Tipsa på plocksidan i nästa Åter!
Goda nyheter, smarta självhushållarknep och roliga händelser.
Maila petter@alternativ.nu Gärna med bild.
Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Eftersöker historier om alternativa drömmar som gick åt pipsvängen  (läst 7468 gånger)

Själv är bäste dräng

  • Inlägg: 9911
    • Östergötland
Sedan skall man komma ihåg att skvaller kan låta mycket mera elakt än det är. Folk diskuterar företeelser och den som för stunden lyfter dem till medvetandet, men det betyder inte att de tycker illa om personen. Vi har lite allt möjligt folk i byn, och det pratas och skämtas om de som inte är närvarande. Men jag har inte uppfattat att det är personen det klagas på när det tuggas på "-Jag begriper inte varför han alltid eldar färsk ved." eller "-Att han inte kan ha djuren inne".

Vissa namn dyker dock oftare upp som bärare av de tokiga anekdoterna ;D Men det får man bjuda på, man skall inte vara snål...

ThorstenLaxvik

  • Inlägg: 3
    • Ångermanland
framtidensby.nu

Vi är ett gäng gamla rävar som går på djupet med just denna fråga. Vi genomför nu en ettårig utforskarutbildning med en enda fråga: Vad är en by? Bakgrunden är enkel. Nästan alla människor vill ha gemenskap och väldigt många vill äta riktig mat. Tomma små hus på landet väcker drömmar om ett annat liv. Men i stort sett i alla fall går det snett. Otaliga är de grupper som letat gemensamt boende, oändligt många drömmer om att tillverka sin egen mat och det slutar nästan alltid på samma sätt. Din fråga är alltså även vår fråga.

Det enda vi tror att vi vet är att en by inte har någonting med hus att göra. Byn är symbolen för gemenskap men den fungerande gemenskapen byggs av ett gemensamt överenskommet förhållningssätt. I vår kurs bygger vi den första bredbandsbullerbyn och det sker i våra huvuden. Vi tror att den borgerliga föreningsdemokratin är otillräcklig. Vi är inne på nästa steg, att i medvetna processer konstituera ett kollektivt "vi" som alla upplever som fullständigt legitimt. Ytterst få människor har erfarenheter av fungerande demokratier. De flesta är omedvetna om sina inkompetenser och tror att de vet vad demokrati är. Här finns en av de viktigaste fallgroparna.

De boenden som finns tillgängliga på landsbygden tillhör alla passerade ekonomiska epoker. Bondgårdarna är från 1800-talet när ekonomin byggdes upp av pigor och drängar, de flesta torpen är från Per-Albintiden på 30-talet och byggdes för att förse skogsbolagen med arbetskraft, lägenheterna i småsamhällena byggdes av kommunerna på 50-70-talen för att förse industrier och anläggnigar med arbetare. Dåtidens ekonomiska strukturer utgör hinder för att bygga nytt.

Drömmen om självförsörjning som många av oss när är bara en dröm. Vi människor behöver varandra, vi behöver vara många. Möjligtvis kan en by vara självförsörjande till viss del men man måste vara realistisk i sitt drömmar. Det är nog just skillnaden mellan en slarvigt formulerad dröm och verkligheten som knäcker många.

I vårt utforskande är vi fullständigt öppna. Vi vet verkligen ingenting men vi anar. Landsbygden är framtiden. Städerna är fullständigt ohållbara eftersom de lever av en ohållbar landsbygd. Den indstruella matproduktionen står för 40 procent av klimatgaserna (25-30 från industrijordbruken, resten från förädling och distribution). Vi måste alltså bygga en helt ny landsbygd, ett helt nytt byaväsende byggt på den nya tidens krav på hållbar matproduktion och inte minst hållbara sociala relationer. Att odla och bygga ekologiskt är lätt som en plätt jämfört med att bygga fungerande gemenskaper. Huvudutmaningen är alltså att ta nästa steg i demokratiutvecklingen.

I våra diskussioner pratar vi om att bygga jordbruk enligt det förra hållbara jordbrukets principer. Vi tänker på fäbodjordbruket där energin producerades på gården (då häst nu sol?), konservering av maten skedde med naturens egna metoder (torkning, rökning, fermentering mm), växtodling och djurhållning skedde i ett kretslopp, jordbruket byggde mullkapital och gynnade biologisk mångfald (regenerativa jordbruk) och det fanns ett direkt samband mellan dem som producerade och den som konsumerade maten (relationsmat).

Vi arbetar med begreppet bredbandsbullerbyar. Bullerby representerar drömmen om gemenskap, bredband det moderna. Men vi talar också i termer av framtidens by. Sollefteå kommuns bostadsbolag Solatum planerar att bygga en bredbandbullerby. Vi i Nipakademins arbetsgrupp för en bredbandbullerby utforskar innehållet i byn.

Vi finns på fb bredbandbullerby och på www.framtidensby.nu. Flera långa och korta kurser är på gång.

Thorsten Laxvik, Edsele 070-5200761


https://l.facebook.com/l.php?u=http%3A%2F%2Fkarlskogafolkhogskola.se%2Futbildning%2Fframtidens-by-bredbandsbullerbyar%2F&h=ATMggaza2uKa7k7nSyRXaS3nBypLFnJNrLKVCHcxB5Khs_VQ0ulWUa6SbCt1g4nI8Xzt5qHvys9aJkPeqNei2ZqLbh9immARH2CNhRLdtcZNsiNCuNPdqRYxh6XA9V7ST_NvxaI2C5Gz8VqUz9o7TQwpfW5VM3QUS1mHjrPUX4PN6Z0czVnib4dSIPk_nde6rFG75L_OvynIPwUDaGN20eL73pn1TdU3-OOMLlJ75d4smttaV12qutbDl_o9NfgMSlgBPNLiVFuPXFeLQaB8XPKA3aRBAITZ6g















Livat

  • Inlägg: 323
    • -
Jisses så spännande! Börjar fundera.. när går en bygemenskap från att vara lyckad till att vara misslyckad (eller tvärtom)? Och hur gör man när inte alla i en bygemenskap kan eller vill bidra till en "lyckad" by, vad händer med dessa människor?

Postat med Alternativ.nu´s app


ThorstenLaxvik

  • Inlägg: 3
    • Ångermanland
I en fungerande demokrati löser man alla problem inom ramen för sina grundläggande överenskommelser, beslutsordningar, konflikthanteringplaner och förutbestämda sanktioner.

Bygemenskapen bestämmer när den är lyckad eller misslyckad. De har ju upprättat ett legitimt vi.

Tiomilaskogen

  • Inlägg: 42
    • Dalarna
Vi människor förändras genom hela livet. Ungdomlig entusiasm bryts ner. Bästisen från skoltiden blir en främling som man inte kan förstå hur man kunde gilla.
Det finns inget som stärker sammanhållningen som en gemensam fiende. Det visste Hitler och det bygger varje lagledare upp motivationen med. Vi är flockdjur på gott och ont. Det kan lätt bli att man ses som bygemenskapens fiende om man inte är ödmjuk. Om man börjar med att mer eller mindre anklaga ortsbefolkningen för att vara miljöns fiende nummer ett och börja ifrågasätta deras livsval råkar man snabbt illa ut och drar troligtvis kortaste strået. De flesta tycker säkert att det är trevligt med nytt liv i en by men man måste skynda långsamt och låta dem vänja sig. De har vant sig vid att det naturliga är att lämna landet eftersom det inte gick/går att försörja sig på en liten gård.
Anledningarna till att man lämnade en by kunde vara många. I Sällskapsresan slår Lasse Åberg fast att svenskarna inte reser till något utan reser från/vill komma bort. Gustav Mandelmann konstaterar glatt att det inte finns någon anledning att åka bort eftersom allt han vill ha finns just i Djupadal.
Jag tror att många misslyckanden beror just på att man känner sig själv och sin kapacitet för dåligt. Och att man har för bråttom. Bygg upp en "hemgift" av både kunskap och prylar. När man väl sett ut platsen där man  vill leva sitt liv så skadar det inte med en god relation till grannarna. De är ofta äldre människor som har mycket att berätta och inte minst har det kontaktnät som kan ge både det ena och det andra. Tips om hur man gjort förr, var det står en nästan oanvänd separator eller andra nyttigheter. Förr hjälptes man åt med slakt, tröskning och barnafödande. De flesta som kommer med råd vill bara väl.
Det var lite spontana funderingar.

Wybrewel

  • Inlägg: 158
  • Keep calm and hop on
    • Bohuslän
Misslyckande i det lilla råkar man ju ut för ständigt. Broccoli har jag tex aldrig lyckats med trots otaliga försök på många olika sätt.
Min plan att gräva upp vildhallon (på egen mark) och sätta dem hemma gick också åt skogen. De tynande sakta bort...
Jag hade en ambitiös plan att sätta egen surdeg (gick bra på andra försöket), mala mitt eget mjöl och baka allt matbröd själv. Det funkade ett par månader mest för att vi åt mycket gröt
Men jag tänker att jag måste prova och jag lär mig något för varje misslyckande. Broccoli drömmen är kanske krossad, men pak choi är ju nästan lika gott och det växer som tusan. Hallonen dog, men smultronen  frösår sig själva.

Postat med Alternativ.nu´s app


KungTulle

  • Inlägg: 1233
    • Skåne
    • Mörkmårdens Minigrisar
Jag tycker jag misslyckas hela tiden med allt möjligt. Problemet är att man lätt bara ser det som går dåligt och glömmer bort allting som går bra.  Sen kanske man inte ska ha allt för stora planer heller utan göra en massa små grejer så att tillsammans blir det nån sorts framgång ändå.

Jag var rätt deppig tidigt i höstas för jag tyckte att allting härhemma hamnar i ett "halvfärdigt" stadium och sen så tar det flera år innan det avslutas.  Ja och så slits saker och går sönder etc och man hinner inte riktigt med.

Men så fick jag gratis akvarieväxter av en vän som rensade i sitt stora akvarium.  Massor, mycket mer än jag kunde pressa in själv i mitt lilla akvarie- så jag gick ut på FB i en lokal akvariegrupp och deklarerade att jag hade så att andra också kunde få gratis. En av de som hörde av sig var en mamma med två barn. De kom cyklande hit och vi pratade en del och ja det verkade som om det var rätt tufft ekonomiskt för mamman och akvarieväxter är ju dyra.  Så hon var glad att hon fick lite och jag var glad av att kunna ge. Barnen fick kela med och gosa med min tamaste höna och barnen var helt lyriska.

Jag stod och pratade om ditten och datten med mamman och sa att de gärna fick höra av sig om de ville komma upp fler gånger så att barnen kunde få greja med hönsen om de ville. Ja ni vet hur det är ... Och nånstans i det här samtalet ser sig mamman om kring på min hopplöst skräpiga gårdsplan och utbrister " Åh vilket paradis du har här uppe"....

Detta kom från hjärtat och det var väldigt oväntat.... jag såg ju bara allting som hänger på trekvart ....

Men efter det så har jag tänkt mycket på vad den mamman sa..... och det har faktiskt hjälpt. Jag tar fram det här och funderar över "mitt paradis" varenda gång jag känner mig lite deppig över min gård och att allting inte är tip top.  Det är liksom lättare att se det positiva.. och det får mig faktiskt att få tillbaka energi och arbetslust ganska bra. När nåt är lite motigt så tänker jag på mammans ord och så får jag energi att " typ slänga in lite saker som ska till tippen i bilen och verkligen köra ner det till tippen", "måla en grind",  "laga nåt verktyg" etc etc......

MVV Kung Tulle- från ett paradis, visserligen ett lite solkigt paradis- men ändå! :)
Redigera inlägg

ps ett byggprojekt närmar sig i alla fall sin fullbordan, sambons rörspis blev strax före jul provtryckt och godkänd av sotaren ... WEEEEEEEEEEHAAAAAA!!!!
Mörkmårdens Minigrisar
http://minigrisar.n.nu/
Vi har nordsvenskar, myskankor, minigrisar, katter, sköldpaddor och akvariefiskar.

Juniperus

  • Gäst
Jag känner verkligen igen mig i det där. Har så många volontärer som tycker det är så fint hos mig.

TW

  • Inlägg: 2616
    • Finland
Ni som är födda och uppvuxna på landet har ju givetvis ett försprång jämtemot oss rotlösa som blir tvungna att slå oss ner i främmande byggder och skapa ett socialt nätverk från grunden vilket kan vara svårt då många ser oss som alternativa freaks som inte kommer att klara oss länge, många blir nog lite irriterade när vi faktiskt är kvar och gör saker som de aldrig har vågat drömma om, bättre ibland då de alternativa far hem igen så kan man dra den där historien om de där tokiga alternativarna som tror att man kan odla mat utan maskiner.

Så alternativare förskönar nedlägningen det är väl bättre än att modernisra maskinisera och förgifta nedläggningen, jag vet hur de flesta skogsbrukare och jordbrukare sköter sina marker de förstör dom och skapar hemska futuristiska landskap bestående av monokulturer.

Ekonomi är vikltigt men dagens ekonomi är snedvriden, det anses lönsamt att slå längar med tunga maskiner som kräver olja från fjärran änder som ska transporteras hit på båtar, helt sjukt. Dessutom är det svårt för oss småbrukare med hackan i hand att konkurrera med maskinerna. Under skördetit brukar ICA sälja rotsaker för 2 kr kilot tack för det en spark i magen.

Men jag inser ju också att vi lever i den verklighet vi gör oh jag har väl sakta och säkert börjat komma fram till vad jag ska satsa på för att komplettera mitt försök till självhushåll. Honung är tex en bra produkt men snart kanske honung produceras av små nanorobotor och då kan man inte längre sälja det.

Jag ser självhushållningsejkonomin som grunden och marknaddsekonomin som komplement, de flesrta behöver marknaden och har aldrig påstått något annat.

Man behöver inte helmekanisera men även farfars och farmors hästdrivna jordbruk var på sin tid beroende av att en massa utrustning och byggnader kunde underhållas och vid behov förnyas. Det var väl närmare ett dussin byggnader som behövdes för att kunna driva gården och så var det en hel del redskap och utrustning som skulle hållas vid makt och förnyas.
I deras fall täcktes kontantbehovet  av att farfar arbetade på byggen så mycket han hann mellan åkertiderna och höbergningstiden och så sålde de mjölk till mejeriet (på den tiden var producentpriset högt) och så flätade farmor säv så fort hon hade en ledig stund och sålde till Helsingfors.

Större jordbruk som gick att driva utan biinkomster var förr i tiden beroende av billig arbetskraft i form av en storfamilj och dessutom ofta pigor och drängar. Här i trakten fungerade det så att de som hade fler halvvuxna barn än gården krävde skickade ut några som pigor och drängar till gårdar där barnen var små eller någon hade dött. Man bytte arbetskraft på det viset mellan gårdarna så att arbetskraften skulle räcka till. Det fanns också kringvandrande dikesgrävare och gräftargubbar som arbetade för mat och en sovplats i bastun.
Dessutom var producentpriserna höga så det behövde inte vara så stora mängder man sålde för att det skulle bli pengar. Ett kilo smör direkt från producenten kostade väl kring 1000 kronor i dagens pengar. Ett par tunnor säd gav mer pengar än ett fullstort traktorlass säd ger i dag.

Skall man driva ett jordbruk utan någon form av mekanisering med gräfta och lie då får man tyvärr en avkastning som nätt och jämt räcker för att hålla svälten från dörren under goda år och när det blir missväxt svälter man. Levnadsstandarden blir på sikt ett rum med öppen eld och jordgolv. Helt enkelt för att produktiviteten bara räcker till den levnadsstandarden. Det är bara ett par tre generationer sedan det fanns folk som drev den sortens jordbruk och även om de arbetade slut på kroppen redan i 40-årsåldern så kunde de inte med så enkla metoder producera mer än att de nätt och jämt överlevde. Farfarsfarfar dog i hungertyfusen 1868 så sånt där ligger bara några generationer bort. Efter det ökade produktiviteten så pass att få svalt ihjäl i fredstid men ända in på 40-talet var undernäring ett folkhälsoproblem på en del håll.
Det finns alltså mycket goda skäl att upprätthålla en hyfsad produktivitet även i ett självförsörjningsjordbruk.
Bor redan på landet men drömmer om ett eget litet hus......
Timmerman och snickare och byggnadsingenjör och gör-det-självare. Gör väldigt mycket av litet men kan inte göra allt av ingenting.
Antifacist.

Juniperus

  • Gäst
För tio år sedan var hackan det viktigaste verktygt för världens bönder om det har ändrat sig nu vet jag inte många har blivit utkonkurerande av ett modernt jordbruk då europa bland annat bland annat dumpar sina produkter på tex afrikanska marknader.

Det moderna jordbruket är så effektivt att det slår undan benen på alla andra men baksidan av myntet är att det moderna jordbruket är skrämmande offektivt det är en energiförlust och det är ett stort problem.

Varför ska mat inte kosta vad det verkligen kostar att framställa?

Vem vinnet på det egentligen bönder blir tvungna att skaffa större och större maskiner för att föda fler och fler, skuldsättning och konkurser och igenväxande mark i ekonomiskt olönsama områden blir resultatet.

Jag tycker dock inte att vi ska gå tillbaka till historisk tid. Många framsteg har gjorts men vi får inte glömma grunden, maten och marken. Vi måste ta hand om dessa bättre är iallafall min uppfattning. Jag oroar mig för utvecklingen där fler och fler unga inte har någon relation till sin omgivning.

För mig är mat något viktigt det är därför jag odlar, men rent ekonomiskt hade det varit bättre för mig att lägga tid på något annat o köpa min billig mat från det moderna maskinella jordbruket.

Men trots att jag inte kan sälja mina grödor så tröstar jag mig med att de inte har inneburit en energiförlust de är ett plus på gårdens energikonto och det kan inte svenska storbönder skryta med.


välås

  • Inlägg: 39
    • Ångermanland
Hej.

Du skriver att du inte kan sälja dina grödor. Behöver du dem själv? De borde vara mycket eftertraktade och det borde vara en tidsfråga innan du kan sälja dem. Här ikring säger småskaliga ekologiska odlare att de märker en ökad efterfrågan och de börjar kunna ta ett vettigare pris, alltså högre.



Juniperus

  • Gäst
Jo men även ekologiska bönder har traktorer som sagt så använder jag en hacka, ett väldigt effektivt verktyg som har funnits sedan jordbrukets uppkomst.

Även moderna svenska bönder har svårt att klara sig i den ekonomiska hetsjakten så de flesta skulle gå under utan ett livslångt bidragsberoende.

Men tänk den dagen då den billiga energin tar slut då kan vi på allvar börja bygga en hållbar framtid. Den mänskliga innovationen kommer förhoppningsvis leda till vettigare sätt att bruka våra marker.

välås

  • Inlägg: 39
    • Ångermanland
Ja jag längtar också dit, till kollapsen.

Brukspatronen

  • Inlägg: 775
  • Bakåtsträvande Dåtidsromantiker
    • Hälsingland
Om det är ett misslyckande eller ej låter jag vara osagt. Hade hittat den "perfekta" gården för att kunna bedriva ett något så när självförsörjande liv. Jag värmde kåken med egen ved och hade precis fixat så djuren var mer eller mindre oberoende av inköpt foder. Sen dök kärleken upp...

För att få hop vår livssituation så föll det sig så att jag fick flytta till hennes gård. Så från mitt "torp" bar det av till hennes Herrgård. Här finns visst alla möjligheter som fanns på torpet men en så här stor gård kräver en helt annan insats av kapital och arbete. Inte gjordes saken bättre av att tillhörande mark var kraftigt eftersatt eller tom genomgått en generation granskog på igenplanterad åkermark.

Fylld med energi drog vi på oss en massa djur och startade ett ambitiöst projekt att "odla upp" marken igen. Så här efter ett par år där det kommit småbarn och det dykt upp "problem" på vägen börjar det kännas som vi tagit oss lite väl med vatten över huvudet. Att sedan min hälsa strulat det senaste året har gjort att vi nu mer börjat skala ned på alla ambitioner även om vi inte struket alla planer.

Tiden får utvisa hur våra liv ser ut och vi är inte rädda för att anpassa oss efter livets omständigheter.

TW

  • Inlägg: 2616
    • Finland
Jag tycker att det där låter som fröet till framgång för Brukspatronen och patronskan.

Kan man anpassa drömmarna efter livssituationen och de möjligheterna som finns utan att tappa bort drömmarna helt då brukar man på sikt lyckas med väldigt mycket även om det inte blir exakt som man hade tänkt.
Bor redan på landet men drömmer om ett eget litet hus......
Timmerman och snickare och byggnadsingenjör och gör-det-självare. Gör väldigt mycket av litet men kan inte göra allt av ingenting.
Antifacist.

Nina W

  • Inlägg: 3349
    • Värmland
Om det är ett misslyckande eller ej låter jag vara osagt. Hade hittat den "perfekta" gården för att kunna bedriva ett något så när självförsörjande liv. Jag värmde kåken med egen ved och hade precis fixat så djuren var mer eller mindre oberoende av inköpt foder. Sen dök kärleken upp...

För att få hop vår livssituation så föll det sig så att jag fick flytta till hennes gård. Så från mitt "torp" bar det av till hennes Herrgård. Här finns visst alla möjligheter som fanns på torpet men en så här stor gård kräver en helt annan insats av kapital och arbete. Inte gjordes saken bättre av att tillhörande mark var kraftigt eftersatt eller tom genomgått en generation granskog på igenplanterad åkermark.

Fylld med energi drog vi på oss en massa djur och startade ett ambitiöst projekt att "odla upp" marken igen. Så här efter ett par år där det kommit småbarn och det dykt upp "problem" på vägen börjar det kännas som vi tagit oss lite väl med vatten över huvudet. Att sedan min hälsa strulat det senaste året har gjort att vi nu mer börjat skala ned på alla ambitioner även om vi inte struket alla planer.

Tiden får utvisa hur våra liv ser ut och vi är inte rädda för att anpassa oss efter livets omständigheter.

Jag tycker du gör rätt i att prioritera familjelivet. Småbarnstiden är så kort och väldigt värdefull. Men finns det inte plats för fler på herrgården? Något ungt par som vill lära sig jordbruk och djurskötsel och som kan få bo billigt mot en arbetsinsats.

Brukspatronen

  • Inlägg: 775
  • Bakåtsträvande Dåtidsromantiker
    • Hälsingland
vi delar redan gården med min sambos bror som bor i ena flygeln. Men vi har en till flygelbyggnad som står tom. Tyvärr kräver dennomfattande renovering innan den skulle gå att hyra ut och jag vet inte om vi är beredd att lägga ut de pengarna i dagens läge.

Ett svart får

  • Inlägg: 7897
    • Bohuslän
Undrar hur många som bodde på och drev en herrgård förr, 30-40 personer? Även ett litet torp hade ju två vuxna heltidsarbetare samt diverse barn och gamlingar som hjälpte till. Så det är inte konstigt om man har svårt att hinna med ensam...

Brukspatronen

  • Inlägg: 775
  • Bakåtsträvande Dåtidsromantiker
    • Hälsingland
Riktigt hur många som jobbade här har jag inte koll på. Men som mest fanns här 42 kor och 10 hästar, så nog var det en betydande skara.

Idag har vi bara en bråkdel av den gamla jorden, det mesta blev kvar inom bruket men då igenplanterad med gran. Min sambo med familj har dock köpt in närmare 30 ha i grannbyarna så vi har att bita i ändå. Och som tidigare sagts behövs det mesta odlas upp igen så nog finns det att göra om man vill...

Jag ser det som ett livstidsprojekt som ska bli mitt bidrag till att hejda den ökande igenväxningen av vårt land.

malarmaster

  • Inlägg: 3747
    • Småland
Undrar hur många som bodde på och drev en herrgård förr, 30-40 personer? Även ett litet torp hade ju två vuxna heltidsarbetare samt diverse barn och gamlingar som hjälpte till. Så det är inte konstigt om man har svårt att hinna med ensam...
innan maskinerna slog igenom var det ju mycket folk på gårdarna. på en herrgård var det exeptionellt många då man hade en ägarfamilj som skulle tas om hand,likaså stora ytor att elda och städa.Men även inom lantbruket på herrgården. det försvann iom maskiner,mjölkerskor försvann t.ex när maskinmjölkning kom,hästar o deras skötare när traktorn tog över och gjorde 10 mans jobb själv och det har ju fortsatt. skogsindustrin har ju tappat mängder med jobb om man jämför 1930 och idag. ändå produceras det oändligt mycket mer idag. Slitjobb har ju försvunnit och det skall vi vara glada över,folk blev utslitna rätt fort förr,något man tycks ha glömt.


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

48 gäster, 2 användare
Karlsdotter, majkat

* Forum

* Om tidningen Åter



- En tidning med djupa rötter.
/Margit

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser