Användarägt elnät

[Trampfärja]

Säg att vi får nog av elnätsavgifterna och bestämmer oss i en gigantisk grannsamverkan att bygga ett eget nät. Vad skulle då behövas? Mellan tomter i vilka samverkan råder är det väl knappast några problem att gräva. Men,

Vad skulle behövas för att komma under kommunala vägar?

Hur skulle det kopplas samman med det "allmänna nätet" som binder samman landet? Vem äger ens det?

Skulle kommunen kunna säga, "Nej, ni får inte gräva ett sådant nät. Här finns redan ett elnät."?

Tanken är att ta på kollektiv basis ta över den uppgift som staten sagt ifrån sig och sålt ut till privata monopol, alltså ett användarägt elnät, där alla som betalar för anslutning blir delägare.

P.S. Självfallet slänger man med en fiber när man ändå ska gräva.

[malarmaster]

det "allmänna nätet" ägs av olika elbolag varav ett,vattenfall, är statligt. förbrukaren betalar till det elnätsbolag som denne är ansluten till.själva elen går däremot att köpa från valfritt bolag. ser inga problem med att bygga ett elnät frånsett de gigantiska kostnader det skulle innebära. Vill man korsa vägar begär man bygglov/tillstånd  liksom alla andra typ bredband m.m och står för alla kostnader. markägaren har ju också en del att säga till om,oftast krävs servitut för att korsa annans mark. vill man bygga ett eget nät i samverkan med grannar m.m lär det gå relativt enkelt så länge man inte behöver korsa annans mark.Som jag ser det handlar det om att investera pengar,huruvida det är lönsamt att bygga ett lokalt elnät beror ju på vad de anslutna är villiga att betala. skatter o avgifter gäller ju dessutom alla oavsett vem som är ägare.sedan är ju frågan om var elen kommer ifrån...
problemet idag är ju att staten inte sköter sin del,att hålla nätavgifter m.m på en skälig nivå utan har släppt det i stort fritt.

[torbjorn]

Ett problem i sammanhanget är ellagens bestämmelser om koncession, som gör att ett och endast ett nätbolag har ensamrätt på att driva distributionsnät inom ett visst område.
Det är tillåtet för andra att dra fram elledningar om man bara kan komma överens med markägare, men det är endast nätbolaget med koncession som har rätt att distribuera el för försäljning.  Drar man en ledning utanför sin egen tomt eller fastighet, så får den bara användas för ens eget bruk.

Beträffande äganderätten till allmänna elnätet så är det numera bolaget Svenska Kraftnät som äger stamledningarna (220 och 400 kV), medan alla ledningar för 130 kV och lägre spänningar ägs av olika nätbolag. Dock inte nödvändigtvis samma bolag som har koncession för distribution till slutkunder inom respektive områden. Det finns mycket som vid första anblicken verkar ologiskt när det gäller hur det svenska elnätet är uppbyggt och ägt, men om man läser på en del om historien bakom det hela - hur de första kraftbolagen grundades och utvecklades kring förra sekelskiftet, och hur de sedan förbands till ett rikstäckande sammanbundet nät under mellankrigstiden - så förstår man varför sakerna är som de är.

[Trampfärja]

Intressant! Frågan är ju då vad som gäller om det är ett kollektivt ägande. Då är det ju också privat. Det levererar ström till alla ägare och säljer väl i strikt mening ingenting. Eller??

Självfallet är det uppenbara problemet politiskt. Kommuner skulle sällan tillåta ett sådant bygge. Försökte de, skulle nätbolagen lobba hårt emot det. Dessutom vore det ett oändligt dörrknackande för att ena alla som ska delta. Men för nöjes skull kan man ju fantisera att det är en radikal kommun som gör allt för att stödja initiativet och invånarna är självfallet ännu radikalare.

Vidare behöver man alltså kunna ta sig fram till stamnätet och att svenska kraftnät (ägt av staten) accepterar att man knyter sig samman. Och då är väl frågan, får man ansluta sig eller är det endast dem som har koncession som har rätt att ansluta sig?? Om så, kanske man kan komma runt det genom att också producera och sälja en mindre mängd energi från dem som har solceller på taket och därigenom kunna koppla sig samman mot stamnätet som en privat el-producent.

Självfallet kostar det multum att dra ett nät, men är det säg 10 000 hushåll som delar kostnaden borde det per hushåll inte bli så mycket mer än kostnaden för att dra ström till ett nytt hushåll. Betalar alla 100 000 per kund (för att räkna högt) så blir det ju 1 miljard att dra nät för. Jag betalar lika mycket för nät nu som för strömmen, och avgifterna ökar ju för varje år, så 100 000 bör gå att spara in. Säg att man kan ha gemensamma nätkostnader på en tredjedel av nuvarande nätägares. Jag skulle då betala ca 7000 kr mindre per år. I så fall skulle investeringen betala igen sig på ca 15 år. Kanske 10 år om vi räknar med att elbolagen fortsätter höja i samma takt.

[ManPåGården]

Behöver ju inte bygga nytt. Köp ut det gamla. Visst elbolagen kommer sätta en rejäl prislapp. På nått sätt borde det gå att komma runt. de kan ju inte ta mer pris än vad ett nytt kostar.
Borde jobbas politiskt för en allmän insikt i bolagens nätdrift. Eftersom elköparen är fast i nätet och inte har någon valmöjlighet behöver det finnas möjligheter för insikt i den verksamheten. det borde gå att påstå att man är i beroendeställning och då ska det allmänna ha insyn.
Annars har tanken också slagit mej. Tänk om man kunde ansluta sig till statsnätet i en ände och ett privat elnät i en annan, då har man riktig konkurrens. Det går nuvarande koncession emot. den skrevs en gång i tiden för att inte konkurrerande bolag skulle gå in och lägga lägra anbud och göra ekonomin dålig för det bolag som sökt för att utveckla ett område. Samma gällde järnvägarna när de drogs fram.
/Z

[Ett svart får]

Frågan är hur lönsamt det är för nätbolagen med kunder ute på landet. De kanske gärna skulle sälja näten i vissa områden? Speciellt där ledningarna ännu inte är nedgrävda, de lär kosta betydligt mer i underhåll än de genererar intäkter. Och motsvarande svårt blir det att få lönsamhet i ett användarägt nät. Jag tror man kan jämföra det med telia som river telefonledningar ute på landsbygden så fort de får chansen.

[Trampfärja]

Tjaa, att telefonätet gärna läggs ner är väl för att färre och färre använder det. Visst, på verkligt lantliga ställen kan säkert elnätet vara olönsamt. Tror dock de får betala en rätt saftig avgift också. Eller så har de endast egen el. Dock är detta en väldigt liten del av de totala antalet hushåll i landet.

Bolagen brukar ofta hänvisa till investeringar i deras nät när de höjer, men de har årligen höjt ca sex gånger mer än de investerat för :/. Tror knappast att vattenfall eller ngt. annat bolag skulle sälja sina nät för priset av ett nytt. Monopolen är i sig mycket mer värdefulla.

Vet att de kom någon ny lag som skulle göra det svårare för bolagen att höja, men ett av problemen är att de är redan oskäligt dyra.

[torbjorn]

Ett sånt här användarägt elnät blir knappast så stort att det kan bli aktuellt att ansluta det direkt till stamnätet, utan det blir frågan om att ansluta sig till någon regionledning i närheten.
Ju högre spänningsnivå, desto dyrare blir utrustningen även om den effekt och energimängd som ska tas ut är liten.
Som jämförelse kan man väl säga att det knappast är aktuellt för en stad att ha anslutning direkt till stamnätet om den inte har långt över 100000 invånare. Inte ens de mest elslukande industrierna ligger direkt mot stamnätet utan de köper som regel energin vid 130 kV från regionnät.

Jag vill än en gång uppmana trådstartaren att läsa på om historien bakom det svenska elnätet. Gamla jubileums- och minnesskrifter från kraftföretags 50- och 75-årsjubileer, artiklar i Teknisk Tidskrift som ligger ute på runeberg.org mm
Man kan notera att det faktiskt har funnits en hel del användarägda elnät i form av distributionsföreningar på landsbygden, i synnerhet i de trakter där Sydkraft ursprungligen byggde ut sina nät.  Sydkraft ville nämligen inte alls ha med detaljdistribution och småkunder att göra utan sålde heller el till distributionsföreningar som själva fick bygga ortsnäten.
Värmland är ett annat intressant fall, där har det historiskt funnits en uppsjö av olika elleverantörer som ständigt har bråkat med varandra.

[Härnaröd]

Hej, elnätet där jag bor ägs av en liten ekonomisk förening där fastighetsägarna är delägare. Min elräkning blev betydligt högre när jag flytta hit även om förbrukningen bara var marginellt högre. På förra stället var det en av eljättarna som ägde nätet och där var den fasta avgiften mycket lägre. Min förhoppning är att den lilla föreningen ska gå omkull och nätet bli uppköpt av de stora nätägarna för att slippa de ständiga höjningarna av fasta avgiften. Det är tydligen väldigt dyrt för mindre företag att hålla igång ett elnät i skogsbyggd.

Gräset är inte alltid grönare på andra sidan. Mvh

[Trampfärja]

Hej, elnätet där jag bor ägs av en liten ekonomisk förening där fastighetsägarna är delägare. Min elräkning blev betydligt högre när jag flytta hit även om förbrukningen bara var marginellt högre. På förra stället var det en av eljättarna som ägde nätet och där var den fasta avgiften mycket lägre. Min förhoppning är att den lilla föreningen ska gå omkull och nätet bli uppköpt av de stora nätägarna för att slippa de ständiga höjningarna av fasta avgiften. Det är tydligen väldigt dyrt för mindre företag att hålla igång ett elnät i skogsbyggd.

Gräset är inte alltid grönare på andra sidan. Mvh

Intressant,

Vet du något om anslutningsavgiften. Kan en del av er avgift vara återbetalning av en gemensam skuld från investeringen, eller är allt ni betalar driftskostnader? Hur många hushåll handlar det om?

[Trampfärja]

Jag vill än en gång uppmana trådstartaren att läsa på om historien bakom det svenska elnätet.

Nja, får ju en god historielektion av dig här på forumet För min del tycker jag mest det är intressant att fundera och diskutera olika teoretiska möjligheter för att förstå lite bättre hur allt hänger samman.

Då är det alltså regionnätet man behöver komma åt, vilket ägs av antingen Eon, Vattenfall eller Ellevio. Och här faller förstås hela idén eftersom Vattenfall knappast glatt skulle säga, "Kör på, vi vill gärna ha mer konkurrens för bättre priser." :/. Även om det lokala elnätet ägs av ett annat företag så skulle de knappast vilja uppmuntra till ett sådant fenomen, då det nästa gång skulle kunna vara deras lokala monopol som hotades.

[x-lab]

Säg att vi får nog av elnätsavgifterna och bestämmer oss i en gigantisk grannsamverkan att bygga ett eget nät. Vad skulle då behövas? Mellan tomter i vilka samverkan råder är det väl knappast några problem att gräva. Men,

Vad skulle behövas för att komma under kommunala vägar?

Hur skulle det kopplas samman med det "allmänna nätet" som binder samman landet? Vem äger ens det?

Skulle kommunen kunna säga, "Nej, ni får inte gräva ett sådant nät. Här finns redan ett elnät."?

Tanken är att ta på kollektiv basis ta över den uppgift som staten sagt ifrån sig och sålt ut till privata monopol, alltså ett användarägt elnät, där alla som betalar för anslutning blir delägare.

P.S. Självfallet slänger man med en fiber när man ändå ska gräva.

Jag tror att det skulle bli ramaskri hos kommunerna, dom förlorar all kontroll och och inkomster . tippar på att det inte skulle funka, såvida man iinte anv magneter med riktagmagnetism. sådana försök har gjorts, men det funkade bättre medmicrovågor att överföra el via luft på långa avstånd (det störst avståndet jag sett är 10 Km med verkningsgrad 60% ca

[torbjorn]

Jag tror att det skulle bli ramaskri hos kommunerna, dom förlorar all kontroll och och inkomster . tippar på att det inte skulle funka, såvida man iinte anv magneter med riktagmagnetism. sådana försök har gjorts, men det funkade bättre medmicrovågor att överföra el via luft på långa avstånd (det störst avståndet jag sett är 10 Km med verkningsgrad 60% ca

Kommunerna har inte självklart någonting med den lokala eldistributionen att göra. Det är ju ofta mer eller mindre privatägda bolag som har koncession på elnätet, många kommuner som tidigare hade egna elverk sålde ju ut dem - antingen då elmarknaden omreglerades på 90-talet, eller vid någon period då kommunen i fråga antingen har haft dåliga finanser och varit tvungen att sälja ut tillgångar för att klara ekonomin, eller haft en ledning som av ideologiska skäl inte har velat äga infrastruktur som enligt rådande dogm lika väl kan skötas av privata bolag.
Vad som gäller i det här fallet är lagstiftningen och koncessionsreglerna för elnät, inte eventuella idéer från kommunala småpåvar.