Fixar med ett självbevattningstråg under vintern

[The walking Dead]

Håller på och grejar här hemma. Vad tror ni om denna mackapär?
- för minigrisar.

Jag har gjutit in en 6 meters värmekabel i baljan som gör betongplattan varm. Tanken är att vattnet inte ska frysa under vintern. Kabeln startar och värmer automatiskt vid 5+ och kan inte överhettas. Jag har lett upp kabeln genom ett rör som ni ser på bilden, på toppen av röret kommer det vara en stor aluminiumtratt där kabeln går som en spiral runt. Poängen är att snön smälter i tratten och fortsätter ner i röret till två utgångshål som fyller tråget med vatten.

Självbevattning när det snöar alltså

Röret kommer fixeras och i nederkant täckas med en plåtplatta även jordfelsbrytare ska användas. Frågan är väl egentligen om smällt snö direkt från himlen håller tillräcklig kvalitet för grisarna?

- annars får väl jag installera filtrering.
Rent teoretiskt borde min mackapär funka. Vad tror ni?

[The walking Dead]

Jo, röret ska fixeras ut genom ett plåttak där tratten kommer sitta och fånga upp snön.

[Själv är bäste dräng]

Förutom att värmekabeln inte kommer att orka smälta snön på aluminiumplåten. Och det kan gå många dagar innan det regnar/snöar. Du får även problem med att göra rent baljan när du har den fast i ett rör och en tratt.  Det ser ut som ett VP-rör, och det lär inte hålla när det blir kallt.

Om snön/regnet är tillräckligt ren är en smakfråga och lite beroende på var du bor. De vilda djuren klarar sig på snö under vintern, men smälter du snö i en vit balja så vill du nog inte dricka det direkt.

Ursäkta om det blev negativt, men jag vill bara bespara dig problem.

[The walking Dead]

Ja, det är frågan!
kabeln blir virad runt kanten i en spiral och kommer alltså vara på utsidan av tratten i direktkontakt med snön. Jag ska klura på detta, man kan eventuellt isolera en box till tratten så blir det ännu varmare. Jo det är ett VP-rör som ska få en rörisolering av polyetenskumplast. Inte fryser väl plast sönder bara sådär...? Göra rent baljan är säkert inga problem, en diskborste för att skvätta ut det skitiga vattnet med lär fungera fint.
 
Vad är det är för snö du refererar till? Har snön legat länge på samma ställe, nära en väg eller andra variabler som kan tänkas förorenat den, detta är färsk snö direkt ner i tratten. Men visst den är väl tillräckligt förorenad den också, ska klura på detta.

Supertack för svar!

[Själv är bäste dräng]

Eftersom du i alla fall behöver en halv kvadratmeter för att det skall vara lönt, förmodligen en hel, så går det åt mycket energi. Skall du dessutom kunna göra rent behöver du säkert det dubbla.

VP-rör tål inte mycket om det är minusgrader, men du skall ju skydda det med rörisolering som du i sin tur måste skydda så inte grisen äter upp det.

Vanlig nysnö, det som faller. Men som sagt, rådjuren ligger inte döda på vintern av att de äter smutsig snö.


Bra med självreglerad kabel i betong, kommer testa det själv i vinter. Men jag använder grundvatten

[The walking Dead]

Eftersom du i alla fall behöver en halv kvadratmeter för att det skall vara lönt, förmodligen en hel, så går det åt mycket energi. Skall du dessutom kunna göra rent behöver du säkert det dubbla.

VP-rör tål inte mycket om det är minusgrader, men du skall ju skydda det med rörisolering som du i sin tur måste skydda så inte grisen äter upp det.

Vanlig nysnö, det som faller. Men som sagt, rådjuren ligger inte döda på vintern av att de äter smutsig snö.


Bra med självreglerad kabel i betong, kommer testa det själv i vinter. Men jag använder grundvatten

Frågan är hur mycket smällt snö som behövs för att uppfylla två minigrisars vattenbehov?
De dricker ju betydligt mindre på vintern. Nederbörden är såklart varierande men huvudsaken är att det finns vatten i tråget. Jag kommer naturligtvis fylla på vatten manuellt men jag tänker att detta borde rimligtvis underlätta under vintern.

Hur mycket snö som smälter i tratten borde stå i relation till trattens
- värmeledningsförmåga,
- tratten tjocklek,
- värmekabelns effekt,
- nederbörden
- storleken på tratten.

Det finns värmekablar till hängrännor och stuprör för att hålla snö/vattnet flödande och en sådan värmekabel har en effekt på 17 W/m. Min kabel är på 60 W så teoretiskt ska det inte vara några problem att undvika isbildning.

Aluminiumets värmeledningsförmåga är fantastiskt bra = 230 W·m-1·K-1, det skulle eventuellt vara bättre med en tratt av guld, silver eller diamant. Eftersom tratten även är tunn så blir även värmeledningsförmågan bättre.

Det som skulle vara ett problem är dimensionen på aluminiumtratten, men den är ganska stor och borde fånga upp tillräckligt. En annan variabel är att kabeln måste slingra sig tätt så tratten blir varm och smälter ner snön innan den packas. Energiförbrukningen blir max 60 W oavsett, som att ha en lampa tänd men endast när det är riktigt kallt, eftersom kabeln reglerar sig efter graderna.

Röret skyddas med rörisolering och utanför blir det ett stålskydd i nederkant.

Ja, inte vet jag... om man inte prövar så lär man sig ingenting
Jag uppskattar dina svar det sätter igång tankar och jag har redan kläckt lite idéer, tack för det 

[Temeriaire]

Jag tror inte att du får ens i närheten av nog mycket vatten på det viset, även om det tekniskt skulle fungera.
Vp-rör till gris lär väl bli uppätet, och jag tror det blir dyrt vatten om värmekabeln ska värma en oisolerad tratt.

[The walking Dead]

Jag tror inte att du får ens i närheten av nog mycket vatten på det viset, även om det tekniskt skulle fungera.
Vp-rör till gris lär väl bli uppätet, och jag tror det blir dyrt vatten om värmekabeln ska värma en oisolerad tratt.

läste du mitt inlägg precis ovan ditt?

[Själv är bäste dräng]

Rätt inställning att prövar man inte så lär man sig inget. Men det bästa är att lära sig av andras misstag och att göra ett överslag/rimlighetsanalys i huvudet innan man bygger sönder material. Fast man måste ibland bygga ihop något för att få känsla för fenomenet.

Om det faller en halvmeter snö under vintern så får du per kvadratmeter max 100 liter vatten, och det skall delas med de kanske 150 dagarna som var vinter, alltså ca 7 deciliter vatten/dag. Om grisarna behöver 2 liter var per dag skulle du alltså behöva 6 kvadratmeter stor tratt. För att värma så stor yta under bar himmel till över nollan även med måttliga minusgrader kräver mycket energi. Om du måste ha snö som vattenkälla så behöver du isolerad tratt, mycket effekt och att köra värmen under kort tid för att minimera spillet. En mindre tratt som du skottar i snö sparar mycket arbete på tratten.

[Temeriaire]

läste du mitt inlägg precis ovan ditt?

Jo, men slarvade nog förbi det där om järnskoning av röret, resten av mitt inlägg vidhåller jag. Visst, Aluminium leder värme otroligt bra, men det gör ju också att det leds av värme till luften i högre takt, alltså krävs mycket energi.

[The walking Dead]

Rätt inställning att prövar man inte så lär man sig inget. Men det bästa är att lära sig av andras misstag och att göra ett överslag/rimlighetsanalys i huvudet innan man bygger sönder material. Fast man måste ibland bygga ihop något för att få känsla för fenomenet.

Om det faller en halvmeter snö under vintern så får du per kvadratmeter max 100 liter vatten, och det skall delas med de kanske 150 dagarna som var vinter, alltså ca 7 deciliter vatten/dag. Om grisarna behöver 2 liter var per dag skulle du alltså behöva 6 kvadratmeter stor tratt. För att värma så stor yta under bar himmel till över nollan även med måttliga minusgrader kräver mycket energi. Om du måste ha snö som vattenkälla så behöver du isolerad tratt, mycket effekt och att köra värmen under kort tid för att minimera spillet. En mindre tratt som du skottar i snö sparar mycket arbete på tratten.

Suveränt svar, intressant! En kvadratmeter tratt ger alltså 7 deciliter vatten/dag om det faller en halmeter snö delat på 150 dagar. 7 deciliter vatten/dag låter ju skitbra faktiskt jag är en riktig pessimist. En minigris på 30 kg dricker väl inte 2 liter om dagen under vintern? Om jag får ut 7 deciliter vatten/dag så är jag helt nöjd.

En annan sak... Det är dock inte enbart snödjupet som är intressant utan även snöns massa, kristallstrukturen och vatteninnehåll. Även graderna i luften påverkar, desto varmare det är ute, desto mer sjunker snön ihop, och desto "mindre" blir snödjupet. Därför blir snödjupet inte en tillförlitlig beräkning, man får helt enkelt plussa på den snömassa som "inte skulle ha sjunkigt ihop".

Detta blir ju rena fysik testet. Det är möjligt att det inte fungerar men det är intressant och därför tänker jag testa.

Jag ska se om det finns några variabler jag kan trimma lite extra.
Vi får se hur det går under vintern
Tack för svar.

[Själv är bäste dräng]

Lycka till, du lär dig en massa

Sök på hur mycket nederbörd du får på din ort.

[nilsegårn]

Tycker du ska börja med att lära känna nån gris!! ) Det där kommer bli en fantastiskt rolig leksak för grisarna!! För att få den grissäker skulle jag nog säga att den nedre baljan behöver vara fyra gånger så stor. Dina 7 dl om dagen kommer dessutom vara tjock lervälling de dagar det är det minsta bökvänligt och då måste du hälla ut dom för att göra rent baljan.....med vatten ur kranen!

[The walking Dead]

Tycker du ska börja med att lära känna nån gris!! ) Det där kommer bli en fantastiskt rolig leksak för grisarna!! För att få den grissäker skulle jag nog säga att den nedre baljan behöver vara fyra gånger så stor. Dina 7 dl om dagen kommer dessutom vara tjock lervälling de dagar det är det minsta bökvänligt och då måste du hälla ut dom för att göra rent baljan.....med vatten ur kranen!

Baljan kommer självklart vara monterad och det är inte grisar på 250 kg som trampar runt i hagen utan 2 minigrisar på 30-40 kg. Jag kommer naturligtvis fylla på med vatten manuellt vilket jag också skrev tidigare. Det är heller inte fastställt hur mycket snö som kommer omvandlas till vatten, det beror på många variabler som jag också skrivit tidigare.

7 dl vatten per/dygn är bara ett riktmärke i förhållande olika variabler. 7 dl kommer garanterat omvandlas till lervälling men tråget är på 40 liter och inte 7 dl.

Ditt förslag 4x40 liter blir alltså en balja på 160 liter till två minigrisar, för att
undvika lervälling - om jag förstått dig rätt.

[nilsegårn]

Nej inte gör att undvika lervälling för det får man hur man än gör utan för att umdvika att dom spelar fotboll med din mackapär. .)  .

[The walking Dead]

Nej inte gör att undvika lervälling för det får man hur man än gör utan för att umdvika att dom spelar fotboll med din mackapär. .)  .

Ja, det är redan fixat.

[nilsegårn]

Det har jag missat! Hur har du löst det? Våra kultingar på 20-30 kg välter lätt en betongho med vatten om dom finner det för gott. Hade gärna haft en lösning på det själv. De stora har en avsågad hydrofortank som dom inte välter så ofta men den når inte kultingarna i. Problemet tycker jag är att är det så tungt att inte grisarna orkar med det gör inte jag det heller och då är det svårt att göra rent!

[The walking Dead]

Det har jag missat! Hur har du löst det? Våra kultingar på 20-30 kg välter lätt en betongho med vatten om dom finner det för gott. Hade gärna haft en lösning på det själv. De stora har en avsågad hydrofortank som dom inte välter så ofta men den når inte kultingarna i. Problemet tycker jag är att är det så tungt att inte grisarna orkar med det gör inte jag det heller och då är det svårt att göra rent!

Vet inte om du har hajat det men jag har endast 2 minigrisar.

Jag vänder inte tråget upp och ner utan vaskar ur det med en diskborste som jag skrev tidigare. Fördelen är att jag kan skruva fast tråget i väggen.


 


 

[Själv är bäste dräng]

En fördel med att gjuta själv är att när man gjort sin första svårdiskade ho, så kan man utforma nästa så att man slipper välta den. Det är svårt att kombinera lättvält med grissäkert, de är grymt starka de små nassarna.

[The walking Dead]

En fördel med att gjuta själv är att när man gjort sin första svårdiskade ho, så kan man utforma nästa så att man slipper välta den. Det är svårt att kombinera lättvält med grissäkert, de är grymt starka de små nassarna.

Huvudsaken är att man försöker,
det är kanske viktigare än resultatet när det kommer till kritan