Hur effektiv är en gammal rörspis?

[Broberg]

"Färskt" gjutjärn av bra kvalitet går att svetsa om man gör på rätt sätt och svetsaren verkligen är kunnig på området. Men "bränt" gjutjärn som har varit med i en eldstad länge, är ofta omöjligt att svetsa. Likaså är det inte så lätt med gjutjärn av dålig kvalitet som kanske har höga halter av svavel, fosfor och andra olämpliga ämnen, eller som inte är helt rent från slagginneslutningar.
Om det inte går att svetsa så kan det eventuellt vara möjligt att hårdlöda/svetslöda.

Nu har jag gjort ett test bara för det.. Pinnasvets och gjutjärnspinnar från Jula. Söndriga spisdelar från en 100-åring i källaren och en spricka på en likadan i köket.

Svetsa var inga problem och inte heller hållbarheten på sömmen när det var gjort. Men värmen när jag började elda tålde det inte. Hårfin spricka genom svetssömmen och alltså ingen för eldstadsdelar som kräver mekanisk hållbarhet.

Kanske finns det bättre pinnar för ändamålet? Har typ ingen erfarenhet av pinnasvetsning..

Hårdlödning med gasverket kanske ger en segare söm?

[Huggorm]

Nu har jag gjort ett test bara för det.. Pinnasvets och gjutjärnspinnar från Jula. Söndriga spisdelar från en 100-åring i källaren och en spricka på en likadan i köket.

Svetsa var inga problem och inte heller hållbarheten på sömmen när det var gjort. Men värmen när jag började elda tålde det inte. Hårfin spricka genom svetssömmen och alltså ingen för eldstadsdelar som kräver mekanisk hållbarhet.

Kanske finns det bättre pinnar för ändamålet? Har typ ingen erfarenhet av pinnasvetsning..

Hårdlödning med gasverket kanske ger en segare söm?

Skall inte materialet vara förvärmt innan du svetsar? För att förhindra spänningar som ger sprickor

[torbjorn]

Det finns en del pinnsvetselektroder för gjutjärn som inte består av järn utan av nickel eller koppar/nickel-legering. Ett par sådana är Esab G4 och G6 (beteckningar enligt en katalog från 1965, jag vet inte om de heter likadant idag).

Och det finns mycket detaljerade råd om hur man ska använda elektroderna:
Det är viktigt att man slipar upp sprickorna innan svetsning så att fogytorna är "färska" och rena. Det KAN gå att svetsa kallt i synnerhet i tunt gods, men vanligtvis är det bättre att förvärma godset (mellan 100 och 300 grader beroende på bl a vilken sorts gjutjärn det är och vilken av elektrodtyperna som används). Omedelbart efter svetsningen medan fogen är het ska den smidas ut ordentligt (hammare + städ), man svetsar korta sträckor, smider, svetsar en bit till osv. Efter svetsningen ska arbetsstycket få kallna mycket långsamt (t ex inbäddat i träkol). Man bör använda lite lägre ström än för vanliga svetselektroder av samma dimension, de fungerar med både lik- och växelström, elektroden till minus vid likström.

[Broberg]

Skall inte materialet vara förvärmt innan du svetsar? För att förhindra spänningar som ger sprickor

Inte vet jag. Inte mitt område...  Ska jag svetsa spisen medans det är fyr i den?

[Broberg]

Det finns en del pinnsvetselektroder för gjutjärn som inte består av järn utan av nickel eller koppar/nickel-legering. Ett par sådana är Esab G4 och G6 (beteckningar enligt en katalog från 1965, jag vet inte om de heter likadant idag).

Och det finns mycket detaljerade råd om hur man ska använda elektroderna:
Det är viktigt att man slipar upp sprickorna innan svetsning så att fogytorna är "färska" och rena. Det KAN gå att svetsa kallt i synnerhet i tunt gods, men vanligtvis är det bättre att förvärma godset (mellan 100 och 300 grader beroende på bl a vilken sorts gjutjärn det är och vilken av elektrodtyperna som används). Omedelbart efter svetsningen medan fogen är het ska den smidas ut ordentligt (hammare + städ), man svetsar korta sträckor, smider, svetsar en bit till osv. Efter svetsningen ska arbetsstycket få kallna mycket långsamt (t ex inbäddat i träkol). Man bör använda lite lägre ström än för vanliga svetselektroder av samma dimension, de fungerar med både lik- och växelström, elektroden till minus vid likström.

Går inte att "smida ut" på spisen i köket..  Jo, allt slipades rent. En hälldel, som slagit sig så hällens tjocklek låg ovanför den andra sidan av sprickan ungefär.

[Hængur]

Svetsning är inte mitt intresseområde,kan hjälpligt men har aldrig fastnat för det så jag kan inte ge något råd i detta. Vill istället fråga om spjället på rörspisen. Jag har eldat mycket i många sorters eldstäder,men har inte varit med rörspis så länge. Som jag skrev tidigare funkar min bra,ryker inte in,har endast någon liten spricka som visar sig ibland och drar ihop sig igen. Det finns endast ett spjäll. det går att dra ut ganska långt. Kan det då vara på hälften utdraget en omkoppling till sidokanalerna eller är det så hely utdraget. Eller, skulle det ha varit ett extra spjäll om den funktionen finns? Den drar i alla fall lika bra med helt resp.halft utdraget spjäll.

[torbjorn]

Går inte att "smida ut" på spisen i köket..

Och det går inte att komma åt att hålla emot med t ex ett tungt slägghuvud, yxa eller liknande på baksidan av fogen under smidningen? Man får såklart smida med en hammare som är sådär 5 gånger lättare än mothållet.

[TiB]

Ett sätt jag tillämpat är att bara "knacka det kallt". Alltså knacka med små snabba slag så att det vibrerar under avsvalningen. Är det en längre fog värmer man hela stycket tills det är rött och knackar tills det går att ta på.

[Broberg]

Inte på den sprickan, men jag ska prova metoden på några trasiga delar.

[Yrmff]

Inte vet jag. Inte mitt område...  Ska jag svetsa spisen medans det är fyr i den?

Absolut!! och elda gärna både länge och ordentligt!!

mvh Y

[Broberg]

Absolut!! och elda gärna både länge och ordentligt!!

mvh Y

Ska prova det. Har nog någon trasig platta att byta med och ha som testobjekt.

[Yrmff]

Jag hittade en gammal jötulkamin med ett par längsgående sprickor i en container, jag svetsade med gj-pinnar "under gång" Det var för typ 5år sen och det håller än 

Men som sagts tidigare i tråden .. man vet aldrig med gjutjärn!!

mvh Y

[Gottfrid]

Gjutjärn ja.Prexis som med fruntimmer,kan hålla länge, ibland  spricker det med desamma.

[kronblom]

gjutjärn kan vara ett lurigt material. har svetsat grenrör till bil som är i gjutjärn,där förvärmer man godset ,svetsar med pinne knackar fogen med en kulhammare och slutligen   eftervärmer godset  och låter det kallna långsamt borde väll bli något liknande på en kamin eller kamindelar
m.v.h. thomas

[torbjorn]

Man bör också tänka på att bildelar som t ex motorblock och grenrör är tillverkade av gjutjärn av betydligt bättre kvalitet än det gjutjärn som används i kaminer och liknande som inte behöver vara lika pålitligt mot mekaniska påkänningar och vibrationer. Så bli inte förvånad om "bil-gjutjärn" också visar sig mycket lättare att svetsa än annat gjutjärn.

[fjällan]

har nu läst hela trådenoch kanske ni har nåt tipps till mig, har en rörspis där skorsten går snett genom hallen på övervåningen till skorsten från köket, och det rök in dåligt drag, spjället helöppet, skorsten är fotad invändigt och ser bra ut, jag har luckor men utan hål i, när man äntligen fick fyr så rök det in så fort man öppnade luckorna och det pös lite på sidorna ,det är åtgärdat, tordes inte sova där,den har blivit svart ovanför eldstaden av röken,nu har sotarn stt igen rökgångarna och röken går rätt upp i skorsten, frid och fröjd men muren blir för varm på baksidan mot trä, så nu eldar jag inte alls och tyckte även att jag eldade för kråkorna,vad göra blir så less på skiten, överväger att sätta in kasett, men gångarna är ju igenmurade så då måste väl värmen gå rätt ut eller, lite svårt att beskriva allt, och tycker egentligen inte en kasett passar i ett så gammalt hus, 1800 nåt, köket är från 17-1800

[Mårten]

Jag har rörspis i mitt hus.
Den är mycket effektiv och bränslesnål.
Det går åt en knapp banankartong björkved på en hel kväll och då är rörspisen så varm att man knappt kan ta i den.
Den håller sedan värmen i nästan ett dygn.
Min rörspis har luckor som på en kakelugn. Det är luckorna som gör rörspisen så bränslesnål. Man kan ha dom stängda och i början öppna två små runda ventiler. När elden tagit sig ordentligt kan man stänga dessa ventiler helt och elden klarar sig fint med springorna runt luckorna.
När elden och glöden slocknat kan man stänga ytterluckorna och skjuta spjället.
Att skjuta spjället är mycket viktigt - annars kallnar rörspisen på några timmar.
Det är också förenat med viss fara att stänga spjället för tidigt - gaser kan gå in i huset istället för ut i skorstenen.
Att elda med luckorna stängda är däremot inte farligt då suget efter syre skapar ett undertryck inne i rörspisen.
Om man vill vara extra ekonomisk med värmen som lagrats i rörspisen kan man ställa sig med näsan en bit ovanför luckorna nära rörspisen. Sedan skjuter man in spjället tills man känner röklukten - och öppnar lite igen tills röklukten inte känns mera. Detta för att inte ventilera ut värmen i slutet av eldningen.
Att elda en rörspis utan luckor tror jag inte har så stor betydelse för att kunna lagra värmen. Det är viktigare att använda spjället på rätt sätt.
Luckorna är mera ett hjälpmedel att få rörspisen att dra så lite ved som möjligt - och ett skydd mot att veden sprätter ut glöd.

Detta kan också sägas om att elda i en kakelugn.

[javill]

har nu läst hela trådenoch kanske ni har nåt tipps till mig, har en rörspis där skorsten går snett genom hallen på övervåningen till skorsten från köket, och det rök in dåligt drag, spjället helöppet, skorsten är fotad invändigt och ser bra ut, jag har luckor men utan hål i, när man äntligen fick fyr så rök det in så fort man öppnade luckorna och det pös lite på sidorna ,det är åtgärdat, tordes inte sova där,den har blivit svart ovanför eldstaden av röken,nu har sotarn stt igen rökgångarna och röken går rätt upp i skorsten, frid och fröjd men muren blir för varm på baksidan mot trä, så nu eldar jag inte alls och tyckte även att jag eldade för kråkorna,vad göra blir så less på skiten, överväger att sätta in kasett, men gångarna är ju igenmurade så då måste väl värmen gå rätt ut eller, lite svårt att beskriva allt, och tycker egentligen inte en kasett passar i ett så gammalt hus, 1800 nåt, köket är från 17-1800

Varför satte sotarn igen rökgångarna? Utan dem blir ju rörspisen som en vanlig öppen spis och värmen lagras inte i kanalerna. Att det ryker in beror ofta på att man inte blivit av med den kalla luften som finns i gångarna. Elda med papper tills draget funkar och därefter med lite fin ved så all kall luft är borta och det är bra drag. Sen kan man lägga in ved till sin brasa.

[fjällan]

har gjort som du beskrev, men så fort man öppnade luckorna för att tex fylla på så gick röken direkt in i rummet, stog oxåmed näsan över o kollade, i själva eldstaden på bägge sidor var det från början öppningar till rökgångarna ,där stog röken som en kvast ut, undrar ändå om det inte var täppt i nån gång, därför murade sotarn igen, men som sagt det funkar inte ändå, jag har höjt botten med tegelsten och nu eftersom rökgången är rak så går det ju men blir nu för varmt på baksida, det får nog bli en kasett ändå, bruket är oxå väldigt gammalt och poröst, föregående ägare eldade inte pga att det rök in

[Markus_Almroth]

Bruket skall vara poröst enl. vad jag hört.

/M