst varierande beroende på batterikemi, kvalitet och inte minst hur batteriet vårdas och används.

T-sprit är ju som bekant denaturerad etanol, den är ingen ändlig resurs utan framställs på ett eller annat sätt (vanligtvis jäsning + destillering) ur någon form av biomassa.
De övriga fossila bränslen du räknar upp, går ju också mycket bra att ersätta med motsvarigheter som framställs ur biomassa medelst t ex hydrering eller Fischer-Tropsch-processer (HVO är ett bra exempel), eller med vegetabiliska oljor, eventuellt förestrade (t ex RME).

I en nödsituation / beredskapsläge är det bättre att använda sig av förnybara bränslen som inte kräver fabriksmässiga processer för att bli användbara - det är bättre att använda t ex ved som den är, och bara kosta på den kapning, klyvning och torkning innan den eldas.

[Skogsvilde]

I den inledande delen av en kris fungerar gasolloga eller t-röd brännare till att laga mat på och även värma.
I en husvagn räcker en p11 just nu om man håller det svalt i 3-5 dagar.

Så man måste rätt snart tänka om och inrikta sig på bränslen som finns runt om knuten.
Och då är olika slags trä ypperligt.
När det gäller spislösningar så är vedspisen dom vi känner den rätt vettigt men inte på något sätt bränslesnål utan för att hålla nere kostnaderna så är olika slags rocketstoves lämpliga. Och enkla att tillverka.

[Victor Rangner]

Tack för tänkvärda svar! Jag tänker nog på hela landet och alla som bor och lever här. Det blir svårt om alla ska ut och tillverka eget bränsle, från träd och växter. Vi importerar nog också en hel del, idag. Men, som sagt, bara bra med flera tips och erfarenheter! Som stadsbo blir det jag kommer åt, från närmaste butik. Hembränning kanske gå, men har aldrig testat. 

[Berberis]

I den inledande delen av en kris fungerar gasolloga eller t-röd brännare till att laga mat på och även värma.
I en husvagn räcker en p11 just nu om man håller det svalt i 3-5 dagar.

Så man måste rätt snart tänka om och inrikta sig på bränslen som finns runt om knuten.
Och då är olika slags trä ypperligt.
När det gäller spislösningar så är vedspisen dom vi känner den rätt vettigt men inte på något sätt bränslesnål utan för att hålla nere kostnaderna så är olika slags rocketstoves lämpliga. Och enkla att tillverka.

Intressant! P11 fick jag dock slå upp - något slags gasoltub?
Slog också upp rocket stove och bad att få bilder: helt fantastiskt att se alla dessa varianter. Rekommenderas!

(Min mor berättade om en "noodkacheltje" som också var ett slags burk att elda i. Ett "o-ting" förstås, som de gjorde sig av med så snart kriget var över.)

[fri]

Tack för tänkvärda svar! Jag tänker nog på hela landet och alla som bor och lever här. Det blir svårt om alla ska ut och tillverka eget bränsle, från träd och växter.

Att frakta ved från landbygden till huvudstaden har ju förekommit i många hundra år, när folk bosätter sej i täta städer/ samhällen och förorter brukar inte det som växer lokalt räcka för att värma utan man brukar få skeppa/ köra in lass med ved för att stadsborna inte ska frysa och fara illa.

I icke kristid går det ju självklart att ta vara på lite av allt förpacknings och rivningsmtrl av trä som stadens alla invånare genererar för att bygga upp ett eget vedlager för nån vecka eller månads matlagnings och värmebehov, när 'skiten väl träffar fläkten' är det nog svårare att få tag i spillvirke och de som redan har en inarbetad vedleverantör med regelbundna leveranser har sannolikt betydligt större chans att få bränsle behovet tillfredsställt.

[Skogsvilde]

Intressant! P11 fick jag dock slå upp - något slags gasoltub?
Slog också upp rocket stove och bad att få bilder: helt fantastiskt att se alla dessa varianter. Rekommenderas!

(Min mor berättade om en "noodkacheltje" som också var ett slags burk att elda i. Ett "o-ting" förstås, som de gjorde sig av med så snart kriget var över.)

Lite intressant är det ändå.
Vart tvungen att googla order och då dök det upp en AI-sammanfattning, på Flams tänker jag och det gick ju rätt bra att läsa... 

Man tillverkar enkla vedspisar i dag och skickar till Ukraina.
Rocket stoves tillverkar man ofta av plåtburkar och jag har en rätt stor samling stora konservburkar av bland annat den anledningen.

Och som sagt, kunskaper och övning , kunskaper och övning.
Allt anpassat till de egna förutsättningarna.

[Victor Rangner]

Att frakta ved från landbygden till huvudstaden har ju förekommit i många hundra år, när folk bosätter sej i täta städer/ samhällen och förorter brukar inte det som växer lokalt räcka för att värma utan man brukar få skeppa/ köra in lass med ved för att stadsborna inte ska frysa och fara illa.

I icke kristid går det ju självklart att ta vara på lite av allt förpacknings och rivningsmtrl av trä som stadens alla invånare genererar för att bygga upp ett eget vedlager för nån vecka eller månads matlagnings och värmebehov, när 'skiten väl träffar fläkten' är det nog svårare att få tag i spillvirke och de som redan har en inarbetad vedleverantör med regelbundna leveranser har sannolikt betydligt större chans att få bränsle behovet tillfredsställt.

Beroende på hur man räknar, så bor det mer än en miljon människor i Stockholm. Då behövs det mycket ved och mycket vedugnar. Sedan är det många av dem som kommer att välja att hellre fly bort från staden, ut till landsbygden och vild natur. Skulle detta fruktansvärda någonsin inträffa, så tror jag att de som lämnar stan, kommer att hamna i slags flyktingförläggningar. Men det är bara en hypotes, utan någon som helst förankring i verkligheten.

[Själv är bäste dräng]

I stan är det praktisk taget omöjligt att alla invånare skulle klara någon form av grön omställning var och en för sig, den tiden är förbi. Den stora myrstacken kräver fjärrvärme, el, samlat avlopp och vattentillförsel.

Enskilda hushåll på landsbygden kämpar fortfarande med den svåra nöten att knäcka för behagligt grönt liv på vintern, elproduktion. De andra punkterna löses relativt lätt.

[Själv är bäste dräng]

Tror det var i går efter att Putin förstört i Ukraina så 1 miljon blev utan el. Då uppmanades stadsborna att ge sig ut på landet.

[fri]

Jag tänker att människor i storstaden lämnar sina boenden efter någon vecka utan el och värme, har man möjlighet far man sannolikt till ett eget vedvärmt fritidshus eller så får man väl ta in hos bekanta?
Att vi ska komma i nån situation med en miljon stockholmare i flyktingläger innom landet håller jag för osannolikt, de medellösa lär väl få bussas till landsorten och där inhysas i bygdegårdar, skolor och gymnastiksalar om de inte har möjlighet att själva lösa sin situation.

[torbjorn]

Det finns ju redan planer för utrymning av storstäderna, precis som det gjorde förr om åren under kalla krigets dagar. Skillnaden är bara att idag är planerna hemliga tills de sätts i verket för att inte underlätta för mycket för den lede **.  Vad jag har förstått så räknar man med att bara 10-15 % av invånarna i en given storstad kommer att vara kvar i ett svårt krisläge, resten är antingen utrymda eller satta i arbete för totalförsvaret på andra håll i landet.

[Berberis]

Då får jag allt hålla tyst om att jag (numera) bor ensam på 100 kvadrat. Annars evakueras kanske en hel stor familj hit till mitt hus.
Jag får tala med min son och arvinge om detta: Han kan ju flytta hit och lämna en rymlig lägenhet i ett mindre samhälle till några bostadslösa ...

[Victor Rangner]

I serien "Nedsläckt land" berättar en expert att under Kalla Kriget fanns ett stort lager av mat och resurser som skulle kunna räcka i upp till två till tre år. Sedan, när man trodde att hotet var borta, försvann allt mycket fort. Idag håller Totalförsvaret på med att bygga upp samma lager igen, men, enligt experten, så kommer det att ta flera år.
I övrigt så är var och en skyldig att ta hand om sig själv, på samma sätt som man gör när det inte råder någon kris. "Kris" är tyvärr ett mycket utslitet begrepp. Finns det någon tid i Sveriges historia som samtiden ansett vara "krisfri"?
I samband med ett anfall från främmande makt, kan det också vara en fördel med att befinna sig i en stad. Det finns underjordiska gångar, tunnlar, pendeltågsstationer och skyddsrum. Det behövs inte lika mycket bränsle till att färdas med, eftersom sträckorna inte är så långa att gå till fots. I Stockholm finns också vatten att transportera människor eller saker på. Vatten att dricka. Höjder vid översvämningar. Många som kan hjälpa varandra, också dem som har svårt för att gå. Alla möjliga slags transportmedel, som elektriska sparkcyklar, till helikoptrar. Fler och fler flerfamiljshus och villor använder sig av solpaneler. Min erfarenhet är att dagsljuset räcker bra, utan att solcellerna måste stå direkt i solskenet. Antalet soltimmar, batterier och energiförbrukning har också betydelse.