Bytta uttag. Får alla göra det?

[xlab]

Ombyggnad

Första frågan är naturligtvis: vad är en ombyggnad? Här kan man få lite olika svar, beroende på vem man frågar, och det finns en hel del gråzoner här. Jag ska utgå från vår syn på Elsäkerhetsverket under min tid där.

Ombyggnad innebär en omfattande ändring av installationen. Ombyggnad blir det till exempel om man river ner hela eller större delar av installationen, kanske i samband med ombyggnad av själva byggnaden, och sedan uppför en ny installation. I det fallet måste hela den berörda installationen anpassas till nu gällande regler, det vill säga aktuella föreskrifter och standarder. Det kan till exempel gälla krav på jordfelsbrytare, jordade uttag, petsäkra uttag, hur ledningsdragningen ska utföras, de nya kraven på utlösningsvillkor och så vidare.

Reparation av en anläggningsdel är naturligtvis inte en ombyggnad, om man återställer den delen i ursprungligt skick och inte gör några väsentliga förändringar. Men hur är det om man byter ut en kabel, en fast monterad armatur, en central? Ja, här gäller samma sak – det vill säga, om man inte gör några väsentliga förändringar som kan påverka elsäkerheten.

En gammal kabel kan man således byta ut mot en ny, om det är samma antal ledare och samma area. Det är underhåll. Men om den nya kabeln har en annan area måste man kontrollera att den är anpassad till förekommande belastning och installerade skydd, och att areaändringen inte påverkar kortslutningsförhållanden och utlösningsvillkor på ett negativt sätt. Och går man över från enfas- till trefasmatning, då skulle jag bedöma det som ombyggnad, och då måste den del av installationen som berörs av detta anpassas till nu gällande regler.

Byter man ut en fast ansluten armatur eller annan produkt mot en motsvarande ny, och den gamla inte hade jordat utförande, måste inte heller den nya ha det. Men förutsättningen är att den är installerad i ett sådant utrymme som enligt tidigare bestämmelser medgav ojordat utförande, det vill säga ett torrt utrymme med isolerande golv. Är inte de villkoren uppfyllda var det ojordade utförandet inte tillåtet tidigare heller och då måste man dra in skyddsjord till både armaturer och uttag i rummet.

Ändringar av det här slaget är alltså inte att betrakta som ombyggnad av anläggningen, och anläggningen som helhet behöver inte anpassas till nya regler

Detta är en skrivelse från myndigheten, och det är lite luddigt , man får byta ut trasiga uttag  men är det lämpligt om man tar iakt på alla nya maskiner och datorer att byta ut et icke jordat mot ett helt ickejordat, då datorer och annan elektronik vill ha det (skydd mot spikar osv) ? detta gör att alla lagar inom elomr blir lite tandlösa, för om man gör som det är gjort ökar risken för brand/kabel haveri vilkey då går imot dagens kravbild. Någon som vill ge sig in i detta?

[Landet]

kan du konkretisera frågeställningen tror du?

 "för om man gör som det är gjort ökar risken för brand/kabel haveri"

Hur ökar risken?

Skickat från min SM-G950F via Tapatalk

[xlab]

kan du konkretisera frågeställningen tror du?

 "för om man gör som det är gjort ökar risken för brand/kabel haveri"

Hur ökar risken?

Skickat från min SM-G950F via Tapatalk

Ja vad är det som gäller för trasiga uttag? får man byta dom sj till likvärdiga eller ska man följa reglerna som finns i övriga samtal, dvs alla uttag skall vara jordade.

[Landet]

står väl rätt tydligt på https://www.elsakerhetsverket.se/privatpersoner/detta-far-du-gora-sjalv/

Skickat från min SM-G950F via Tapatalk

[torbjorn]

Ja vad är det som gäller för trasiga uttag? får man byta dom sj till likvärdiga eller ska man följa reglerna som finns i övriga samtal, dvs alla uttag skall vara jordade.

Om elinstallationen är gjord innan kravet på att allt skulle vara skyddsjordat kom (alltså före ca 1996), och det bara är frågan om en reparation, alltså inte större utvidgning eller ändring, så ska reparationen göras så att den återställs till ett skick som var godkänt enligt den tidens föreskrifter.
Om enstaka ojordade vägguttag har gått sönder, så är det alltså fritt fram att byta dem mot nya ojordade vägguttag. Man får INTE sätta dit ett jordat vägguttag om det inte finns skyddsjord framdragen i gruppledningen.
Enligt de gamla föreskrifterna som gällde i Sverige före EU-inträdet så var det i vissa fall tillåtet att blanda jordade och ojordade vägguttag i samma rum. Ett typiskt exempel är ett kök, där t ex uttagen över arbetsbänken och uttagen för diskmaskin, kylskåp mm är jordade, medan uttagen vid matplatsen är ojordade.

Det finns dock några fall där man även enligt moderna föreskrifter får, eller till och med skall, använda ojordade vägguttag.
Dels gäller detta uttag där endast klass II-utrustning kan kopplas in (alltså vägguttag där bara platta "Europakontakter" passar, vissa slags lamputtag mm). Klass II-prylar varken kan eller får skyddsjordas, säkerheten i dem bygger på s k förstärkt isolering istället. Man känner igen dem på att de är märkta med dubbelkvadrat på typskylten.
Och dels gäller det uttag för SELV (safety extra-low voltage, kallades förr klenspänning eller skyddsklenspänning). Alltså t ex 24 V-uttag för handlampor, elverktyg mm i mycket fuktiga och smutsiga miljöer inom industrin, som matas via skyddstransformator.

Det kan också nämnas att 110 V-uttag för rakapparat, som ju var tillåtna i badrum i Sverige långt innan 230 V-uttag blev tillåtna där, matas via skyddstransformator och inte får vara jordade.

[xlab]

står väl rätt tydligt på https://www.elsakerhetsverket.se/privatpersoner/detta-far-du-gora-sjalv/

Skickat från min SM-G950F via Tapatalk

ja men ny regler gäller ju om det är någon fara på komponenterna som inte uppfyller nuvarande anv omr eller säkerhet eller?

[xlab]

Om elinstallationen är gjord innan kravet på att allt skulle vara skyddsjordat kom (alltså före ca 1996), och det bara är frågan om en reparation, alltså inte större utvidgning eller ändring, så ska reparationen göras så att den återställs till ett skick som var godkänt enligt den tidens föreskrifter.
Om enstaka ojordade vägguttag har gått sönder, så är det alltså fritt fram att byta dem mot nya ojordade vägguttag. Man får INTE sätta dit ett jordat vägguttag om det inte finns skyddsjord framdragen i gruppledningen.
Enligt de gamla föreskrifterna som gällde i Sverige före EU-inträdet så var det i vissa fall tillåtet att blanda jordade och ojordade vägguttag i samma rum. Ett typiskt exempel är ett kök, där t ex uttagen över arbetsbänken och uttagen för diskmaskin, kylskåp mm är jordade, medan uttagen vid matplatsen är ojordade.

Det finns dock några fall där man även enligt moderna föreskrifter får, eller till och med skall, använda ojordade vägguttag.
Dels gäller detta uttag där endast klass II-utrustning kan kopplas in (alltså vägguttag där bara platta "Europakontakter" passar, vissa slags lamputtag mm). Klass II-prylar varken kan eller får skyddsjordas, säkerheten i dem bygger på s k förstärkt isolering istället. Man känner igen dem på att de är märkta med dubbelkvadrat på typskylten.
Och dels gäller det uttag för SELV (safety extra-low voltage, kallades förr klenspänning eller skyddsklenspänning). Alltså t ex 24 V-uttag för handlampor, elverktyg mm i mycket fuktiga och smutsiga miljöer inom industrin, som matas via skyddstransformator.

Det kan också nämnas att 110 V-uttag för rakapparat, som ju var tillåtna i badrum i Sverige långt innan 230 V-uttag blev tillåtna där, matas via skyddstransformator och inte får vara jordade.

Ja det skrev jag åxå om  (behöver inte repetera det jag skrev) men om man tittar på hur vi anv elen idag så behöver man även ta en funderare på hur man kan få bort en del av riskerna så som ev brand , spikar på ömtålig utrustning  som datorer osv, och då blir allt mer komplicerat kan ag se det som. och då får man inte byta hur man vill då dagens utr nästan kräver jord

[torbjorn]

Nej. I hemmiljö blir det mer och mer sällsynt med utrustning som kräver skyddsjord. Praktiskt taget alla moderna IT-prylar (laptopdatorer, nätverksprylar, mobilladdare mm) är ju klass II och ska inte skyddsjordas.  TV-apparater var alltid klass II på tjock-tiden, sen var många av de första platta tv skyddsjordade (klass I), men de som säljs idag är mest klass II.
De saker som förekommer i ett normalt hem och även i modernt utförande ska skyddsjordas, är framför allt saker som ska vara fast installerade (t ex värmepumpar, elradiatorer och ventilationsaggregat), vitvaror och köksutrustning.

Skyddsjordning kan inte ta bort transienter "spänningsspikar" och liknande saker.  All modern elektronikutrustning ska för övrigt ha mycket god immunitet mot sådant, det är ett av kraven för CE-märkning (och för övrigt ett av de krav som tillverkarna oftast får bakläxa på när de kommer med sin nya produkt till ett testlabb).
Har man en normal uppsättning moderna elektronikprylar i ett hem, så brukar det sluta med att det finns åtminstone ett halvdussin transientskydd (varistorer) inkopplade mellan varje fas och nollan i installationen, så några otrevliga transienter kan praktiskt taget inte dyka upp i nätet annat än om det är en mycket energirik källa (t ex åsknedslag i närheten). Det är mycket sällan det är någon mening att kosta på några yttre transientskydd.

[Landet]

ja men ny regler gäller ju om det är någon fara på komponenterna som inte uppfyller nuvarande anv omr eller säkerhet eller?

vad menar du? eller vad i länken är det du inte förstår? ge ett exempel.

Skickat från min SM-G950F via Tapatalk

[xlab]

Nej. I hemmiljö blir det mer och mer sällsynt med utrustning som kräver skyddsjord. Praktiskt taget alla moderna IT-prylar (laptopdatorer, nätverksprylar, mobilladdare mm) är ju klass II och ska inte skyddsjordas.  TV-apparater var alltid klass II på tjock-tiden, sen var många av de första platta tv skyddsjordade (klass I), men de som säljs idag är mest klass II.
De saker som förekommer i ett normalt hem och även i modernt utförande ska skyddsjordas, är framför allt saker som ska vara fast installerade (t ex värmepumpar, elradiatorer och ventilationsaggregat), vitvaror och köksutrustning.

Skyddsjordning kan inte ta bort transienter "spänningsspikar" och liknande saker.  All modern elektronikutrustning ska för övrigt ha mycket god immunitet mot sådant, det är ett av kraven för CE-märkning (och för övrigt ett av de krav som tillverkarna oftast får bakläxa på när de kommer med sin nya produkt till ett testlabb).
Har man en normal uppsättning moderna elektronikprylar i ett hem, så brukar det sluta med att det finns åtminstone ett halvdussin transientskydd (varistorer) inkopplade mellan varje fas och nollan i installationen, så några otrevliga transienter kan praktiskt taget inte dyka upp i nätet annat än om det är en mycket energirik källa (t ex åsknedslag i närheten). Det är mycket sällan det är någon mening att kosta på några yttre transientskydd.

Ja kan hålla med om att dom flesta  LED elektroniken är av pelv/selv kategori men dom flesta tranformatorena är av skyddsjord utförande (stationära maskiner) så vist håller jag med om att jordade uttag bli mer och mer sällsynt att köpa nytt, men alla  maskiner som inte är av pelv/selv finns ju kvar eller?

[torbjorn]

PELV ska skyddsjordas även om det är klenspänning (men PELV är ytterst sällsynt i praktiken), SELV får inte skyddsjordas.
Men detta har ingenting med klass I eller klass II att göra.

Vi ska komma ihåg att reglerna om skyddsjordning i vanliga torra boningsrum inte har kommit till av elsäkerhetsskäl, utan de kom till som följd av lobbyverksamhet från elinstallatörsbranschen under krisåren i början av 90-talet, något ljushuvud kläckte idén att om man kunde få anläggningsägare att tro att det måste dras in skyddsjord i en massa lokaler, så genererar det sysselsättning åt våra anställda och gynnar våra affärer. Och sen var det lättare att få reglerna införda när de svenska starkströmsföreskrifterna ändå skulle EU-anpassas.
Precis samma fenomen som att bilglasbranschen börjar lobba för att Bilprovningen ska ställa strängare krav på vindrutor och underkänna även obetydligt skadade eller repiga rutor, så snart det är lite dåliga tider och affärerna inte går så bra för glasmästerierna.

[xlab]

PELV ska skyddsjordas även om det är klenspänning (men PELV är ytterst sällsynt i praktiken), SELV får inte skyddsjordas.
Men detta har ingenting med klass I eller klass II att göra.

Vi ska komma ihåg att reglerna om skyddsjordning i vanliga torra boningsrum inte har kommit till av elsäkerhetsskäl, utan de kom till som följd av lobbyverksamhet från elinstallatörsbranschen under krisåren i början av 90-talet, något ljushuvud kläckte idén att om man kunde få anläggningsägare att tro att det måste dras in skyddsjord i en massa lokaler, så genererar det sysselsättning åt våra anställda och gynnar våra affärer. Och sen var det lättare att få reglerna införda när de svenska starkströmsföreskrifterna ändå skulle EU-anpassas.
Precis samma fenomen som att bilglasbranschen börjar lobba för att Bilprovningen ska ställa strängare krav på vindrutor och underkänna även obetydligt skadade eller repiga rutor, så snart det är lite dåliga tider och affärerna inte går så bra för glasmästerierna.

Jo  håller med om argumentet, men frågeställningen kvar står. Får man byta uttag i tex kök/köksbänk (kräver jord, eller i bad/duschrum (kräver jord) har för mig att på 50-60 talet var det bakelit uttag och inte jordat. Om så var fallet så blir det omöjligt att följa den praxis då man inte får gå in i skåpet

[Lugnebergagård]

Jo  håller med om argumentet, men frågeställningen kvar står. Får man byta uttag i tex kök/köksbänk (kräver jord, eller i bad/duschrum (kräver jord) har för mig att på 50-60 talet var det bakelit uttag och inte jordat. Om så var fallet så blir det omöjligt att följa den praxis då man inte får gå in i skåpet

Byter du ett befintligt uttag mot ett av lika utförande. Dvs ojordat till ett annat ojordat så anser jag att gemene man får göra detta om personen har erforderlig kunskap och kan prova sin installation i enlighet med elinstallationsreglernas krav. Översatt. Ja du får göra det men blir det fel är du rökt.

50-tal brukade man inte ha uttag vid diskbänk. De som finns idag i dessa kök har oftast tillkommit senare. Strömbrytare och vägguttag var som du säger bakelit och sparsamt utplacerade. Folk hade väl bara en radio och någon lampa på den tiden.
60-tal brukar det finnas något uttag vid diskbänk. Här börjar de vanliga uttagen komma och i lite större omfattning. Istället för ett uttag i varje rum så började det nu dyka upp två uttag i varje rum.

Kravet var att i vid köksskåp/bänkar så var det krav på jord dock ej allmänuttagen (de som sitter på vägg 200/300ög) om de satt en viss bit från köksbänken. Har jag för mig. (inget jag läser om dagligen) När du byter uttag själv så måste du följa reglerna som gällde när uttaget sattes och för att få byta det måste ha varit rätt utförd med den tiden regler. Som tidigare, gör du fel är du rökt.

I badrummen från den tiden fanns inga uttag. Det kom långt senare och kom med ett krav på jordfelsbrytare för det uttaget.

[torbjorn]

Jo  håller med om argumentet, men frågeställningen kvar står. Får man byta uttag i tex kök/köksbänk (kräver jord, eller i bad/duschrum (kräver jord) har för mig att på 50-60 talet var det bakelit uttag och inte jordat. Om så var fallet så blir det omöjligt att följa den praxis då man inte får gå in i skåpet

Som sagt tidigare i tråden: En gammal installation, som var korrekt gjord enligt sin tids föreskrifter, lyder under samma gamla föreskrifter även vad gäller mindre reparationer och ändringar idag.  Det är ju samma grundtänk som gäller vare sig det rör sig om elinstallationer eller t ex bilar.  Om du byter tändstift i en Volvo Amazon, så behöver du inte modifiera bilen så den uppfyller dagens krav på avgasrening och krocksäkerhet bara för att du gör en liten punktreparation.

Så ett ojordat uttag i en installation från t ex 60-talet, som fick sitta på ett sådant ställe enligt 1939 års föreskrifter som gällde på den tiden, får vem som helst byta ut mot ett nytt ojordat uttag idag. Vare sig det är för att det gamla uttaget har gått sönder eller för att man vill ersätta det med ett petsäkert uttag.

[torbjorn]

Byter du ett befintligt uttag mot ett av lika utförande. Dvs ojordat till ett annat ojordat så anser jag att gemene man får göra detta om personen har erforderlig kunskap och kan prova sin installation i enlighet med elinstallationsreglernas krav. Översatt. Ja du får göra det men blir det fel är du rökt.

50-tal brukade man inte ha uttag vid diskbänk. De som finns idag i dessa kök har oftast tillkommit senare. Strömbrytare och vägguttag var som du säger bakelit och sparsamt utplacerade. Folk hade väl bara en radio och någon lampa på den tiden.
60-tal brukar det finnas något uttag vid diskbänk. Här börjar de vanliga uttagen komma och i lite större omfattning. Istället för ett uttag i varje rum så började det nu dyka upp två uttag i varje rum.

Några exempel på hur det kan se ut i kök från den tiden:
Hus byggt 1936 och totalrenoverat 1959:
Ovanför diskbänken: ett ojordat enkeluttag.
Vid den andra arbetsbänken i köket: ett jordat dubbeluttag i ena änden och ett ojordat dubbeluttag i andra änden.
Vid matplatsen: ett ojordat enkeluttag.
Kylskåp och spis skyddsjordade, spisen dock med TN-C, dvs PEN-ledare (gemensam nolla och skyddsjord) dragen hela vägen fram till spisdosan.

Villa byggd 1963 (typhus byggt av Skanska):
Vid diskbänken: ett jordat enkeluttag.
Vid matplatsen: ett ojordat dubbeluttag.
Kylskåp, köksfläkt och spis jordade.

Radhus byggt 1964:
Vid diskbänken: ett jordat enkeluttag.
Vid matplatsen: två ojordade dubbeluttag.
Kylskåp och spis jordade.

Kravet var att i vid köksskåp/bänkar så var det krav på jord dock ej allmänuttagen (de som sitter på vägg 200/300ög) om de satt en viss bit från köksbänken. Har jag för mig. (inget jag läser om dagligen) När du byter uttag själv så måste du följa reglerna som gällde när uttaget sattes och för att få byta det måste ha varit rätt utförd med den tiden regler. Som tidigare, gör du fel är du rökt.

I badrummen från den tiden fanns inga uttag. Det kom långt senare och kom med ett krav på jordfelsbrytare för det uttaget.

Uttag i badrum började förekomma på 1950- eller 60-talet.

Dels fanns det ett specialuttag som endast var avsett för tvättmaskin utan värmeelement eller centrifug i klass II-utförande.  Ser ut i stort sett som ett vanligt jordat schukouttag men utan jordkontakter och med en bred utskjutande plasttunga mellan hylsorna, så att en vanlig stickpropp - vare sig jordad eller ojordad - inte går att sätta in i uttaget.  Denna typ användes för vanlig 220 V nätspänning, utan jordfelsbrytare.  Jag har sett ett enda sådant uttag med egna ögon, i badrummet till en miljonprogramslägenhet i Uppsala för många år sedan. De är mycket sällsynta idag och jag vet att det finns elprylsamlare som är ute efter sådana. Stickproppar av den där specialtypen är mer vanliga, de fanns bl a på Cylinda fristående centrifuger från 60-talet, och de passar ju även i normala uttag.

Och dels var det tillåtet att ha uttag för 110 V som matades via skyddstransformator på max 25 VA, endast avsett för rakapparat. Ofta hopbyggt med badrumsskåpsbelysning.  I och med skyddstransformatorn så är en jordfelsbrytare meningslös, uttaget blir ju galvaniskt separerat från elnätet så ingen jordfelsström kan uppstå.

[Landet]

Jo  håller med om argumentet, men frågeställningen kvar står. Får man byta uttag i tex kök/köksbänk (kräver jord, eller i bad/duschrum (kräver jord) har för mig att på 50-60 talet var det bakelit uttag och inte jordat. Om så var fallet så blir det omöjligt att följa den praxis då man inte får gå in i skåpet

vad är det du inte förstår? du får inte byta ett ojordat till ett jordat om du inte är behörig. även om det blir en förbättring. det är bara att öppna på lädret och ta dit en elektriker eller så gör du det själv olovligt och lever med det.

Skickat från min SM-G950F via Tapatalk

[ensamhet]

Ena huset jag har är flyttat och uppfört i början på 50-talet och det installerades då 3 fas och en del jordade uttag i huset. Om jag mins rätt är det i källaren, ute och i köket.
Informationen om att de jordade uttagen är monterade då kommer från två av dom som var med och flyttade huset.

[Lugnebergagård]

Några exempel på hur det kan se ut i kök från den tiden:
Hus byggt 1936 och totalrenoverat 1959:
Ovanför diskbänken: ett ojordat enkeluttag.
Vid den andra arbetsbänken i köket: ett jordat dubbeluttag i ena änden och ett ojordat dubbeluttag i andra änden.
Vid matplatsen: ett ojordat enkeluttag.
Kylskåp och spis skyddsjordade, spisen dock med TN-C, dvs PEN-ledare (gemensam nolla och skyddsjord) dragen hela vägen fram till spisdosan.

Villa byggd 1963 (typhus byggt av Skanska):
Vid diskbänken: ett jordat enkeluttag.
Vid matplatsen: ett ojordat dubbeluttag.
Kylskåp, köksfläkt och spis jordade.

Radhus byggt 1964:
Vid diskbänken: ett jordat enkeluttag.
Vid matplatsen: två ojordade dubbeluttag.
Kylskåp och spis jordade.

Uttag i badrum började förekomma på 1950- eller 60-talet.

Dels fanns det ett specialuttag som endast var avsett för tvättmaskin utan värmeelement eller centrifug i klass II-utförande.  Ser ut i stort sett som ett vanligt jordat schukouttag men utan jordkontakter och med en bred utskjutande plasttunga mellan hylsorna, så att en vanlig stickpropp - vare sig jordad eller ojordad - inte går att sätta in i uttaget.  Denna typ användes för vanlig 220 V nätspänning, utan jordfelsbrytare.  Jag har sett ett enda sådant uttag med egna ögon, i badrummet till en miljonprogramslägenhet i Uppsala för många år sedan. De är mycket sällsynta idag och jag vet att det finns elprylsamlare som är ute efter sådana. Stickproppar av den där specialtypen är mer vanliga, de fanns bl a på Cylinda fristående centrifuger från 60-talet, och de passar ju även i normala uttag.

Och dels var det tillåtet att ha uttag för 110 V som matades via skyddstransformator på max 25 VA, endast avsett för rakapparat. Ofta hopbyggt med badrumsskåpsbelysning.  I och med skyddstransformatorn så är en jordfelsbrytare meningslös, uttaget blir ju galvaniskt separerat från elnätet så ingen jordfelsström kan uppstå.

Ojordade uttag vid arbetsbänk var inte godkänt på 50-tal mig veterligen, inte 60-tal heller. Sen gjorde folk fel även på den tiden. Men vanligare är att köket byggdes utan uttag vid arbetsbänk på 50-tal för att sen bli vanligt på 60-tal. Senare när behov uppstod så kompletterades de flesta köken från 50-talet med uttag vid arbetsbänk med varierande resultat i regelefterlevnad och utförande. Nu är ju tidsepokerna inte stenhårda så är det ett kök från -59 så kan det mycket väl varit ett tidigt kök med uttag vid arbetsbänk. Men det skulle ha varit jordat för att vara godkänt. Något man måste känna till om man ska byta uttaget själv!

Jag avsåg vanliga 230V-uttag i badrum. Du får komplettera med ett uttag i ett befintligt boningsrum utan att lägga till jordfelsbrytare eftersom det var godkänt med den tidens regler. Men du får inte komplettera med ett uttag i badrum utan att montera jordfelsbrytare.

Specialuttaget för TM du pratar om har jag aldrig sett och då har jag ändå varit in i tusentals lägenheter från 50-tal och 60-tal i Stockholms län. Badrummen var generellt sett små och ej avsedda eller förberedda för tvättmaskiner. När badrummen började byggas för detta så var det anslutningsdosa som man använde i samtliga fall jag sett och som används av många än idag. Idag bygger vi med vanliga uttag i nyproduktion. I rot-projekt förekommer det fortfarande att vi sätter anslutningsdosor eftersom badrummen var mindre på den tiden så kan det vara svårt att få till placeringen av uttaget då de måste sitta i ett oklassat område.

[Skogsvilde]

Rent generellt så får man inte pilla i elinstalationen själv.

Men, om man vet vad man sysslar med så kan det vara ok och fungera helt utan problem i hundra år.
Dock kan det om man har otur och en nitisk försäkrringgubbe/ kvinna noterar detta vid ett skadetillfälle så fryser eventuella ersättningsutbetqlningar inne.

Ordet som gäller är fackmannamässigt.

[xlab]

Rent generellt så får man inte pilla i elinstalationen själv.

Men, om man vet vad man sysslar med så kan det vara ok och fungera helt utan problem i hundra år.
Dock kan det om man har otur och en nitisk försäkrringgubbe/ kvinna noterar detta vid ett skadetillfälle så fryser eventuella ersättningsutbetqlningar inne.

Ordet som gäller är fackmannamässigt.

Det står ju :
Exempel på vad du får göra själv

    Byta trasig proppsäkring och återställa utlöst automatsäkring
    Byta glödlampor
    Byta lamphållare
    Montera skarvsladdar
    Montera sladdströmbrytare och stickproppar
    Reparera och byta ut delar i trasiga skarvsladdar och apparatsladdar
    Byta befintlig strömbrytare med högst 16 A som är placerad i en egen kapsling eller dosa.
    Byta befintligt vägguttag för högst 16 A som är placerat i en egen kapsling eller dosa

För att få utföra dessa arbeten måste du ha kunskap om hur du gör. Arbetet ska även kunna kontrolleras på ett korrekt sätt. Är du minsta osäker, överlåt arbetet till ett elinstallationsföretag!
Exempel på arbeten som endast får utföras av elinstallationsföretag eller auktoriserad elinstallatör:

    Förändringar i fasta installationer.
    Byte av ojordat vägguttag mot jordat.
    Elinstallationer i dusch- och badrum.
    Installation av golvvärme och värmekabel.
    Förläggning av kabel i mark.

men det framgår inte om man får byta ett ojordat till ett jordat, hur gör man då i Kök/bad ?